Skolskjutsar
Interpellation 2007/08:640 av Andersson, Yvonne (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-30
- Anmäld
- 2008-05-05
- Besvarad
- 2008-05-19
- Sista svarsdatum
- 2008-05-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2007/08:640 Skolskjutsar
av Yvonne Andersson (kd)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Allians för Sverige har enats om att man vill skapa en skola där elever och föräldrar ska ha stora möjligheter att välja en utbildning som passar elevens behov och önskemål. Varje skola ska ha möjlighet att skapa en egen profil och tillämpa ett eget arbetssätt. Allians för Sverige ser därför positivt på att skolväsendet rymmer både kommunala och fristående skolor.
En faktor som begränsar den reella möjligheten att välja skola är skolskjutsen. Kommunen är skyldig att ordna skolskjuts enbart till den närmaste kommunala skolan, men inte till en annan kommunal eller fristående skola. Detta är inte tillfredsställande.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att kommunen ska vara skyldig att bekosta skolskjuts även till en fristående skola eller annan kommunal skola, så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen.
Vid val av annan skola än den närmast belägna anser vi det vara rimligt att kommunen står för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola. Resterande delen av kostnaden får bekostas av eleven. En elev som får busskort för att åka till den närmaste kommunala skolan och börjar på en fristående skola dit han eller hon kan åka på samma busskort bör heller inte kunna få detta indraget, vilket ibland sker i dag.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser ministern att göra för att se över kommuners skyldighet att anordna skolskjuts oavsett huvudman?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:640
Webb-tv: Skolskjutsar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:114 Måndagen den 19 majProtokoll 2007/08:114 8 § Svar på interpellation 2007/08:640 om skolskjutsar
Protokoll från debatten
Anf. 23 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Yvonne Andersson har frågat mig vad jag avser att göra för att se över kommuners skyldigheter att anordna skolskjuts oavsett huvudman.
I likhet med Yvonne Andersson anser jag att fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet. För att fullt ut förverkliga elevers möjlighet att välja en utbildning som bäst passar deras behov och förutsättningar behöver fristående skolors rättsliga ställning stärkas. Regeringen har därför tillsatt utredningen
Lika villkor för fristående skolor
(U 2007:05) som har till uppdrag att på flera olika områden lämna förslag på åtgärder som krävs för att fristående skolor ska kunna verka på samma villkor som kommunala. Utredningen ska slutredovisa sitt arbete senast den 30 juni i år.
Rätten till kostnadsfri skolskjuts är en viktig faktor när det gäller elevers möjligheter att välja skola. Samtidigt skulle en oinskränkt rätt till skolskjuts oavsett vilken skola eleven väljer skapa orimliga kostnadskonsekvenser för kommunerna. Dagens regler om skolskjuts är ett resultat av en avvägning mellan elevernas intresse av att kunna välja skola och en strävan att inte lägga orimliga ekonomiska åtaganden på kommunen.
I samband med arbetet med den nya skollagen kommer reglerna för skolskjuts att ses över. I det sammanhanget kommer det att prövas om det finns förutsättningar att utsträcka kommunens ansvar för att anordna skolskjuts även till andra skolor än den skola eleven placerats i av kommunen.
Anf. 24 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag tackar statsrådet som har tagit sig både tid och kraft att besvara en interpellation som jag känner är väldigt viktig för mig. Vi har tillsammans inom alliansen arbetat för att få en rimlig skolsituation i det här landet, där olika huvudmän ska kunna ge en bra undervisning.
Friskolorna ska naturligtvis liksom andra skolor stå under tillsyn av Skolverket. Jag vill därför tacka statsrådet alldeles särskilt för de åtgärder som har vidtagits redan, till exempel den utredning med namnet
Lika villkor för fristående skolor
som jag med stor förväntan väntar på resultat av den 30 juni, om en dryg månad.
Jag har varit bekymrad över att trots att det har varit väldigt tydligt från statsrådet, från regeringen och många av oss som har deltagit i utbildningspolitiken det fortfarande finns kommuner som begränsar elevernas möjligheter att få använda det fria valet. Man tar helt enkelt ut pengar från föräldrarna för kostnad för skolskjuts alldeles oavsett om det kostar mer än till den anordnade skolan.
Jag vill ta ett exempel nerifrån Småland. Det är ett exempel av många. De elever som bor i Vrigstad kan inte få någon högstadieundervisning. Årskurserna 7, 8 och 9 finns inte i Vrigstad. Alla barn måste åka till Sävsjö för att få den i en annan skola. Då får de busskort. Busskortet kostar 410 kronor per barn per månad. Trots att de eleverna måste lämna bussen tidigare än de elever som åker lite längre till den kommunala skolan får de inte busskortet. Konsekvenserna är att kommunerna egentligen sparar in pengar på de elever som väljer annan skola än den skola som är anvisad.
Det här är inte bra för oss. Det är inte bra för eleverna. Det är inte bra för föräldrarna. Framför allt blir det en typ av diskriminering för att den ekonomiska situationen påverkar om eleverna ska kunna välja en skola eller ej.
Därför har jag funderat på att fråga statsrådet: Hur ska man egentligen göra med kommuner som inte ställer upp på de målsättningar som finns? Man förhindrar det trots att det inte handlar om merkostnad. Kan möjligtvis Skolverket gå ut med riktlinjer? Kan man åstadkomma något när det blir på det här sättet? Jag tycker faktiskt synd om de elever som bor i just de kommuner som väljer bort möjligheten till friskola för dem.
Anf. 25 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag tror att man ska utgå från att de flesta kommuner är så kostnadsmedvetna att de inte betalar kostnader för skolskjutsar när de inte måste enligt lagen. De flesta kommuner resonerar nog så faktiskt oavsett politiskt styre.
