Slopade skyddsvallar för Sveriges ekonomi
Interpellation 2015/16:199 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-18
- Överlämnad
- 2015-11-18
- Anmäld
- 2015-11-19
- Svarsdatum
- 2015-12-01
- Besvarad
- 2015-12-01
- Sista svarsdatum
- 2015-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När nuvarande regering tillträdde hade Sverige den högsta sysselsättningsgraden i EU. Dåvarande finansminister Anders Borg var också tydlig inför valet med att inga skattehöjningar på arbete var att förvänta. Inför vårbudgeten 2014 publicerade Alliansens företrädare en gemensam artikel i Dagens Industri den 9 april 2014 med det tydliga beskedet:
”Vi är samtidigt tydliga med att det inte är aktuellt att höja skatten på arbete, eftersom det skulle innebära att färre får jobb. Starka skyddsvallar kan inte vila på sämre förutsättningar för fler i arbete. I stället fokuserar våra reformer på fler jobb och mer kunskap i skolan”.
Finansministern och den övriga regeringen som följde efter valet 2014 har valt en helt annan väg för Sverige. I budgetpropositionen finner vi stora skattehöjningar såväl direkt på inkomst av arbete som arbetsgivaravgifter, särskilt riktade mot unga och äldre på arbetsmarknaden.
De skyddsvallar som staten kan tillhandahålla för människor är nu i fara. När regeringen väljer att slopa överskottsmålet och kraftigt bygga ut bidrags- och transfereringssystemen utan några analyser av politikens långsiktiga effekter på skatteintäkterna från arbete, stavas den enda skyddsvallen utlandslån.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Hur arbetar ministern och regeringen för att Sveriges skydd mot kommande kriser ska vara starkare än att staten behöver ta lån från utlandet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:199
Webb-tv: Slopade skyddsvallar för Sveriges ekonomi
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:36
- Protokoll 2015/16:36 Tisdagen den 1 decemberProtokoll 2015/16:36 Svar på interpellation 2015/16:199 om slopade skyddsvallar för Sveriges ekonomi
Protokoll från debatten
Anf. 59 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att Sveriges skydd mot kommande kriser ska vara starkare än att staten behöver ta lån från utlandet.
När denna regering tillträdde fanns det betydande underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn uppvisade 2014 ett underskott på 65 miljarder kronor, vilket var det största underskottet sedan 90-talskrisen. De ofinansierade skattesänkningarna som den tidigare regeringen genomförde var en starkt bidragande faktor till detta förhållande.
Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Regeringen har finansierat nya reformer fullt ut. Det har bidragit till att underskottet nästan halverats och att det strukturella sparandet förstärkts.
Samtidigt förändras verkligheten just nu snabbt inför våra ögon. Att så många människor tar sin tillflykt till Sverige undan krig och förtryck förändrade förutsättningarna radikalt efter att budgetpropositionen presenterades. Med anledning av detta har regeringen i en ändringsbudget, framtagen med bland annat Moderaterna, föreslagit att utgifterna i budgeten för 2015 ökas med 11 miljarder kronor. Detta är en vanlig ordning vid hantering av större oförutsedda kostnader under ett pågående budgetår. För närvarande pågår ett arbete med att hitta sätt för att dämpa kostnadsökningarna vi nu ser och hitta besparingsmöjligheter inför kommande budgetar.
Det är viktigt att det finns marginaler för att möta en kraftigt försämrad ekonomisk utveckling. Regeringen avser att även under resten av mandatperioden bedriva en finanspolitik som bidrar till att sparandet trendmässigt stärks. Även i den här akuta situationen med många asylsökande tar regeringen ansvar för de offentliga finanserna. Regeringen kommer i fortsättningen att bedriva en stram finanspolitik.
Anf. 60 Anette Åkesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret.
Det är en väldigt konstig bild Magdalena Andersson målar upp. Före valet var allt i Sverige nattsvart, och om Socialdemokraterna kom till makten skulle allting bli bra. Eftersom regeringen inte fick igenom sin budget för 2015 har man konsekvent skyllt det som gått dåligt på att man inte har ansvar för det. Då är det Alliansens budget. På samma gång tar man åt sig äran för det som går bra. Det går helt enkelt inte ihop. Att underskottet halverats under 2015 är alltså tack vare Alliansen.
