skogsindustrins konkurrenskraft

Interpellation 2004/05:596 av Andrén, Gunnar (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2005-05-17
Inlämnad: 2005-05-17
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2005-05-31
Svar fördröjt anmält: 2005-06-01
Besvarad: 2005-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 maj
Interpellation 2004/05:596
av Gunnar Andrén (fp) till näringsminister Thomas Östros om skogsindustrins konkurrenskraft

Vi måste dra lärdomar av tillverkningsföretaget Saabs konkurrensproblem i Trollhättan: Det var först då nedläggning av produktionen hotade som regeringen insåg att den, och de lika ansvariga företrädarna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet, åtminstone måste se till att infrastrukturen @ vägar och järnvägar @ fungerar konkurrensmässigt tillfredsställande för viktiga svenska industriföretag och branscher.

Så beslutades att nya infrastruktursatsningar för över 13 miljarder kr skulle göras i Västsverige.

Samtidigt drogs motsvarande investeringar i andra delar av landet tillbaka.

Den svenska skogsindustrin är en av de fåtal råvarubaserade branscher som byggt och bygger upp den svenska välfärden. På många håll är skogsindustrin helt avgörande för en bygds framtida välstånd.

Man skulle kunna välja flera sådana orter, längs Norrlandskusten, i Sydöstra Sverige, ja, till och med i Halland.

För att exemplifiera används i denna interpellation Hallstavik, i norra delen av Stockholms län men i många avseenden, inte bara rent avståndsmässigt, beläget långt ifrån Sergels torg i storstaden.

I Hallstavik med några få tusen invånare är Hallsta Pappersbruk AB, grundlagt 1913, fortfarande med över tusen anställda och ett produktionsvärde över 4 miljarder kronor per år, det helt dominerande industriföretaget och den särklassigt störste arbetsgivaren. I närområdet finns ingen annan industri eller arbetsgivare utanför den skattefinansierade sektorn med mer än dryga femtiotalet anställda.

För att få en föreställning om betydelsen av 4 miljarder kronor i intäkter per år, kan man säga att det är ungefärligen lika stor omsättning som en svensk stad med 100 000 invånare har.

Att säkra ett sådant industriföretags fortlevnad är därför inte bara ett centralt lokalt och regionalt intresse utan också ett viktigt svenskt företags-, näringslivs- och sysselsättningsintresse.

Inom skogsindustrin är råvaru- och energiförsörjningen, utöver tillgången på kvalificerad arbetskraft och framsynt forskning och exportinriktad marknadsföring, de viktigaste produktionsfaktorerna.

Redan den svenska energipolitiken, särskilt på elförsörjningens område, utgör med sin produktionsbegränsningsinriktning via stängningen av kärnkraftsreaktorerna Barsebäck 1 och Barsebäck 2, ett allvarligt hot mot den svenska skogsindustrins konkurrenskraft.

I skogsindustrikonkurrentlandet Finland har beslut träffats och byggnationen påbörjats av en ny och modern kärnkraftsreaktor @ landets femte. Diskussioner förekommer också redan om byggande av ytterligare en reaktor.

Bakom denna satsning på ökad tillgång till ekonomiskt konkurrenskraftig, hemmaproducerad elektricitet, finns den samlade finländska skogsindustrin, med stöd av en betydande majoritet i Finlands riksdag.

Den nya finländska kärnkraftsreaktorn, som alltså kan komma att bli reaktorerna, kommer att betalas med framtida vinster i den finländska skogsindustrin. Bland annat förekommer kvalificerade @ låt vara av naturliga skäl icke publika @ beräkningar vad som kan komma att inträffa om efterfrågan på finskproducerade skogsbaserade produkter @ på allt från sågade trävaror till specialpapperskvaliteter med högt förädlingsvärde @ kan erövras från svenska trä- och pappersbruk, bland annat till följd av framtida tillgång till billig inhemsk elektricitet.

Råvaruförsörjningen är en annan central faktor för konkurrenskraften. Den svenska transportapparaten, och effektiviteten vid skogsavverkningen @ vilket inkluderar framsynt återplantering @ håller hög teknisk standard och har god konkurrenskraft och är dessutom pålitlig.

Sammantaget är och har detta varit en viktig svensk konkurrensfördel tillsammans med skogsarbetarnas vilja att tillägna sig ny teknik med nya produktions- och organisationsmetoder.

