skogspolitiken

Interpellation 2001/02:241 av Jonsson, Göte (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-06
Anmäld: 2002-02-12
Besvarad: 2002-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 februari
Interpellation 2001/02:241
av Göte Jonsson (m) till statsrådet Ulrica Messing om skogspolitiken

Riksdagen har fattat beslut om en ambitiös målsättning när det gäller skogsavsättning för bevarande av värdefulla miljöer och för bevarande av den biologiska mångfalden i skogen. Till detta kommer skogsägarnas frivilliga avsättningar som uppgår till drygt 800 000 hektar, vilket måste anses vara en hög ambitionsnivå.

Från Miljödepartementets sida har nu aktualiserats en rad nya nationalparker i anslutning till vissa tätorter. Detta kommer givetvis att medföra ytterligare inskränkningar i skogsbruket inom dessa områden.

Skogen är vår viktigaste förnybara råvara och likaså är skogsprodukterna vår viktigaste exportkälla. Jag anser att vi utifrån detta faktum måste värna produktionsmålet i skogspolitiken, och ifrågasätter starkt en hög ambitionsnivå vad gäller nationalparker avsedda för rörligt friluftsliv, samtidigt som vi har en allemansrätt som ger alla möjlighet att vistas i skog och mark under fria former.

Jag vill med anledning av detta fråga ansvarigt statsråd:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att produktionsmålet i skogspolitiken inte äventyras genom att stora skogsområden avsätts som nationalparker?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:241

Webb-tv: skogspolitiken

Protokoll från debatten

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 23 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Göte Jonsson har frågat mig vilka åt- gärder jag ämnar vidta för att produktionsmålet i skogspolitiken inte äventyras genom att stora skogs- områden avsätts som nationalparker. Frågan berör såväl skogspolitikens mål som målet för reservatsavsättningar m.m. som riksdagen antagit. När det gäller reservatsavsättningar antog riksdagen ett delmål som innebär att ytterligare 900 000 hektar skog skall undantas från normalt skogsbruk till 2010. Statens ansvar för detta skydd bedömdes vara ca 400 000 hektar, och resterande 500 000 hektar förut- sätter ett frivilligt ansvarstagande från skogsbrukets sida. I det av riksdagen antagna delmålet för skydd av skogsmark ingår även avsättningar i anslutning till olika tätorter. I propositionen framhölls särskilt na- turvårdens sociala dimension, de skyddade område- nas betydelse för friluftslivet och det ökade behovet av att bevara tätortsnära natur. Regeringen ansåg därför att bevarandevärden för friluftslivets intressen, tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. i möjli- gaste mån ska samordnas med skyddet för den biolo- giska mångfalden. På så sätt kan vi uppnå synergier i vårt bevarandearbete. När det gäller skogspolitikens produktionsmål vill jag inleda med att beskriva den nya skogspolitiken, som trädde i kraft 1994. Skogspolitiken ska ha två jämställda mål; ett produktionsmål och ett miljömål. För att vi ska kunna avgöra hur väl vi lyckas förverk- liga skogspolitiken och i tid åtgärda eventuella brister har Skogsstyrelsen regeringens uppdrag att en gång per mandatperiod utvärdera skogspolitikens effekter. Den senaste utvärderingen, som presenterades i januari i år, visar att varken miljö- eller produktions- målet uppnås helt. När det gäller arbetet med att nå miljömålet är utvecklingen mer positiv. Miljöhänsy- nen har under 90-talet förbättrats påtagligt inom skogsbruket. Denna utveckling är naturligtvis mycket glädjande. Inte minst är det mycket positivt att utvär- deringen visar att skogsbrukets frivilliga avsättningar redan i dag har fått en så stor omfattning. På frivillig väg undantas drygt 800 000 hektar produktiv skogs- mark för naturvårdsändamål, och det är en mycket viktig del av skogspolitiken där skogsägarna tagit ett stort ansvar. Däremot visar utvärderingen att det finns vissa brister när det gäller att nå produktionsmålet. Främst rör det sig om försämrade återväxtresultat och behov av en ökad röjningsaktivitet. Jag delar naturligtvis Göte Jonssons uppfattning när det gäller skogens stora betydelse för vårt land och vikten av att vi vär- nar produktionsmålet. De brister som utvärderingen pekar på rör dock inte reservatsavsättningar utan i första hand åtgärder för att föryngra och vårda den nya skogen. Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter är för närvarande ute på remiss, och rege- ringen avser att återkomma till riksdagen med even- tuella förslag till åtgärder i höst.

