skattereduktion för hushållstjänster

Interpellation 2001/02:455 av Brus, Sven (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april
Interpellation 2001/02:455
av Sven Brus (kd) till finansminister Bosse Ringholm om skattereduktion för hushållstjänster

Många människor, inte minst kvinnor och småbarnsföräldrar, lever i en pressad livssituation på grund av dubbelarbete. Svårigheten att förena yrkesarbete med tid för barnen leder till stress och känslor av otillräcklighet. Ett sätt att minska detta tryck är att underlätta för människor att köpa några av de tjänster som hör till hushållet på en öppen marknad. Någon sådan marknad existerar dock inte i Sverige på grund av det höga skattetrycket. I den mån den finns återfinns den inom den svarta sektorn. Att medge skattereduktion för köp av hushållstjänster skulle göra denna marknad vit.

Det nuvarande skattesystemet förhindrar många hushåll att köpa några av de tjänster man är i behov av. Vidare frestar systemet till lagbrott när hushållstjänsterna tvingas in på en svart marknad.

Med en annan skattepolitik skulle de personer som i dag tvingas arbeta på den svarta marknaden kunna få "riktiga jobb" med all den trygghet detta innebär. Staten går också miste om betydande skatteintäkter från den svarta sektorn där merparten av hushållstjänsterna utförs.

Med en skattereduktion för köp av hushållstjänster skulle dessa bli tillgängliga för ett större antal hushåll, nya arbetstillfällen skapas och statens skatteintäkter öka.

Min fråga till finansministern är denna:

Avser ministern att ta några initiativ för att medge skattereduktion för hushållstjänster?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:455

Webb-tv: skattereduktion för hushållstjänster

Protokoll från debatten

Finansminister Bosse Rin (S)

Anf. 138 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Sven Brus har frågat mig om jag av- ser att ta några initiativ för att medge skattereduktion för hushållstjänster. Inledningsvis vill jag framhålla att frågan om sär- skilda skatteregler för hushållstjänster inte enligt min mening har samma prioritet som mer generellt inrik- tade åtgärder. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridningar av ekonomin och avgräns- ningsproblem. När det gäller skattesystemets utform- ning är regeringens huvudlinje att stimulera arbets- marknadsdeltagande, arbetsutbud, sysselsättning och utbildning med brett inriktade justeringar av skatte- uttaget på förvärvsinkomster. Vid förändringar i skattereglerna är ambitionen, liksom vid 1990-1991 års skattereform, att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Den pågående inkomstskattereformen - med kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjning av den nedre skiktgränsen - har medfört lägre skatter för alla låg- och medelinkomsttagare. I detta avseende är refor- men särskilt betydelsefull för deltidsarbetande och för kvinnor. Särregler för enstaka branscher eller yrkesområ- den skapar oundvikligen krångel och gränsdragnings- problem. Av analyserna i Tjänstebeskattningsutred- ningens betänkande framgår vidare att skattelättnader av detta slag är ett dyrbart sätt att stimulera en överfö- ring av svart arbetskraft till vit. Särregler kan också te sig orättvisa: Varför ska de som jobbar i icke gynnade branscher betala högre skatter än övriga? Varför ska man genom särskilda skatteregler av detta slag gynna konsumtion av hushållstjänster framför annan kon- sumtion? Det är trots allt de som har relativt goda ekonomiska resurser som kommer att efterfråga den- na typ av tjänster och därmed få del av skattesubven- tionen. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att vidta några åtgärder för att medge skattereduktion för hus- hållstjänster.

Sven Brus (Kd)

