Skattehöjningen på etanol
Interpellation 2015/16:481 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-10
- Överlämnad
- 2016-03-11
- Anmäld
- 2016-03-15
- Svarsdatum
- 2016-03-22
- Besvarad
- 2016-03-22
- Sista svarsdatum
- 2016-04-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen genomdrev under förra året en kraftig skattehöjning på etanol, vilken trädde i kraft den 1 december 2015. Höjningen, som ger en prisökning på en dryg krona för konsumenten, motiverades med att den rådande skattenivån ansågs strida mot EU:s statsstödsregler.
Enligt en övervakningsrapport från Energimyndigheten (dnr 15-11667) stämmer dock inte detta. Under avsnittet med slutsatser skriver myndigheten: "Resultatet från statsstödsrapporteringen för helåret 2015 visade att överkompensation sannolikt inte har förekommit för något biodrivmedel."
När det gäller etanol för låginblandning anger myndigheten tydligt att den inte hade varit överkompenserad även om inte en skattehöjning hade genomförts. Beträffande etanol till E85 anger myndigheten att skattehöjningen på bensin förvisso skulle kunna medföra risk för överkompensation men att det hade räckt med en lägre skattehöjning för att kompensera för det.
Energimyndigheten framhåller också att problemet med överkompensation kan justera sig självt, sett över en längre tidsperiod, särskilt i en tid med väldigt rörliga råvarupriser. Risken är stor att skattejusteringar görs på fel sätt och i fel omfattning och att effekten träder in vid fel tillfälle. Skatteinstrumentet fungerar därmed ganska dåligt för detta ändamål och står dessutom i strid med behovet av långsiktiga spelregler för biodrivmedel.
Alla vet i och för sig att regeringen behöver få in mer pengar till sina ofinansierade reformer, såsom olika bidragshöjningar, och att regeringen ser skattehöjningar som det huvudsakliga medlet för detta. Men det framstår ändå som kontraproduktivt att regeringen, som säger sig vilja främja miljöklokt agerande och som står bakom ambitionen med en fossiloberoende fordonsflotta 2030, så uppenbart missgynnar miljövänliga drivmedel med onödigt hög straffbeskattning. Man kan fråga sig varför regeringen valde att så skyndsamt höja skatten i stället för att invänta mer långsiktiga förändringar på marknaden? Regeringen valde dessutom att höja skatten på etanol mycket mer än situationen krävde, vilket framstår som egendomligt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Vilka resonemang och motiv låg bakom finansministerns och regeringens genomdrivande av den kraftiga skattehöjningen på etanol under 2015?
- Övervägde finansministern och regeringen några andra åtgärder än skattehöjning, och i så fall vilka?
- Är finansministern beredd att nu ta initiativ till att sänka skatten till en mer ändamålsenlig nivå?
- På vilket sätt avser finansministern att framöver arbeta för att vi ska få långsiktiga spelregler för biodrivmedel i syfte att främja en övergång till en fossiloberoende fordonsflotta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:481
Webb-tv: Skattehöjningen på etanol
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:84
- Protokoll 2015/16:84 Tisdagen den 22 marsProtokoll 2015/16:84 Svar på interpellation 2015/16:481 om skattehöjningen på etanol
Protokoll från debatten
Anf. 104 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig dels vilka resonemang och motiv som låg bakom mitt och regeringens genomdrivande av den kraftiga skattehöjningen på etanol under 2015, dels om jag övervägde några andra åtgärder än skattehöjning och i så fall vilka, dels om jag är beredd att nu ta initiativ till att sänka skatten till en mer ändamålsenlig nivå och dels på vilket sätt jag avser att framöver arbeta för att vi ska få långsiktiga spelregler för biodrivmedel i syfte att främja en övergång till en fossiloberoende fordonsflotta.
För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och full befrielse från koldioxidskatt. Skattebefrielsen är ett statligt stöd enligt EU-rätten. Kommissionen har i december 2015 godkänt Sveriges skattebefrielse av biodrivmedel till och med den 31 december 2018 för flytande biodrivmedel och till och med den 31 december 2020 för biogas. Statsstödsgodkännandena är förenade med vissa villkor som måste uppfyllas för att ge skattenedsättning. Ett av villkoren är att biodrivmedlet inte får överkompenseras i förhållande till det fossila drivmedel det ersätter. Metodiken för hur överkompensationen ska beräknas framgår av statsstödsbesluten. Samma villkor gällde för de tidigare statsstödsgodkännanden som gällde fram till och med den 31 december 2015.