Men då blir det extra intressant hur vi formulerar skollagen. Vad är det för åtaganden som kommunerna måste göra? Som jag sade i mitt första inlägg delar jag uppfattningen att det måste ses över i den nya skollag vi nu arbetar fram och som jag räknar med att kunna förelägga riksdagen under 2009 för beslut.
I dag får man skolskjuts till den skola kommunen placerar en i om avståndet är tillräckligt långt men inte till någon annan skola. Då inträffar en fråga: Ska vi ge betalt för skolskjuts oavsett vilken skola eleverna väljer? Om man bor i en kommun och väljer en skola flera kommuner bort och det blir jättehöga taxikostnader, är det rimligt? Då landar nog de flesta i att det inte är rimligt.
Däremot är det en modell som Yvonne Andersson antyder med sitt exempel att om kostnaden för kommunen att anordna en skolskjuts till en vald skola inte överstiger den kostnad som man ändå skulle ha haft om eleven hade gått i den kommunala skola som man skulle ha varit placerad i ska man ha rätt till den skolskjutsen och den kostnaden. Det kan gälla en friskola. Det kan också gälla en annan kommunal skola naturligtvis i det sammanhanget.
Den modellen är mer intressant att studera än en fullständigt fri dragningsrätt på skolskjutskostnader oavsett vilken skola man väljer och hur långt bort den ligger. Jag tror inte att någon riksdagsledamot kommer att vara beredd att finansiera ett sådant åtagande i statsbudgeten.
Däremot om jag nu förstod exemplet rätt i den korta föredragning som Yvonne Andersson gjorde tycker även jag att det är ett problem att reglerna inte medger skolskjuts i en sådan situation. Det är väl en modell som man bör titta på i det fortsatta skollagsarbetet.
Anf. 26 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag är väldigt glad för att få det här meningsutbytet eftersom jag vet att det finns väldigt många föräldrar och väldigt många kommuner som diskuterar det här. Den kommun jag själv kommer ifrån, Linköping, har sedan många år tillbaka sett det som en självklarhet att om skolskjutsen till friskolan inte kostar mer än skolskjutsen till den kommunala skolan har eleverna naturligtvis fått samma busskort. Då har de fått samma möjligheter så att effekterna inte blir att kommunen sparar pengar på att elever väljer friskola. Någon måste ju betala skolskjutskostnaden och ingen av oss, varken statsrådet eller jag själv, vill ha ett samhälle där barnens skolgång ska påverkas av föräldrarnas ekonomiska situation.
Därför ser jag det som en jätteviktig rättvisereform att vi får igenom detta i den kommande skollagen. Jag vill inte heller ha en modell där man ska kunna välja helt fritt utan något som helst hänsynstagande. Jag vill däremot se en modell där det finns en möjlighet att göra detta om det inte innebär merkostnader.
Är det möjligt för ett statsråd att uppmärksamma Skolverket på att det behövs riktlinjer i en sådan här viktig fråga? Det handlar faktiskt om att målet med elevens fria val ska kunna genomföras överallt i landet.
Anf. 27 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Nja, det är det väl inte riktigt. Uppmärksamma kanske man kan göra, men Skolverket har ingen föreskriftsrätt till kommunerna, utan det är skollagen som gäller. Är man missnöjd med hur dagens regel tillämpas och egentligen vill ha en annan regel bör man ändra skollagen, och det är det vi håller på med. Vi ska lägga fram en ny skollag, och den här frågan är en av flera. Den modell som Yvonne Andersson själv antyder är väl den vi kanske mest studerar just nu. Det ligger naturligtvis mycket i den beskrivning av problemet som Yvonne Andersson gav.
Om jag bara ska problematisera något är det klart att så länge det handlar om ett busskort för några hundralappar är det naturligtvis en marginell kostnad för en kommun. Men man måste ha klart för sig att om man skriver in en rättighet i skollagen så gäller inte en sådan rättighet bara de elever som bor där det finns busslinjer och busskort, utan man tvingar fram kostnader också för elever som bor och väljer skola på en plats där det inte finns kollektivtrafik. Detta framtvingar ibland tiotusentals kronor i taxikostnader.
När man utformar dessa regler måste man alltså verkligen tänka igenom konsekvenserna. I stora tätorter är det i regel inga problem. Där är det lätt att fatta ett beslut om att alla elever ska få busskort. Men om man utformar det som en rättighetslagstiftning innebär det också ett åtagande att betala när kostnaden blir betydligt större, till exempel för olika taxikostnader. Detta bör alltså tänkas igenom.
Men när detta är sagt vill jag ändå säga att huvudalternativet för det arbete vi nu håller på med är den modell som Yvonne Andersson beskriver att en del kommuner redan har beslutat om, nämligen att om kostnaden inte överstiger det som det ändå skulle ha kostat om eleverna hade gått i den kommunala skolan ska kommunen vara skyldig att ersätta en sådan skolskjutskostnad - även om det sker till en annan skola, till exempel en friskola eller en annan kommunal skola.
Anf. 28 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är jätteglad för att vi kan vara tydliga på den här punkten! Samtidigt är jag naturligtvis väldigt nöjd och hoppas att fler kommuner ska våga ta steget och göra detta innan det kommer en lag.
Jag är glad för att den nya och jättebra skollagen förhoppningsvis kommer under den här mandatperioden, men naturligtvis kan kommunerna ta egna steg i samma riktning och fullgöra detta utan att nödvändigtvis ha ett lagligt ansvar över sig.
Anf. 29 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag tackar så mycket för interpellationen och konstaterar att interpellanten och jag är överens om hur den här frågan bör hanteras för framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.