Snusets hälsoeffekter
Interpellation 2014/15:457 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-27
- Överlämnad
- 2015-03-27
- Anmäld
- 2015-04-07
- Sista svarsdatum
- 2015-04-20
- Svarsdatum
- 2015-04-28
- Besvarad
- 2015-04-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
EU:s tobaksdirektiv presenterades våren 2014 och utreds nu av regeringen med sikte på att utredningen ska vara klar i början av 2016. Sedan tidigare har Sverige ett särskilt undantag inom EU som slår vakt om rätten att sälja snus inom landet.
Men nu har regeringen en ny inriktning gällande svensk snuspolitik, på uppdrag av folkhälsominister Gabriel Wikström. I tilläggsdirektivet som statsrådet presenterade den 19 februari 2015 finns ett uppdrag att se över möjligheten till både exponeringsförbud och krav på neutrala förpackningar.
Det är ett stort avbräck från den tidigare svenska traditionen att behandla snus som livsmedel, och något som kan komma att påverka konsumenters rätt till information negativt. Men framför allt är det osäkert vilka hälsomässiga effekter detta leder till.
Tobaksbruket i Sverige ligger på samma nivå som i jämförbara länder. Men i Sverige är en betydande del av bruket förlagt till snus, inte rökning. Detta leder till en rad intressanta utfall. Bland annat är Sverige ett av de länder som har lägst antal tobaksrelaterade sjukdomar. Forskningen kan heller inte visa några starka samband mellan snus och vissa cancerformer, vilket gör förklaringen att snusande ersätter rökning mer trolig.
Statsrådets intention må alltså vara god, men förslagets effekter kan anses vara hälsomässigt ologiska.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilken forskning baserar statsrådet omläggningen i svensk snuspolitik på?
Vilka hälsomässiga effekter är det man vill uppnå genom att begränsa snus, detta livsmedel som är bidragande till att sänka antalet tobaksrelaterade sjukdomar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:457
Webb-tv: Snusets hälsoeffekter
Protokoll från debatten
Anf. 137 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilken forskning som jag baserar omläggningen i svensk snuspolitik på samt vilka hälsomässiga effekter det är man vill uppnå genom att begränsa snus.
Som bakgrund till sina frågor hänvisar Jesper Skalberg Karlsson till regeringens beslut att utreda exponeringsförbud och krav på neutrala tobaksförpackningar.
Tobaksbruket är en av de enskilt största hälsoriskerna. Anledningen till att regeringen nu beslutat att utreda möjligheten att införa exponeringsförbud och krav på neutrala tobaksförpackningar är att regeringen anser att det är åtgärder som ytterligare kan bidra till att minska tobaksbruket och inte minst förhindra att minderåriga börjar använda tobak.
Det finns stark vetenskaplig grund för att införa åtgärder som begränsar marknadsföring av tobaksprodukter liksom stöd i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll, en konvention som Sverige anslöt sig till år 2005.
Det är nu Tobaksutredningens uppdrag att analysera och bedöma om och i så fall hur exponeringsförbud och krav på neutrala tobaksförpackningar kan genomföras i Sverige.
I sin fråga påstår Jesper Skalberg Karlsson felaktigt att snus är ett livsmedel. Jag vill understryka att snus inte är något livsmedel utan en tobaksprodukt. Tobak och tobaksprodukter exkluderas uttryckligen från definitionen av livsmedel enligt gällande EU-lagstiftning.
Anledningen till att snus i vissa delar regleras i livsmedelslagen är framför allt för att man ska kunna ta om hand de speciella krav på hygien som är förenade med snusproduktion. Det förändrar dock inte det faktum att snus är en tobaksprodukt och som sådan omfattas av såväl regeringens tobakspolitik som tobakslagen.
Som svar på Jesper Skalberg Karlssons frågor vill jag börja med att säga att regeringens tobakspolitik utgår från den samlade kunskap som finns om tobakens skadeverkningar och genomförs på saklig grund med stöd av ansvariga myndigheter och Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.
