Snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
Interpellation 2025/26:520 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-05-27
- Överlämnad:
- 2026-05-28
- Anmäld:
- 2026-05-29
- Svarsdatum:
- 2026-06-12
- Besvarad:
- 2026-06-12
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-12
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
I en allt oroligare omvärld, med geopolitisk osäkerhet och störningar i leveranskedjor, behöver Sverige stärka sin konkurrenskraft såväl som sin motståndskraft. För detta krävs snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.
Miljöprövningen behöver bli enklare och mer effektiv, samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. I dag bromsar långsamma och oförutsägbara processer investeringar, jobb och takten i den gröna omställningen.
En ny samlad prövningsmyndighet kan bidra till ökad enhetlighet och förutsägbarhet, men en ny myndighetsstruktur löser i sig inte de grundläggande problemen med tillståndsprocesserna. Så länge det materiella regelverket inte förändras kvarstår många av dagens hinder. Det krävs därför konkreta materiella reformer parallellt med den organisatoriska förändringen. Regeringen har fortfarande inte genomfört flera färdigutredda förslag som skulle kunna göra skillnad redan nu.
Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att göra tillståndsprocesserna snabbare och mer förutsägbara?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:520
Webb-tv: Snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 141 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka konkreta åtgärder som jag avser att vidta för att göra tillståndsprocesserna snabbare och mer förutsägbara.
Aida Birinxhiku har helt rätt i att tillståndsprocesserna behöver bli snabbare och mer förutsägbara. Jag tackar så mycket för frågan; det här är en högt prioriterad fråga för regeringen inte minst när det gäller miljöprocesserna.
Regeringen har sedan tillträdet arbetat målmedvetet för att reformera miljöprövningen. Det är en förutsättning för att stödja näringslivets omställning, stärka Sveriges konkurrenskraft och klara klimatmålen. Det är också helt nödvändigt för att stärka krisberedskapen och möjliggöra försvarsomställningen i ett Europa där säkerhetsläget är det allvarligaste sedan andra världskriget.
Ett av de viktigaste initiativen som regeringen har tagit är tillsättandet av Miljötillståndsutredningen, som har tagit ett helhetsgrepp om miljöprövningen. Utredningen har hittills redovisat tre betänkanden och har även pågående deluppdrag som ska redovisas längre fram. Det är framför allt dessa som nu ligger till grund för regeringens omfattande reformarbete.
I ett första steg gick regeringen vidare med utredningens förslag om att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. I mars i år tillsatte regeringen en organisationsutredning för inrättandet av den nya myndigheten. Bildandet av den nya myndigheten är grunden för snabbare och enklare tillståndsprocesser. Den nya myndigheten ska vara operativ sommaren 2027 och inledningsvis ta över miljöprövningsdelegationernas tillståndsprövning. Under 2029 ska även uppgifter från mark- och miljödomstolarna flyttas till den nya myndigheten. Det här är en genomgripande förändring av prövningsorganisationen som utgör en viktig pusselbit i reformarbetet med miljöprocesserna.
Regeringen har också genomfört många konkreta regeländringar som redan har trätt i kraft. Bland annat har regeringen drivit igenom förenklingar som gör att så kallade ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare. Vidare har regeringen fattat beslut om en tillfällig förordning för att förenkla och snabba på miljöprocesserna för vissa försvarsverksamheter.
Dessutom har regeringen beslutat om tre propositioner med förslag som ska göra det enklare att etablera ny kärnkraft i Sverige. Ytterligare en proposition har lagts fram för att möjliggöra fler vindkraftsetableringar.
Det här är några av de konkreta åtgärder som regeringen har vidtagit under mandatperioden. Arbetet för att fortsätta effektivisera fortlöper med full intensitet.
Anf. 142 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag skulle inledningsvis vilja säga att det jag frågade statsrådet var vilka åtgärder som regeringen avser att vidta framåt för att snabba på tillståndsprocesserna och bidra till ökad förutsägbarhet.