I själva verket lämnade Alliansen efter sig EU:s starkaste finanser, en låg statsskuld och ökande sysselsättning - trots finanskris och efterföljande lågkonjunktur - tack vare helhjärtat fokus på jobben och ansvarstagande i de offentliga finanserna. Vidare glömmer finansministern informera om vad underskottet var till för. Det stimulerade ekonomin, något som varit nödvändigt för vårt lilla och exportberoende land när exporten inte har gått särskilt starkt. Det är de privata hushållen som håller igång konsumtionen och därmed efterfrågan och ekonomin. Dessutom glömmer finansministern att avslöja att underskotten skulle ha varit ännu högre om Socialdemokraternas skuggbudgetar hade gått igenom. Redan i opposition ville Socialdemokraterna låna mer.
Socialdemokrater verkar över huvud taget ha en strategi som går ut på att tala om hur illa andra har skött sig, även om de i själva verket har bidragit, eller i dokument försökt att bidra, till att det skulle ha blivit ännu sämre. Jag förstår mig inte på den strategin. Men den tillämpades på 90-talet, och den tillämpas konsekvent av Magdalena Andersson, både före valet och sedan dess. Men det är klart att om man inte har några egna, bra förslag att komma med kan man ju ägna sig åt att kritisera andra.
Jag instämmer helt och fullt i att det är angeläget med marginaler för att kunna möta kommande lågkonjunkturer och kriser. Det är just det skyddsvallar handlar om. Man ser i goda tider till att det skapas resurser som man kan lägga undan till sämre tider, precis som i privatekonomin.
Men hur är det då med förslagen? S och MP hävdar att de investerar i jobb men lägger samtidigt fram förslag som dömts ut av den samlade expertisen och som raserar reformer eller åtgärder som ger positiva effekter. Som exempel kan nämnas borttagande av den bortre parentesen i sjukförsäkringen, höjda arbetsgivaravgifter för äldre och sänkta ROT-avdrag. Regeringen gör det dyrare att anställa och mindre lönsamt att arbeta, så att både jobben och antalet arbetade timmar minskar. Det kommer i sig att påverka skatteintäkterna.
Frågan är vad finansministern menar, konkret, när hon säger att finanspolitiken har lagts om i en mer ansvarsfull riktning. I själva verket bidrar S-MP:s budget till en utgiftsexplosion. I den budget som S-MP lagt fram kommer inte bara antalet jobb att minska utan åtta av tio svenskar kommer att få det sämre ekonomiskt. Det är bara de kortsiktiga effekterna. De långsiktiga konsekvenserna lär bli än mer dramatiska.
Därför undrar jag: Vad är det långsiktigt ansvarsfulla i S-MP-budgeten? Och hur bygger S-MP skyddsvallar?
Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är inte korrekt att åtta av tio svenskar får försämrad ekonomi med regeringens budget. Anette Åkesson får läsa diagrammen igen.
Det är inte sant att vi skyller på andra och säger att alla andra har gjort fel. Jag har tvärtom ofta berömt Anders Borg för att han höll ordning på pengarna även under finanskrisen. Min kritik riktas mot slutet av förra mandatperioden då man fortsatte att sänka skatten på lånade pengar, trots att ekonomin förbättrades. Den förra borgerliga regeringen hade nämligen större underskott när konjunkturen förbättrades än man hade under själva krisen. Det är sällan ekonomer brukar tycka att det är på det sättet en politik ska bedrivas.
Anette Åkesson tycker att det är bra att den bortre parentesen i sjukförsäkringen finns, så att långtidssjuka människor utförsäkras ur sjukförsäkringen. Vi har olika ideologiska utgångspunkter när det gäller det. Jag tycker att det är viktigt att man ska känna sig trygg även när man får en allvarlig sjukdomsdiagnos.