Regeringens övergripande tobakspolitiska mål är ett minskat tobaksbruk. Målet beslutades av riksdagen år 2011, under den tidigare regeringen, och återfinns i regeringens samlade strategi för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det övergripande tobakspolitiska målet gör ingen skillnad på olika tobaksprodukter och omfattar därmed såväl snus som cigaretter. Att utreda åtgärder som kan bidra till ett samlat minskat tobaksbruk kan inte betraktas som en omläggning av svensk snuspolitik.
Slutligen, vad gäller frågan om vilka hälsomässiga effekter som man vill uppnå med att begränsa snus, vill jag påstå att det inte finns någon hälsopolitisk konflikt i att verka för en minskning av allt tobaksbruk, såväl rökning som snusning. Samtliga tobaksprodukter kan skada hälsan och är beroendeframkallande.
Anf. 138 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som är långt men något intetsägande.
Snus är en gammal svensk tradition med flera hundra år på nacken. Tillsammans med midsommar och Falu rödfärg är snus något som är ganska typiskt svenskt och självklart när många tänker på Sverige.
På senare år har snuset dock kommit att debatteras alltmer. Från EU-omröstningen 1994 fram till i dag är det en debatt som bubblar upp med jämna och ojämna mellanrum, ibland för att EU vill införa nya regler och ibland - som nu - för att man från den svenska politiken vill införa nya regler.
Tydligt och ganska bestående är dock att snuset har vissa tydliga effekter på folkhälsan. Tobaksbruket i Sverige, sett till hela tobaksbruket, sticker inte ut nämnvärt. Där ligger vi ungefär som jämförbara länder.
Men det finns en viktig skillnad. Vi är det enda land som har en gammal snustradition, och vi är det land som sticker ut positivt när det handlar om tobaksrelaterade sjukdomar. Sverige har lägre frekvens av lungcancer och KOL än många andra länder i EU.
Vi är dessutom ett land med färre än 20 procent rökare. Nu är jag inte någon forskare - det ska vara tydligt - men det finns starka samband mellan bruk av snus och färre tobaksrelaterade sjukdomar.
Förklaringen - att snus till viss del ersätter rökning och är ett alternativ - verkar därför trolig och vinner gehör hos de flesta man möter. Det är ganska vedertaget när man diskuterar vid matbordet.
Sverige har en lägre andel rökare, en större andel snusare och färre tobaksrelaterade sjukdomar än andra länder. Man kan anta att ett totalförbud mot snus skulle leda till att fler människor går tillbaka till rökning.
Men det är inte ett totalförbud som folkhälsoministern föreslår i det tilläggsdirektiv som presenterades den 19 februari i år, herr talman. Det är i stället ett uppdrag att se över hur man kan göra förpackningar neutrala och förbjuda exponering av snusprodukter.
Jag ställer mig lite frågande till detta. Det är därför jag har skrivit denna interpellation. Det föreslås i och för sig en begränsning också av rökprodukter, men cigarettbruk är till sin natur lite mindre undangömt än snusande. Det är inte alltid man ser när det ligger en prilla under läppen, men cigaretter kommer att finnas kvar i gatumiljön.
Det finns en risk att snuset påverkas mer av ett exponeringsförbud än vad cigaretter skulle göra. Lägg därtill att det är stora ingrepp i marknaden för en laglig produkt - en produkt som minskar tobaksrelaterade skador i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag utgår ifrån att statsrådet, som han skriver i sitt interpellationssvar, är mån om att nå ett minskat tobaksbruk. Det är lovvärt. Men att rökare ska gå miste om den kanske mest effektiva produkt som används för att sluta röka kan få tvivelaktiga effekter.
Mot bakgrund av detta och min ursprungliga fråga vill jag förtydliga min frågeställning: Lutar sig statsrådet mot någon specifik forskning i denna omläggning av snuspolitiken? Hur ett generellt tobaksbruk påverkar människokroppen är väl utrett. Att begränsa enbart snuset kan dock leda till att folk röker mer, och det vet vi är farligare än snus.
Rökning skördar dessutom betydligt fler offer när det gäller både antal dödsfall och antal insjuknade, något som statsrådet nämnt i tidigare debatter.
