Skogsutredningens konsekvenser för biologisk mångfald

Interpellation 2025/26:201 av Rebecka Le Moine (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-11-28
Överlämnad
2025-12-01
Anmäld
2025-12-02
Sista svarsdatum
2025-12-16
Svarsdatum
2026-02-05
Besvarad
2026-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Skogsutredningen innehåller flera förslag som skulle få omfattande konsekvenser för naturvård, artskydd och klimatet. Bland annat föreslås att naturreservat och biotopskydd ska kunna upphävas, att frivilliga avsättningar ska kunna räknas som formellt skydd samt att reglerna för lägsta avverkningsålder ska ses över med syfte att underlätta tidigare avverkning.

Tillsammans pekar förslagen mot minskat skydd för äldre skog, ökat avverkningstryck och en rapporteringsmodell som riskerar att ge en missvisande bild av klimat- och naturmålen. Detta väcker frågor om regeringens långsiktiga ambition för levande skogar, klimatarbetet och Sveriges åtaganden enligt EU-rätten. Samtidigt finns det inga reformer för att underlätta ett hållbart, långsiktigt och lönsamt skogsbruk på landsbygden.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

  1. Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att skydd av naturreservat och biotopskydd förblir långsiktigt om de, enligt utredningens förslag, ska kunna upphävas?
  2. Har ministern och regeringen för avsikt att räkna in frivilliga avsättningar som formellt skydd enligt EU:s natur- och klimatrapportering?
  3. Har ministern och regeringen för avsikt att ändra beräkningsmodellerna för miljö- och klimatförbättringar, och i så fall på vilket sätt? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:201, Skogsutredningens konsekvenser för biologisk mångfald

Interpellationsdebatt 2025/26:201

Webb-tv: Skogsutredningens konsekvenser för biologisk mångfald

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 138 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att skydd av naturreservat och biotopskydd förblir långsiktigt om de, enligt skogsutredningens förslag, ska kunna upphävas. Rebecka Le Moine har vidare frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att räkna in frivilliga avsättningar som formellt skydd enligt EU:s natur- och klimatrapportering. Slutligen har Rebecka Le Moine frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ändra beräkningsmodellerna för miljö- och klimatförbättringar och i så fall på vilket sätt.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för interpellationen. Jag konstaterar att remisstiden för slutbetänkandet En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk (SOU 2025:93) från 2024 års skogspolitiska utredning löpte ut den 16 december. Detta innebär att de förslag från den utredningen som Rebecka Le Moine hänvisar till är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa den beredningen.

Sveriges många naturreservat och nationalparker skyddar höga naturvärden och är viktiga platser för friluftsliv, hållbar lokal och regional utveckling, turism och landsbygdsutveckling. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har riksdagen beslutat om bland annat en satsning på förvaltning och skötsel av nationalparker och naturreservat samt en satsning på upprustning av vandringsleder. Enligt miljöbalken kan naturreservat redan i dag upphävas om det finns synnerliga skäl (7 kap. 7 § miljöbalken).

Naturvårdsverket har ansvar för att uppgifter inom miljöområdet rapporteras till EU och internationellt. Varje år rapporterar myndigheten uppgifter om skyddade områden till Europeiska miljöbyrån. Från och med 2022 inkluderas även andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder, OECM, i rapporteringen. I Sverige kan frivilliga avsättningar rapporteras som OECM om de uppfyller vissa kriterier. De ska vara viktiga för biologisk mångfald, ha ett naturvårdsmål och vara långsiktiga. Uppgiftslämnaren ska även samtycka till rapporteringen.

För 2025 rapporterade Naturvårdsverket till Europeiska miljöbyrån att 15,4 procent av Sveriges totala areal av land och inlandsvatten omfattades av skyddade områden och OECM.