Göte Jonsson (M)

Anf. 24 Göte Jonsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Messing för sva- ret på interpellationen. Jag har ställt interpellationen därför att jag är bekymrad över att produktionsmålet egentligen har kommit i skymundan i den allmänpo- litiska debatten, och även i debatten i övrigt. Skogen är en av våra absolut viktigaste näringar. Skogen är också vår viktigaste förnybara råvara. Den är angelägen för sysselsättningen på landsbygden men inte bara där utan för sysselsättningen i hela landet. Skogen är viktig för landets ekonomi, inte minst på exportsidan. Skogen är vår viktigaste ex- portråvara. Utifrån det har jag ställt mig frågan varför regeringen har ökat avsättningen för naturändamål, från 800 000 hektar till 900 000 hektar i anslutning till att vi fick miljömålspropositionen. Miljömålsutredningen, som samarbetade med skogsnäringen, kom fram till att det räckte med 800 000 hektar för att vi skulle klara de behov som finns av att rädda viktiga miljövärden och den biolo- giska mångfalden. Utan några ytterligare motiv kom regeringen sedan med ett förslag som innebar att man lade på 100 000 hektar. Det skulle vara intressant att höra hur statsrådet Messing, som är ansvarig för skogsfrågorna och framför allt produktionsmålet, ser på denna fråga. Varför har man utökat andelen med 100 000 hektar, från 800 000 till 900 000 hektar? Vi vet att skogen är oerhört angelägen för såväl produk- tionsmålet som miljömålet. Här har produktionsmålet fått stryka på foten. Man kan inte bara öka andelen skog för naturän- damål utifrån miljöhänsyn med en så stor volym utan att mycket klart ange skälen. De skälen har riksdagen inte fått del av. Jag skulle gärna vilja höra om statsrå- det Messing kan redovisa de skälen här. Vi har framför allt reagerat mot att man så starkt betonar avsättningar för rekreationsändamål. Vi me- nar att allemansrätten i vårt land är unik. Den ger alla möjlighet att ströva i skog och mark, plocka bär och blommor utan att vi gör stora skogsavsättningar. Att då koppla avsättningar till rekreationsmålet är i prin- cip felaktigt. Däremot instämmer vi i att man måste slå vakt om bevarandeintressen utifrån miljömålen och den biologiska mångfalden. Hur ser statsrådet på frågan om att tillgodose re- kreationsmålet? Delar inte statsrådet min uppfattning att allemansrätten i mycket stor utsträckning tillgodo- ser behovet av rekreation ute i skog och mark, utan att vi ska behöva avsätta vissa områden för just det ändamålet? Jag vill återkomma till den s.k. SUS- utvärderingen, den utvärdering som Skogsstyrelsen har gjort nyligen. Det finns anledning att mycket klart slå fast att den visar att skogsägarna tar ett mycket stort ansvar, inte minst när det gäller bevarande av biologisk mångfald. Det pekade också statsrådet på. Vi har anledning att från politiskt håll klart markera en uppskattning gentemot skogsbruket för att man tar ett så stort ansvar. Det är mycket angeläget att skogspolitiken är långsiktig utifrån såväl produktionsmålet som miljö- målet. Det har skett förändringar i skogspolitiken under 1990-talet som inte har varit så lätta att hänga med i för enskilda skogsbrukare. Fru talman! Jag ber att få återkomma i nästa in- lägg när det gäller de övriga frågorna.