Anf. 139 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jag tycker att man måste börja med att slå fast att Socialstyrelsen inte rekommenderar snus som en rökavvänjningsprodukt. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvården heller inte bör rekommendera snus som en rökavvänjningsprodukt eftersom snus medför en något till måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Det finns dessutom andra effektiva åtgärder vid daglig rökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd. Socialstyrelsen menar också att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekterna av snus som rökavvänjningsmetod. Det går inte heller att säga att fördelningen av tobaksanvändandet i Sverige i relativt mindre andel rökare jämfört med andra länder entydigt beror på snusandet i Sverige. Det kan mycket väl finnas ett samband, men det är inte belagt. Jag tycker att det är viktigt att hålla sig till fakta i debatten.
Jag förstår inte heller den upprördhet som finns över att vi nu låter utreda olika sätt att begränsa tobakens skadeverkningar. Vi alla här i kammaren måste väl kunna vara överens om att tobaksvaror är hälsoskadliga. Det borde vara bra ur både ett individ- och ett samhällsperspektiv om vi kan begränsa användningen i syfte att förbättra hälsan för enskilda individer och för folkhälsan i stort.
Vad är Jesper Skalberg Karlsson så rädd för när han säger att snusandet kan komma att minska? Är han rädd för att färre ska använda snus? Är han rädd för att folkhälsan ska förbättras eller för den delen hälsan hos enskilda individer? Det är intressanta frågor.
I övrigt tycker jag att jag gav svar på Jesper Skalberg Karlssons frågor i mitt interpellationssvar.
Anf. 140 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Jag kan förtydliga vad jag är rädd för. Sambehandlingen av alla tobaksprodukter som är åtskilda till sin natur gör att fler människor kommer att röka i stället för att snusa. Det är min farhåga, Gabriel Wikström.
Jag noterar också att Socialstyrelsen inte rekommenderar snus. Det inser jag också. Men det är problematiskt om enskilda saker plockas ur sitt sammanhang och vi enbart tittar på snuset. Det skulle vara som om jag gick in i köket på en restaurang och plockade ut blomkålen innan den var tillagad, tog en tugga och sa till dem att de inte kan laga mat. Saker måste finnas i ett sammanhang, och det tycker jag att snuset till stor del gör när vi pratar om tobaksprodukter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som är bekymmersamt är att regeringen medvetet verkar behandla snus och cigaretter på ett liknande sätt och att man hänvisar till rökningen när man försöker införa åtgärder även för snuset. Det går inte att likställa cigaretter med snus. Det är stor skillnad inte minst i hälsoeffekterna. Debatten tappar mycket av det fokus som behövs när man klumpar ihop hela familjen av tobaksbruk.
Det som nu sker i samband med tilläggsdirektivet är en omläggning av svensk snuspolitik. Sedan tidigare har Sverige ett undantag i EU som slår vakt om rätten att sälja snus inom landet. I resten av EU är snus förbjudet, men med den kompromissen har Sverige ett undantag - visserligen med exportförbud, men det innebär i alla fall att Sverige tidigare självt har fått reglera snuset. Det folkhälsoministern nu tar initiativ till är hårdare reglering av snuset med hänvisning till forskning som handlar om rökning och en utredare som tolkar EU-direktiv på ett sätt som av vissa kallas bokstavstroget. Missförstånden när det gäller snus är många. Både tidigare och nuvarande Europaparlamentariker från båda blocken har kritiserat tolkningen av EU-direktiven.
I fråga om lagstiftning faller snuset i Sverige till viss del under livsmedelslagstiftningen vad gäller kraven på kvalitet, hygien och halter av skadliga ämnen - precis som andra livsmedel. Dessutom finns krav på innehållsförteckning. Det är något som borgar för att konsumenter också vet vad de stoppar i sig.
Herr talman! Här finns en stor otydlighet om vad regeringens linje är. Den svenska traditionen av att reglera snus som livsmedel hotas i och med den pågående utredningens uppdrag. Statsrådet har i en tidigare interpellationsdebatt sagt följande: Den svenska traditionen att reglera snus som livsmedel berör en fråga som omfattas av utredningens nuvarande uppdrag. Utredaren ska i denna del analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig reglering av snus.
