Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skogens förädlingsvärde

Interpellation 2025/26:191 av Isak From (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-11-24
Överlämnad
2025-11-26
Anmäld
2025-11-27
Sista svarsdatum
2025-12-10
Svarsdatum
2026-01-22
Besvarad
2026-01-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Skogens förädlingsvärde(pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Flera skogsbolag har aviserat stora sparprogram och varsel under hösten.

Det finska skogsindustribolaget Metsä Board har nyligen aviserat ett sparpaket på drygt 2 miljarder kronor och varslar 100 personer i Husum. Norske Skog behöver spara 200 tjänster. Rottneros och Billerud har presenterat sparprogram, och nyligen meddelade Södra att 200 tjänster varslas i ett omfattande sparprogram som berör hela koncernen. Skogsnäringen producerade år 2022 totalt (direkt och indirekt) varor till ett förädlingsvärde på omkring 150 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 3 procent av Sveriges bnp.

Störst förädlingsvärde skapas inom massa- och pappersindustrin. Den så kallade multiplikatorn för förädlingsvärdet är cirka 2,3. Det innebär att för varje krona förädlingsvärde som skapas direkt av ett företag inom skogsnäringen skapas indirekt cirka 1,3 kronor inom andra branscher och andra företag inom den egna branschen, vars produkter är nödvändiga för att företaget i fråga ska kunna producera sin slutprodukt. Exportens förädlingsvärde uppgick 2022 till 133 miljarder, vilket motsvarade nästan 9 procent av all export från Sverige.

Skogsnäringen – speciellt skogsindustrin – exporterar det mesta av det som produceras. Skogsnäringen exporterade tidigare ungefär 90 procent av branschens samlade producerade förädlingsvärde.

Skogsindustriarbetsgivarna menar nu att den svenska skogsindustrin är hårt pressad av ökad konkurrens, högre kostnader och minskad tillgång på råvara. Industrin efterlyser nu politiska åtgärder för bättre tillgång till lokal skog, förbättrad infrastruktur och lägre transportkostnader. De finska och svenska skogsindustriföretagen varnar för att läget – och nya varsel – kommer att bli ännu mer ansträngt om inget görs.

”Vi befinner oss i ett läge som kräver att vi agerar beslutsamt för att stärka oss långsiktigt”, säger koncernchefen för Södra i ett uttalande. Till saken hör att fabrikerna får tag i mindre råvara från närområdet för att det avverkas mindre skog. Branschen har gång på gång påpekat betydelsen av att den svenska skogsindustrin får tillgång till lokal råvara. Trenden är att allt mer mark i Sverige tas ur produktion på grund av olika artskyddsåtaganden, och detta är något som till exempel drabbar skogsindustriorter som Husum, Piteå, Kalix, Åmotfors, Sunne, Mönsterås, Mörrum, Värö och Växjö, där fackliga förhandlingar pågår.

Med anledning av skogsindustrins betydelse för bnp, exportnettot och jobben vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Har ministern gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar svensk ekonomi, och kan ministern i så fall redogöra för den analysen?
  2. Överväger ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att stödja skogsindustrin, och i så fall vilka?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:191, Skogens förädlingsvärde

Interpellationsdebatt 2025/26:191

Webb-tv: Skogens förädlingsvärde

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Peter Kullgren (KD)
Anf. 36 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Isak From har frågat finansministern om hon har gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar svensk ekonomi och om hon i så fall kan redogöra för den analysen. Isak From har vidare frågat finansministern om hon överväger att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att stödja skogsindustrin och i så fall vilka.

Fru talman! Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag delar oron över den svenska skogsindustrins utsatta läge. Skogsindustrin är en av Sveriges mest exportintensiva basnäringar och har stor betydelse för sysselsättning, regional utveckling och den gröna omställningen. När industrin utsätts för stora påfrestningar får det följder för både företagen, deras leverantörer och landsbygdens ekonomi.

Regeringen har tagit del av analyser från Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys som visar att industriproduktionen inom skogssektorn har minskat med cirka 4 procent det senaste året. Även om effekten på Sveriges bnp är begränsad kan den regionala påverkan vara betydande, särskilt för kommuner där skogssektorn står för en betydande del av sysselsättningen.

Skogsindustrin har under senare år påverkats av svagare efterfrågan, stigande råvarupriser, ökad internationell konkurrens, amerikanska tullar samt en starkare krona. Dessa faktorer har sammantaget medfört att flera företag inom branschen under förra året aviserade varsel.