EU-kommissionen lyfter i sin vägledning om kriterier och vägledning för utnämning av skyddade områden att andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder, så kallade OECM, är en viktig bevarandeinsats som kan bidra till att nå EU:s målsättning om att skydda minst 30 procent av EU:s land och vatten till 2030.

2024 års skogspolitiska utredning bedömer i sitt slutbetänkande att alla frivilliga avsättningar bör kunna rapporteras som OECM.

Utredningen har föreslagit att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket årligen ska redovisa ett nytt mått för skogens klimatnytta som inkluderar kollagerförändringar i skog och träprodukter, utsläpp från värdekedjan samt potentiellt undanhållna utsläpp från andra produkter. Utredningen framhåller att detta förslag är en komplettering till nuvarande redovisning och inte en ersättning.

Utredningens förslag bereds som sagt nu i Regeringskansliet. Det är min förhoppning att det beredningsarbete som nu pågår bidrar till en robust och ändamålsenlig skogspolitik för framtiden.


Anf. 139 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag tror att de flesta känner någonting, tänker någonting och tycker någonting när ämnet skog kommer upp till debatt och diskussion. Det är för att många också har en relation till skogen. Det gäller oavsett var i Sverige de bor och oavsett om de äger skog själva, känner någon som äger skog eller kanske bara är besökare i en skog.

Jag tror att svenskarna som naturälskande folk tycker att det är oroväckande att se att skogarna förändras. Blåbärsriset har minskat med 50 procent på cirka 50 år. Jag ställer mig frågan: Hur kommer det att se ut om ytterligare 50 år? Kommer vi att ha möjlighet att plocka svamp och bär i den svenska skogen? Kommer det inte längre att finnas blåbärsris som ett täcke längst ned? Bär kan man förädla för att skapa lycka och få rekreation. Man kan kanske till och med koka sin egen blåbärssylt.

Den utveckling vi ser oroar mig djupt. Därför är det också viktigt att vi från politiskt håll försöker se verkligheten för vad den är.

Livet i skogen – kvittrande fåglar och alla andra djur som vi vet finns där – är vi många som tycker är spännande. Vi njuter av att se det, och det kanske också är en anledning till att många turistar där och vill se svenska skogslandskap.

Att veta om att trenden för populationerna och utsikten för dem är negativ gör mig väldigt orolig. Det gör mig ännu mer orolig att på nära håll ha följt debatten och varit en del av referensgruppen för skogsutredningen. Vi är i ett läge som är väldigt allvarligt och akut både för biologisk mångfald och för klimatet. Den svenska skogsbruksmodellen och skogsbranschen döms ut som ett stort marknadsmisslyckande, där man ensidigt prioriterar skogsindustrins intressen på bekostnad av alla andra värden.

Jag ser inte skogsutredningen komma med några förslag som vänder dessa trender, utan snarare accelererar man dem i fel riktning.

Fru talman! Vi har precis hört hur man ska siffertrixa med klimatet genom att ändra beräkningsmodeller, och detsamma gäller också naturskyddet. Man vill att en liten ö som är kvar mitt i ett kalhygge ska klassas i samma kategori som en nationalpark. Det är klart att det inte är relevant utifrån ekosystemen eller utifrån hur människor upplever och kan känna rekreation och glädje och plocka svamp och bär. I stället är det helt enkelt ett sätt att boosta statistiken, så att den ser bättre ut än verkligheten.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är: Anser regeringen att statistiken ska spegla verklig ekologisk status, eller ska den manipuleras för politisk bekvämlighet, så att vi når målen på papperet?


Anf. 140 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till interpellanten för engagemanget i frågan.

Jag vill börja med att understryka att regeringens arbete med skogspolitiken syftar till att skapa en långsiktigt hållbar balans mellan miljövärden och produktion i skogen. Nästan 70 procent av landets yta är skog.