Energimyndigheten har i uppdrag att regelbundet lämna rapporter till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats. Övervakningsrapporten för 2014 visade att överkompensation förelåg för både hög- och låginblandad etanol och Fame.
Enligt det statsstödsbeslut som gällde fram till och med den 31 december 2015 var regeringen skyldig att åtgärda en eventuell överkompensation senast under andra halvåret 2015. Om den överkompensation som uppstått 2014 inte hade åtgärdats skulle kommissionen inte ha förlängt vårt statsstödsgodkännande. Eftersom överkompensationen åtgärdades fick Sverige i december 2015 förlängt statsstödsgodkännande till och med utgången av 2018. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan företagen bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta. Därför höjde regeringen skatten på de överkompenserade biodrivmedlen på samma sätt som den förra regeringen gjorde 2013.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 26 februari 2016 lämnade Energimyndigheten övervakningsrapporten för 2015 till regeringen. Rapporten visar att det finns god marginal till överkompensation för flera biodrivmedel. Mot den bakgrunden har Finansdepartementet remitterat ett förslag om lägre skatt för dessa biodrivmedel från och med den 1 augusti 2016.
Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Stabila villkor är också viktiga för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel samt för de företag som tillverkar fordon som drivs med dessa drivmedel. Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Arbete pågår just nu inom Regeringskansliet med att ta fram sådana förslag. Jag vill inte föregå detta arbete genom att uttala mig om vilka långsiktiga spelregler som ska gälla för att främja en övergång till en fossiloberoende fordonsflotta.
Anf. 105 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Bakgrunden till min fråga är att regeringen under förra året drev igenom en kraftig skattehöjning på etanol, som trädde i kraft den 1 december i fjol. Denna höjning, som ger en prisökning på en dryg krona för konsumenten, motiverade regeringen med att den rådande skattenivån ansågs strida mot EU:s statsstödsregler.
Enligt den senaste övervakningsrapporten från Energimyndigheten stämmer dock inte detta. I avsnittet med slutsatser skriver myndigheten: "Resultatet från statsstödsrapporteringen för hela år 2015 visade att överkompensation sannolikt inte har förekommit för något biodrivmedel." När det gäller etanol för låginblandning anger myndigheten tydligt att den inte hade varit överkompenserad även om inte en skattehöjning hade genomförts över huvud taget.
Beträffade etanol till E85 anger myndigheten att skattehöjningen på bensin förvisso skulle kunna medföra viss risk för överkompensation men att det sannolikt hade räckt med en lägre skattehöjning för att kompensera för det. Den fråga man då ställer sig är varför regeringen valde att genomföra en så kraftig skattehöjning, långt över vad som kan anses vara rimligt.
En annan aspekt av detta är den ryckighet och brist på långsiktighet som finns i hanteringen. Energimyndigheten påtalar ju att problemet med överkompensation kan justera sig själv över en längre tidsperiod, särskilt i en tid som den vi har nu, när råvarupriserna är väldigt rörliga.
Risken är därför enligt Energimyndigheten stor att skattejusteringar görs på fel sätt och i fel omfattning och att effekten träder in vid fel tillfälle. Det är exakt detta vi har kunnat se nu. Regeringen höjer skatten för mycket och vid fel tillfälle och tvingas sedan backa och flagga för en sänkning.
Skatteinstrumentet som det används här fungerar uppenbarligen ganska dåligt för detta ändamål. Dessutom står det i strid med behovet av långsiktiga spelregler för biodrivmedel i Sverige. Även andra aktörer har kritiserat ryckigheten i de här spelreglerna. Det är många olika typer av aktörer som tycker att det är problematiskt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Osäkerheten och bristen på långsiktiga spelregler gör att människor väljer bort etanolen som bränsle. Förra året minskade etanolanvändningen tydligt avseende både den låginblandade varianten E85 och ED95. Totalt sett var minskningen över 40 procent.
Det är förvisso positivt att regeringen har flaggat för att man är beredd att sänka denna skatt, som man precis kraftigt har höjt, men de direkta följdfrågorna på det blir dels varför regeringen väljer att göra detta först i augusti och inte tidigare, dels hur stor skattesänkningen blir. Kommer sänkningen att motsvara den mycket kraftiga höjning som gjordes i december, eller blir det en mindre sänkning, så att nettoeffekten för konsumenten ändå blir en skattehöjning?
För att minska ryckigheten och kortsiktigheten i de här reglerna och samtidigt göra bedömningarna kring eventuell överkompensation mer tillförlitliga skulle man till exempel kunna tänka sig att göra fler mätningar och bedömningar på årsbasis, för att på så sätt minska risken för att tillfälliga toppar eller dalar på marknaden får för stort genomslag. Jag vill gärna fråga finansministern om hon och regeringen är beredd att verka för en sådan, mer stabil ordning.
