Skattepolitikens målsättning
Interpellation 2015/16:195 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-17
- Överlämnad
- 2015-11-17
- Anmäld
- 2015-11-18
- Svarsdatum
- 2015-11-27
- Besvarad
- 2015-11-27
- Sista svarsdatum
- 2015-12-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen vill gärna sätta bilden av politiken som förs som en där de allra svagaste och minst ekonomisk bemedlade i samhället gynnas. Finansministern vill gärna tala om den skattelättnad som nu föreslås för Sveriges pensionärer eller beskriva förändringarna av RUT-avdraget med ord som att människor inte ”ska kunna hyra in kocklandslaget på sin 50-årsfest” (Aftonbladet den 23 oktober 2014).
Faktum är att regeringen nu genomför såväl breda som stora skattehöjningar. För världens näst högst beskattade folk ökar regeringen nu skatteuttaget med över 150 miljarder kronor under kommande år. Det handlar om inkomstskatt för den som arbetar efter 65 år fyllda, om höjda arbetsgivaravgifter för anställda under 21 år fyllda och om slopade skattelättnader för de många arbetande småbarnsföräldrar som tar hjälp med städningen hemma.
Regeringens budget minskar kassan för de flesta; totalt handlar det om åtta av tio hushåll i Sverige. Särskilt hårt drabbas bilberoende människor. Höjd dieselskatt och höjd bensinskatt finns med bland de dryga 150 miljarder kronor i skattehöjningar som återfinns i regeringens budgetproposition för åren 2016–2019. När regeringen nu fortsätter denna inslagna bana med kilometerskatt och flygskatt görs bördan än tyngre.
Under 1990-talet väckte den dåvarande finansministern Anne Wibble (FP) stor uppståndelse genom ett uttalande om att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Det ansågs då som ett orealistiskt mål för gemene man att spara ihop till och är så än i dag. Få människor har i dag en ekonomisk buffert sparad som kan täcka bortfallet av lönen under någon längre tidsperiod. Risken för människor att stå utan lön ökar väsentligt med nuvarande regering. Såväl Finanspolitiska rådet som Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv och andra har påtalat att antalet arbetstillfällen i Sverige kommer att minska genom regeringens politik. Jag har inte sett någon långsiktig analys som visar att sysselsättningen bedöms öka som en följd av regeringens stora och breda skattepålagor för vanliga människor.
På en enda plats i världen är människor högre beskattade än här. Det är Aruba, en ö i Västindien. På Aruba bor bara drygt 100 000 människor, men ön ett semesterparadis för västerlänningar och andra som har råd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson hur hon ser på Sveriges andraplats i världens högskatteliga. Är det en målsättning för regeringen att svenskarna ska vara världens högst beskattade folk, och om så – varför?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:195
Webb-tv: Skattepolitikens målsättning
Dokument från debatten
- Fredag den 27 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:35
- Protokoll 2015/16:35 Fredagen den 27 novemberProtokoll 2015/16:35 Svar på interpellation 2015/16:195 om skattepolitikens målsättning
Protokoll från debatten
Anf. 36 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig hur jag ser på Sveriges andraplats i världens högskatteliga och om det är en målsättning för regeringen att svenskarna ska vara världens högst beskattade folk, och i så fall varför.
Skattepolitikens syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Uttaget av skatter är en del av den välfärdsmodell som vi sedan lång tid har utvecklat i Norden. Den nordiska modellen innebär en strävan efter jämlikhet och jämställdhet, en stor offentlig sektor med breda välfärdssystem som omfattar alla, relativt jämnt fördelade inkomster och en strävan efter arbete åt alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En nordisk välfärdsmodell förutsätter en relativt hög skattekvot. Men som Åkesson själv sa i en tidigare interpellation får svenska folket en hel del för sina skattepengar. Enligt OECD sticker Sverige inte ut vad gäller det totala skattetrycket när man jämför med liknande länder. Enligt min mening är det mer relevant att jämföra helheten än att välja ut enskilda skattesatser och västindiska öar.
Sverige ska ha världens bästa välfärd. Samtidigt har vi stora samhällsutmaningar framför oss. Efter den förra regeringens stora ofinansierade skattesänkningar har vi en situation med stora underskott i statens finanser, en arbetslöshet som bitit sig fast på höga nivåer och rekordlåga resultat i skolan. Till detta ser vi utmaningarna med den ökande oron i omvärlden och de många människor som är på flykt. Regeringen har nu påbörjat det nödvändiga reformarbete som krävs och som behöver finansieras.