I stället fick jag i huvudsak en redogörelse för redan vidtagna åtgärder, vilket i sig inte är ointressant. Det hade dock varit betydligt mer intressant att veta vad som är planen framåt när ministern nu säger att arbetet fortsätter med full intensitet.
Fru talman! Bara de senaste åren har vi sett hur den geopolitiska spelplanen har förändrats. Vi ser den globala konkurrensen hårdna för varje dag som går. Samtidigt har Sverige befunnit sig i ett läge med rekordhög arbetslöshet och en tillväxt långt under vår potential.
Därför kan jag bara beklaga att regeringen inte har presenterat de strukturreformer som krävs för att få igång svensk ekonomi. Nu i valtider börjar man prata om en så kallad tillväxtpakt, vilket jag måste säga påminner en del om förslaget om en industripakt som vi socialdemokrater har drivit länge, det vill säga ett långsiktigt handslag mellan politik, näringsliv, akademi och parterna för fler jobb och investeringar.
Jag noterar att Tidöpartierna har följt detta med stort intresse, men det är bara välkommet, fru talman – jag välkomnar alla initiativ som kan ta oss ur den här mandatperiodens svaga tillväxt. Det viktiga är förstås inte vad man väljer att kalla detta, utan det viktiga är innehållet. Därför skulle jag vilja fråga statsrådet vilka konkreta reformer för att just snabba på tillståndsprocesserna och bidra till att korta ledtiderna som ingår i den så kallade tillväxtpakten.
Fru talman! En ny miljöprövningsmyndighet kan, precis som statsrådet nämnde, vara en viktig pusselbit. Men det kräver att regeringen ger rätt förutsättningar. Det får inte heller bli en ursäkt för att inte göra det som behöver göras här och nu.
Vi kan börja med de ändringstillstånd som statsrådet nämnde. Det finns ju flera färdiga reformer som regeringen hade kunnat gå vidare med. Vi socialdemokrater vill att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid miljöprövning, i enlighet med den miljöprövningsutredning som den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte. Det trodde jag att vi var rörande överens om här i kammaren. Det finns alltså ett färdigt och väl underbyggt förslag, men regeringen har inte valt att genomföra det fullt ut.
Ett annat konkret exempel rör de vindkraftsetableringar som statsrådet nämnde. Här har regeringens egen utredning landat i att Sverige, i likhet med många av våra grannländer, borde övergå till ett auktionssystem där staten i ett tidigt skede pekar ut lämpliga områden för ny elproduktion. Det skulle kunna bidra till en betydligt mer förutsägbar och tydlig process för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det var också någonting som jag trodde att vi var rörande överens om, förutom möjligen Sverigedemokraterna. Trots det har regeringen inte lagt fram någon proposition.
Det sista exemplet som jag skulle vilja lyfta fram är ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande till vindkraft, även det någonting som skulle kunna leda till ökad förutsägbarhet för alla inblandade parter. Men trots att vi socialdemokrater har lagt fram ett sådant förslag för beslut i kammaren har regeringspartierna och Sverigedemokraterna valt att rösta nej.
Om regeringen menar allvar med snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, varför går man inte vidare med de här reformerna utan låter dem ligga kvar i byrålådan?
Anf. 143 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Miljötillståndsutredningens omfattande betänkanden har varit föremål för en bred remiss. Svaren som har kommit in från myndigheter, kommuner, näringsliv och allmänheten har analyserats noga. Det pågår ett intensivt löpande arbete i Regeringskansliet med att bereda övriga förslag. Jag får återkomma i särskild ordning när vi är redo för detta.
Vi måste ändå förstå att den omläggning som görs i och med införandet av en ny miljöprövningsmyndighet är en process över flera år. Det är också det som kommer att ske framöver. Men jag vill säga att jag verkligen delar ledamotens inställning att det inte får bli en ursäkt för att inte göra mer eller för den delen för att inte göra justeringar i såväl processen som i de regelverk den nya myndigheten har att hantera. Det är ett arbete regeringen kommer att fortsätta med. Jag tror att vi är helt överens om att miljötillståndsprocesser behöver bli enklare och mer förutsägbara för näringsliv och andra näringsidkare.