Regeringen driver nu en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi driver en politik som har halverat underskotten i de offentliga finanserna. Och för varje år som går kommer vi att ha ett mindre underskott än det som den moderatledda regeringen lämnade efter sig.
Anf. 62 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Både Moderaterna och Alliansen vill självklart ha kvar tryggheten. Men tidigare förtidspensionerade man människor och tog därmed bort dem från statistiken. Historien förskräcker alltså, eftersom ekonomin skenar och man måste hantera ekonomin.
I slutet av förra mandatperioden bjöd Socialdemokraterna in till ett seminarium om hur det offentliga skulle arbeta mer effektivt och hur produktiviteten skulle öka. Det lockade mig. Jag var nyfiken på resonemanget kring hur verksamheterna i kommuner och landsting kan effektiviseras, inte minst eftersom dessa verksamheter utgör en stor del av de offentliga utgifterna. De är också de verksamheter som är närmast medborgarna, det vill säga främst skola, omsorg och sjukvård. Det är dessutom kommuner och landsting som från mitten av 2020-talet kommer att stå inför stora utmaningar, med tanke på befolkningsutvecklingen. De behöver verkligen se över både effektiviteten och produktiviteten.
Tyvärr blev jag besviken. Seminariet handlade bara om hur statliga myndigheter och verk kan arbeta mer effektivt. Visst är det viktigt, men det rör bara en liten del av de offentliga utgifterna, och det var ingenting nytt som kom fram.
Nu står Sverige inför konkreta utmaningar. På kort sikt är utmaningen hur flyktingar från Syrien och andra krigshärjade områden ska få tak över huvudet, någonstans att bo, språkutbildning och skola, gärna praktik eller jobb. Men även de skenande sjuktalen är en utmaning. På lite längre sikt behöver vi alla goda krafter för att klara av befolkningsutvecklingen på ett bra sätt. Där är invandring en tillgång under förutsättning att vi lyckas bättre än historiskt sett med integration i samhället i stort, men kanske främst på arbetsmarknaden. De utmaningar som vi står inför efter 2020-talets mitt är de utmaningar som vi borde ägna mer tid åt att förbereda oss för, dels genom att se över att de offentliga verksamheterna på alla nivåer så att de arbetar effektivt, dels även genom att säkerställa att vi har kontroll över vår ekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För en utomstående kan det vara förvirrande: finansministern pratar om hur illa allt var under Alliansen utom under slutet av Alliansens tid, för då var det riktigt illa, enligt finansministern. Hushållen själva samt svenska och utländska experter var imponerade över hur mycket bättre hushållen hade fått det respektive hur bra Sverige hade klarat av finanskrisen utan att det knappt märkts. När sedan S-MP lägger fram en budget som man kommer att få igenom pratar man om hur bra den är, men det visar sig att det är en budget där åtta av tio hushåll får det sämre. Det är riksdagens utredningstjänst som har tagit fram den siffran.
Det budgetpolitiska ramverket med överskottsmål och utgiftstak - det vill säga själva grunden i det som ger ekonomisk stabilitet och som är förutsättningen för att man ska kunna se till att Sverige har skyddsvallar - var viktigt för S före valet, men nu har man i praktiken avskaffat överskottsmålet.
Det stora problemet med och för den nuvarande regeringen är att ord och handling inte hänger ihop. Och det som gäller ena dagen gäller inte nästa.
Sköts inte statens ekonomi ökar belåningen. Med högre statsskuld övervältras ansvaret på kommande generationer, och kommande generationer är de som redan tack vare befolkningsutvecklingen med stora pensionsavgångar och ökad livslängd kommer att ha en större försörjningsbörda.
Vilka av regeringens reformer tar tag i konkreta problem, som till exempel den skenande sjukfrånvaron? Vilka reformer är riktade mot att undvika att Sverige ökar statsskulden och övervältrar ansvaret på nästa generation?
Anf. 63 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Regeringen visar ju i praktisk politik hur vi tar ansvar för statsfinanserna, eftersom vi i den budget som vi har lagt på riksdagens bord minskar underskotten liksom statsskulden varje år.
