Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

småföretag

Interpellation 2001/02:141 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-13
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 december

Interpellation 2001/02:141

 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om småföretag

Sverige är ett av de länder som har världens högsta skatter. Höga arbetsgivaravgifter och inkomstskatter som inte stimulerar till utbildning och arbete samt en djungel av krånglig lagstiftning är några av de svårigheter som avskräcker många från att starta och driva ett företag. De som ändå bildar ett företag vågar ofta inte anställa personal. Följden blir förhållandevis många fåmansföretag. Inom t.ex. frisörnäringen dominerar denna typ av företag. Ca 80 % av frisörerna är egenföretagare.

Liksom inom vissa andra branscher förekommer inom frisörnäringen många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster. Inom denna bransch förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av sådana som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.

För att underlätta för nya företag att bildas och att underlätta verksamheten för seriösa företag bör en modell med schablonbeskattning införas. Denna modell går ut på att näringsidkare ges en licens till vilken en lägsta avgift kopplas. Avgiften sätts efter det bedömda skattemässiga resultatet av verksamheten. Licensavgiften utgör en lägsta nivå för hur mycket skatter som ska betalas in. Redovisas moms, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, etc. för högre belopp än licensavgiften, räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. En sådan modell skulle alltså även gynna frisörer och liknande företag.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till ministern:

Avser ministern införa schablonbeskattning?

Vilka andra åtgärder avser statsrådet vidta för att underlätta för småföretagaren att bedriva verksamheten?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:141, småföretag

