sotningsmonopolet

Interpellation 2001/02:172 av Wallin, Gunnel (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-16
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 december

Interpellation 2001/02:172

av Gunnel Wallin (c) till försvarsminister Björn von Sydow om sotningsmonopolet

Sotningsmonopolet har varit föremål för en rad statliga utredningar under senare tid. I maj presenterade Utredningen om översyn av räddningstjänstlagen ett förslag till reformerat sotningsväsende och en proposition förväntades under hösten. Utredningen innehöll också ett förslag att slopa kravet på lagreglering av rengöring av imkanaler. Enligt vad jag nu erfarit kommer regeringen inte att lägga något förslag till ett reformerat sotningsväsende, vilket föranleder följande frågor till försvarsministern.

Det har i flera statliga utredningar konstaterats att rengöring av imkanaler i bostadskök inte bör regleras i lag eftersom en sådan rengöring inte kan motiveras från brandskyddssynpunkt. Statens egen tillsynsmyndighet, Statens Räddningsverk, har också i sitt remissyttrande på den senaste sotningsutredningen tillstyrkt att denna lagreglering tas bort. Kostnaderna för denna rengöring torde vara svåra att uppskatta men bostadsorganisationerna uppskattar kostnaden till 280@320 miljoner kronor per år.

Missnöjet med nuvarande sotningsmonopol är utbrett. Inte minst gäller missnöjet nuvarande lagstiftning, som ger privata näringsidkare möjlighet till rena myndighetsuppgifter, vilket torde vara unikt för sotningen. Flertalet remissinstanser som avlämnat svar på den senaste utredningen har efterlyst och sett fram emot en reformering av sotningsväsendet.

Mina frågor till försvarsministern blir därför:

1. Vilka åtgärder avser försvarsministern vidtaga för att förhindra utdebitering för åtgärder som inte är motiverade av brandskyddsskäl?

2. Avser försvarsministern avveckla sotningsmonopolet?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:172, sotningsmonopolet

Interpellationsdebatt 2001/02:172

Webb-tv: sotningsmonopolet

Protokoll från debatten

Anf. 1 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Gunnel Wallin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fastighetsägarna inte ska behöva bekosta den del av sotningen som avser rengöring av imkanaler i bostadskök samt om regeringen avser att avveckla det s.k. sotningsmono- polet. Som interpellanten anger har frågan om sot- ningsmonopolet varit föremål för ett antal utredningar sedan början av 1990-talet, den senaste redovisningen skedde den 11 maj 2001 i betänkandet Reformerat sotningsväsende (SOU 2001:42). Under samma tids- period har ett antal offentligt reglerade verksamheter avreglerats eller på annat sätt förändrats. Hit hör avregleringen av taxiväsendet och elmarknadsrefor- men m.m. I regeringsförklaringen inför öppnandet av 2001/02 års riksmöte den 18 september 2001 anför- des att regeringen kommer att ta initiativ till en om- fattande och förutsättningslös utvärdering av de ge- nomgripande avregleringar och förändringar av of- fentlig verksamhet som genomdrivits under senare år. En reformering av sotningsväsendet får därmed anstå till dess att resultatet av denna utvärdering är klar.

Anf. 2 Gunnel Wallin (C)
Fru talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret. Jag vet inte om det var så mycket som fram- kom. Jag har i stället två frågor till försvarsministern som rör sotningen. Den första frågan avser den nuva- rande lagregleringen av rengöring av imkanaler. Den andra avser sotningsmonopolets framtid. Försvarsministern svarade bara översiktligt på frågan som rör sotningsmonopolets framtid. Först och främst vill jag erinra kammaren om försvarsutskottets tillkännagivande från 1999/2000 att man utgår från att regeringen återkommer med förslag i ärendet senast under nästa riksmöte, dvs. det som är just nu. Jag såg att förslaget fanns med bland de komman- de propositionerna. Men av svaret har jag förstått att det inte kommer. Eftersom den efterlysta propositio- nen inte kommer att föreläggas riksdagen innebär det att försvarsutskottets tillkännagivande inte har hör- sammats. Jag förutsätter att försvarsutskottets leda- möter nu är intresserade av när ett förslag i ärendet kan förväntas. I svaret hänvisar försvarsministern till den i rege- ringsförklaringen aviserade utvärderingen av avregle- ringar och förändringar inom offentlig verksamhet och framför att en reformering av sotningsväsendet får anstå till att denna utvärdering är klar. Det är utredningar, utredningar och utredningar. Det måste komma till handling. Det förefaller långsökt att jämföra dagens sot- ningsväsende med offentlig verksamhet. Som för- svarsministern vet bedrivs dagens sotningsverksam- het nästan uteslutande i entreprenadform av privata näringsidkare. Vi har under senare tid avvecklat en rad offentliga monopol. Det kan säkert finnas skäl att ta lärdom av hur de avregleringarna har fungerat i praktiken. Men här har vi att göra med ett privat mo- nopol. Det torde vara få i Sverige som vill slå vakt om privata monopol. Jag har svårt att se att försvars- ministern skulle höra till dem som slår vakt om det. Det spekuleras nu i kommunerna om det finns andra skäl än rena sakskäl som stoppat regeringens proposition. Skälet för spekulationerna är att proposi- tionen har varit väl förberedd och stoppats i ett sent skede. Det förefaller helt enkelt inte sannolikt att utvärderingen av offentlig verksamhet skulle vara det enda och avgörande skälet till att propositionen stop- pats en vecka innan den skulle presenteras. Jag vill därför be försvarsministern utveckla vilka andra skäl som har medverkat till att propositionen har stoppats.

