Skogsindustrin
Interpellation 2025/26:244 av Isak From (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-15
- Besvarad
- 2026-01-15
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Skogsindustrin har i över 100 år möjliggjort många arbetstillfällen och därmed stärkt skattebasen för staten och i kommuner runt om i hela landet.
På kort tid har fem koncerner inom massa- och pappersindustrin varslat över 1 000 personer. Hela branschen står inför stora förändringar. Regeringens obefintliga åtgärder innebär att anställda i skogsindustrin reduceras till siffror i ett kalkylblad.
Det finska skogsindustribolaget Metsä Board har nyligen aviserat ett sparpaket på drygt 2 miljarder kronor och varslar 100 personer i Husum. Norske Skog behöver spara 200 tjänster. Rottneros och Billerud har presenterat sparprogram, och nyligen meddelade Södra att 200 tjänster varslas i ett omfattande sparprogram som berör hela koncernen. Övriga orter som också påverkas är Piteå, Kalix, Åmotfors, Sunne, Mönsterås, Mörrum, Värö, Växjö, Hasselfors med flera. Industrin efterlyser nu politiska åtgärder för bättre tillgång till lokal skog, förbättrad infrastruktur och lägre transportkostnader. De finska och svenska skogsindustriföretagen varnar för att läget, med nya varsel, kommer att bli ännu mer ansträngt om inget görs.
Vi socialdemokrater har återkommande uppmärksammat regeringen på att Sverige i dag saknar ett konkurrenskraftigt och permanent system för korttidsarbete, vilket innebär att svenska företag kan hamna i ett underläge gentemot konkurrenter i andra länder. Regeringen har en utredning på bordet med förslag som har brett stöd från både fack och arbetsgivare, men ännu har inga beslut tagits.
Med anledning av skogsindustrins betydelse för bnp, exportnettot och jobben vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
Har ministern gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar arbetsmarknadsbudgeten, och har ministern övervägt att vidta åtgärder för att hjälpa skogsindustrin att övervintra genom att reformera regelverket kring korttidspermittering?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:244
Webb-tv: Skogsindustrin
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:58
- Protokoll 2025/26:58 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2025/26:58 Svar på interpellation 2025/26:244 om skogsindustrin
Protokoll från debatten
Anf. 179 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Isak From har frågat mig om jag har gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar arbetsmarknadsbudgeten och om jag har övervägt att vidta åtgärder för att hjälpa skogsindustrin att övervintra genom att reformera regelverket kring korttidspermittering.
Jag vill börja med att tacka Isak From för denna viktiga fråga.
Sysselsättningen har minskat inom skogsnäringen de senaste åren, främst inom trävaruindustrin. Förändringarna har varit mindre inom skogsbruk samt massa- och pappersindustrin. Många som arbetar inom skogsnäringen har kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden, vilket bör innebära att merparten av dem som blir uppsagda kan gå vidare till annat arbete. Givet det har nedgången i svensk skogsindustri en begränsad inverkan på utgifter inom arbetsmarknadspolitiken.
Sverige har ett fungerande stöd vid korttidsarbete. Företag som hamnar i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka hos Skatteverket för att få stöd vid korttidsarbete. I november 2022 tog regeringen emot betänkandet En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Regeringen har hitintills inte gått vidare med förslagen som läggs fram i betänkandet. Flera av förslagen förbättrar nämligen inte stödets konstruktion och innebär exempelvis en risk för att det blir lättare för företag att lämna utdelning samtidigt som företaget får ta del av skattebetalarnas pengar.
Anf. 180 Isak From (S)
Herr talman! Betydelsen av skogen och skogsindustrins förädlingsvärde för statsfinanserna var utgångspunkten för min interpellation till finansministern. Finansministern tyckte dock att frågan bäst besvarades av landsbygdsministern. Frågan har inte besvarats än, men landsbygdsministern tyckte att korttidspermitteringsfrågorna borde hanteras av arbetsmarknadsministern. Därför står vi nu här.
Jag ska inte säga att jag är förvånad. Men det är tydligt hur den här regeringen hanterar en näring som är väldigt viktig för hela landet. När över tusen personer runt om i landet blir av med sina jobb för att verksamhet läggs ned innebär det naturligtvis en personlig tragedi för den enskilde.
Arbetsmarknadsministern säger att de nog kan hitta jobb någonstans. Det handlar om orter i stort sett i hela landet, från Kalix till Hylte. Det berör län som Norrbotten, Västernorrland, Värmland, Kalmar och Halland, där skogsindustrin är väldigt betydelsefull och i stor utsträckning bidrar till välfärdsskapande.
Det är grunden i detta, och det var därför jag ville ha svar från finansministern på vad hon gör för analys av hur det kommer att påverka statsbudgeten framöver när verksamhet försvinner i skogsindustrin, som är den stora tillskaparen av exportnetto till Sverige. Verksamheter som försvinner tenderar att inte komma tillbaka.