Anf. 139 Sven Brus (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för sva- ret. Det är dock lätt att konstatera av svaret, och av regeringens politik, att finansministern och jag ser på den här frågan från två skilda utgångspunkter. Mi- nistern ser främst själva skattesystemet, ser avgräns- ningsproblem och tycker sig se snedvridningseffekter på ekonomin. Jag har ställt interpellationen ur ett annat perspek- tiv och skulle gärna vilja diskutera den ur ett annat perspektiv. Jag vill gärna se att skattesystem och lagar är till för människornas skull och inte tvärtom. Det finns en föreställning hos ministern att möj- ligheten till skattereduktion främst skulle gynna män- niskor med goda ekonomiska resurser. Inom parentes kan man konstatera att det i och för sig inte har gene- rat regeringen i en rad andra avseenden. Titta bara på maxtaxan för barnomsorgen t.ex. Vilka är det som gynnas av den? Det är just människor med goda eko- nomiska resurser. Den svenska inkomstbeskattningen har också den profilen, som innebär att låg- och me- delinkomsttagare beskattas högst i Europa. Det argu- mentet från ministerns sida känns med förlov sagt inte riktigt relevant. Nu säger finansministern att sådana skattelättna- der som vi talar om är ett dyrt sätt att göra svarta jobb vita. Någon mer grundlig belysning av den här frågan finns väl egentligen inte. Regeringen har redan be- stämt sig för att skattereduktion för hushållstjänster är politiskt inkorrekt och inte ens värt att utreda närma- re. Den svarta sektorn kostar dock statskassan enor- ma resurser i form av uteblivna skatter. Det kan vi väl ändå vara överens om, finansministern? Sedan säger ministern att regeringens huvudlinje är att stimulera arbetsmarknadsdeltagande, arbetsut- bud och sysselsättning. Det är en bra huvudlinje. Precis det är också syftet med förslaget om skattere- duktion för hushållstjänster. Det är uppenbart att det finns en efterfrågan. I undersökningar säger sig vart fjärde hushåll vara intresserat av någon form av sti- mulans för att kunna köpa hushållstjänster. Det finns alltså en marknad för de här tjänsterna inom hushålls- sektorn. I ministerns och regeringens föreställningsvärld ligger det något suspekt i en sådan efterfrågan. Jag tror att regeringen har något slags 1800-talsbild på näthinnan av pigan i svart klänning och vitt förkläde i våningen på övre Östermalm. Jag vill bara upplysa finansministern om att tiden har gått sedan dess. I dag handlar det om människor som har svårt att få livets alla sidor att gå ihop. Vore det inte värt att titta på den här frågan ur ett annat perspektiv, inte bara ur själva skattesystemets perspektiv utan ur ett perspektiv som handlar om människors vardag för den totala välfärdens skull? Den aspekten skulle jag gärna vilja lägga på den här diskussionen.

Finansminister Bosse Rin (S)

Anf. 140 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Det är säkerligen sant, som Sven Brus säger, att vi har olika utgångspunkter för diskussio- nen. Jag ser det för min del som viktigt att man när man analyserar förslagen om förändrad tjänstebe- skattning också för in fördelningspolitiska aspekter, men också effektitivitetsaspekter, i vår skattelagstift- ning. Sven Brus säger att regeringen inte ens vill utreda. Regeringen har ju utrett. Vi har låtit en särskild utre- dare gå igenom hela området, och han kom med sin rapport för ett par år sedan. Regeringen har av de analyser som gjordes i denna särskilda utredning dragit slutsatsen att det inte är möjligt att lämna nå- gon form av förslag som är sådant att det tillgodoser både fördelningspolitiska aspekter och effektivitets- aspekter för skattesystemet som sådant och tar hänsyn till det inkomstbortfall som kan vara aktuellt. Jag delar uppfattningen att det kan finnas många människor som har behov av förstärkt stöd i hemmet för olika typer av tjänster. Jag skulle för min del vilja lyfta fram att det framför allt är i synnerhet de äldre som har behov av detta. Det kan också handla om barnfamiljer, men jag vill särskilt framhålla de äldre. Därför tror jag att den bästa insats vi kan göra är att överföra resurser till framför allt kommunerna, så att kommunerna får möjligheter att bygga ut hemtjänsten och göra andra former av insatser för våra äldre. Det ger också kommunerna möjlighet att i första hand utforma system som tar hänsyn till behovet hos de äldre, och inte låta den ekonomiska bärkraften vara avgörande om man ska ha rätt och möjlighet att ut- nyttja de resurser som samhället ställer till förfogan- de. Jag skulle för min del vilja säga att en förstärkt hemtjänst kanske är den mest angelägna insatsen just på det här området. Om man väljer barnfamiljerna som en annan grupp som kan ha behov av ytterligare stöd i det här avseendet, tror jag att både de höjda barnbidragen och det faktum att fler människor har jobb, som ordentligt har ökat barnfamiljernas ekonomiska styrka, och inte minst maxtaxereformen, är en god grogrund för barn- familjerna att själva i valfrihet välja om de vill lägga sina resurser på den här typen av tjänster eller på något annat. Jag tycker att Sven Brus har fel när han säger att maxtaxereformen var en reform som gynnade de inkomstgrupper som har goda inkomster. Maxtaxere- formen var en reform som i första hand gynnade barnen eftersom den är kopplad till den allmänna förskolans genomförande för våra fyra- och femår- ingar, som har oerhört stor betydelse. Men den var också en reform för barnen på så vis att den gav ock- så de barn som har föräldrar som är arbetslösa eller på annat sätt är frånvarande från arbetsmarknaden möj- lighet att vara kvar på sina förskolor. Därför tycker jag att detta i allra högsta grad är en reform som är viktig ur fördelningssynpunkt. Dessutom har de sänkta dagis- och fritidshems- taxorna relativt sett kanske haft störst betydelse för grupper som lever under relativt små omständigheter. Jag är medveten om att det också finns grupper som tjänar ganska bra som har haft nytta av maxtaxere- formen. Detta har naturligtvis varit ett incitament för dem att öka sitt arbetskraftsutbud, och det är ju något som vi i andra sammanhang gemensamt har varit överens om här i riksdagen - hur viktigt det är att kapa av de trösklar som kan finnas när det gäller inträde på arbetsmarknaden. Det gäller alltså att öka sitt arbetskraftutbud. Maxtaxereformen har alltså haft många goda ef- fekter som både ur fördelningspolitisk synpunkt och ur tillväxtsynpunkt har varit oerhört betydelsefulla. Till sist vill jag säga att vi kanske har lite olika ut- gångspunkter. Jag tycker att det är viktigare att i det här fallet lyfta fram de äldres situation. Det kan man göra på annat sätt än via skattesubventioner, som ändå ur fördelningspolitisk synpunkt kommer att ge en ganska orättvis bild.