Emellertid finns på vissa håll skäl att känna oro på grund av eftersatta väginvesteringar, förorsakat av stort slitage på vägar och brist på nybyggnad.

Hallstavik befinner sig enligt min mening i ett sådant läge, där risken att konkurrenskraften i framtiden urholkas till följd av bristande framsynthet såvitt avser tillgängligheten på vägsidan är uppenbar.

Till Hallstavik leder i dag två större vägar, dels R 280, dels R 76.

En del av trafiken från E 4 tar av norrut från Rimbo via väg R 280 mot Hallstavik. Det rör sig om mycket tunga transporter, på en förhållandevis smal och slingrig väg.

Väg R 76 går från Norrtälje via Hallstavik till Gävle och utgör i praktiken fortsättning på väg R 280 till Hallstavik.

Väg R 280 till och från Hallstavik behöver kraftigt förbättras av både säkerhets- och miljöskäl, bland annat för att säkerställa transporter av virke till pappersbruket från söder och inte minst transporter @ dagligen ett stort antal fullastade långtradare @ till de stora tidningstryckerier i Akalla i norra Stockholm där tryckningen av Sveriges största dagliga tidningar sker, alla beroende av säkra transporter på väg 280.

Vägverket är genom chefen för östra regionen Hans Rode, tidigare generaldirektör för föregångaren till Statens energimyndighet och dessförinnan kommunalråd (s) i Malmö med ansvar för näringslivsutveckling, väl förtrogen med bristerna i kommunikationerna till och från Hallstavik. Men Vägverket saknar i denna region medel att ens kunna utreda och än mindre att projektera för vad som kan komma att behövas för att säkra den framtida konkurrenskraften hos Hallsta Pappersbruk med dess betydelse för välfärden, det vill säga jobb och sysselsättning, företagande och forskning.

Vi får inte planera så illa att vi får fler Trollhättefall.

Hallstavik får inte bli ett nytt Trollhättan.

Kommunikationsfrågorna kan påverkas och måste lösas innan katastrofen @ nedläggningshot @ är ett faktum.

Samma problembeskrivning, inkluderat oro för eltillgången till rimligt pris, arbetskraft, kvalificerad forskning, råvaruförsörjning och vägtransporter, skulle kunna göras för flera andra orter och regioner i Sverige, men Hallstavik får tjäna som åskådningsexempel.

Mot denna bakgrund önskar jag att till chefen för Näringsdepartementet få framställa denna interpellation:

Vilka åtgärder avser statsrådet att, bland annat mot bakgrund av den förändrade energipolitiska situationen i det starkt skogsindustripolitiskt konkurrerande Finland och de ändrade förhållandena vad gäller möjligheterna att klara angelägna trafikinvesteringar för gynnande av viktiga näringspolitiska och företagsmässiga behov, vidta för att säkra den svenska skogsindustrins framtida konkurrenskraft inom områdena råvaruförsörjning, transporter, elkonsumtion, forskning och tillgången på kvalificerad arbetskraft?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2004/05:596

Webb-tv: skogsindustrins konkurrenskraft

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2004/05:135 Onsdagen den 8 juniProtokoll 2004/05:135 8 § Svar på interpellation 2004/05:596 om skogsindustrins konkurrenskraft

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 26 Thomas Östros (S)