Detta är också grunden för att det rör sig om en tillfällig lågkonjunktur, som skulle kunna lindras om till exempel köpkraften i Tyskland förbättrades. Det är inte säkert att detta behöver vara för evigt – det behöver vara till dess att Europa med flera kommer på fötter och exporten kommer igång. Vi ska nog inte räkna så mycket med USA och deras idéer just nu, men för skogsindustrin är Europa, Mellanöstern och naturligtvis Storbritannien väldigt viktiga exportmarknader. Nästan 90 procent av förädlingsvärdet från skogen exporteras. Därmed exporteras också klimatnytta från skogen.
Arbetsmarknadsministern sa i sitt svar att parterna ända sedan 2022, när man mottog utredningen, har varit väldigt delaktiga. Vi hörde i debatten här tidigare att arbetsmarknadsministern var stolt över parternas arbete. Parterna har faktiskt lagt fram ett förslag till ett reformerat korttidsarbete som skulle vara mycket bättre.
Arbetsmarknadsministern säger att det är för många dåliga förslag. Utredningen kom med en mängd förslag, så arbetsmarknadsministern kanske för parterna kan redogöra för vilka delar i utredning SOU 2022:65 som var dåliga. Vad är det som gör att man väljer att inte gå vidare med ett reformerat korttidsarbete?
Anf. 181 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Låt mig först bara säga att jag verkligen håller med om Isak Froms beskrivning av den svenska skogsindustrins betydelse. Den svenska skogsindustrin är en av våra basnäringar, och vår förmåga att nyttja, odla och förädla de råvaror som vi har i vårt land är ett skäl till att vi har ett så fint välstånd och en så fin välfärd.
Jag vill också verkligen trycka på att jag håller med om interpellantens beskrivning av vad som händer med en människa som blir arbetslös. Ett arbete är inte av betydelse enbart för den personliga ekonomin. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att få bidra till samhället och att ha tillgång till socialt umgänge och sammanhang.
Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det under många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell, men den höga arbetslösheten har framför allt strukturella orsaker.
Ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk är viktigt för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Konjunkturen inom skogsindustrin har inte i formell mening någon inverkan på utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Alla branscher, även skogsindustrin, beaktas förstås i regeringens prognoser. Budgeten för arbetsmarknadspolitiken är satt utifrån den prognos vi har gjort, som helhet.
Jag kan också konstatera att återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats. Tyvärr ser vi inte samma positiva utveckling i Tyskland, som är ett väldigt viktigt land för Sverige. Men i Sverige har bnp-tillväxten utvecklats något starkare än väntat, och återhämtningen har påbörjats. Framöver är det framför allt den inhemska efterfrågan som bedöms driva denna tillväxt, men tyvärr inte köpkraften i Tyskland.
Men vi har stigande inkomster, och vi har ett uppdämt konsumtionsbehov. Det väntas bidra till att vi nu successivt får igång hjulen i Sverige och att de kan snurra lite fortare. Även näringslivets investeringar bedöms växa i snabbare takt nu än under de senaste åren. Vi ser också framför oss att arbetslösheten gradvis kommer att minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft stiger.
Anf. 182 Isak From (S)
Herr talman! Det är likväl så att det är skogsindustrins samlade förädlingsvärde som är grunden till att Sveriges exportnetto ligger på ett stort plus. För att skogsindustrin ska kunna fortsätta att finansiera svensk välfärd behöver vi ha en fungerande, konkurrenskraftig industri.
Under de år som Johan Britz regeringsunderlag har suttit vid makten ser vi att det har skett dramatiska försämringar när det gäller investeringsviljan i skogsindustrin, den skogsindustri som är betydelsefull för hela landet, från Kalix till Hylte. Västernorrland och Värmland är de län som har störst behov och störst avkastning och där flest jobb skapas och störst underlag för finansiering av välfärden föreligger. Det är också de län som nu drabbas av nedgången.
Pappers a-kassa har ökat med ungefär 10 procent. Det är väldigt lite, men förädlingsvärdet för varje pappersarbetare är enormt i förhållande till andra branscher.
Frågeställningen är fortfarande: Vilka delar i parternas utredning, som presenterades för regeringen, är det som regeringen och Johan Britz inte tycker är bra? Det sägs att man inom regeringsunderlaget är oense och att man därför inte har gått fram. Men vem är det då som är oense? Det är ändå Liberalerna och arbetsmarknadsministern som sitter på den här positionen och nu har möjlighet att reformera detta.
Det har kommit ett varsel i dag i en helt annan sektor som är betydelsefull för Sverige. Vi får säkert anledning att återkomma till den – det gäller Ericsson – men nu pratar vi om skogsindustrin.
Vilka delar är det som parterna – Teknikarbetsgivarna, Unionen, IF Metall – har lyft fram och velat ha, så att man får jämställda spelregler i konkurrensen med andra länder? Det är väl fullt rimligt att Sverige som industriland har liknande förutsättningar som våra närmaste EU-länder, som Tyskland, Finland och Frankrike?