Anf. 144 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Men frågan här är egentligen hur man bidrar till att ge myndigheten rätt förutsättningar.
Vi socialdemokrater ser som sagt att en ny myndighet om den är rätt utformad kan bidra till snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Men en ny myndighetsstruktur kan inte i sig lösa de grundläggande utmaningarna med tillståndsprocesserna. Jag skulle vilja konkretisera det jag sagt om att myndigheten behöver vara rätt utformad och få rätt förutsättningar, så att statsrådet kan fördjupa sitt svar i de delarna.
En konkret sak som vi socialdemokrater lyfter fram är hur man säkerställer en ordnad övergång när uppgifterna flyttas från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer till den nya myndigheten. Vi vill ju inte bromsa takten i omställningen och de nödvändiga investeringar som behöver komma på plats.
En annan helt avgörande fråga är kompetensförsörjningen. Hur ser vi till att rätt kompetens följer med till den nya myndigheten med tanke på att det redan i dag larmas om att kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av denna reform?
Ytterligare en fråga jag skulle vilja ta upp är den lokala och regionala förankringen. Regeringen har meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm, men man har inte gett några besked om hur verksamhet på fler orter ska säkerställas, vilket vi socialdemokrater tycker är väldigt viktigt. De frågorna är helt avgörande för att en ny miljöprövningsmyndighet faktiskt ska bidra till att korta ledtiderna och till ökad förutsägbarhet.
Fru talman! Med detta sagt vill jag verkligen understryka att regeringen inte får nöja sig med en organisatorisk förändring. Man behöver också genomföra de materiella reformer som krävs. Jag nämnde i mitt tidigare anförande flera konkreta exempel som regeringen hade kunnat gå vidare med här och nu parallellt med att organisationsförändringen genomförs.
Om vi är överens om att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid miljöprövning, varför genomför man inte Miljöprövningsutredningens förslag fullt ut? Om vi är överens om att vi behöver snabba på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, varför genomför man då inte förslagen i den egna utredningens betänkande Vindkraft i havet om ett system där det pekas ut lämpliga områden för ny elproduktion utifrån samlade samhällsintressen? Det gäller även ett tidigare kommunalt ställningstagande som hade kunnat bidra till ökad förutsägbarhet.
Jag tror att vi behöver göra flera saker samtidigt, fru talman, och om regeringen menar allvar med att den nya miljöprövningsmyndigheten inte ska bli en ursäkt för att inte göra det som krävs här och nu, varför kan man då inte genomföra de konkreta materiella reformer som faktiskt bara ligger kvar i byrålådan och som hade kunnat bidra till att korta ledtiderna?
(Applåder)
Anf. 145 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Låt oss prata lite grann om ändringstillstånd som huvudregel. Tidigare gällde att vid ändring av en verksamhet fick tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen. Genom propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning har regeringen drivit igenom att tillståndet ska begränsas till att enbart avse ändringen såtillvida ändringen inte avser hela verksamheten eller om det är olämpligt med en sådan begränsning. Jag uppfattar att det är den sista delen här som det eventuellt råder oenighet om eller där vi gör olika analys. Ledamoten får gärna bekräfta att det är skillnaden i vår syn på den förändring av ändringstillstånd som har skett.
Ändringstillstånd har alltså blivit huvudregel i och med regeringens förslag. Det är en viktig förändring för till exempel företag som behöver göra snabba och viktiga teknikomställningar. Men regeringen följer förstås noga effekten av de författningsändringar som har genomförts. Vi tar också hänsyn till synpunkter som kommer från olika intressenter, och vi är beredda att vid behov ta ytterligare initiativ för att bidra till omställningen och näringslivets konkurrenskraft.
En del andra saker har också skett under mandatperioden. Vi har drivit igenom förslag som gör att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Tanken är att det ska vara möjligt att exempelvis bryta ut en kvarvarande mängd material ur en täkt eller drifta vindkraftverk i ytterligare några år innan ett helt nytt tillstånd måste sökas.