Fru talman! Gunnar Andrén har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkra den svenska skogsindustrins framtida konkurrenskraft. Det är min och regeringens övertygelse att den svenska skogsindustrin även framöver kommer att vara konkurrenskraftig. Svensk skogsindustri är långt framme med de strukturrationaliseringar som krävs för att kunna konkurrera internationellt. Det görs stora och långsiktiga investeringar i svensk skogsindustri, där de i Hallstavik och nu senast i Borlänge utgör goda exempel. Det är investeringar som visar att Sverige är ett konkurrenskraftigt land för skogsindustri. Det är självklart en viktig fråga att stärka förutsättningarna för våra viktiga svenska basnäringar i alla delar av landet. Regeringen har därför inlett ett gemensamt arbete med ett antal för Sverige centrala industribranscher varav skogsindustrin är en. Det gemensamma arbetet med skogsindustrin syftar till att genomlysa viktiga faktorer för konkurrenskraften. Faktorer som råvaruförsörjning, transporter, energi, forskning och tillgång på kvalificerad arbetskraft tillhör de frågor som vi belyser. Regeringen kommer tillsammans med företrädare för skogsindustrin och dess fackliga organisationer att utarbeta ett gemensamt program för att utveckla Sveriges ledande positioner. Programmet ska belysa de svenska förutsättningarna på världsmarknaden och föreslå strategier och åtgärder för att stärka svenska styrkepositioner. Genom denna satsning kommer både kompetens och produktionsmetoder att utvecklas och konkurrenskraften att öka. Målet är att stärka förutsättningar för den producerande industrin i Sverige. När det gäller den trämekaniska delen av skogsindustrin har vi redan tidigare utarbetat en långsiktig strategi tillsammans med näringen för att främja utvecklingen, framför allt på byggsidan där vårt svenska virke är mycket konkurrenskraftigt. I det nu aktuella och breda arbetet med skogsindustrin kommer förutom utvecklingsfrågor även frågor som transporter och infrastruktur att hanteras. Sverige är ett till ytan stort land, och avstånden inom landet motsvarar avstånd i hela centrala Europa. Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna presenterat en överenskommelse om väg- och järnvägsinvesteringar för perioden 2004-2015. Totalt satsas 381,5 miljarder kronor på bland annat underhåll och nyinvesteringar i järnvägsnätet och i vägnätet. Det är en historiskt sett stor satsning där näringslivets behov av förbättrad infrastruktur är en viktig faktor. För de vägar som tas upp i interpellationen är våra regionala myndigheter ansvariga för planeringen av investeringar. Regeringen beslutade förra året att Uppsala och Stockholms län sammantaget skulle få närmare 10 miljarder kronor för sina regionala transportinfrastrukturer för perioden 2004-2015. Därutöver görs många nationella satsningar i området, bland annat utbyggnaden av E 4 genom Uppland. När det gäller energipolitiken har den sedan 1997 varit ett gemensamt ansvar för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Inriktningen är och har varit en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem med bibehållna konkurrenskraftiga elpriser. Varken kärnkraft eller fossila bränslen är delar i ett långsiktigt hållbart energisystem. En omställning förutsätter investeringar i ny miljöacceptabel kraftproduktion från förnybara energikällor. Ett exempel på arbetet med att driva på utvecklingen är elcertifikatsystemet, som syftar till att främja el från förnybara energikällor. Målet är ambitiöst, nämligen att öka användningen av el från förnybara energikällor med tio terawattimmar från 2002 års nivå till år 2010. Vi kan notera en mycket kraftig ökning av den förnybara elproduktionen, enligt de senaste bedömningarna från Energimyndigheten med uppemot fyra och en halv terawattimmar sedan 2002. Skogsindustrin står bakom flera av dessa investeringar, vilket är mycket positivt såväl för miljön som för elmarknaden. Vi arbetar nu med att göra systemet effektivare och mer långsiktigt för att