Sven Brus (Kd)

Anf. 141 Sven Brus (Kd)

Fru talman! Vi gör en samstämmig analys av vil- ka som i första hand skulle ha glädje av en sådan här reform. Det är barnfamiljer och äldre, och jag skulle vilja lägga till en tredje grupp människor. Det är ung- domar, som är på väg in i arbetsmarknaden och som på det här sättet skulle kunna besparas det trista att behöva jobba svart, och kunna få sina jobb vita. Det gjordes en undersökning redan 1993 - tror jag att det var - som pekade på att det utförs 13 miljarder arbetstimmar under ett år i Sverige. Sex miljarder av dessa är lönearbete. Sju miljarder timmars arbete utför vi i våra hem! Det är alltså mer än hälften av arbetsvolymen som utförs i hemmen i form av oavlö- nat arbete. Dessutom beräknas det finnas ett svartar- bete som uppgår till någonstans runt 700 miljoner timmar. Detta var för åtta nio år sedan, och sannolikt har siffrorna ökat - inte minst för den svarta delen. Jag tycker att det är en allvarlig sida att det sker så mycket svartarbete inom denna sektor. Inte minst får ju många ungdomar sin arbetsmarknadsdebut på detta snedvridna sätt. Som jag sade tidigare handlar detta om människor som har svårt att få livet att gå ihop. En grupp är just barnfamiljerna. Det finns några siffror som jag i has- tigheten inte fick tag i i dag, men som ändå pekar på att i de höga sjukskrivningstal, som vi ju för en mycket intensiv debatt om just nu, handlar det i hög grad om dubbelarbetande kvinnor. Det kan vi ju tycka både det ena och det andra om. Vi kan tycka illa om att det fortfarande är så att ansvaret för hemarbete främst vilar på kvinnor. Jag tror dock att vi rör oss i en mer rättvis och jämlik riktning när det gäller ar- betsfördelning i hemmet. Men det tar tid. Tror verkligen inte finansministern att det finns ett sug efter avlastning i dag i de här trängda arbetssitua- tionerna i massor av svenska hem? Då talar jag inte om hem med stark ekonomi, utan jag talar om helt vanliga familjer i helt vanliga inkomstlägen där båda två är dubbelarbetande. Man skulle kunna höja livs- kvaliteten genom att få hjälp med vissa tjänster och kunna få betala för dem vitt. I dag gör man det säkert svart i många avseenden. Det gäller också de äldre. Hemtjänsten i kommu- nerna går alltmer ifrån service till att tillgodose tunga vårdbehov. Jag är övertygad om att många äldre människor skulle kunna känna sig både tryggare och mer ekonomiskt tillfreds om de kunde få hjälp med servicetjänsterna på en vit marknad. Även här handlas det i dag i hög grad upp svart. Jag tror att vi är ganska medvetna om att det är på det sättet, och det är inte bra för vare sig den svenska samhällsekonomin eller för människor som tvingas in i denna sektor. Det gäller alltså barnfamiljerna, de äldre och de unga på arbetsmarknaden. Vi gör ju ungefär samma analys, men ändå hamnar vi i två olika ståndpunkter och två olika sätt att lösa problemen. Regeringen har tittat på det här, säger finansministern, men trots allt med de glasögon som finansministern och regeringen har. Man har ju egentligen från början sagt att detta inte är politiskt korrekt och att man därför inte går vidare med det. Jag vill ändå påminna finansministern en gång till om ett annat perspektiv än det strikt skatterättsliga och skattelagstiftningsperspektivet.