Åke Sandström (C)

Anf. 25 Åke Sandström (C)

Fru talman! Jag vill passa på och ställa några kompletterande frågor kring den stora fråga som skogspolitiken är. Vi hade inte tillfälle att diskutera den när avsnittet Levande skogar från Miljömål- skommittén antogs. Det är helt klart som föregående talare säger, pro- duktionsmålet har kommit i skymundan i skogspoliti- ken generellt sett. Min fråga har anknytning till det beslut som fattats om avsättningar. Man gick ju 100 000 hektar längre än Miljömålskommittén. För det första: Vilken form av konsekvensanaly- ser gjordes ur skoglig synpunkt före beslutet när det gäller råvarusynpunkter i hela landet, sysselsättnings- aspekter och regionala konsekvenser? Det är många som har ställt sig frågande till nivån, även skogssak- kunniga. För det andra: Olika avsättningsformer såsom re- servat och nationalparker, i synnerhet reservat, har betonats väldigt starkt. Här ställer sig också många frågande. På 30-40 år kan helt nya rön komma fram beträffande formerna för skydd av vissa arter. Är det då rimligt att binda upp så stora arealer just i form av reservat, som innebär en död hand över stora områ- den för all framtid? Naturvårdsavtal ingår som ett instrument men är knappast nämnt i den aktuella propositionen. Det är en mer flexibel åtgärd sett över tiden. Områden och landskap förändras liksom skötselmetoder och övrig skoglig verksamhet. Hur ser skogsministern på denna skarpa centrala styrning av valet av skyddsformer? Det är t.o.m. angivet i propositionen exakt hur många hektar som ska vara reservat för biotopskydd. Jag önskar svar på den frågan.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 26 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att jag helt instämmer i Göte Jonssons beskrivning av det stora värde som skogen har i vårt land - som basindustri, som grund för anställning för många svenskar, som förutsättning för en tillväxt som vi alla har glädje av och mycket annat. Men skogen har också ett oerhört stort värde som rekreationskälla. Vi har nu talat om tydligt vilka ambitioner rege- ringen har med det statliga skogsinnehavet. Det visar sig såväl i den skogspolitik som ligger bakom oss där vi har jämställt miljömålet med produktionsmålet och i den miljömålsproposition där vi valde att gå längre än vad utredningen hade föreslagit när det gäller avsättningar som i det engagemang vi nu har presen- terat när det gäller Svea Skog och affären med Assi Domän. Det är en markering av att skogen är en vik- tig näring i vårt land och att det då är naturligt att regering och riksdag har en medveten politik för hur vi vill stötta, utveckla och driva denna näring framåt. Vi gör det med en balans mellan att bevara miljömå- len och hela tiden dra nytta av den miljökunskap som finns inom skogen för att kunna vidareförädla än mer och nå upp till produktionsmålen. Vi valde att gå lite längre än utredningen och fö- reslå en avsättning på 900 000 hektar. Det var mot bakgrund av att vi vill tydliggöra det engagemang som vi står för: att värna naturvården, att ta hänsyn till kultur- och miljövården, att säkra en närhet och tillgänglighet till rekreation så att alla människor har möjlighet att njuta av allemansrätten. Vi menar att det är viktigt, inte minst mot bakgrund av att vi ser ett helt nytt livsstilsmönster där alltfler människor växer upp utan en nära relation eller närhet till skog och natur. Det slog vi fast i målen. De är viktiga att leva upp till. Jag vill också understryka att det inte finns nå- gonting som pekar på att våra höjda ambitioner när det gäller avsättning på något sätt skulle kunna även- tyra produktionsmålet. Skogsstyrelsen har räknat på avsättningarna och menar att det inte finns något som talar för att höjda ambitioner i avsättningarna för naturvård och naturreservat skulle betyda att vi får ha lägre ambitioner för produktionsmålen. Jag delar er oro över det som framförs i den rap- port som Skogsstyrelsen har lämnat, som är ute på remiss. Den oron är befogad, eftersom vi ser att vi blir bättre på att leva upp till miljömålen men har svårare att leva upp till produktionsmålen. Skogssty- relsen har analyserat skälen till det och pekar på att det inte har att göra med avsättningarna, varken de frivilliga avsättningarna eller de som görs från statens sida. Det har snarare att göra med att alltför många skogsägare har haft en alltför stor tilltro till den na- turliga återväxten också på platser och marker där det inte har varit möjligt. Jag tror inte att det beror på ovilja utan snarare på okunskap. Den tron bygger jag på det engagemang som vi ser när Skogsstyrelsen bjuder in till utbildning, undervisning och studiecirk- lar. Man organiserade t.ex. studiecirkeln Grönare skog. Den har väckt ett otroligt stort engagemang. Jag tror därför att vi i framtiden kan vara ganska optimis- tiska och snarare kan öka produktionsmålen, precis som Skogsstyrelsen själv har pekat på. I dag ser man en möjlig avverkning på 75 miljo- ner kubikmeter per år. Skogsstyrelsens egna beräk- ningar säger att vi under 2000-talet kan öka den av- verkningen till 88-100 miljoner kubikmeter per år under förutsättning att vi blir bättre på just återväxten och i viltfrågan.