ytterligare öka investeringarna i elproduktion. När det gäller Finland så diskuterades just näringslivsfrågor vid det svensk-finska toppmötet i Eskilstuna i april. Finland är en av våra konkurrenter på världsmarknaden, men som två länder i samma hörn av världen med liknande förutsättningar har vi mycket att vinna på att samarbeta. Våra statsministrar beslutade också att fördjupa samarbetet bland annat kring utvecklingen av skogsnäringen. Som framgår är skogsnäringens konkurrenskraft god, och regeringen är engagerad i att den ska vara så även i framtiden. Det gläder mig att fler är engagerade, och jag återkommer gärna med resultaten av regeringens arbete.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 27 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Att jag har valt att ställa denna ganska omfattande interpellation beror på att vi har tre områden i Sverige - skogen, malmen och vattenkraften - som på något sätt är basen för hela välfärden. Sedan har vi bilproduktion och medicinteknik och Ericsson och så vidare, men utan skogen, malmen och vattenkraften skulle inte Sverige vara vad det är i dag. Den här interpellationen handlar då om skogsindustrins konkurrenskraft. Den kan man dela upp på många sätt. Jag har försökt dela upp den i råvarutillförsel, vägarna, arbetskraften och kompetensen, energisituationen, miljön och forskningen. Allt det leder fram till Sveriges konkurrenskraft på det här området Tiden medger, fru talman, tyvärr inte att jag tar upp alla de här ämnena just nu även om de, tycker jag, skulle vara värda en omfattande debatt. Trots att jag tackar för svaret vill jag säga att jag är bekymrad i ett avseende. Statsrådet och jag skiljer oss åt på ett område. Han beskriver hur bra allting är; det finns ingen anledning till oro. Jag ser det på det motsatta sättet. Det finns på flera områden anledning till oro. Jag betvivlar inte att regeringen gör så gott den kan, men frågan är: Räcker det? Det är inte ironiskt sagt. Man skulle kunna tolka det så, men så är det inte. När det gäller råvarutillförseln, om man börjar i den ändan, har vi en god situation. Vårt lager av träd har faktiskt fördubblats sedan år 1920 ungefär - trots stormen. Stormen tog 70 000 kubikmeter. Det är ungefär 1 ½-2 % av de totala tillgångarna, så det är väldigt mycket. Men sedan kommer man till den andra punkten: Hur ska vi få fram virket? Där är det alldeles uppenbart att man inom skogsindustrin hyser bekymmer på många håll. Får jag bara ta Hallstavik som exempel? Det är väldigt bra med alla de här investeringspengarna, 10 miljarder och så vidare, men tyvärr visar en kontroll att det fram till 2015 är noll kronor som går till Hallstavik. Det är alltså det som är lite av problemet. Det är klart att det är väldigt bra med en väg utanför Uppsala upp mot Gävle, men det är inte den del som jag tänkte på. Det är noll kronor till de vägar som går till Hallstavik. Så här är det säkert på många andra håll också, att vi riskerar att få ett eftersatt vägunderhåll. Där kommer också vägtrafikbeskattningen och dieselbeskattningen in. Och här har man då från skogsindustrierna sagt att om detta skulle genomföras fullt ut, vilket väl inte är troligt, skulle man få en konkurrensnackdel på över 2 miljarder kronor i ökade kostnader på ett antal år. Det är klart att detta är någonting som inte skattebetalarna i Sverige kommer att betala utan det är fråga om vår konkurrenskraft. Jag skulle vilja återkomma så småningom till energin. Men när det gäller arbetskraftsutbudet och kompetensen tror jag att det är väldigt viktigt att vi ser över det här. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur är det med kompetensförsörjningen till svensk skogsindustri och hela denna sektor på just arbetskraftsområdet? Det finns ju så många andra områden som är prioriterade, inom skolan och så vidare. Men på det här området skulle jag vilja fråga dig: Har vi tillräckligt lockande utbildningar för att få ungdomarna att engagera sig i denna del? Jag får återkomma, fru talman.

