skattereduktion för köp av hushållstjänster

Interpellation 2003/04:260 av Pålsson, Anne-Marie (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-30
Anmäld
2004-02-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2004-02-13
Svar fördröjt anmält
2004-02-18
Besvarad
2004-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 januari

Interpellation 2003/04:260

av Anne-Marie Pålsson (m) till finansminister Bosse Ringholm om skattereduktion för köp av hushållstjänster

Vi brukar berömma oss om att vara bäst i världen på jämställdhet. Och det är vi kanske om jämställdhet mäts som kvinnors förvärvsintensitet. Men om jämställdhet i stället mäts som andelen kvinnor som innehar höga (chefs)befattningar hamnar Sverige ganska långt ned internationellt sett. Detta är bland annat tydligt vad avser kvinnors representation i våra styrelserum, något som föranlett Margareta Winberg, före detta vice statsminister, att hota med lagstiftning om inte kvinnornas andel ökar.

Vad är det då som hindrar svenska kvinnor från karriär men ej från förvärvsarbete? Är svenska män mera motsträviga än män i andra länder? Är svenska kvinnors kompetens lägre än den i andra länder? Eller?

I en nyligen utförd studie av TCO, Livspuzzel och ledarskap @ en rapport om varför så få kvinnor blir chef @ ges några svar. Studien är baserad på intervjuer med 800 slumpvis utvalda yrkesarbetande kvinnor i åldern 18@74 år om deras syn på arbete, ekonomi, tid och familj. Där slås fast att varannan kvinna "nobbar" chefsjobb mot bara en av tre män. Undersökningen ger tre svar på varför så är fallet:

1. kvinnor har huvudansvaret för barnen,

  1. för att män på grund av detta har en pålitligare närvaro på arbetet och
  2. för att kvinnor inte känner sig bekväma med de manliga normerna för ledarskap.

Att förändra normer är något som tar tid och i väntan på att så ska ske kan processen påskyndas genom att andra åtgärder vidtas som stöder normförskjutningen. Genom att göra det lättare och framför allt billigare för familjer att köpa hushållstjänster kan kvinnan både avlastas sitt ansvar för barnen och få en pålitligare närvaro på arbetsplatsen vilket underlättar för de som vill "göra karriär".

I Finland infördes för några år sedan ett system med skattesubventioner för köp av hushållstjänster. Detta har haft stor framgång, inte bara för att det gjort vardagen lättare för alla hårt arbetande män och kvinnor, utan också för att det bidragit till att skapa en mängd nya arbetstillfällen.

Min fråga till statsrådet är:

Avser statsrådet att verka för ett införande av ett system med skattereduktion för köp av hushållstjänster?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:260, skattereduktion för köp av hushållstjänster