Anf. 106 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag är den förste att dela Jonas Jacobsson Gjörtlers uppfattning att detta är ryckigt och kortsiktigt och inte skapar stabila förutsättningar för branschen. Det är inte ett bra system vi har så som statsstödsreglerna är utformade. Det är dock ett system som fanns när vi trädde in i Regeringskansliet och som vi ärvde av den borgerliga alliansregeringen.
Under den tid vi har arbetat i Regeringskansliet har vi tittat på hur man skulle kunna förändra reglerna för att skapa långsiktigare och stabilare villkor. Jag har diskuterat en del förslag med EU-kommissionen som vi inte har fått godkänt för, och vi kommer nu att fortsätta arbeta med andra förslag, som tyvärr behöver godkännas av EU. Men jag är den förste att hålla med om att det system som vi har i dag, som vi ärvde av den borgerliga regeringen, inte är ett bra system.
Den information som vi hade när vi lade fram budgetpropositionen i höstas var att det förelåg överkompensation på vissa drivmedel, som vi då var tvungna att höja skatten för, på samma sätt som den förra regeringen gjorde till exempel 2013. Problemet var att vi behövde ett nytt statsstödsgodkännande av EU-kommissionen under hösten. Hade vi inte genomfört denna höjning under hösten pekade alla siffror på att vi annars skulle ha fått överkompensation. Då var regeringens bedömning att vi aldrig hade fått igenom ett nytt statsstödsgodkännande.
Detta var alltså helt nödvändigt för att få igenom ett nytt statsstödsgodkännande. Annars hade vi kunnat stå med både full koldioxidskatt och full energiskatt på biodrivmedlen, och det är en situation som jag är övertygad om att ingen av oss hade velat hamna i. När vi nu efter att den nya rapporten har kommit får möjlighet att sänka skatten kommer vi att göra det så långt det bara är möjligt, givet att vi ändå behöver ha en viss säkerhetsmarginal med oss för att inte riskera överkompensationen.
Anf. 107 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag tackar finansministern. Jag delar finansministerns bedömning att man var tvungen att göra någonting och att det inte hade varit rimligt att riskera att äventyra hela systemet genom att inte agera alls. Men det är inte riktigt det frågan gäller. Frågan handlar snarare för det första om nivån, alltså varför man valde att genomföra en skattehöjning som var så pass kraftig. För det andra: När man nu ser att det här inte visade sig vara nödvändigt och ska backa till en lägre nivå, varför väljer man då att genomföra det först i augusti?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag var nyfiken på att höra någonting om nivån, och där fick jag väl ett halvt besked om att regeringen är beredd att göra så mycket som man bedömer är möjligt. Jag antar att jag inte kan få ett mer precist besked än så.
Sedan hade jag hoppats att regeringen skulle kunna ge ett besked gällande om, när och på vilket sätt man avser att försöka få till stånd långsiktighet när det gäller spelreglerna för biodrivmedlen, men det låter väl dessvärre som att vi tvingas vänta på besked i den frågan.
Jag vill gärna säga att jag tror att det generellt är viktigt med långsiktiga spelregler för att åstadkomma en fossilfri fordonsflotta till 2030. Vi tror att det är viktigt att uppmuntra ett miljösmart agerande.
Vid sidan av de skattefrågor som vi diskuterar nu kan jag nämna miljöbilspoolerna som ett exempel. Vi menar att det är angeläget att regeringen kommer loss och får till en definition av vad en bilpoolsbil är. En definition behövs till exempel när kommuner vill reservera parkeringsplatser för bilpooler. Vi tror också att man behöver se över förutsättningarna för att göra det billigare att delta i bilpooler. De beskattas i dag som en tjänst med 25 procents moms. Om EU-reglerna medger det borde man sträva efter att försöka sänka denna nivå på sikt. Det här är ju en form av kollektivt resande eller ett kollektivt sätt att lösa ett transportbehov. Momsen på kollektivtrafik är 6 procent, och vi anser att man borde gå den vägen även med bilpoolerna.
Men samtidigt som vi från Moderaterna vill göra det enklare och billigare att agera miljösmart tvingas jag tyvärr konstatera att den rödgröna regeringen för närvarande i stället gör det dyrare. Dels gör man det dyrare att tanka förnybart genom den kraftigt höjda skatten på etanol, som vi har berört här, dels gör man det dyrare att ha en miljöbil som tjänstebil genom en nedsättning av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Dessutom gör regeringen det dyrare att köpa en laddhybrid genom att halvera supermiljöbilspremien för laddhybrider. Jag undrar på vilket sätt finansministern och regeringen menar att detta gynnar miljön.