Göte Jonsson (M)

Anf. 27 Göte Jonsson (M)

Fru talman! Det är väl ändå självklart, statsrådet, att om man undantar ytterligare 100 000 hektar pro- duktiv skogsmark minskar också förutsättningarna att producera råvara. Det motsvarar flera hundra normala skogsbruk i södra Sverige. Det är alldeles uppenbart att det påverkar produktionsmöjligheten. Jag skulle vilja fråga statsrådet hur statsrådet ser på den skogspolitik vi har för närvarande. Personligen har jag den uppfattningen att den nuvarande skogs- politiken ska ligga fast. Vi står på de båda benen produktionsmålet och miljömålet. När det gäller de brister som har påpekats i sam- band med den utvärdering som nu gjorts finns det ganska självklara förklaringar till dem. Det har gått ut åtskilliga dubbla budskap till skogsbrukarna ute i landet. Först och främst har man mycket klart marke- rat miljöfrågan i sammanhanget. I synen på föryngring har det också gått ut dubbla budskap. Man har sagt att andelen naturlig föryngring ska utökas. Det har diskuterats i olika sammanhang att vi har för liten andel naturlig föryngring. Detta är också någonting som givetvis går ut till skogsbrukar- na. Då tror de att det är vad som gäller. Samtidigt vet vi att den naturliga föryngringen måste anpassas till den ståndort som finns i samman- hanget. Men det har inte presenterats på samma sätt. Här har man utifrån miljöresonemang sagt att den naturliga föryngringen ska öka. Röjningen och gallringen är också viktiga. Givet- vis är det angeläget att vi uppnår målet på de område- na. Min fråga är: Anser statsrådet att vi ska ha kvar den nuvarande lagen som bygger på frivillighet? Det är mycket angeläget att vi är eniga om att vi ska ha den som bakgrund för den framtida skogspolitiken. Det är också angeläget att vi ökar resurserna till information och rådgivning. Här måste Skogsstyrel- sen och skogsvårdsmyndigheterna få bättre resurser än vad de har i dag. Jag kritiserar inte Skogsstyrelsen och skogsvårdsmyndigheterna. De gör ett utomor- dentligt bra jobb utifrån de resurser de har. Det är ofta i många sammanhang en mycket god kontakt mellan myndigheterna och producenterna. Det är inte vad min fråga gäller. Min fråga är om statsrådet är beredd att se till att skogsvårdande myn- digheter får bättre och större resurser. Det är oerhört viktigt för möjligheterna att uppnå produktionsmålet för skogen och för den delen även miljömålet. En annan fråga jag ser som angelägen är de olika myndigheter som är inblandade i skogsfrågorna. Vi har miljöbalken, kulturminneslagen, vattenlagen och skogsvårdslagen, och det kanske finns ytterligare någon lag. Det är olika myndigheter som har ansvar enligt de olika lagarna. Det är väldigt angeläget att ansvarigt statsråd ser till att sektorsmyndigheten har det övergripande an- svaret och ska stå som nummer ett för svaren till skogsägarna och producenterna om hur de ska hante- ra de olika frågorna. I annat fall går det ut väldigt olika besked till enskilda skogsägare. Ge de skogsvårdande myndigheterna och Skogs- styrelsen det absolut övergripande ansvaret. Det har de i och för sig. Men detta måste markeras ännu tyd- ligare i de olika sammanhangen. Fru talman! Jag vill till sist ta upp en annan fråga. Det gäller konkurrensförutsättningarna. Skogsbruket är i dag mycket hårt konkurrensutsatt internationellt. Det gäller att vi ser till att det svenska skogsbruket har positiva konkurrensförutsättningar. Här finns bl.a. frågan om produktionsskatterna med i bilden. Det gäller t.ex. dieselskatten. Om vi jämför det svenska skogsbruket med det finska befin- ner sig det svenska skogsbruket i underläge konkur- rensmässigt i förhållande till det finska.