Interpellationsdebatt 2001/02:141

Webb-tv: småföretag

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Finansminister Bosse Rin (S)
Anf. 160 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat stats- rådet Mona Sahlin om hon avser att införa schablon- beskattning och vilka andra åtgärder hon avser att vidta för att underlätta för småföretagen att bedriva verksamheten. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. I budgetpropositionen angav regeringen att det, trots de grundläggande invändningar som kan riktas mot s.k. schablonbeskattning, är angeläget att ett sådant system blir föremål för en djupare analys. Riksskatteverket (RSV) utreder frågan. En RSV- rapport om schablonbeskattning av vissa kontant- branscher väntas i februari i år. Regeringen avser att återkomma med en bedömning av schablonbeskatt- ningen efter det att RSV redovisat sin rapport. Åtgärder för att förbättra villkoren för småföreta- gen är en för regeringen högt prioriterad fråga. T.ex. kommer vi senare i år att föreslå riksdagen en sänk- ning av expansionsfondsskatten från 28 % till 25 % samt ett tre månaders uppskov med betalningen av preliminär skatt för nystartade företag.
saknar porträttfoto
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 161 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka finansminister Bosse Ringholm för svaret på min interpellation, ett svar som åtminstone innehåller en nyhet, en sänkning av expansionsfondsskatten från 28 till 25 %. I dag har en närings- och sysselsättningsdebatt pågått i kammaren. Rapporter om den ökade ung- domsarbetslösheten till 8,3 % oroar flera. Redovis- ningen av minskningen av nystartade företag med 16,2 % mellan år 2000 och 2001 likaså. Aktiebolagen redovisar en minskning med 20 %, medan enskilda företag, handels- och kommanditbolag, redovisar en minskning med 14,1 %. Under de tio år som mät- ningarna har gjorts har antalet nystartade företag aldrig varit så litet. Den stora företagsflykten från Sverige är skrämmande. Min interpellation gäller åtgärder för att underlätta verksamheten för småföretagare. Det finns en rädsla för att bilda företag med de höga skatter som gäller och den regelflora som är omöjlig att vara insatt i. Den gör att flera företagare inte vågar anställa fast de skulle behöva och vilja. Den Rydhska utredningen med ett arbetsgivaransvar på 60 dagar vid sjukskriv- ningar skrämmer ännu fler. Fru talman! Jag har i min interpellation exemplifi- erat med frisörnäringen, en näring där endast 20 % i dag har anställda. Dels får en hårfrisörska med egen sax och hand klippa in 20 000 kr för att klara en an- ställds graviditetsledighet, dels finns en osolidarisk konkurrens genom en svart arbetsmarknad. Med tanke på att frisörprogrammet i gymnasieskolan är ett av de mest attraktiva programmen för ungdomar ser jag en stor fara när de klarat sin gymnasieexamen. Vem ska anställa dem? På min fråga om schablonbeskattning svarar Bos- se Ringholm att Riksskatteverket utreder frågan. Redovisningen kommer i månadsskiftet februa- ri/mars. Egentligen hade den aviserats till den 31 december 2001, men vi har ju fått vänja oss vid för- seningar från regeringens sida. I vilket fall kommer redovisningen att innehålla en analys av för- och nackdelar i rapporten RSV 2000:12. Olika schablon- beskattningsmodeller ska analyseras och närmare beskrivas. Också vilka sektorer som schablonskatte- modellerna är lämpliga för ska beskrivas. Mina ytterligare frågor till finansminister Bosse Ringholm är: Vilka signaler har Bosse Ringholm från schablonbeskattningsprojektet? Hur kan regeringen hinna prioritera detta i budgetarbetet? Detta betyder ju en del för de företag som är utsatta för illojal kon- kurrens. En annan mycket viktig åtgärd skulle vara att sän- ka arbetsgivaravgiften rejält. Jag ska inte nu åter- komma till den debatt jag hade med Bosse Ringholm den 15 januari. Här får vi avvakta hur det blir i fram- tiden med den tekniska beskrivningens verkliga inne- håll. Jag vill i stället fråga om sänkningen av expan- sionsskatten. Vilka reella möjligheter tror Bosse Ringholm att detta skulle kunna ge företagen i jämfö- relse med andra åtgärder?
saknar porträttfoto
Finansminister Bosse Rin (S)
Anf. 162 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Nej, Ulla-Britt Hagström, regeringen försenar inte något arbete på det här området. Det jag redovisade var att Riksskatteverket inom kort kom- mer att lämna en rapport. Självfallet har jag ingen möjlighet att berätta för Ulla-Britt Hagström eller kammaren vad det ska stå i den rapporten. Ulla-Britt Hagström får ge sig till tåls på den punkten. Jag har sagt att vi är mycket positiva till att titta närmare på de förslag som finns om schablonbeskattning. Vi har haft ett arbete i gång sedan en tid tillbaka för att ana- lysera olika modeller. När det gäller den fråga som vi ska återkomma till riksdagen med, att sänka skatten för företag som har expansionsfonder, tror jag att det är ett bra sätt att möjliggöra också ökade investeringar. Vi vet att det finns ganska stora belopp bundna i många företag som på det här viset kan frigöras och användas inte minst i sådana konjunkturlägen som vi just nu har och som naturligtvis kräver mer av nyföretagsamhet, mer av investeringar, mer av företagande. När vi hade mycket hög arbetslöshet för ett antal år sedan, som en följd av den borgerliga regeringens misslyckande i början av 90-talet, var väldigt många arbetslösa i den situationen att de inte hade mycket att välja på. Många av dem tog då chansen att starta företag. I dag har vi en betydligt lägre arbetslöshet. Decembersiffran var 3,6 % enligt Arbetskraftsunder- sökningen. Därför har vi naturligtvis inte heller sam- ma beteende från de arbetslösa. Men det finns naturligtvis alla skäl att på annat sätt understödja de mindre företagens utveckling. Sänkningen av skatten på expansionsfonder är ett av flera olika förslag som vi diskuterar och som, vilket jag nämnde, vi kommer att återkomma till riksdagen med.