Interpellationsdebatt 2003/04:260

Webb-tv: skattereduktion för köp av hushållstjänster

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 10 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Jag har ställt en fråga om när regeringen har för avsikt att införa ett system med skattereduktion vid köp av hushållstjänster. Jag riktade den frågan egentligen till jämställdhetsminister Mona Sahlin eftersom jag ville få en jämställdhetsaspekt på den. Men när jag nu får ett svar från finansministern ska det väl gå lika bra. En av huvudpoängerna i finansministerns svar är att man inte kan verka för selektiva skatteåtgärder. Det låter väl bra, och jag kan känna igen det, men jag tycker inte att finansministern riktigt lever som han lär. I själva verket består det svenska skattesystemet av en rad olika selektiva åtgärder. När jag till exempel i dag slår upp Svenska Dagbladet hittar jag en liten annons där det framhålls att om mitt bredband har kostat mig mer än 8 000 kr, kan jag få sänkt skatt. Det är Riksskatteverket som går ut med det här. Det är bara att rekvirera blanketter för detta. Jag får naturligtvis också en skattereduktion om jag vill installera en hemdator. Jag får skattereduktion om jag reser till och från jobbet. Jag kan få skattereduktion om jag gör vissa miljömässigt acceptabla installationer i mitt hem. Jag får skattereduktion för pensionssparande. Ja, listan kan göras ganska lång. Att man inte skulle göra den här typen av förändring i skattesystemet därför att det är en selektivt verkande åtgärd klingar alltså sällsynt falskt mot bakgrund av de andra selektiva åtgärder som man varit väldigt snabb med att införa. Jag skulle därför nog vilja få finansministerns kommentar när det gäller vilka selektiva åtgärder som man uppenbarligen prioriterar och vilka man bortprioriterar. Den andra aspekten på det här är att det på något sätt är orättvist. Det skulle ju vara hushåll med höga inkomster som skulle köpa de här tjänsterna, och därför kan man inte införa den här typen av möjlighet. Det där är förstås alldeles felaktigt. I själva verket är det så att om man inte gör någonting är det bara förmögna hushåll som har råd att använda sig av den här möjligheten och definitivt inte hushåll med mera genomsnittliga inkomster. I ett experiment man gjorde i Kungälv för några år sedan - det kallades för Humlan - undersöktes bland annat vilka som köpte de tjänster som medgavs, och det var hushåll med mycket genomsnittliga inkomster, men framför allt var det hushåll med barn, eftersom de är hårt trängda av arbetsmarknaden i dag. Faktum är att precis som på den tiden man medgav skattereduktion för skuldräntor - det ledde till att väldigt många individer i Sverige kunde investera i sitt eget hem, människor som annars inte skulle ha råd att göra det - skulle ett system med skattereduktion för köp av den här typen av tjänster göra det möjligt för människor med genomsnittliga inkomster att köpa de här tjänsterna - alltså väldigt många fler. Dessutom skulle man kunna peka på att i dessa tider med ett ansträngt budgetläge skulle kanske den här typen av åtgärder kunna ge en hel del positiva bidrag till det statsfinansiella läget. Arbetslösheten skulle minska. Det skulle kunna skapas förskräckligt många nya arbeten. De erfarenheter man har från det finska experimentet tyder på att så är fallet. Kostnaderna för sjukskrivning skulle minska. De signaler jag har fått från kommunala företrädare säger att det inte är ovanligt att unga föräldrar sjukskriver sig därför att de är fullständigt utmattade av den press som jobbet tillsammans med familjelivet och barnen sätter på familjen. Men en kanske viktigare poäng här är att det svarta arbetet skulle bli vitt. Nu pratar vi om de problem som kan uppstå i samband med utvidgningen av EU och den arbetskraft från dessa länder som finns i Sverige i dag och som mestadels arbetar svart. I stället för att fundera på hur man ska förändra arbetsmarknadsreglerna skulle man kunna införa avdrag för de här tjänsterna, för det skulle omedelbart ge den svarta sektorn en välbehövlig konkurrens från den vita sektorn.