Sedan kommer vi naturligtvis att komma med nya prognoser med anledning av att fler människor kommer till Sverige för att söka asyl. Även där kommer vi naturligtvis att ta ansvar för de offentliga finanserna. Att underskotten skulle slinka i väg till de nivåer som rådde när Anette Åkessons parti hade makten bedömer jag inte som troligt.
Anette Åkesson pratar om överskottsmålet. Det vore i och för sig intressant att höra om Moderaterna verkligen står fast vid det, givet att vi har en helt annan situation. Med den stora befolkningsökning som vi nu har vore det djupt olämpligt att försöka att snabbt ta sig tillbaka till en nivå på 1 procents överskott i de offentliga finanserna. Kanske kommer Moderaterna att tänka om här.
Anette Åkesson säger att hon vill ha kvar tryggheten. Samtidigt vill hon att vi ska ha en bortre parentes i sjukförsäkringen. Det är klart att det minskar tryggheten för människor som får en allvarlig sjukdomsdiagnos. Min bild är att många av dem som får en allvarlig sjukdomsdiagnos - efter att den första chocken har lagt sig - inte alls känner sig trygga. De är väldigt oroliga för om de kommer att få ut sin sjukförsäkring. Därför tycker jag att det är en klar förbättring att ta bort den bortre parentesen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser också att sjuktalen har ökat under de senaste åren trots att vi har haft en bortre parentes. Anette Åkesson säger att man tar bort människor från statistiken. Men många av dem som utförsäkras är personer som försvinner bort just från statistiken.
Anf. 64 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Det finns en parlamentarisk kommitté som efter ett tillkännagivande från riksdagen ska se över dessa frågor. Det blir spännande att se vad den kommer fram till.
Jag tror att de flesta har hyfsat god koll på sin egen ekonomi. Det är plus och minus som måste gå ihop, och många har säkert åtminstone ambitionen att spara. Det kommer alltid att komma tuffa tider. I privatekonomin kan det vara sjukdom, arbetslöshet eller att tandläkarräkningen kommer samtidigt med att bilen går sönder. Staten är stabilare och har dessutom beskattningsrätt. Men vi som är politiker nu, särskilt i regeringsställning, har ansvaret för att inte endast se kortsiktigt utan också att planera långsiktigt, även om det händer mycket.
Att, som regeringen gör, försämra för hushåll och företag i en tid när utgifterna formligen skenar på grund av utmaningar med migration och sjukfrånvaro är oansvarigt. S-MP riskerar med sin utdömda jobbpolitik att behöva öka lånen och därmed belasta kommande generationer mer än nödvändigt. Dessa försämringar kommer att märkas av redan på kort sikt, men på lång sikt kommer de att få allvarliga konsekvenser. Det är inte att bygga skyddsvallar för kommande lågkonjunkturer. S-MP-regeringen spelar ett högt spel och riskerar med öppna ögon att kommande lågkonjunktur slår hårdare mot de svagaste i samhället.
Det har tidigare funnits en politisk samsyn om vikten av ekonomisk stabilitet. Jag hoppas vi kommer tillbaka till det - inte bara i ord, utan även i handling.
Jag vill tacka finansministern för debatten.
Anf. 65 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag delar Anette Åkessons uppfattning att det är bra att man står för en ansvarsfull ekonomisk politik, inte bara i ord utan även i handling. Där var det väldigt tråkigt att den förra borgerliga regeringen sa att man höll fast vid överskottsmålet, trots att man uppenbarligen bröt emot det, inte bara i enlighet med alla sina expertmyndigheter utan också i enlighet med sin egen budgetproposition. Det var inte ett ansvarsfullt sätt att driva ekonomisk politik på - detta inte minst för att man genomförde stora ofinansierade skattesänkningar samtidigt som konjunkturen vände.
Det är därför väldigt bra att vi nu har lagt om den ekonomiska politiken i Sverige så att vi kan bedriva en politik där vi minskar underskotten. Det är precis det som den här regeringen gör. Vi har tagit ansvar för statsfinanserna sedan vi tillträdde och kommer naturligtvis fortsätta att göra det även framöver.
Jag vill också tacka Anette Åkesson för interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.