Johan Britz säger sig vara stolt över parternas arbete, och man har nu lagt en produkt på regeringens bord. Regeringen via Johan Britz säger: Nej, i de här förslagen är det flera delar som är dåliga. Men regeringen har faktiskt möjlighet att bereda detta och plocka bort någon del som inte är bra.
Vilka delar är det som man menar att man inte kan lägga fram? Vilken del av industrin tycker man inte ska ha samma konkurrensförutsättningar som annan europeisk industri? Svara på det, Johan Britz!
Anf. 183 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Det korta svaret är att Sverige har ett system för korttidsarbete, som vi använde under pandemin. Det kallas ibland det öppna och permanenta systemet. Det trädde i kraft den 7 april 2020 som ett komplement till det redan befintliga regelverket.
Det regelverket tillkom 2013, om jag säger rätt, och handlar om stöd vid korttidsarbete. Det togs fram mot bakgrund av finanskrisen och trädde i kraft i januari 2014. Det innebär i korthet att regeringen aktiverar stödet om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan är nära förestående. Det stödet utgår därefter till alla arbetsgivare som inför korttidsarbete och uppfyller förutsättningarna för stöd. Någon individuell prövning av arbetsgivarens ekonomiska förhållanden sker inte. Hittills har regeringen aldrig aktiverat det systemet.
Enligt det system som trädde i kraft 2020 kan stöd lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det stödet lämnas efter ett beslut om godkännande för stöd. Ett sådant godkännande kan lämnas om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte hade kunnat förutses eller undvikas. Arbetsgivaren ska vidare ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnader för arbetskraft. Den stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.
Behöver vi förändra det system för korttidsarbete som finns, eller behövs det ett nytt system? Jag är inte lika övertygad som interpellanten, men jag utesluter inte det.
Men vi har som sagt ett fungerande stöd i dag, och företag kan ansöka om det hos Skatteverket. Under den senaste tiden är det inte många som har gjort det. Det beror kanske på att vi har en helt annan situation nu än den som många företag mötte under pandemin. Vi har ett fungerande system. Det har till och med förbättrats under pandemin eftersom det fanns brister i det.
Anf. 184 Isak From (S)
Herr talman! Nu är väl mandatperioden snart slut. Har inte regeringen prioriterat den här frågan tidigare kommer man ju inte att göra det framgent heller.
Det finns två stödsystem i dag – det ena som regeringen kan aktivera och styra över och det andra som man ansöker om hos Skattemyndigheten – och ett förslag om att ersätta detta med ett nytt system. Parterna menar att det systemet är bättre anpassat för djupa lågkonjunkturer som den vi har varit inne i. Detta borde ha kommit på plats under 2023. Regeringen fick utredningen i slutet av 2022 och hade kunnat prioritera frågan men valde att inte göra det.
Hela 2024 och 2025 har gått, med en stor mängd konkurser och arbetslösa. Det är ett kanske inte helt imponerande track record för den här regeringen, men det är ju Johan Britz fullt medveten om.
Frågan är nu om den största exportnäringens nedgång också kommer att påverka svensk ekonomi. Vilka resultat kommer det att bli framöver, och hur kommer det att påverka möjligheten att finansiera viktiga välfärdsreformer? Detta är vi socialdemokrater väldigt intresserade av.
Det är klart att jag får fortsätta att ställa frågan till finansministern: Vad gör man för bedömning? Hur påverkar det här statsfinanserna? Johan Britz får slutanförandet på sig också.
Det är åtminstone, som jag räknar, ungefär 15 delar i det förslag som parterna har lagt fram. Det borde kunna finnas några delar som regeringen kunde bereda och vilja gå vidare med. Finns det sådana delar? Har Johan Britz ens tittat på det här?
Anf. 185 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Tack, Isak From, för denna viktiga diskussion!
Som jag nämnde har vi ett system för korttidsarbete. Behöver det förändras, eller behöver vi ett nytt? Vi är inte riktigt lika övertygade som interpellanten om detta, men vi utesluter det inte. Vi utesluter inte att vi kan behöva förändra och förbättra de system som vi har.
Det första systemet – det system som regeringen kan aktivera vid en mycket djup lågkonjunktur eller vid risk för en mycket djup sådan – började man ta fram under finanskrisen. Det var 2008. Det tog då sex år att ta fram det.
Detta är komplicerade system. Vi vill inte ha en situation där företag med lätthet kan använda skattebetalarnas pengar för att upprätthålla verksamheter som inte bär sig. Det är målkonflikten här, och där tror jag att vi är överens.
Vi är överens om att vi ska ha ett system där vi skyddar arbetstagare, men vi skyddar egentligen inte företag. Vi säkerställer att människor har skydd om de blir av med jobbet. De har möjlighet till omställning och utbildning. Men enskilda verksamheter ska vi i grund och botten inte använda skattebetalarnas pengar till att hålla under armarna.
Jag är lika besjälad som Isak From när det gäller skogsindustrins roll för det här landet. Den är jätteviktig. Vi kommer att följa den här frågan noga.
Jag tackar så mycket för den här diskussionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.