Anf. 10 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Jag har ställt en fråga om när regeringen har för avsikt att införa ett system med skattereduktion vid köp av hushållstjänster. Jag riktade den frågan egentligen till jämställdhetsminister Mona Sahlin eftersom jag ville få en jämställdhetsaspekt på den. Men när jag nu får ett svar från finansministern ska det väl gå lika bra. En av huvudpoängerna i finansministerns svar är att man inte kan verka för selektiva skatteåtgärder. Det låter väl bra, och jag kan känna igen det, men jag tycker inte att finansministern riktigt lever som han lär. I själva verket består det svenska skattesystemet av en rad olika selektiva åtgärder. När jag till exempel i dag slår upp Svenska Dagbladet hittar jag en liten annons där det framhålls att om mitt bredband har kostat mig mer än 8 000 kr, kan jag få sänkt skatt. Det är Riksskatteverket som går ut med det här. Det är bara att rekvirera blanketter för detta. Jag får naturligtvis också en skattereduktion om jag vill installera en hemdator. Jag får skattereduktion om jag reser till och från jobbet. Jag kan få skattereduktion om jag gör vissa miljömässigt acceptabla installationer i mitt hem. Jag får skattereduktion för pensionssparande. Ja, listan kan göras ganska lång. Att man inte skulle göra den här typen av förändring i skattesystemet därför att det är en selektivt verkande åtgärd klingar alltså sällsynt falskt mot bakgrund av de andra selektiva åtgärder som man varit väldigt snabb med att införa. Jag skulle därför nog vilja få finansministerns kommentar när det gäller vilka selektiva åtgärder som man uppenbarligen prioriterar och vilka man bortprioriterar. Den andra aspekten på det här är att det på något sätt är orättvist. Det skulle ju vara hushåll med höga inkomster som skulle köpa de här tjänsterna, och därför kan man inte införa den här typen av möjlighet. Det där är förstås alldeles felaktigt. I själva verket är det så att om man inte gör någonting är det bara förmögna hushåll som har råd att använda sig av den här möjligheten och definitivt inte hushåll med mera genomsnittliga inkomster. I ett experiment man gjorde i Kungälv för några år sedan - det kallades för Humlan - undersöktes bland annat vilka som köpte de tjänster som medgavs, och det var hushåll med mycket genomsnittliga inkomster, men framför allt var det hushåll med barn, eftersom de är hårt trängda av arbetsmarknaden i dag. Faktum är att precis som på den tiden man medgav skattereduktion för skuldräntor - det ledde till att väldigt många individer i Sverige kunde investera i sitt eget hem, människor som annars inte skulle ha råd att göra det - skulle ett system med skattereduktion för köp av den här typen av tjänster göra det möjligt för människor med genomsnittliga inkomster att köpa de här tjänsterna - alltså väldigt många fler. Dessutom skulle man kunna peka på att i dessa tider med ett ansträngt budgetläge skulle kanske den här typen av åtgärder kunna ge en hel del positiva bidrag till det statsfinansiella läget. Arbetslösheten skulle minska. Det skulle kunna skapas förskräckligt många nya arbeten. De erfarenheter man har från det finska experimentet tyder på att så är fallet. Kostnaderna för sjukskrivning skulle minska. De signaler jag har fått från kommunala företrädare säger att det inte är ovanligt att unga föräldrar sjukskriver sig därför att de är fullständigt utmattade av den press som jobbet tillsammans med familjelivet och barnen sätter på familjen. Men en kanske viktigare poäng här är att det svarta arbetet skulle bli vitt. Nu pratar vi om de problem som kan uppstå i samband med utvidgningen av EU och den arbetskraft från dessa länder som finns i Sverige i dag och som mestadels arbetar svart. I stället för att fundera på hur man ska förändra arbetsmarknadsreglerna skulle man kunna införa avdrag för de här tjänsterna, för det skulle omedelbart ge den svarta sektorn en välbehövlig konkurrens från den vita sektorn.