Regeringen har också, som jag nämnde tidigare, fattat beslut om en tillfällig förordning för att snabba på försvarets miljöprocesser kring exempelvis skjutfält, flygflottiljer och hamnar. Vi har lagt fram tre propositioner för att göra det enklare att etablera ny kärnkraft i Sverige. Vi har även lagt fram en proposition för att underlätta vindkraftsetableringar i landet.
Det är inte bara formen för miljöprövningsmyndigheten som är viktig utan också innehållet. Jag tror att vi är helt överens om det. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att förenkla och förtydliga processerna för att få miljötillstånd i Sverige.
Anf. 146 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Det stämmer att vi Socialdemokrater anser att regeringens senaste lagförändring inte innebär att ändringstillstånd blir huvudregel i praktiken. Det är därför vi också fortfarande tycker att man ska genomföra Miljöprövningsutredningens förslag fullt ut. Den utredningen tillsatte vi socialdemokrater i regeringsställning.
Jag skulle vilja be statsrådet utveckla sitt svar eftersom vi fick ett lite mer utvecklat svar kring ändringstillstånd vad gäller de delar som rör vindkraften. Det är ju regeringens egen utredning som har kommit med förslaget – som också har remitterats – om hur man kan få på plats en tydlig och rimlig ordning för havsbaserad vindkraft. Varför har man inte lagt ett förslag på riksdagens bord, om man nu vill snabba på den typen av tillståndsprocesser? Det gäller även ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft, som vi har lagt på riksdagens bord, men som statsrådets parti och övriga Tidöpartier har röstat nej till.
Fru talman! Eftersom detta är mitt sista anförande skulle jag vilja understryka att jag inte bara har kritiserat regeringen. Jag har också försökt att vara konstruktiv. Jag har lyft fram flera konkreta frågor som borde lösas här och nu och som regeringen kan gå vidare med direkt. Men trots det verkar det finnas en ovilja och oförmåga.
Jag vet inte om det är önsketänkande det handlar om – att man försöker bygga en politik på en önskvärd utveckling och planerar för och hoppas på det bästa. Så kan vi inte ha det, fru talman. Vi behöver också krisinsikt. Vi behöver se att det här innebär stora möjligheter för Sverige att leda den gröna och digitala omställningen, även när den geopolitiska spelplanen förändras. Då behöver vi snabba på tillståndsprocesserna och göra mycket mer för att stärka både vår konkurrenskraft och vår motståndskraft.
(Applåder)
Anf. 147 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Regeringens bild är att ändringstillstånd har blivit huvudregel med detta förslag. Låt oss återkomma till om vi värderar detta på olika sätt, men skrivningen om att ändringstillstånd inte ska beviljas om det är olämpligt är en begränsning jämfört med vad jag förstår att ledamoten föreslog och vad utredningen föreslog. Låt oss fortsätta analysera om detta har de effekter som ledamoten befarar.
Regeringen har under mandatperioden genomfört flera viktiga åtgärder för att effektivisera tillståndsprocesserna. I början av förra året trädde ett tiotal olika förändringar i kraft som på olika sätt syftar till att modernisera och effektivisera miljöprövningen. Vi har också gått fram med flera andra förslag som bland annat ska underlätta utbyggnaden av försvaret och energisystemet, som jag nämnde.
Myndigheter som arbetar med miljöprövning har också fått ökade resurser. Regeringen fortsätter att arbeta på bred front och har tagit ett helhetsgrepp om miljöprövningsfrågan. Det visar sig inte minst genom tillsättandet av Miljötillståndsutredningen.
Jag tycker att det här är en viktig diskussion där det nog i grunden inte råder några delade meningar om vart vi borde gå. Dessutom – precis som ledamoten ger uttryck för – är det viktigt att inte bara fokusera på själva Miljöprövningsutredningen och formen för detta utan också innehållet, vilket regeringen har gjort under den här mandatperioden. Det är ett arbete regeringen tänker fortsätta med under nästa mandatperiod.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