saknar porträttfoto
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 163 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Det är faktiskt ändå så att av EU:s 15 länder har 11 haft en bättre utveckling än Sverige när det gäller företagande. Förra året varslades 69 000 personer, under 2000 varslades 25 000 personer. Den öppna arbetslösheten bland ungdom noteras nu till 8,3 %. Regeringen har bara drygt ett halvår kvar. Det handlar nu om den politiska viljan, hur vi ska kunna komma vidare. I fråga om expansionsfonder talar Bosse Ring- holm om ökade investeringar och det är ju bra. Men jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande. Gäller ökade investeringar för de riktigt små företagen, mik- roföretagen? Kan de verkligen dra nytta av det här? Avsättningen innebär ju att man får avdrag vid in- komsttaxeringen med beloppet. Men expansionsfon- den får inte vara större än kapitalet i verksamheten. Hur förhåller sig riktigt små företag, mikroföretag, till andra företag? Det skulle jag gärna vilja veta. Vad gäller Schablonbeskattningsprojektet kan jag i och för sig förstå att Bosse Ringholm inte nu vill yppa något från själva utredningen. Men jag skulle ändå vilja ställa en fråga, därför att i direktivet till ärendet pekar man på att schabloner samtidigt innebär stora avsteg från i Sverige vedertagna principer för utformningen av beskattningssystemet. Jag läser inte upp hela direktivet på grund av tidsbrist, men man pekade också på att förtroendet för beskattningssys- temet är på väg att urholkas. På sikt kan inget skatte- system överleva som saknar förtroende hos de berör- da skattskyldiga. Detta finns i alla fall i rapportering- en av direktiven till ärendet, Schablonbeskattnings- projektet, etapp 2. Det skulle ändå vara intressant att höra om Bosse Ringholm vågar ta den här kampen att i alla fall gå in på ett system som egentligen inte är generellt vanligt för svenska förhållanden men som skulle kunna vara väldigt bra för de företag som dessutom har att jobba med en ojust konkurrens. Jag skulle kunna fråga Bosse Ringholm om det kommer att bli intäktsmodellen eller licensavgiftsmo- dellen som blir det prioriterade alternativet. Jag går tillbaka till frågan om frisörföretagen. Risken att förlora satsat kapital eller att betala mer än satsat kapital genom personliga säkerheter gör att företagen blir små. Många vill gärna anställa unga kvinnor, men samtidigt är de livrädda att dessa kvin- nor ska ta ut graviditetsledighet - vilket ska vara en stolthet och glädje för oss. Men då ställs de inför detta faktum att detta kostar dem 20 000 kr för att klara åtagandena gentemot de anställda. Samtidigt har det blivit en sänkning av lyxskatten på parfym, men detta har företagen aldrig kompenserats för. Momsen måste arbetas in krona för krona. Sedan är det frågan om konkurrensen. Detta gör att den som vill anställa personal inte orkar.
saknar porträttfoto
Finansminister Bosse Rin (S)
Anf. 164 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Ulla-Britt Hagström lyckas med konststycket att röra ihop så många saker på en gång att det inte var så lätt att veta vad hon egentligen ville fråga om. Hon frågade om allt och inget. Hon har förståelse för att jag inte kan berätta om Riksskatteverkets rapport eftersom den inte har kommit ännu. Det är en framgång att hon har förstå- else för det. Sedan ställde hon ett antal frågor om vad jag tyckte om innehållet i rapporten. Logiken är inte så framträdande, om jag uttrycker mig milt. Jag kan konstatera att vårt förslag som vi arbetar fram i fråga om att minska skatten på expansionsfon- der kommer självfallet att kunna användas även av de allra minsta företagen. Själva syftet är att de som har enskild firma - de allra minsta företagen - kan ha nytta av detta. Sverige har haft en utveckling under de senaste åren som är fantastisk på hela det ekonomiska områ- det, inte minst när det gäller företagsamhet, syssel- sättning och bekämpning av arbetslöshet. Sedan den borgerliga regeringen lämnade makten 1994 har vi halverat arbetslösheten. Vi har ökat sysselsättningen med 8-9 %. Vi har skapat över 300 000 nya jobb sedan den borgerliga regeringen lämnade makten 1994. Finns det något annat EU-land, Ulla-Britt Hagström, som har liknande framgångar, som också har halverat arbetslösheten, som har en så kraftig sysselsättningsökning som Sverige? Vilket EU-land kan det vara?
saknar porträttfoto
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 165 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Fru talman! Tack, Bosse Ringholm, men min frå- ga gäller vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att underlätta verksamheten för småföretag. Sedan säger Bosse Ringholm att jag rör ihop ett antal frågor. Det behövs ett batteri av åtgärder för att klara detta, varav arbetsgivaravgiften är en del. Den 15 januari debatterade vi hur en försvårad konkurrens skulle kunna innebära en försämring. I dag diskuterar vi två frågor, bl.a. schablonbe- skattningen. Jag måste kunna fråga om regeringen är inne på en lösning med en intäktsdel eller en li- censavgift. Riksskatteverket är väl inte helt fristående i denna fråga utan regeringen måste ha egna syn- punkter på hur man ska gå till väga. Jag frågade också om skatten på expansionsfon- der. Den frågan har Bosse Ringholm själv tagit upp som ett sätt att underlätta verksamheten för småföre- tag. Vilka småföretag? Var går gränsen? Gäller det också mikroföretagen? Detta lyckades inte Bosse Ringholm svara på utan han sade att detta blir bra för företag. Men det måste ändå ske en uträkning, och det måste ändå finnas en prognos för vilka företag som detta underlättar för. Man måste kunna veta att det som Bosse Ringholm nu gör underlättar för alla före- tag - de som vill starta smått och de lite större.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.