Thomas Östros (S)

Anf. 28 Thomas Östros (S)

Fru talman! Jag delar Gunnar Andréns uppfattning om skogsindustrins vikt för svensk ekonomi. Det gäller inte bara historiskt. Det är i högsta grad så nu, och med all sannolikhet är det så under mycket lång tid framöver att skogsindustrin kommer att ha en stor andel av vår export. Så är det i dag. En betydande andel av svenska exportframgångar kommer från skogsindustrin, och en betydande andel av den BNP som vi producerar inom landet har kopplingar direkt eller indirekt till skogsindustrin. Så det är bra att Gunnar Andrén bidrar till att hjälpa till att faktiskt ge den bild av skogsindustrin som är den riktiga. Det är en modern, högteknologisk, mycket forsknings- och utvecklingsintensiv industri som producerar alltmer specialiserade och avancerade produkter med allt större kunskapsinnehåll bakom. Ett tydligt tecken på att vi inte tycker att man kan sitta still och se på hur det utvecklas är väl att vi bjuder in till gemensamt arbete med skogsindustrin. Detta gör vi för att se till att vi inte bara är konkurrenskraftiga nu utan också om 10, 15 och 20 år. Och då är frågan om kompetens- och kunskapsförsörjningen alldeles central. Låt mig peka på mycket intressanta satsningar som jag tror pekar åt helt rätt håll. Ta till exempel Mittuniversitet, vårt senaste universitet, som i Sundsvall har integrerat sin forskning och utveckling så att den ligger väldigt nära industrins forskning och utveckling. Både i den fria forskningen och i den direkt tillämpade industriforskningen kommer man då nära varandra så att man kan befrukta varandra. De frågeställningar som finns i industrin förs in i universitetet, och den kunskap som finns i universitetet förs ut till industrin. Det är ett mycket bra arbetssätt som lägger grunden till att man kan vara skicklig både i själva träproduktionen och i den viktiga pappersindustrin i Sverige. Ett annat exempel är det arbete vi har gjort med att stärka industriforskningsinstituten. För några år sedan var de väldigt splittrade, svaga. Det var svårt att få gehör på ett europeiskt plan. Vi gav från regeringens sida ett tydligt mål - vi deläger ju dem tillsammans med industrierna - att vi vill se sammanslagningar, starkare och bredare institut som kan hävda sig europeiskt. Ett av de bästa exemplen vi har nu är STFI-Packforsk som delägs av industrin och som är mycket framgångsrik i det europeiska perspektivet. De koordinerar nu ett av de största forskningsprogram inom pappers- och skogsindustrin som Europa har genomfört. Där har STFI-Packforsk fått själva ledaransvaret. Det är ett mycket gott tecken som visar att vi har all anledning att fortsätta att satsa på forskning och utveckling kring skogsindustrin. Vi har också ökat antalet med hög utbildning inom det här området. Men jag håller med Gunnar Andrén om att det här är områden där vi engagerat, tillsammans med näringslivet, måste se till att också sprida budskapet till unga människor att det är spännande, intressanta framtidsindustrier med utvecklande arbeten. Där återstår mycket att göra. Självklart måste vi hela tiden bevaka konkurrensförutsättningarna. Där ingår forskning och utveckling och utbildning som viktiga delar, men också beskattningsfrågorna och energitillförseln är centrala för skogsindustrin. Jag ser det som min uppgift att hela tiden vara en aktör som argumenterar för och stärker skogsindustrins konkurrenskraft. När det gäller infrastrukturinvesteringarna handlar det naturligtvis också om regionala prioriteringar på vägsidan. Men jag vill återigen peka på hur viktigt det är att vi får en E 4 genom Uppland som inte tidvis är denna smala, i folkmun kallad, kostig utan som är en modern bred motorväg som förbättrar transporterna. Det påverkar också skogsindustrin i denna del av landet.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 29 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Statsrådet! Jag håller gärna med om detta med E 4:an förbi Uppsala och upp till Gävle. Det kom tyvärr många år för sent - men det är en annan sak. Nu är det på gång i alla fall, och det är bra. Men när det gäller just det pappersbruk som jag råkade nämna i det här sammanhanget är antalet kronor noll. Och det är kanske inte så bra när man inte har något vägunderhåll alls. Tyvärr tror jag inte att det är signifikativt, utan på andra håll gör man nog lite andra prioriteringar. I Stockholms län kanske just pappersindustrin inte är så högt prioriterad. Den ligger lite i utkanten av vad man tänker på som en viktig industri. Sedan tog statsrådet upp forskningssidan och sammanförde den med kompetensutveckling. Där håller jag med om att det i grund och botten är två delar av samma sak. Det är ingen diskussion. Jag har egentligen inte så mycket att tillägga på den här punkten. Jag noterade att man från skogsindustrin den 19 oktober förra året presenterade ett program där man ville ha ordentliga, långsiktiga satsningar. Jag tycker att det är väldigt intressant att skogsindustrin