Vad är det som gäller? Att frångå den tidigare traditionen innebär att Sverige kan förlora sin möjlighet att reglera snuset på egen hand. Om det inte är en omläggning vet jag inte riktigt vad som är det. Följden av förslagen och idéerna som ligger på bordet riskerar att skapa oreda. Om snuset blir klassat som tobaksprodukt försvinner dessutom tillsynen från Livsmedelsverkets sida och hamnar via Folkhälsomyndigheten på kommunernas bord. Det kan bli krångligt när nuvarande system som har funnits i två decennier fungerar väl.
Varför gör man gemensamma direktiv för snus och rökning när det är tydligt att dessa har olika hälsoeffekter? Detta har statsrådet själv fastställt tidigare.
Anf. 141 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Svaret på frågan är enkelt: Regeringen har att förhålla sig till beslut fattade av riksdagen. Det handlar om att det beslut som riksdagen har fattat om det övergripande tobakspolitiska målet är att minska tobaksbruket. Man gör ingen skillnad på om det är snus eller cigaretter. Det är utifrån detta regeringen har att ge direktiv till de utredningar som tillsätts eller tilläggsdirektiv till de utredningar som redan är igång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om Jesper Skalberg Karlsson vill ha ett annat tobakspolitiskt mål går det naturligtvis att väcka motioner i riksdagen om detta. Men hittills har det funnits en bred enighet om att målet är bra och att det är viktigt att arbeta för ett minskat tobaksbruk, oavsett om det handlar om snus eller cigaretter. Båda är hälsoskadliga varor, även om det är i lite olika omfattning.
Jag återkommer till frågan om livsmedel. Precis som jag sa i mitt interpellationssvar är snus inget livsmedel utan en tobaksprodukt. Tobak och tobaksprodukter exkluderas uttryckligen från definitionen av livsmedel enligt gällande EU-lagstiftning.
Anledningen till att snus i vissa delar regleras i livsmedelslagen är framför allt för att man ska kunna ta hand om de speciella krav på hygien som är förenade med snusproduktion. Det är ändå en väsensskillnad från att försöka klassa snus som ett livsmedel. Det är en tobaksprodukt. Vi i regeringen har att förhålla oss till de tobakspolitiska mål som riksdagen har satt upp. Vill man ändra dessa mål får man göra det i kammaren. Det kan inte regeringen ensidigt göra.
Anf. 142 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för förtydligandet om att jag fortfarande äger rätten att väcka motioner i riksdagen!
Låt mig sammanfatta min ståndpunkt och min undran med att säga några korta saker.
Först och främst är det problematiskt att man sambehandlar tobaksbruket i en klump eftersom snus och rökning har skilda hälsoeffekter. Jag kan tycka att man borde komplettera målet om minskat tobaksbruk med att de tobaksrelaterade sjukdomarna ska minska. I grund och botten är det dem vi vill minska, och det ska vara det stora målet.
För övrigt har Sverige haft som tradition att reglera snus som livsmedel. Det borgar för att Sverige självt ska reglera snuset.
I lagens mening när det gäller livsmedel finns det tydliga direktiv om att det ska finnas en innehållsförteckning. Det är något som man försöker sopa under mattan eller luckra upp eftersom man vill ha neutrala förpackningar och smakmärkningsförbud.
Det är oklokt att gå in i diskussionen för hårt och för ideologiskt, men jag hoppas att statsrådet med de otaliga interpellationsdebatterna i ämnet i alla fall känner att det finns ett stort engagemang för frågorna från moderat håll. Jag hoppas att vi får tillfälle att diskutera ämnet igen.
Anf. 143 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jag har kunnat notera att det verkar finnas ett oerhört starkt engagemang från moderat håll i dessa frågor. Jag skulle önska att man från moderat håll hade ett lika stort engagemang också för att förbättra folkhälsan och för att se till att vi kan uppfylla riksdagens mål om att minska tobaksbruket just i syfte att minska de hälsoskadliga effekterna som både cigaretter och tobak har.
Men jag ser fram emot kommande debatter i det här ämnet och tackar Jesper Skalberg Karlsson för hans interpellation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.