Alla vet i och för sig att regeringen behöver få in pengar till sina ofinansierade reformer, olika bidragshöjningar och annat. Vi vet också att regeringen ser skattehöjningar som det huvudsakliga medlet för detta. Men jag måste säga att det ändå framstår som kontraproduktivt att regeringen, som samtidigt säger sig vilja främja miljöklokt agerande och som står bakom ambitionen om en fossilfri fordonsflotta till 2030, nu så uppenbart missgynnar miljövänliga drivmedel med en onödigt hög straffbeskattning.
När och på vilket sätt avser regeringen att återkomma med förslag som skapar långsiktiga spelregler för biodrivmedel i syfte att främja övergången till en fossiloberoende fordonsflotta? Kan vi räkna med ett besked under detta år?
Anf. 108 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Varför sker sänkningen den 1 augusti? Här har vi verkligen jobbat för högtryck. Från att vi fick rapporten från Energimyndigheten har det jobbats på högtryck på Finansdepartementet för att få fram en departementsskrivelse som kan gå ut på remiss. Men sedan måste detta också processas genom riksdagen, och därför är bedömningen att det är helt omöjligt att göra detta före den 1 augusti. Så pass lång tid tar det att få igenom lagstiftningen. Men även med denna tidsutdräkt är detta en rekordsnabb skatteförändring. Ambitionen har också verkligen varit att få igenom detta så fort det över huvud taget går.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan ska jag säga något om bilpooler. Där finns det en rad "problemmöjligheter". Bilpooler är ett fantastiskt sätt för människor att äga bil tillsammans och ett sätt att använda våra resurser på ett effektivare sätt än man skulle kunna göra annars. Men det är inte alldeles enkelt att i skattelagstiftningen kunna särskilja vad som är en bilpool och vad som är ett biluthyrningsföretag. Det är inte någon alldeles enkel lagstiftningsavgränsning. Jag vill göra det påpekandet.
När kan då ett nytt och mer långsiktigt system vara på plats? Vi jobbar på Finansdepartementet med att få fram ett sådant system. Samtidigt är det så att det måste få okej via EU, vilket gör att den typen av processer alltid kan ta en del tid. Den förra regeringen diskuterade ett förslag om kvotering, som fick en hel del kritik. Det visar att det kräver en del tankearbete att hitta alternativa förslag som är bra. Det är viktigt att vi får fram ett system som både skapar långsiktighet och tydligt gynnar de biobaserade drivmedlen. Jag uppskattar att Jonas Jacobsson Gjörtler delar den ambitionen med regeringen.
Anf. 109 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Jag tackar finansministern. Vi har en liten vända till i debatten, även om vi redan tagit varandra i hand. Men jag ska inte göra detta så väldigt mycket längre. Som jag nämnde tidigare gör regeringen det dyr-are att tanka förnybart genom den höjda skatten på etanol och dyrare att ha miljöbil som tjänstebil genom nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Dessutom gör regeringen det dyrare att köpa sig en laddhybrid genom att man halverar supermiljöbilspremien för laddhybrider. Det är svårt att tolka detta som några steg i rätt riktning på vägen mot en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, ett mål som jag tror att vi egentligen borde vara överens om att vi vill försöka uppnå.
I övrigt tycker jag ändå att finansministern ger en del hoppfulla besked, som jag tackar för: att sänkningen ska bli så stor som möjligt och att man ska genomföra den så snart som möjligt, vilket tyvärr blir först i augusti. Detta tolkar jag ändå som ett positivt besked.
Jag tackar också för resonemangen kring bilpooler, som jag uppfattar som en signal från regeringen om att man vill komma fram med en definition. Jag hoppas att det går att lyckas med det, så att vi kan få till stånd ett långsiktigt system för bilpooler.
När det gäller de långsiktiga systemen i övrigt är kvotplikten en möjlighet som finansministern nämner. Det finns kanske även andra tänkbara alternativ, men det viktiga är att få någonting på plats så snart som möjligt. Vi kan inte ha den ryckighet som vi ser nu, där skatten går upp kraftigt i december och sedan förhoppningsvis sänks lika kraftigt i augusti. Vi behöver ha betydligt mer långsiktiga spelregler om vi ska kunna få till stånd en fossilfri fordonsflotta till 2030.
Anf. 110 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag har redan gjort mitt slutinlägg, eftersom jag trodde att mitt förra inlägg var det sista, så jag vill bara avsluta med att tacka för debatten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.