Bättre ordning i de offentliga finanserna behövs för fler jobb och en hållbar finansiering av välfärden. Det är så vi kan fortsätta bygga ett Sverige att vara stolta över.
Anf. 37 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att hänvisning nu inte sker enbart till att det är välfärden som skatterna finansierar. Skola, vård och omsorg utgör ungefär en tredjedel av det offentligas utgifter, och det är bland mycket annat framför allt det sociala skyddet som betalas med skatterna. Samtidigt är det motiverande att själv bli citerad i svaret.
Jag är också helt enig med finansministern om att det är helheten som är det relevanta, men helheten består av många mindre delar, och eftersom S-MP-regeringen är inne och försämrar i flera av dem kan vi tyvärr inte undvika att debattera dem.
Jag vill korrigera finansministern gällande bilden av arvet efter alliansregeringen. Sverige hade åren 2006 till 2014 inte bara en högre ekonomisk tillväxt än alla jämförbara länder. När Alliansen lämnade över till Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade Sverige EU:s starkaste offentliga finanser när man väger samman nettot i de offentliga finanserna och statsskulden. Trots finanskris ökade antalet jobb med 350 000. Sysselsättningen ökade, och utanförskapet minskade från 20 procent till 14 procent, vilket är den lägsta nivån sedan detta nyckeltal började mätas.
Man kan undra varför finansministern klankar ner på Alliansen eftersom man till och med i den egna budgeten skriver att de åtgärder som Alliansen genomförde gällande skatter och bidrag har lett till positiva effekter som sänkt arbetslösheten - i motsats till de egna förslagen i budgeten för 2016, som uttalat leder till färre jobb. Därmed motarbetar Socialdemokraterna och Miljöpartiet det egna politiska målet.
Någon berättade för mig att skillnaden mellan socialdemokratisk och moderat skattepolitik är att Socialdemokraterna anser att skatterna är statens pengar, medan Moderaterna tycker att skattepengarna är medborgarnas. Detta kan förklara varför vi vill vara försiktigare med uttaget av skatt: Varje skattekrona är en krona mindre som medborgarna annars skulle förfoga över själva. Det skulle delvis kunna förklara finansministerns svar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även moderater vill ha en skattefinansierad välfärd. Men vi vill ha fokus på hög kvalitet, både därför att det som betalas med skattebetalarnas medel ska ge valuta för pengarna och varje krona användas på bästa sätt och därför att utredning efter utredning visar att de kommuner och verksamheter som har högst kvalitet samtidigt har de lägsta kostnaderna. De som arbetar med sina processer och förbättrar dem där det behövs lyckas därför få till bättre resultat med mindre resurser.
Vi vill genomföra reformer med fokus på fler jobb och att det ska vara mer lönsamt att arbeta och att anställa. Hela vår politik är riktad mot det. Med Moderaternas budget skulle kakan att fördela bli större. I stället får vi det allt tuffare att fördela en kaka som minskar på grund av Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik.
Av skattehöjningarna på 40 miljarder kronor nästa år slår ca 90 procent mot jobb och tillväxt. Hur anser finansministern att det främjar finansieringen av välfärden på kort och lång sikt? Om vi ska ha världens bästa välfärd, vad menar finansministern med det, och hur ska det gå till när man med färre jobb får lägre skatteintäkter och det därför blir allt tuffare att prioritera?
Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson och Moderaterna har en helt annan syn på skatter än vad vi socialdemokrater har, och har man en annan syn på skatter innebär det också att man har en annan syn på välfärden.
Därför är det bra att Moderaterna när man gick till val förra året också uppenbart erkände konflikten. Ibland låter det på moderater som om man kan sänka skatten och få in mer pengar, men nu valde man att säga att pengarna var slut och att man inte kunde gå till val på ytterligare sänkta skatter. Det är bra att det erkändes - i alla fall under valrörelsen. Jag vet inte riktigt hur det är med det nu.