Anf. 3 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Det föreligger inga andra skäl. Rege- ringen har funnit att den övergripande utvärderingen av avregleringen är motiv för att inte nu lägga fram en proposition beträffande vare sig monopolets av- skaffande eller frågan om imkanaler. Jag vill också säga att jag inte tycker att interpel- lanten gjorde en alldeles korrekt framställning av vad som har förevarit. På detta område har vi huvudsakli- gen att göra med privata monopol. Vi har också några kommuner som bedriver verksamheten i offentlig regi, t.ex. Malmö. Sotningsväsendet är exempel på ett privat mono- pol. Vi har haft ett betydande sådant som vi har av- reglerat. Det var taxiväsendet. Det har en struktur som har vissa likheter med den som finns inom detta område. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att bereda direktiv till den utredning som ska genom- föras med den övergripande avsikten att granska de avregleringar och de förändringar i offentlig verk- samhet som har genomförts under senare år.

Anf. 4 Gunnel Wallin (C)
Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag har varit lite oriktig. Jag är inte så initierad, och jag arbetar inte heltid med den här frågan. Men det handlar till stor del om privata näringsidkare. Frågan har utretts och utretts. Det måste komma till skott någon gång! Jag vill ta upp den andra delen i min fråga, som gäller det lagstadgade kravet på rengöring av imka- naler. Organisationerna på hyres- och fastighetsmark- naden har i december tillskrivit försvarsministern och framfört krav på att imkanalrensningen i bostadskök skyndsamt bör tas bort. Brevskrivarna pekar i skrivel- sen på flera missförhållanden som de anser måste rättas till. Inte minst måste det anses stötande att hyresgäster och fastighetsägare måste betala långt över 100 miljoner kronor varje år för något som inte kan motiveras av brandskyddsskäl. Jag anser nu att denna fråga måste och kan hante- ras helt skild från frågan om ett reformerats sotnings- väsen. Försvarsministern har möjlighet att se till att de pengar som nu läggs ned i onödan kommer till bättre användning. Avser försvarsministern att ta fastighetsägarnas och hyresgästernas önskemål på allvar och ta ett initi- ativ till ändring av lagen i avvaktan på att sotningsvä- sendet i stort ska reformeras? Vad gäller brandskyddsåtgärderna är det viktigt att i stället höja kvaliteten på besiktningen och ha längre intervaller. Dessutom bör man ge de enskilda människorna ett större enskilt ansvar.

Anf. 5 Försvarsminister Björn (S)
Fru talman! Jag avser inte att ta något initiativ som innebär att frågan om imkanaler utbryts ur den andra, större, frågeställningen. Jag kan också nämna att meningarna kanske är mer delade än vad interpellanten redovisar. När det gäller frågan om kontroll eller rengöring och att föra den från kommunen till den enskilde är meningarna delade bland remissinstanserna. Det finns också en aspekt på frågan om kostnaderna för glesbygdskom- munerna. Där menar många att glesbygdskommuner- na inte hade fått ett rimligt ekonomiskt utfall i utred- ningsförslaget. Jag kan även nämna att en annan fråga som har varit uppe till diskussion har varit den om de existe- rande avtalen mellan kommunerna och skorstensfe- jarmästarna. Kan det leda till stora kostnader för kommunerna när avtalen sägs upp? Även där finns det åtskilliga i remissinstanserna som är tveksamma. Jag vill alltså nämna att det finns delade meningar i de instanser som har varit indragna i bedömningsar- betet kring denna fråga.

Anf. 6 Gunnel Wallin (C)
Fru talman! Jag har tagit del av delar av remissin- stansernas svar, och jag vet att det finns delade me- ningar. Men det är en övervägande del som talar för att slopa sotningsmonopolet. Med tanke på glesbygden är jag tacksam att för- svarsministern har detta i åtanke, för det glöms bort alltför ofta. På landsbygden är det många som eldar med ved och som därför sotar ofta. Man kan ju göra en glesare besiktning, men med en högre kompetens, och sedan kan den enskilde åläggas ansvaret att göra det emellan dessa besiktningar. Då sparar man också, med tanke på glesbygdens långa avstånd. I slutfrågan är jag bekymrad över att propositio- nen inte kommer på bordet i vår, med tanke på det som har utlovats i kammaren.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.