När det gäller förslaget om att kunna upphäva naturreservat vill jag vara tydlig. Redan i dag finns möjligheten att upphäva reservat om synnerliga skäl föreligger. Utredningens förslag handlar om att förtydliga lagstiftningen för situationer där naturvärden gått förlorade, till exempel efter omfattande skogsskador som stormar eller angrepp av svamp och skadedjur. Utredningen framhåller att förslagen inte bör påverka miljö eller klimat negativt.

När det gäller frivilliga avsättningar är det viktigt att komma ihåg att både Miljömålsberedningen och den skogspolitiska utredningen har bedömt att dessa kan rapporteras som andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder. Det är helt i linje med EU:s vägledning för utnämning av skyddade områden.


Anf. 141 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Har man sett utredningen och läst alla förslag ser man också vilken nedmontering det faktiskt innebär för skogen och alla andra värden, om än kanske inte just kortsiktig produktion. Men som Kullgren nämner i sitt anförande är det detta man ska balansera upp mot. Min fråga är: Har det någonsin hänt att Sverige inte har levererat vad gäller produktionsmålet?

Jag skulle vilja säga att det har gått väldigt bra för svensk skogsindustri när det gäller lönsamhet och vinst under alla år som jag har tittat på. Men samtidigt har det gått väldigt dåligt vad gäller de miljömål som är kopplade till skog. Det gäller både våra egna nationella miljömål och när man utvärderar alla skogstyper i rapporteringen i enlighet med EU:s artikel 17. Där har vi inte gynnsam bevarandestatus för de här skogsekosystemen. Det enda skogsekosystem som har gynnsam bevarandestatus är fjällbjörkskogen. De andra har inte gynnsam bevarandestatus.

Ja, vi har klarat produktionen varje år, men inte ett enda år har vi klarat miljömålen vad gäller skogen.

Fru talman! Är man intresserad av skogsdebatten i Sverige är man kanske också bekant med en del argumentation, en del siffror och en del myter som upprepas gång efter annan. Det som sägs från skogsindustrin och från företrädare för de flesta partier här låter ibland väldigt lika.

Därför är det intressant att DN just i dag har en artikel om en maktrapport från Skogsstyrelsen. Där skriver man så här:

”’Maktens tyngdpunkt ligger hos det skogsindustriella komplexet, ett nätverk av aktörer som är sammanbundna av målet om ökad avverkning för ökad ekonomisk avkastning’, skriver utredaren Jesper Svensson, forskare vid Lunds universitet. [–––] Samtidigt visar granskningen att statens egna utredningar om skogen i allt högre grad bemannas av personer från skogsnäringen snarare än oberoende experter.

Forskarna varnar för att skogsindustrins dolda påverkan på politiken snedvrider demokratin. De citerar nationalekonomen Adam Smith för att beskriva risken: när särintressen och makthavare möts i det fördolda slutar det ofta i en ’sammansvärjning mot allmänheten’.

För att bryta det skogsindustriella komplexets grepp föreslår utredningen nu ett obligatoriskt transparensregister för lobbyister.”

Då vill jag passa på att fråga landsbygdsministern: Hur ser landsbygdsministern på detta förslag? Är regeringen beredd att vidta åtgärder?

Jag har faktiskt själv upplevt på väldigt nära håll hur skogsindustriintressen trumfar. Det är också något som av myndigheter bedöms som ett marknadsmisslyckande då stora aktörer, stora företag, gör miljardvinster medan skogsägare har usel lönsamhet.

Jag ser inte ett enda förslag i den här skogsutredningen om att försöka komma till rätta med lönsamheten för den privata skogsägaren. Men, fru talman, jag ser gott om förslag som gör allt för att försöka tillmötesgå skogsindustrins önskemål.


Anf. 142 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag vill ju ha en stark äganderätt i skogen. Det är ingen hemlighet. Det var mycket väl känt före valet och således i mycket hög grad demokratiskt förankrat. Att jag ofta och gärna pratar med skogsägare och lyssnar på deras synpunkter är fullständigt självklart. Motsatsen hade varit ytterst märklig. Men det betyder inte att man inte kan bry sig om flera saker vad gäller värden som vi har i skogen.

