Skyddsjakt på skarv

Interpellation 2015/16:640 av Anders Åkesson (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-10
Överlämnad
2016-05-12
Anmäld
2016-05-13
Svarsdatum
2016-05-24
Besvarad
2016-05-24
Sista svarsdatum
2016-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Det svenska beståndet av skarv uppgår till många tiotusentals häckande par.

Ökningstakten och utbredningen i Sverige är mycket omfattande. Den stora ökningen av fågeln skarv har lett till omfattande klagomål om att skarvarna påverkar fiskbestånden negativt, att det skapar olägenheter för friluftslivet och förstör skog och natur på de öar och kustområden där fåglarna häckar. Skarvens utbredning begränsar sig heller inte enbart till kustzonen utan är även förekommande i sjöar och vattendrag i inlandet. I stora delar av den svenska skärgården är skarven numera en av de vanligaste fågelarterna.

Mot bakgrund av detta har Länsstyrelsen i Kalmar län tidigare beslutat att meddela berörda fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster tillstånd till skyddsjakt efter storskarv/mellanskarv i Kalmar läns bräckvattenområden. För fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster var skyddsjakt efter storskarv/mellanskarv tillåten under tiden 1 januari–15 april och 21 augusti–31 december 2013–2015 inom Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås, Kalmar, Torsås, Borgholms och Mörbylånga kommuner. För fiskare med yrkeslicens eller särskilt fartygstillstånd gällde därtill utökad skyddsjakt under tiden 1 januari–31 december 2013–2015 inom 300 meter från fasta fiskeredskap inom berörda kommuner. Motivet för beslutet är den stora förekomsten av skarv, som lokalt förorsakar allvarlig skada på fiskeredskap och fiskbestånd. Trots dessa tillstånd att bedriva skyddsjakt i de berörda områdena kommer det ständigt rapporter från yrkesfiskare och närboende om problemen med skarvens ökning och utbredning utmed hela kusten. Allt fler kommuninvånare upplever att deras närmiljöer och fritidsmiljöer förfulas och blir otillgängliga genom skarvens utbredning. 

Mot bakgrund av ovanstående begärdes hos Länsstyrelsen i Kalmar län tillstånd om fortsatt skyddsjakt för 2016, vilket länsstyrelsen meddelade. Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 29 februari i år att meddela tillstånd till skyddsjakt på storskarv under delar av år 2016. Tillståndet omfattade dels berörda fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster, dels utökad skyddsjakt för yrkesfisket. För fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster omfattar beslutet skyddsjakt efter storskarv under tiden 1 mars–15 april och 21 augusti–31 december 2016 inom Västerviks, Oskarshamns, Mönsterås, Kalmar, Torsås, Borgholms och Mörbylånga kommuner. För fiskare med yrkeslicens eller särskilt fartygstillstånd gäller utökad skyddsjakt under tiden 1 mars–31 december 2016 inom 300 meter från fasta fiskeredskap inom berörda kommuner. Områden som är undantagna för jakten är särskilt redovisade i beslutet.

Naturvårdsverket har därefter, den 12 april i år, efter överklagande av länsstyrelsens beslut, beslutat om inhibition av den del av beslutet som berör skyddsjakt för fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster. Både länsstyrelsens och Naturvårdsverkets beslut har på olika sätt motiverats utifrån skarvens påverkan på fiskbestånd och skador på fiskeredskap.

Smålandskusten består till stora delar av en förhållandevis grund moränskärgård med många små trädbevuxna öar. Det lokala fisket är till stor del beroende av dessa områden och deras fiskbestånd. Det lokala fisket utförs till största delen inte med yrkesfiskeslicens eller med särskilt fartygstillstånd utan av fastighetsägare som har fisket som en del i kustsamhällets näring. 

Dessa grunda skärgårdsområden är också mycket viktiga förynglingsområden för gädda och abborre. Bland annat Mönsterås kommun bedriver och stöder projekt både i kustbäckarna och i skärgårdsområdet för att anordna nya och förbättra befintliga reproduktionsområden för framför allt gädda men också för andra fiskarter. Kommunen har med hjälp av fastighetsägare, betydande egna insatser och med statliga bidrag tillskapat större våtmarker och lekområden med mycket goda resultat för minskad miljöpåverkan och fiskreproduktion. Dessa satsningar har uppmärksammats både regionalt och nationellt, inom statliga verk och i naturvårdskretsar.

Bestånden av gädda och abborre i Mönsterås kustområden och Kalmarsund har i flera år varit och är fortfarande så pass hotade att statliga myndigheter har beslutat om fiskeförbud på dessa arter under lektid, från den 1 april till den 31 maj årligen.

Mot bakgrund av ovanstående är det svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå Naturvårdsverkets beslut att köra över den lokala och regionala nivån och inhibera Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut att medge fortsatt skyddsjakt.

En sådan myndighetshantering är knappast ägnad att förstärka allmänhetens respekt för och tillit till landets jaktlagstiftning.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöministern:

 

Tänker ministern ta några initiativ med anledning av det som har framförts?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:640, Skyddsjakt på skarv

Interpellationsdebatt 2015/16:640

Webb-tv: Skyddsjakt på skarv

Dokument från debatten

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.