Norden och Sverige är välfärdsstater. Här hjälper vi varandra. Vi tar hand om varandra. Vi ser till att man har ett skyddsnät när man är i lite svagare skeden i livet: när man är förälder, när man är barn, när man är sjuk, när man är arbetslös och när man är äldre. Vi ser också till att det finns bra möjligheter för alla barn att växa upp under goda livsvillkor, oavsett vilka föräldrar man råkar ha. Det ska finnas barnomsorg av hög kvalitet och bra skolor som kan fånga upp barn som har problem så att de kan ta sig vidare ut i livet oavsett bakgrund. På samma sätt tycker vi att det är viktigt att det ska finnas en bra sjukvård oavsett storlek på plånboken och en trygg och god äldreomsorg oavsett storlek på plånboken.
Om samhället ska finansieras måste man också betala lite mer i skatt. Det är precis så det ser ut i Sverige.
Nu låter det på Anette Åkesson som att detta skulle skapa mycket lägre tillväxt och därmed ge sämre skatteintäkter i framtiden. Men den senare internationella forskningen visar att det är tvärtom så att länder med goda välfärdsmodeller är länder som presterar inte bara hög livskvalitet till sina medborgare utan också god tillväxt.
Anf. 39 Anette Åkesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Alliansens politik med sänkta skatter gav bevisligen större skatteintäkter. Det har vi debatterat vid tidigare tillfällen. Vår syn på behovet av välfärd skiljer sig inte åt mellan moderater och socialdemokrater. Det gör däremot synen på skatt.
Alliansregeringen vidtog åtgärder med fokus på jobb och ordning och reda i finanserna. Moderaterna fortsätter i sitt budgetförslag på samma linje. Vi vill sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis genom fortsatta RUT-avdrag och införande av så kallade förstajobbetavdrag.
Förstajobbetavdraget är en del i ett helt paket som riktar in sig just på att förbättra möjligheterna att få det första jobbet. Det viktiga är att fokus ligger på att å ena sidan öka skatteintäkterna genom att fler jobbar och att de som jobbar arbetar fler timmar. Då blir kakan att fördela större. Å andra sidan ska det vara hög effektivitet och god kvalitet i de offentliga verksamheterna. Vi kan gott ha målet världens bästa välfärd, men då borde bäst betyda mest effektiv och med god kvalitet. I det fallet förbättrar vi även skattesystemets legitimitet hos svenska folket.
Men det kan aldrig i sig vara ett egensyfte att ta ut de högsta skatterna, speciellt inte i en globaliserad värld där Sverige konkurrerar om den bästa arbetskraften. Vi kan konkurrera med det vi får i välfärdssystemet, men bara om det står i relation till vad vi betalar och inte om skatterna fortsätter att växa slentrianmässigt. Då kommer vi i stället att behöva se över det offentliga åtagandet.
Jag tänkte gå in på några exempel i S-MP:s budgetförslag, som sammantaget påverkar åtta av tio svenska hushåll.
För att finansiera förslagen är den tyngsta posten i budgeten sänkningen av ROT-avdragen så att bara 30 procent av arbetskostnaden ersätts i stället för 50 procent. Det inbringar enligt beräkningar 5 ½ miljard. Samtidigt uppstår vissa frågetecken eftersom branschen och tidigare erfarenhet visar att svartjobben ökar, och då kommer de pengarna inte in.
Den näst tyngsta posten gäller höjd energiskatt på bensin och diesel, som beräknas ge dryga 4 miljarder. Här straffas främst de som bor på landsbygden genom att skatten läggs på avstånd. Det främjar inte direkt motivationen för dem som behöver köra långt till jobbet. Men värre är att det läggs in en indexering så att drivmedelsskatterna kommer att öka automatiskt och utan att det behöver tas upp till beslut i riksdagen. Beräkningar visar att bensinskatterna kommer att öka dramatiskt på bara några år. Lika illa är det att det görs i det dolda, det vill säga utan transparens. Vi har tyvärr sett att S-MP-regeringen har minskat insynen och öppenheten på flera områden sedan den tillträdde, och detta är ytterligare ett exempel.
Ett tredje exempel på hur S-MP-regeringen finansierar sina satsningar är att den nedre skiktgränsen för statlig skatt räknas upp 2016 och begränsas till 2017, vilket väntas ge 1,7 miljarder nästa år och 2,8 miljarder åren därefter. Det är ett tacksamt område. Det är svårt att förstå och drabbar bara de "rika". Men att vara rik enligt S-MP är att vara som vilken Svensson som helst, och det slår mot många människor med helt vanliga jobb. Redan tidigare har man slopat nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Sammantaget raseras flera av alliansreformerna, som enligt S-MP:s egen budget bidragit till goda resultat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vilka är de långsiktiga effekterna av att S-MP raserar Alliansens reformer? Reformerna har haft arbetslinjen i fokus och varit framgångsrika genom att de gav de väntade effekterna, det vill säga fler jobb och fler arbetade timmar.
Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag är den första att hålla med Anette Åkesson om vikten av effektivitet i de offentliga utgifterna. Det handlar bland annat om bra kvalitetskontroll på de offentliga verksamheterna så att varje skattekrona används på allra bästa sätt. Därför blir jag så upprörd när vi ser riskkapitalister köpa in sig i skolor, sänka kvaliteten, göra stora vinster och dessutom skicka de stora vinsterna ut till skatteparadis och inte ens betala skatt på vinsterna. Det är något jag vill sätta stopp för.
Om Anette Åkesson brydde sig om att våra skattepengar gick till det de var avsedda för kanske Anette Åkesson ville vara konstruktiv i debatten om att stoppa riskkapitalet i våra skolor och välfärdsverksamheter.
Självklart är det också viktigt att se till att pengarna i våra försäkringssystem används på ett bra sätt. Därför är det viktigt att ha ett effektivt och intensivt arbete för att stävja fusk i de systemen.
Anette Åkesson säger att varje krona ska användas på bästa sätt. Hur kommer det sig då att man lade 18 miljarder varje år på sänkta ungdomsarbetsgivaravgifter, trots att en enig expertkår sa att det är ett ytterst ineffektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar?
Anette Åkesson säger att förstajobbetavdraget kommer att vara något som skapar många nya jobb. Men det är bara det att Anette Åkesson och jag får mycket mer förstajobbetavdrag än den som får sitt första jobb.
Anf. 41 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Förstajobbetavdraget ingår i ett stort paket. Det handlar inte bara om skatteavdragen, utan det är en del av många andra delar.
Jag vill protestera mot den bild Magdalena Andersson ger av riskkapitalister. Det är en bild av vissa. Alliansregeringen och Anders Borg gick i spetsen för att vidta åtgärder mot dem som missbrukar systemet. Där kan jag verkligen inte hålla med finansministern.
S-MP:s budget höjer trösklarna att ta sig in på arbetsmarknaden, hotar arbetstillfällen och de offentliga finanserna, vilket får negativa effekter på skatteintäkterna givet nuvarande skattenivåer. I stället för att ta tag i rejäla reformer som skulle säkerställa ökade skatteintäkter genom fokus på fler jobb går S-MP den enkla vägen genom att höja skatterna. Det är kortsiktigt tänkt och leder till en negativ spiral. För att bryta spiralen måste fokus ändras, det vill säga inte slentrianmässigt höja skatterna så fort det blir lite jobbigt utan ifrågasätta det vi gör samt säkerställa att vi arbetar med rätt saker och på rätt sätt i det stora och i det lilla.
Med en politik som drabbar åtta av tio svenskar negativt hoppas jag att vi inom allianspartierna lyckas bättre vid nästa val att informera väljarna om att det är Alliansens politik som lägger grunden för ett framgångsrikare Sverige både på hushållsnivå och för samhället generellt. Synen på skatten kanske kan bidra. Vi tycker att skatten tillhör medborgarna medan Socialdemokraterna ser skatten som statens pengar. Där har vi nog de flesta på vår sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka finansministern för debatten.
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkessons politik vad gäller skatterna har prövats i åtta år, och vi har facit. Drygt 130 miljarder i skattesänkningar, stora hål i de offentliga finanserna, klyftor som ökar snabbare än i något annat jämförbart land och skolresultat som faller snabbare än i något annat jämförbart land. Det är stora revor i välfärden. Vi har facit.
Jag har en annan syn på hur samhället bör utvecklas. Jag vill att vi ska ha en välfärdsmodell där vi tar hand om varandra, skyddar varandra och bryr oss om varandra. Det är rätt och riktigt. Det som är bra är att den ekonomiska forskningen på senare tid visar att det är de samhällena som presterar bra, inte bara i god välfärd för medborgarna utan också i hög tillväxt. Det är mer omfördelande system som har lyckats få upp tillväxten och skapa bra samhällen.
Så vill jag att Sverige ska utvecklas. Här finns en djup ideologisk skiljelinje mellan moderater och socialdemokrater.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.