där åtog sig att vara med och finansiera detta på ett kraftfullt sätt, med betydligt mer - jag tror att det var 30-70 som man diskuterade. Där är det väldigt viktigt att man får det långsiktigt. Det är precis som statsrådet säger, att STFI-Packforsk, KTH och andra är viktiga delar för att vi ska kunna stärka vår konkurrenskraft ordentligt. Vi måste också arbeta inom Europa och Eforwood. Låt mig därför gå över till en annan fråga i den delen, som statsrådet mycket hastigt berörde, och det gäller energisituationen. Sverige, Finland och Kanada är de största exportörerna i världen av varor som har trä som bas. Sedan gäller det att bearbeta detta på olika sätt, i sågverk, göra pappersmassa, finpapper eller vad det kan vara. Då är insatsen elektricitet en väldigt viktig del. Energi är en sak - den kan man skapa på många olika sätt - men just elektricitet är en väldigt viktig del. I Finland har man tagit en helt annan utgångspunkt, nämligen att satsa på att bygga ut kärnkraften, finansierad med framtida vinster från skogsindustrin. Det är så det går till. Vi avvecklar i stället. Långsiktigt kommer detta att påverka vår situation för skogsindustrin. Vi riskerar inte bara att ha otillräckligt med effekt, som det är fråga om, utan också att bli beroende av import och ganska höga priser. Det planeras en likströmskabel från Finland, och Basel, som är en förening, ser detta som kanske det största hotet just nu mot en konkurrenskraftig svensk skogsindustri. Kunderna kan från Finland få samma kvalitet på ungefär samma avstånd men till lite billigare pris. Jag skulle vilja höra statsrådet kommentera energisituationen, och särskilt elsituationen, för just skogsindustrin. Jag tror att det är väldigt viktigt. Fru talman! I mitt allra sista anförande ska jag komma in på miljöfrågorna. De är också viktiga, men man har inte tid till allting i ett anförande.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 30 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! Det är en viktig interpellation som Gunnar Andrén har tagit fram. Det säger jag mot bakgrund av att jag tror att vi som är med i den här diskussionen vet att nettoexportvärdet för den svenska skogen är oerhört betydelsefullt. Om vi slår ihop Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Saab, Scania och Ericssons hårdvarutillverkning kommer vi inte ens upp till hälften av den svenska skogens nettoexportvärde. Detta ska vi ha i minnet. Jag har koncentrerat mig på ministerns svar, och där belyses bland annat att konkurrenskraften är viktig och att vi är ett stort land. Det ger naturligtvis konkurrensnackdelar. Då är min fundering om det är mot den bakgrunden som regeringen aviserar att en kilometerskatt ska införas i detta land. Det, herr minister, kommer att innebära en ökning av transportkostnaderna med 32 % för den svenska skogsnäringen. Det kommer också att innebära att 30 % av den svenska skogen inte blir lönsam att driva. Är det mot den bakgrunden som vi har så hög dieselskatt i Sverige? Det vore intressant att höra ministerns belysning av de här problemområdena. När det sedan gäller infrastrukturen, som ministern lyfte fram, säger han att det finns 10 miljarder 2004-2015. Om vi inte har ändrat redovisningsprinciperna i dag är detta inget anslag, utan det är aviseringar. Erfarenheterna är oerhört tydliga på den här punkten, nämligen att regeringen varje år prutar i gjorda utfästelser. Detta gäller inte minst den utlovade tjälsäkringen, bärighetssäkringen, om 17 miljarder, som varje år prutas. Man lever alltså inte upp till sina löften. I dag har vi på DN Debatt, som är regeringens egen publiceringsmegafon, fått mycket klart för oss hur bristen på styrning påverkar verksamheten för människor. Jag ska tillåta mig att citera några meningar direkt ur riksrevisorernas artikel på DN Debatt i dag: "I ett antal granskningar har vi konstaterat att det saknas förutsättningar för en effektiv resultatstyrning. Det beror på otydliga och svårmätbara mål, avsaknad av mål eller bristande uppföljning. - - - Mer än hälften av regleringsbreven - regeringens årliga instruktioner till myndigheterna - innehåller enligt vår bedömning mål som är otydliga och svåra att mäta. Målen är ofta uttryckta i sådana termer som att myndigheterna ska bidra till, verka för, främja, utveckla, stödja, förbättra etcetera. - - - Vi konstaterar även att sena, ryckiga och ibland otydliga regeringsbeslut, försvårar för myndigheterna att utföra sina uppdrag. Exempelvis ändrades regleringsbreven för sju av de största myndigheterna sammanlagt 38 gånger under 2004, vilket försvårar för myndigheterna att skapa långsiktighet i sin verksamhet." Det är precis det som drabbar exempelvis Vägverket och de infrastruktursatsningar som ministern nu vill föra fram som en möjlighet. Det skulle vara oerhört intressant att höra ministerns kommentar till detta, eftersom det plågar skogsindustrin och deras förutsättningar att kunna konkurrera när givna löften ständigt och jämt uteblir.