Åke Sandström (C)

Anf. 28 Åke Sandström (C)

Fru talman! Jag konstaterar först att jag inte fick några svar på de ganska svåra frågorna. Jag tar det delvis som intäkt för att det nog förekom ganska lite konsekvensanalys på dessa mycket stora områden. Jag hoppas att vi förstår varandra rätt. Jag tror de- finitivt att skyddsvärden utgår från de arter som ska skyddas och den biologiska mångfalden. Det gäller inte i första hand rekreationsvärdena. Detta sagt för att det inte ska vara något missförstånd mellan inter- pellanten och skogsministern. Vi har ingen brist på mark och områden att utnyttja för rekreationsdelen. Sektorsansvaret är helt klart viktigt. Den enskilde skogsägaren som har små resurser för administration och planläggning ska inte behöva vända sig till flera olika myndigheter. Jag har själv väckt en motion till detta riksmöte om det. Jag hoppas att den ska kunna bifallas. SUS är en fantastiskt fin utvärdering som är vär- defull på många sätt. Enligt SUS har rådgivningen praktiskt taget halverats. Den behöver rustas upp i bästa mening. Kan vi få en bekräftelse här och nu att de ökade resurser som krävs för en ökad rådgivning inte kommer att tas ut via en ny statlig skogsvårdsav- gift?

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 29 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Den utvärdering som Skogsstyrelsen nu har gjort av den politik som riksdagen har ställt sig bakom är ute på remiss. Min inriktning är ändock att de mål som vi har ställt upp ska ligga fast. Det är oerhört viktigt att vi har jämställda miljö- mål och produktionsmål och att vi ser att de är bero- ende av varandra. De motverkar inte varandra utan samverkar. Det är när vi lyckas få dem att samverka som bäst som vi också uppnår mest. Precis som både Åke Sandström och Göte Jonsson är jag mycket mån om att vi ska ha kvar den lag som bygger på frivillighet. Det handlar snarare om mer information och kunskapsspridning än mer piska i ett sådant arbete. Skogsstyrelsen har själv pekat på olika frågor där den menar att det kan ha effekt för att få upp produk- tionsmålet än mer under nästa mandatperiod. Det handlar om information och rådgivning, riktade kam- panjer och studiecirklar. Men det handlar också om lite fler fältbesök och om att bli lite bättre på att an- vända sig av den nya tekniken via t.ex. satellitkart- läggningar. Allt detta ska vi bereda noggrant när remisstiden är slut. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med eventuella förslag till justeringar utifrån den rapport som Skogsstyrelsen nu har lämnat till oss. Vi har då tillfälle att redovisa för riksdagen hur stor budget vi menar att Skogsstyrelsen ska ha för att leva upp till det ansvar vi lägger på den. Det är inget unikt för en näring, varken för skogs- näringen eller för andra näringar, att man ibland går in i verksamheter som man inte tycker ligger precis på det område man själv är. Om man är skogsägare kanske man inte i första skedet tror att man kommer att krocka med kulturminnesvårdslagen, och ändå gör man det ibland. Det kommer vi aldrig undan, efter- som skogen har fler värden än bara ett. Där har Skogsstyrelsen ett samordningsansvar att hjälpa en- skilda skogsägare att komma till rätta med de frågor- na. Jag är inte orolig för våra höjda ambitioner för av- sättningar. De avsättningar som vi nu har gjort har en koppling både till rekreationen och det som Åke Sandström säger om biotoper och andra naturvärden som vi vill bevara och värna. Alla beräkningar som har gjorts av Skogsstyrelsen och andra visar att vi kan höja produktionsmålet ändå. Vi ser framför oss en tid där vi kan ha mer av- verkningar trots stora ambitioner för avsättningar om vi blir bättre på att t.ex. lära om återväxten och vilt- frågan. Vi måste också lära oss att se att samma tek- nik inte passar över hela landet och för alla olika trädslag.