Anf. 11 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag vill tacka Anne-Marie Pålsson för att hon har ställt den här interpellationen som jag tycker är ideologiskt väldigt intressant. Vi har inte haft tillfälle att diskutera den här frågan ur jämställdhetssynpunkt med finansministern tidigare. Jag tycker att det här är den intressantaste frågan av många, just ur jämställdhetssynpunkt. Jag vill gratulera finansministern till den nya argumentation som finns i det här svaret. Det står så här: "Särregler för enstaka branscher eller yrkesområden skapar alltid krångel och gränsdragningsproblem. Särregler är dessutom i allmänhet orättvisa: Varför ska de som jobbar i icke gynnade branscher betala högre skatter än övriga?" Jag håller med om detta. Men samtidigt har vi alldeles nyss infört just sådana särregler med ROT-avdragen. Där finns det en jättelik skillnad: ROT-avdragen, som gynnar energibesparande åtgärder, riktar sig till manliga personer. Nästan alla som drar nytta av dessa är män. ROT-avdragen berör yrkesarbetare som tillhör LO-kollektivet, till exempel byggnadsarbetare. För dem går det bra att ha särregler. Alltså: När det är så att män behöver nya jobb och behöver gynnas är det aldrig problem, verkar det som, med särregler. Det här har vi sett gång efter annan. Jag är i grunden inte heller för att vi ska ha särregler för hushållsnära tjänster - självfallet inte. Likväl motionerar vi liberaler tillsammans med flera andra partier om detta, och det beror på att skattesystemet ser sådant ut att det missgynnar dem som vill köpa hushållsnära tjänster. Man har inte råd, med vanliga inkomster, att göra det. Det är det som är problemet, och det gör att vi föreslår en politik som vi egentligen inte vill föra, men det beror på att vi befinner oss i den skattesituationen att det är nästan omöjligt inte bara för låginkomsttagare utan även för höginkomsttagare att köpa hushållsnära tjänster, därför att man inte får några avdrag. Men när det däremot gäller energibesparande åtgärder har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet alldeles nyss infört nya sådana här regler, och det ska kosta 50 miljoner kronor. Man kan tjäna betydande summor på det här. Sedan är det också som Anne-Marie Pålsson säger: Ibland måste man göra någonting radikalt för att motarbeta skatteflykt, skattefiffel och sådana saker. Problemet är en rättvisefråga i det här fallet. Det är för många som köper hushållsnära tjänster svart i det här samhället. Det missgynnar, vill jag säga, i väldigt hög grad kvinnor. De tvingas till att göra det här, för det finns många gånger inga andra jobb. Jag tycker att det är väldigt otillfredsställande, framför allt ur pensionssynpunkt, att så många kvinnor inte får ordentliga pensioner för det de gör, för det betalas inte. Jag tror inte att finansministern och jag är oense om att det tyvärr förekommer omfattande skattefiffel här. Många tillåter sig att köpa hushållsnära tjänster svart. Då får dessa kvinnor, som gör ett gott jobb, ingen pension. Dessutom går statskassan miste om en del sociala avgifter och så vidare, men det är en annan sak. Jag skulle vilja fråga statsrådet, med den argumentation som han har: Varför är det så mycket lättare att införa avdrag för manliga arbeten än för kvinnliga arbeten? Det tycker jag är en intressant fråga för en socialdemokratisk finansminister. Det borde föranleda viss tankeverksamhet att denna riksdag gång efter annan på förslag av Socialdemokraterna har infört ROT-avdrag. Det kan hända att våra partier inte är felfria i det avseendet, men nu diskuterar vi annat. Jag tycker inte att det har varit bättre när vi har gjort det.

Anf. 12 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det är riktigt att i vissa avseenden har vi använt oss av den här typen av selektiva skatteåtgärder, som Anne-Marie Pålsson säger. Det är alltid en avvägningsfråga. Men grundlinjen - jag förstår att Gunnar Andrén håller med om den - är att vi ska undvika selektiva insatser. Det är grundlinjen, och jag delar den uppfattningen. Ibland finns det andra överväganden som väger tyngre och som har gjort att vi har infört undantag. Jag kan ta den fråga som berörs här, nämligen de så kallade ROT-avdragen som vi har haft ibland. Jag vägrar att dela den uppfattning som förs fram här att de är riktade till män. De innebär att man har rätt att dra av för reparationer och ombyggnader i sitt hem. Det bor väl inte bara män i de där hemmen! Det bor väl både kvinnor och män i hemmen! Det är faktiskt konsumenten, den som äger huset eller lägenheten, som yrkar ROT-avdraget. Det riktar sig väl till båda könen. Det är en fullständigt felaktig beskrivning att det skulle vara ett ur jämställdhetssynpunkt snett perspektiv. ROT-avdragen gynnar både män och kvinnor.