Sedan regeringen tillträdde har inriktningen varit att stärka konkurrenskraften och skapa långsiktiga förutsättningar för skogsindustrin. Som en del av detta arbete bereds nu förslagen från 2024 års skogspolitiska utredning, som redovisade sitt slutbetänkande i augusti 2025 (SOU 2025:93). Utredningens analyser och förslag ger underlag för hur vi kan utveckla skogspolitiken så att klimatnytta, biologisk mångfald och konkurrenskraft stärks samtidigt som äganderätten värnas. Det är ett viktigt steg för att säkerställa långsiktiga och stabila villkor för skogsbruket och industrin.

Mot bakgrund av ett osäkert världsläge med ökade handelshinder och tullar finns ett tydligt behov av att stärka svensk konkurrenskraft och samtidigt nå våra klimatåtaganden. Därför satsas betydande resurser på forskning och innovation inom bioekonomi för att utveckla klimatsmarta material och nya produkter.

Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen samt bidra till jobb och tillväxt i hela landet. Inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar.

Isak From (S)
Anf. 37 Isak From (S)

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Jag ställde denna interpellation till finansministern utifrån att skogsindustrin och skogsnäringen är och har varit väldigt betydelsefulla för den svenska statskassan och för möjligheten att finansiera vår gemensamma välfärd. Frågan blev omdirigerad till landsbygdsministern, vilket jag till viss del kan förstå.

En del omdirigerades dock till att gå till arbetsmarknadsminister Johan Britz. Vi hade en debatt förra veckan här i kammaren där vi bland annat diskuterade korttidspermitteringsförutsättningarna. Jag måste säga att arbetsmarknadsministern var väldigt tydlig med att man inte tänker gå vidare med det förslag som parterna i den utredningen tillsammans har lagt fram och som har legat på regeringens bord ända sedan 2023. Det var ett tydligt ställningstagande. Vi tycker naturligtvis inte att det är bra, men det var ändå ett tydligt svar på att det i varje fall inte är den vägen som gäller.

Låt oss gå in i detta och titta på orsakerna till att vi nu har en situation i Sverige där skogsbolagen från Karlsborg uppe i Kalix i Norrbotten ned till Hylte i Halland har aviserat varsel och genomfört neddragningar. Det har också aviserats att en del av pappersindustrins verksamhet helt enkelt kommer att läggas ned. Det handlar i dagsläget om ungefär 1 400 arbetstillfällen.

Det är naturligtvis 1 400 människor som drabbas av arbetslöshet, och det är illa nog. Sektorn vidareförädlar också och skapar ett stort handelsöverskott i svensk ekonomi som har kommit Sverige till del. Det var orsaken till att jag ville diskutera detta med finansministern, alltså för att fråga hur det här kommer att påverka våra möjligheter att finansiera välfärden.

Det är klart att det, precis som landsbygdsministern säger i sitt svar, finns flera olika delar. Vi kan inte beskylla regeringen för Trumps olika utspel om handelstullar och så vidare. I det här fallet har det direkt påverkat två verksamheter i Västerbotten och Norrbotten som har inriktats på att sälja ett särskilt ”board” till USA. Det här påverkar naturligtvis dem särskilt mycket.

När jag har träffat skogsindustrin har man lyft upp att man i ett worst-case scenario ser att man kommer att tvingas sluta avverka upp till 50 procent i sina tidigare kärnområden. Detta får oerhört stora konsekvenser.

Detta är inte bara en följd av oklarheter i ansvarsfördelningen när det gäller artskydd och så vidare. Det har också att göra med att de certifieringsorgan som de stora skogsindustrierna är kopplade till har stora problem att komma överens med urbefolkningen och samebyarna och helt och hållet uteblir från samråd.

Det är också väldigt tydligt att de investeringar som skogsindustrin hade aviserat när det gäller biodrivmedel på grund av regeringens och Sverigedemokraternas politik antingen har stoppats eller lagts på is. När det gäller detta ligger ju ansvaret direkt hos regeringen.

(forts. § 10)

Peter Kullgren (KD)
Anf. 117 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Herr talman! Jag delar uppfattningen att skogsindustrin befinner sig i ett utsatt läge. Vi ser med oro på de omfattande sparprogram och varsel som aviserats under hösten. När produktionen minskar med omkring 4 procent, vilket är mer än för övrig industri, får det konsekvenser för regional sysselsättning och för företag som är beroende av skogssektorn.

Skogsnäringen är en av Sveriges mest exportintensiva basnäringar med ett förädlingsvärde på 133 miljarder kronor, motsvarande knappt 3 procent av bnp och nära 9 procent av Sveriges export. För skogsnäringen är multiplikatoreffekten betydande eftersom varje krona i direkt värde genererar ytterligare 1,3 kronor i andra branscher.