Jag vill påpeka innan jag fortsätter att vi håller på och bereder den här skogsutredningen nu. Det är alltså inget som är klart än. Det är en utredning som vi håller på att bereda. Jag vet ännu inte exakt vad regeringen kommer att lägga på riksdagens bord i en proposition.

Jag skulle vilja lyfta fram en viktig aspekt som ibland hamnar i skymundan i den här debatten, nämligen hur vi redovisar skogens klimatnytta på ett heltäckande sätt.

Den här utredningen har föreslagit att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket årligen ska redovisa den potential för utsläppsminskning som representeras av den skogsråvara som levereras från skogsmark. Det handlar enligt utredningen inte bara om kollagerförändringar i skogs- och träprodukter utan också om utsläpp från värdekedjan och den så kallade substitutionseffekten, alltså de utsläpp som undviks när skogsprodukter ersätter fossilt material.

Det här är enligt utredningen av vikt för att ge en rättvisande bild av skogens roll för klimatomställningen. Det kan jag konstatera att man sällan hör något om från Miljöpartiet. Förslaget är en komplettering till nuvarande redovisning, inte något som ersätter den, och det bereds som sagt inom Regeringskansliet.

Jag delar uppfattningen att vi måste värna biologisk mångfald men samtidigt säkerställa att skogen kan fortsätta bidra till fossila bränslen och material.


Anf. 143 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag noterar att min fråga om transparensregister inte besvarades. I stället togs debatten till klimatfrågorna.

Det här tycker jag är otroligt intressant, för just den del som handlar om CLEAR-modellen går att spåra rakt tillbaka till skogsindustrin. Skogsindustrin har alltså fått gehör i utredningen för en beräkningsmodell som helt enkelt överskattar klimatnyttan med rådande system. Det sätter fingret på hur viktigt det är att vi gör något för att skapa bättre transparens.

EU har också granskat just Sverige för kartellbildning. Vi har ett marknadsmisslyckande där bland annat virkesköpare också kan vara rådgivare i stället för neutrala rådgivare. Det här är det som man hela tiden blandar ihop när vi pratar om skogspolitik. Äganderätten var egentligen inget som jag tog upp. Även från regeringens och Peter Kullgrens sida blandar man ihop skogsägare och massaindustrin. Det är inte samma sak.

Vi hade kunnat vidta många åtgärder som går hand i hand med miljönytta och klimatnytta men också med skogsägarens lönsamhet, som kan stärkas oerhört mycket om vi slutar göra köttfärs av oxfilé, vilket är vad vi gör med svensk skog i dag.

Fru talman! Jag ser inte att några förslag i den här riktningen ens har diskuterats av utredningen. Därför förväntar jag mig inte heller att regeringen kommer fram med något i sitt förslag till riksdagen. Men jag önskar svar på frågan, så jag upprepar den än en gång: Ser landsbygdsministern några som helst problem med det skogsindustriella komplexet som dikterar skogspolitiken i dag?


Anf. 144 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Jag delar inte interpellantens bild av vad som styr vad. Men jag vill avslutningsvis i den här debatten betona att beredningsarbetet som nu pågår är omfattande och syftar till att skapa en skogspolitik som är robust och ändamålsenlig.

Skogsbruket har en avgörande roll för att kunna öka fossilfria material och energikällor. Genom att använda skogsråvara i produkter som ersätter fossila kan vi också minska utsläppen globalt. Jag har lite svårt att förstå varför det inte är något som vi som skogsnation borde vara glada för och hylla.

Vi ska nu ta fram en politik som både värnar biologisk mångfald och stärker skogens bidrag till fossilfria bränslen och material samtidigt som vi ger långsiktiga och rättssäkra förutsättningar för en skog som också fortsättningsvis kan brukas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.