Thomas Östros (S)

Anf. 31 Thomas Östros (S)

Fru talman! Gunnar Andrén väljer att lyfta fram energipolitiken i sitt inlägg, och den är naturligtvis oerhört viktig för skogsindustrins konkurrenskraft. Samtidigt målar han upp en bild som om det skulle vara elbrist och för liten elproduktion i Sverige. Faktum är att Sverige är en nettoexportör av elenergi. Förra året exporterade vi 2 terawattimmar. Vi ingår i dag i en nordisk elmarknad. Det innebär att vi de senaste åren alltmer har tvinnats samman till en gemensam marknad. Sverige exporterar 17 terawattimmar och importerar 15 terawattimmar på den elmarknaden. Man målar upp en bild av att det sker något slags import för att klara av elförsörjningen i Sverige. Det stämmer inte. Vi har skapat en marknad - en förebild för många delar av världen - där el förs över mellan länderna och där Sverige tillhör dem som för in mer el än vad de tar ut. Finland investerar i kärnkraft. Sverige investerar också, och än mer i ökad elproduktion. Jag beskrev i mitt svar en ökning på hittills 4,5 terawattimmar på förnybar energi. Det statliga bolaget Vattenfall har åtagit sig att bidra med 5 terawattimmar i förnybar energi fram till 2010. Det är bland annat stora satsningar på vindkraft, men också den förnyelsebarbaserade kraftvärmen är naturligtvis en väldigt viktig bit i detta. Dessutom har vi under den här tiden ökat effekten från kärnkraftverken genom att investera i trygga, effektiva, moderna beståndsdelar i verken, vilket gör att vi också har ökat uttaget av elenergi. Vi står icke i dag i ett läge med elbrist. Ser man på framtidsplanerna i de bolag som verkar i Sverige är det under de kommande åren planer på drygt 15 terawattimmar ytterligare i elenergi, vilket överstiger de finska planerna under samma tidsperiod. För mig är det väldigt viktigt att se till att vi har en energipolitik - Mona Sahlin som energiminister ansvarar för den - som ger konkurrenskraftiga villkor för svensk industri. Det ska vi säkra, och det är oerhört viktigt för skogs- och pappersindustrin. I det sammanhanget välkomnar jag dessutom tydligt skogsindustrins egna investeringar i elproduktion. Det är klart att det är viktigt; då får vi in ytterligare el på den gemensamma marknaden. Det säkrar eltillförseln också på lång sikt. Bengt-Anders Johansson har något slags allmän uppfattning om vägbyggandet, och säger att det i princip inte byggs några vägar utan att det bara finns i planerna. Det är bara att resa runt i landet så ser Bengt-Anders Johansson vilka stora investeringar som är på gång. Vi talade nu om Uppland och den stora investering som sker i E 4:an. Det är en sådan viktig investering. Runtom i landet ser vi också mycket omfattande investeringar. Självfallet är behovet större än så. Då blir det ofta regionala bedömningar som måste göras när det gäller vilka vägar som ska komma före. Men vi har det största investeringsprogrammet i modern tid för vägtrafik och järnvägstrafik som vi nu genomför. Moderaterna påstår sig satsa mer, och det är ju lätt att göra i det läge som de sitter i. Men med de stora skattesänkningar som de planerar och svårigheterna att stå för besparingar inom socialförsäkringssystemen så tror jag inte att man dessutom kommer att kunna leverera några större väginvesteringar - inte utan att då få mycket stora underskott. Om Bengt-Anders Johansson närmare vill diskutera styrningen av de verk som finns på området så rekommenderar jag en interpellation till ansvarig minister.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 32 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! I ett avseende vidhåller jag det som jag sade från början. Om jag hade varit näringsminister - vilket Gud förbjude - så skulle jag ha varit verkligt orolig över energisituationen. Jag skulle ha gått till Mona Sahlin och sagt: Det här är väldigt bekymmersamt för en stor del av den svenska industrin. Men tyvärr utmålas detta i någon form av partipolitiskt nit som är helt verklighetsfrämmande. De 66 socialdemokratiska kommunalråden ger i en återkommande artikel i Dagens Nyheter för ett tag sedan uttryck för en helt annan bild. De är oroliga för alla sina jobb och för att elenergin inte kommer att räcka och framför allt inte att vara konkurrenskraftig. Jag har lite statistik med mig, och det kan vara farligt. Men man kan se där att massa- och pappersindustrin har ökat sin förbrukning från 1975 från ungefär 13 terawattimmar till ungefär 22 terawattimmar. Då ser man också att i innehållet i vår produktion av olika trävaror ökar behovet av elektricitet. Det är alltså inte bara mängden som ökar, utan även behovet. Därför tycker jag att statsrådet borde fundera på om inte något mer oro vore befogad i sammanhanget. Jag tycker att det är uppenbart att det är dubbla budskap när man säger att vi ska höja effekterna i de kvarvarande reaktorerna när vi avvecklar andra. Fru talman! Min talartid räcker för dagen inte till miljön. Jag får återkomma till den; det är helt tydligt. Jag vill ändå säga att jag inte tror att det finns någon industri som har gjort så mycket för att förbättra sin miljöhantering som skogsindustrin. Tyvärr har den inte fått full utdelning, vare sig opinionsmässigt eller ekonomiskt, för de stora insatser som den har gjort till exempel för minskad förbrukning av olja. Utsläppen av svavel är därmed bara en femtedel av vad den var tidigare.