Göte Jonsson (M)

Anf. 30 Göte Jonsson (M)

Fru talman! Jag delar statsrådets uppfattning att all bevarandeambition inte behöver ligga i konflikt med produktionsmålet. Man kan givetvis mycket väl samordna de olika målen. När det gäller min syn på avsättning för rekreation tycker jag att det är felaktiga signaler som går ut när man säger att vi måste avsätta vissa områden för rekreation. I själva verket har svenska folket utifrån allemansrätten rätt att utnyttja skogsmarken, men givetvis på ett försvarbart sätt och inte på vilket sätt som helst. Jag tycker därför att man ska göra av- gränsningar när det gäller formella avsättningar som sådana. Till sist skulle jag vilja ta upp en annan fråga. Det gäller frågan om att bevaka skogsnäringens intressen i internationella sammanhang. Här tror jag faktiskt att Sverige har en del att lära, kanske inte minst av vårt östra grannland Finland. Statsrådet och jag har ju tidigare varit överens om att skogen är en oerhört viktig näring. Det innebär att vi också i internatio- nella sammanhang måste ställa upp för denna näring, marknadsföra den och bevaka de svenska intressena när det gäller den svenska skogsproduktionen och den svenska skogsnäringen. Det kan gälla såväl massa- produktionen som virkesproduktionen eller andra förädlade produkter. Vi måste verkligen marknadsfö- ra den svenska skogen och de svenska skogsproduk- terna även utifrån de intressen som statsmakterna har att bevaka i nära samarbete med näringen i dess hel- het. Det tror jag är oerhört angeläget att betona. Sedan vill jag än en gång understryka nödvändig- heten av att statsrådet verkligen analyserar de behov av resurser som de skogsvårdande myndigheterna har utifrån det budgetförslag som regeringen kommer att lägga fram ganska snart.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 31 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Låt mig ge ytterligare en beskrivning av varför avsättningar är så viktiga. Skälet kan också vara att vi i framtiden vill förhindra viss exploatering, nämligen en exploatering som skulle försvåra männi- skors möjligheter att använda sig av den allemansrätt som är så unik. Det har också funnits med i den be- dömning vi har gjort när vi har pekat ut de avsätt- ningar som vi nu står bakom. Sedan vill jag understryka det som Göte Jonsson tog upp i en tidigare debattrunda, nämligen konkur- rensvillkoren. Ju bättre vi blir på att konkurrera gen- temot andra länder och på större områden, desto vik- tigare blir det naturligtvis att vi har mer likvärdiga villkor att konkurrera på. Det bekymrar mig att det är så stora skillnader mellan dieselpriset i Sverige och i Finland. Det gläder mig att vi har ett konkurrensverk som nu med stor ambition driver konkurrensfrågorna för konsumenternas bästa. Under våren har vi tillfälle att bevaka den process som Konkurrensverket driver mot bensinbolagen i Sverige. Där menar man att även om man räknar bort de skatter och avgifter som finns i Sverige får vi be- tala mer per liter för både bensin och diesel än vad man får göra i andra jämförbara konkurrerande län- der. Om vi vill att näringen ska kunna växa som nä- ring är en sund och riktigt konkurrens också en av förutsättningarna för att det ska vara möjligt.

Intressenter

Frågeställare

Jonsson, Göte (m) Moderaterna

Besvarad av

statsrådet Ulrica Messing Socialdemokraterna