För att stärka svensk konkurrenskraft och samtidigt nå våra klimatåtaganden har regeringen satsat betydande resurser på forskning och innovation inom bioekonomi för att utveckla klimatsmarta material och nya produkter. Därutöver har regeringen förstärkt exportstrategin genom uppdrag till Kommerskollegium och Business Sweden, vilket syftar till att hjälpa svenska sågverk och massaindustrier att nå fler internationella marknader.

Vi är medvetna om att branschen lyfter fram behovet av bättre råvarutillgång och effektivare transporter. Dessa frågor hanteras bland annat inom ramen för beredningen av de skogspolitiska förslagen och den bredare industripolitiken, där infrastruktur är en prioriterad del. Även artskyddsfrågorna, som interpellanten nämnde, ingår i detta arbete för att undanröja onödiga hinder för ett aktivt skogsbruk.

Inom klimat- och industripolitiken har regeringen förstärkt insatser för grön finansiering och investeringsstöd. Det skapar förutsättningar för industrin att utveckla lösningar som bidrar till den fossilfria omställningen och att samtidigt behålla sin konkurrenskraft. Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt är avgörande för att man ska kunna ersätta fossila material i byggsektorn, energisektorn och kemikalieindustrin. På så sätt är och kan skogsindustrin fortsatt vara en viktig drivkraft i klimatomställningen.

Isak From (S)
Anf. 118 Isak From (S)

Herr talman, landsbygdsministern och alla åhörare! Vi diskuterar skogens förädlingsvärde och skogsindustrins betydelse för finansieringen av välfärden. När vi talade om detta innan frågestunden upplevde jag att vi är överens om att den stora nedgång som har drabbat sektorn är skadlig för samhällsekonomin. Min frågeställning handlar om vilka åtgärder regeringen avser att vidta.

Ännu en hämsko som har lagts på svensk skogsindustri är att utsläppsrätterna fasas ut. Det innebär att den del av svensk skogsnäring som har ställt om, som är grön, kommer att förlora utsläppsrätter. I stället kommer utsläppsrätter att lämnas till skogsindustriföretag i andra länder, som driver sina processer med naturgas, kol och olja. Det blir en väldigt olycklig, dålig konkurrenssituation. De svenska företag som genomfört investeringar och fasat ut kol och olja ur sina processer straffas för att de har gjort rätt. Det är varken rättvist, klimatsmart eller särskilt ekonomiskt. Framför allt är det dåligt för den svenska statskassan.

Statsrådet Peter Kullgren pratade också om att industrin under ganska lång tid har efterfrågat fungerande järnvägstransporter. Samtidigt har de under de senaste tolv åren drabbats av kraftigt höjda banavgifter. Under tidsperioden har de höjts med 600 procent. Det är klart att det försämrar möjligheterna att lägga om transporterna till järnväg.

I mitt hemlän Västerbotten har särskilt SCA, men även Holmen, drivit på för att få till en fungerande järnvägsförbindelse och en upprustning av tvärbanan mellan Inlandsbanan från Storuman till stambanan och ut till Umeå hamn och skogsindustrierna som är belägna där. Det är satsningar som den svenska försvarsmakten också välkomnar. Man ser betydelsen av att rusta upp dessa viktiga tvärstråk. Men från regeringen kommer ingen signal om att det är något man kan tänka sig att överväga.

Det är helt avgörande att vi kan hålla igång en industrisektor som har varit och är väldigt betydelsefull.

Regeringen har även lagt en hämsko på planerade investeringar i biodrivmedelsproduktion. De har lagts på is. Det syns inte minst utifrån skogsindustriernas egen redovisning att de stora investeringar som man hade tänkt genomföra har pausats eller skjutits på framtiden.

Vad är landsbygdsministerns svar till sektorn? Är det att det blir en fortsatt nedgång som kommer att skada inte bara industrin och dem som arbetar i industrin utan hela den svenska ekonomin?

Peter Kullgren (KD)
Anf. 119 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Herr talman! Jag tror att vi alla i den här kammaren är överens om att skogsindustrin är en av Sveriges mest strategiska näringar och en motor för jobb, exportintäkter och verklig klimatnytta. Men jag kan inte låta bli att konstatera att under lång tid – under de två förutvarande mandatperioderna – sattes mycket av detta på spel av Socialdemokraterna, trots deras stolta brukstraditioner. Jag tror att de genuint värnar om den basnäring som skogsbruket de facto är men att de prioriterade att sitta i regering – tillsammans med Miljöpartiet, som driver en helt annan skogspolitik än Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

En ideologiskt driven politik har lett till ökade restriktioner och rättsosäkerhet och till att brukandet i sig misstänkliggörs och äganderätten urholkas. Resultatet av de långvariga förändringar som skett med socialdemokratins goda minne är osäker råvarutillgång, minskade investeringar och varsel hos stora skogsindustriella aktörer. Det försöker vi göra upp med, men förändringar på det skogspolitiska området tar tid.

Vi har relativt nyligen fått skogsutredningens slutbetänkande. Vi har presenterat ett förslag på hur skogsägare ska få rätt till ersättning – vilket är fullt rimligt – om artskyddet tränger ut den tänkta markanvändningen. Det fanns inga tendenser till sådana initiativ tidigare. Allt detta gör vi för att värna en oerhört viktig och central näring i vårt land.

Herr talman! Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt är över huvud taget inget problem i Sverige. Under de senaste 100 åren, när vi har haft ett aktivt brukande, har mängden trä i de svenska skogarna fördubblats. Vi har klarat av det som väldigt få i Europa har klarat. Vi har klarat att bruka vår skog, och vi har klarat att ta ansvar. Men ideologiskt drivna politiska reformer har lett till brutalt stor osäkerhet. Det är det som regeringen gör upp med.

Ska vi klara klimatomställningen, stärka konkurrenskraften och säkra jobben i hela landet i den här branschen krävs en politik som står upp för skogsägare och industri, inte en politik som offrar dem för makten på ett socialdemokratiskt och miljöpartistiskt ideologiskt altare.

Isak From (S)
Anf. 120 Isak From (S)

Herr talman! Under vår tid i regeringsställning hade vi naturligtvis utmaningar. Samtidigt var investeringsviljan i svenskt skogsbruk väldigt hög. Nu ser vi dessvärre att den minskar.

En annan del i det är något som jag inte kan lasta Kristdemokraterna eller näringsminister Ebba Busch för. Näringsministern och vice statsministern har varit pådrivande för att få till en energiöverenskommelse som hade varit oerhört viktig. Tyvärr motarbetar andra partier i regeringsunderlaget, särskilt stödpartiet Sverigedemokraterna, aktivt det här. Varje dag motarbetar man möjligheterna för svensk industri att få långsiktiga energiförutsättningar. Det är illa. Och Kristdemokraterna har trots allt valt att sätta sig i denna situation.

I den första budget som regeringen lade fram tog man bort de pengar som vi hade aviserat som ersättning till skogsägare som hade drabbats oskäligt och blivit nekade avverkningstillstånd. Nu aviseras att man tänker återföra lite pengar till 2027. Det är bra, men i grund och botten måste vi kunna bruka skogen för att sätta välfärden främst.

Landsbygdsminister Peter Kullgren vet ju om att hans hemlän Värmland är det län som har drabbats hårdast. Landsbygdsministern behöver åka till Bryssel för att tydliggöra att svenskt skogsbruk, den gröna kolatomen, behövs. Den gröna industrin behöver fortfarande kunna leverera. Det är oskäligt och orimligt dumt att fasa ut möjligheten för svensk skogsindustri att ta del av utsläppsrätter samtidigt som man ger utsläppsrätter till fossilindustrin i Europa.

Peter Kullgren (KD)
Anf. 121 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Herr talman! Skogsindustrin är en av Sveriges mest exportintensiva basnäringar. Den är en strategisk sektor för omställningen. Den bidrar med jobb och regional utveckling och levererar biobaserade råvaror som ersätter fossila material. När industrin utsätts för påfrestningar påverkas hela värdekedjan, från skogsägaren till leverantören och till landsbygdens ekonomi.

Regeringens inriktning är väldigt tydlig. Vi ska stärka konkurrenskraften och skapa långsiktiga förutsättningar för skogsindustrin. I budgetpropositionen för 2026 prioriteras satsningar som förenklar ekonomisk tillväxt med klimatmålen. Vi investerar i forskning och innovation inom bioekonomin, vi stärker exportstrategin och vi förstärker insatser för grön finansiering och investeringsstöd. Dessa åtgärder gör det möjligt för industrin att ställa om och samtidigt behålla sin konkurrenskraft.

Skogsindustrin är central för att nå de mål vi har satt upp och för att bygga en cirkulär bioekonomi. Regeringen prioriterar en konkurrenskraftig och innovativ industri som kan driva svensk ekonomisk tillväxt samtidigt som omställningen påskyndas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.