Anf. 13 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Ja, så var det det här med jämställdhet. Min interpellation föranleddes av en studie från TCO: Livspussel och ledarskap - en rapport om varför så få kvinnor blir chefer . Man har varit ute och frågat ett stort antal yrkesarbetande kvinnor i åldern 18-74 år om deras syn på arbete, ekonomi, tid och familj. En av de frågor som uppenbarligen gavs var varför kvinnor nobbar chefsjobb. Svaren är intressanta. Det svar som var mest frekvent angivet var att kvinnor har huvudansvaret för barn. Uppenbarligen är det så att kvinnor hålls tillbaka i sina ambitioner och ansträngningar att kunna göra sig gällande på arbetsmarknaden av att det finns ett ansvar för barn. Jag tycker att det är jättebra att vi kvinnor känner ett ansvar, men det går inte att blunda för att känner man det ansvaret så går karriären långsammare, i den mån den över huvud taget går framåt. Det kan också vara intressant att titta på tidsanvändningen här. I en studie från SCB om levnadsförhållanden från 2000/2001 visar det sig att för kvinnor som har små barn tar hemarbetet sex timmar om dagen och förvärvsarbete ungefär två och en halv timme om dagen - i genomsnitt, enligt denna studie. När det gäller männen tar förvärvsarbetet fem och en halv timme om dagen och hemarbetet tre och en halv timme om dagen. Det summerar till mer än åtta timmar, men det är ju bara en följd av att vi nästan jobbar ihjäl oss när vi har små barn. Arbetstiden per vecka ligger på 70 timmar och inte några 40 timmar. Men det här visar tydligt att det är kvinnor som tar huvudansvaret. Förutom att det stoppar upp karriären är det också så att kvinnor i och med detta utför en förskräcklig massa arbete som inte ger lön, inte ger pensionspoäng och inte ger någon annan trygghet heller. Ur jämställdhetssynpunkt tycker jag att detta är fullständigt otillständigt. Vill man och menar man allvar med att vi kvinnor ska kunna konkurrera på jämlika villkor med män - och det tycker jag ska ske - måste vi kvinnor också ges möjlighet att göra på det viset. Varje man som man intervjuar som har nått en bit i samhället säger: Utan en stödjande och förstående hustru hade jag aldrig varit där jag är i dag. Inte många kvinnor säger detta. Detta är ett hinder. Man kan lagstifta. Man han hota med lagstiftning, som före detta jämställdhetsministern och vice statsministern Margareta Winberg gjorde när det gäller styrelserepresentationen. Det är ett sätt. Jag tycker att det vore mycket bättre att man helt enkelt gjorde de justeringarna på marknaden, exempelvis i skattesystemet. Det skulle på ett effektivt sätt kunna bana väg för kvinnor att konkurrera på lika villkor som männen. Jag vill också understryka att en annan vinst med detta är att man öppnar en arbetsmarknad som fortfarande är väldigt kvinnlig till sin karaktär. Man gör det möjligt för kvinnor, och för allt i världen också män, att kunna göra dessa uppgifter mot en ekonomisk ersättning som också ger tillgång till hela det sociala transfereringssystemet. Fru talman! Jag skulle gärna vilja få några kommentarer när det gäller dessa aspekter från finansministern.

Anf. 14 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är mycket bra att vi är överens i huvudfrågan att man inte ska ha sådana särregler. Det tycker jag att våra två partier gott kan stå för. Jag har också viss förståelse för att man ibland kan tvingas till avsteg för att nå vissa andra mål. I den andra frågan tycker jag att statsrådet talar om helt andra saker än vad i varje fall jag gjorde. Det är klart att avdragsrätten för ROT-avdrag är lika för män och kvinnor. Men det var inte vad jag talade om, och det är inte heller det som interpellationen gäller. Den gäller: Var skapar man jobben? Där är det en väldig skillnad. Jag gjorde själv ett avdrag för ett antal år sedan när det fanns sådana avdrag. Man fick dra av 30 % av 50 000 kr i arbetskostnad. Jag tror att vi gjorde någonting med vårt badrum hemma och drog av dessa 15 000 kr i arbetskostnader. Jag kan försäkra statsrådet att det inte var någon kvinna i närheten som vi hyrde in i det sammanhanget. Det var bara byggnadsarbetare, och de var allihop manliga. På det sättet är det. När det gäller att skapa jobben är det någonting annat. Jag tycker att statsrådet tyvärr gjorde det lite för enkelt för sig i det här sammanhanget. Det är en väldig fara med att det blir utbrett och accepterat att kvinnor ska göra svartjobb. Det är en ideologisk fråga. Det är en farlig tendens att vi accepterar att kvinnor ska göra svartjobb. Det tycker jag att Socialdemokraterna och regeringen borde fundera över. Det finns en representant för Vänsterpartiet just nu i kammaren. Jag är utomordentligt förvånad över att Vänsterpartiet har gått med på ROT-avdragen. De får just den effekten att de gynnar manliga arbeten framför kvinnliga. Det tycker jag är mycket förvånande.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.