Finansminister Bosse Rin (S)

Anf. 142 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Jag är inte säker på att vi gör samma analys av situationen. Min analys är att det finns ett stort behov av denna typ av tjänster på hela arbets- marknaden. Så långt kan vi vara överens. Men jag är inte säker på att den bästa metoden för att ta hand om det behovet av tjänster går via att göra någon form av skatteavdrag, som uppenbarligen mer gynnar dem som har bättre inkomst än den som har sämre. Dessutom gör man inte den prioritering som jag vill göra, dvs. att i första hand lyfta fram de äldres situation. De äldre har ju ofta mycket låga inkomster och pensioner, och de har mest att tjäna på att man i stället kan förstärka resurserna för kommunernas möjligheter att förbättra hemtjänstutbudet och kvali- teten i hemtjänsten. Där kanske vi gör lite olika ana- lys av hur man ska göra olika prioriteringar. Jag tror att vi också kan skilja oss åt när det gäller tekniken för hur man kommer åt svartarbete på hus- hållsmarknaden och andra typer av tjänster. Jag tror för min del att det finns mer att vinna på att skärpa skattekontrollen. Det kräver naturligtvis förstärkta resurser för Riksskatteverket, på det sätt som vi har sett under senare tid. Under de senaste åren har vi i varje budgetproposition förstärkt Riksskatteverkets resurser. Vi får se vilket utrymme det finns inför hösten, när vi kommer till budgetpropositionen, att också ta upp den frågan. Det är naturligtvis en angelägen fråga, eftersom vi har ett intresse av att hålla nere den internationellt sett betydligt lägre andel av svartarbete som vi har i Sve- rige jämfört med många andra länder. När man gör sådana jämförelser kan man konstatera att vi har en väldigt stor andel i sysselsättning. Det finns säkerli- gen länder som önskar att de skulle kunna komma upp till lika höga sysselsättningstal, men de inser att de kanske har ett betydligt större mått av svartarbete än vad Sverige har, och därför har de problem på det området. Därför tycker jag att det är angeläget och bra - Sven Brus och jag är överens om det - att vi kan diskutera olika tekniker och metoder för att minska svart arbete inom hushållssektorn eller andra tjänste- näringar. Men jag tror inte att det är någon särskilt bra metod att använda sig av någon form av avdrags- rätt för hushållsnära tjänster, som i praktiken dessut- om skulle vara väldigt orättvis fördelningspolitiskt.

Sven Brus (Kd)

Anf. 143 Sven Brus (Kd)

Fru talman! Jag delar inte synen att detta skulle vara fördelningspolitiskt orättvist, eftersom jag tror att det inte alls handlar om den profilen på detta. Det gynnar inte bara dem med höga inkomster, utan även människor i vanliga inkomstlägen. Svartarbetet är ett jätteproblem för vår samhälls- ekonomi. De resurser som undandras statskassan skulle kunna bidra till vår välfärd på ett bra sätt. Här är vi överens om att vi behöver skärpa kontrollen. Vi har som kristdemokrater också i våra budgetalternativ lagt mer pengar till just skattekontroll, så där tror jag inte att vi är oense. Men vore det inte lämpligare att börja med att minska behovet av kontroll? Vi kan aldrig komma ifrån att vi måste göra kontroll, och vi kanske också måste lägga större resurser på det, men man borde först titta på vilka möjligheter det finns att minska behovet av kontroll. Ett sätt att minska behovet av kontroll är att medvetet arbeta för att det som i dag är en svart sektor i möjligaste mån görs vit. Avslutningsvis handlar detta också om attityder. Jag nämnde ordet pigjobb här tidigare. Det finns naturligtvis ett slags ideologisk nedlåtande syn på detta; vi ska inte återgå till ett samhälle med pigjobb osv. Det ska vi självfallet inte göra, utan vi ska upp- värdera allt arbete. Men det arbete som görs för att höja livskvaliteten för dubbelarbetande familjer, för ensamma pensionärer osv. är precis lika mycket värt som det arbete som utförs i det här huset när duktiga människor städer våra lokaler och våra toaletter och tömmer våra papperskorgar. Det är inte mer pigjobb att höja livskvaliteten för familjer och pensionärer än att höja miljön och kvaliteten här i Riksdagshuset.

Finansminister Bosse Rin (S)

Anf. 144 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Interpellanten och jag är överens om att det är bra om vi kan minska behovet av svarta tjänster. Jag tror att den bästa vägen är att se till att vi kan få fler företag som arbetar konkurrensutsatt, och inte minst fler mindre företag som kan anställa fler personer. Vi måste få en bra arbetsmarknad och en bra efterfrågan på arbetskraft. Då tror jag också att ungdomar söker sig till dessa företag som arbetar på det reguljära sättet. Det är naturligtvis det bästa sättet att förhindra och förebygga att vi får en växande svart arbetsmarknad. Jag ser framöver att en bra ekonomisk politik, näringspolitik och arbetsmarknadspolitik som stimulerar tillkomsten av många nya företag också kommer att leda till att detta blir företag som växer och kan erbjuda sina anställda goda villkor. Det är också ett bra sätt att förhindra att vi får en växande svart arbetsmarknad.

Intressenter

Frågeställare

Brus, Sven (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

finansminister Bosse Ringholm Socialdemokraterna