Bengt-Anders Johansson (M)

Anf. 33 Bengt-Anders Johansson (M)

Fru talman! För att gå vidare i det svar som ministern har lämnat här lyfts bland annat elcertifikaten fram som om de skulle vara någon form av gordisk knut för energiförsörjningen framöver. Det är lite synd att det är ministern som bär på den uppfattningen. Skogsindustrin delar definitivt inte den. Det vore glädjande om det skulle finnas en samsyn i den frågan. Där har ministern förmodligen en del att göra för att få med industrin på båten. Den uppfattningen delar den som bekant inte. När det gäller skogsindustrins energisatsningar, som det också hänvisas till i svaret, så säger man att de är av engångskaraktär. Detta gör att de inte går att multiplicera för framtiden, och därför är de ganska kortvariga i det längre perspektivet. Det ingår också i bilden att regeringen tvingar fullt fungerande kärnkraftverk att sluta producera el. Det gör att skogsindustrin är mycket oroad över framtiden. Vi ska inte sticka under stol med att energipriset i Sverige har varit en av framgångsfaktorerna. Där ser man nu ett starkt hot framöver. Det vore intressant att höra om inte ministern har något som helst bekymmer vad gäller energiprisets nivå för landet. Vi behöver inte träta om att Sverige är elimportberoende under vissa delar av året. På årsbasis är vi måhända nettoexportörer, men under vissa tider är vi absolut i behov av import från andra länder. Jag noterar att ministern inte känner något som helst ansvar för regeringens styrning av vare sig bolag eller verk.

Thomas Östros (S)

Anf. 34 Thomas Östros (S)

Fru talman! Det är uppseendeväckande att Bengt-Anders Johansson introducerar en mycket stor och viktig fråga om den totala - som han nu sade i sitt sista inlägg - styrningen av statens bolag och verk. Han förväntar sig att jag i den interpellationsdebatt som jag för med Gunnar Andrén om skogsindustrin ska ägna hela tiden åt detta. Vad tror Bengt-Anders Johansson att Gunnar Andrén skulle tycka om det? Ställ en interpellation om det, så kan vi hålla oss till de sätt som vi brukar använda oss av för att få en ordentlig debatt om detta! Den tar jag gärna. När det gäller energifrågorna är det uppenbart att varken Bengt-Anders Johansson eller Gunnar Andrén - vilket är lite förvånansvärt - riktigt har sett hur elmarknaden fungerar. Bengt-Anders Johansson säger att det under vissa tider på dygnet eller någon tid under året kan hända att det importeras energi till Sverige. Vi har ju en gemensam elmarknad. Allt det som produceras på den nordiska elmarknaden är tillgängligt för alla nordiska länder. Det var själva poängen. Men Sverige som nation är ett land som nettoexporterar elenergi på denna gemensamma elmarknad - det senaste året med 2 terawattimmar. Det som Bengt-Anders Johansson föreslår är snarare att vi inte skulle ha det här flödet mellan länderna. Då avvecklar vi ju den nordiska elmarknaden, och det vore väldigt olyckligt. Den nordiska elmarknaden ger elpriser som är lägre än kontinentens elpriser. Inte heller där tror jag att Bengt-Anders Johansson riktigt har följt med. Det som skogsindustrin särskilt bör oroa sig för är alliansens totalt frånvarande energipolitik. Energipolitik kräver fasthet och långsiktighet som när vi nu introducerar nya energikällor och ökar elproduktionen i Sverige. Men alliansen spretar åt alla håll, och har ingen gemensam energipolitik. Det måste oroa skogsindustrin, som vi måste förstå är beroende av stabilitet och långsiktighet i energipolitiken och av konkurrenskraftiga elpriser.

Intressenter

Frågeställare

Gunnar Andrén

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna