Skatteförslag som påverkar landets pensionärer
Interpellation 2014/15:489 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-07
- Överlämnad
- 2015-04-08
- Anmäld
- 2015-04-09
- Sista svarsdatum
- 2015-04-22
- Svarsdatum
- 2015-05-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Nedmonteringen av arbetslinjen hotar välfärden. Nya moderaterna har under åtta år bidragit till att jobbmotorn satts igång i Sverige. Nu riskerar den att avstanna. Pricksäkert och effektivt väljer vänsterregeringen att presentera politiska förslag som slår hårt mot jobben.
Ny statistik från Skattebetalarna visar att Sverige har EU:s och Eftas snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer över 65 år. Sedan år 2006 har sysselsättningsgraden ökat med över 6 procentenheter, vilket betyder att det är över 100 000 fler seniorer som i dag är yrkesverksamma jämfört med 2006. Bättre hälsa, förändrade villkor för pensionering och riktade skattelättnader för dem som arbetar vidare är viktiga faktorer som gör att allt fler seniorer arbetar.
Skattebetalarnas granskning visar dock att Sverige i jämförelse med andra länder har haft en accelererande ökningstakt sedan den särskilda löneskatten avskaffades och det förhöjda jobbskatteavdraget infördes år 2007. Det visar ett tydligt samband mellan lägre skatteuttag och fler som förlänger sina arbetsliv. Sambandet mellan lägre skatt och ökad sysselsättningsgrad är större än effekten av reformerat pensionssystem och mer flexibel pensionsålder.
Men i den nedröstade budgetpropositionen i höstas meddelade regeringen att den nu vill återinföra silverskatten med 5,6 procent. Förslaget kom som en total överraskning, eftersom det aldrig nämndes i valrörelsen. Om skatten gör comeback skulle det drabba nära 200 000 arbetande seniorer. Finansministern har dessutom i dagarna gett besked om att den utlovade skattesänkningen för pensionärer skjuts upp på obestämd tid.
Om Sverige ska klara de demografiska utmaningar vi står inför behöver vi fler som vill jobba längre.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Vilka konsekvenser får återinförandet av löneskatten för de äldre som väljer att jobba efter 65 år?
Hur menar finansministern att höjda kostnader för att anställa personer över 65 år kommer att leda till fler i arbete och fler arbetade timmar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:489
Webb-tv: Skatteförslag som påverkar landets pensionärer
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 majProtokoll 2014/15:102 Svar på interpellation 2014/15:489 om skatteförslag som påverkar landets pensionärer
Protokoll från debatten
Anf. 113 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig vilka konsekvenser ett återinförande av löneskatten för de äldre får för dem som väljer att jobba efter 65 år. Hon frågar även hur jag menar att höjda kostnader för att anställa personer över 65 år kommer att leda till fler i arbete och fler arbetade timmar.
Låt mig först notera att det är anmärkningsvärt att beskriva föregående regerings politik som en jobbmotor med tanke på hur arbetslösheten utvecklades under dess mandatperioder. Därutöver lämnade föregående regering efter sig stora underskott i statens finanser. De stora skattesänkningar som den borgerliga regeringen genomfört i syfte att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten har helt enkelt inte fått avsedd effekt.
Regeringens politik är inriktad på andra jobbskapande åtgärder än sänkta skatter, som i flera fall visat sig vara ineffektivt. För att genomföra angelägna satsningar som kan bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs nu att skatten höjs.
Det är missvisande att bedöma politiken genom att enbart se till enskilda finansieringsåtgärder. Man måste även se till vad pengarna kommer att användas till. En utgångspunkt för regeringens politik är att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de vill och kan arbeta.
Ny statistik visar att det främst är viljan eller den fysiska hälsan som avgör om man pensionerar sig, inte arbetsgivarens efterfrågan. För att få fler att arbeta längre måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. Satsningar på högre kvalitet och ökad bemanning inom äldreomsorg kommer att leda till att fler inom äldreomsorgen orkar och vill stanna kvar längre i arbete och dessutom till att färre kvinnor och män behöver gå ned i arbetstid för att ta hand om sina äldre anhöriga.
De arbetande äldre är kraftigt skattemässigt gynnade även efter förslaget om återinförd särskild löneskatt, både på arbetsgivarsidan och på inkomstskattesidan. Därtill gör pensionssystemets utformning att de ekonomiska drivkrafterna för att fortsätta att arbeta efter 65 år är starka.
Anf. 114 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Nu är det ju inte så att jag är ensam om att beskriva alliansregeringens arbetslinje som jobbmotor. Det är tvärtom den gängse bilden som ges av olika exporter, både svenska och internationella.
Att Magdalena Andersson konsekvent låtsas som att världen inte har haft en finanskris samt återkommande håller upp ett av få nyckeltal som inte förbättrats, nämligen arbetslösheten, är vi vana vid. Att Sverige 2014 bland annat hade EU:s högsta sysselsättningsgrad kan hon inte förneka. Det är ett gott bevis om något.
Vi får lika ofta höra att Alliansen lämnade stora underskott samt att skattesänkningarna inte gav någon effekt. Men finansministern glömmer då att S i sina skuggbudgetar ville låna mer pengar till större utgifter, vilket hade inneburit ännu större underskott. Samtidigt har S accepterat samtliga fem av Alliansens jobbskatteavdrag. Det är extra besynnerligt om man sedan hävdar, mot den samlade expertisen, att det inte gett någon effekt.
År 2010 presenterade en av Sveriges Kommuner och Landstings programberedningar en rapport om välfärdens långsiktiga finansiering. Programberedningen var parlamentariskt tillsatt men enades kring problembilden om hur framtidens utmaningar ser ut i samband med den demografiska utvecklingen. Det presenterades ett smörgåsbord av lösningsförslag, där fler arbetade timmar var ett av de mer okontroversiella.
Fler arbetade timmar får man genom att börja arbeta tidigare efter genomförd utbildning, genom att arbeta längre, genom att arbeta heltid och genom att vi lyckas integrera invandrare på ett bättre sätt.
Att förändra in- och utträdet på arbetsmarknaden kräver rejäla incitament, utgick man från. Alliansregeringen genomförde i praktiken framgångsrikt den del som riktades mot att få äldre att jobba längre.
Lösningen låter kanske som att man fick ihop kalkylerna. Tvärtom fanns det vid den tidpunkten, trots relativt kraftfulla åtgärder, fortsatta prognostiserade gap i finansieringen på sikt.
Jag upplever att frågan om demografins utmaningar har lyfts upp i allt fler sammanhang, inte minst i budgeten. Det tycker jag är positivt. Det gäller även olika förslag som syftar till att vi ska kunna arbeta längre, till exempel arbetsmiljöfrågor.
Jag har svårt att bedöma om just ökad bemanning inom äldreomsorgen ger de önskade effekterna men tycker ändå att ambitionen är lovvärd. Dock är det viktigt att beakta att det inte är nu vi har utmaningarna, utan de demografiska effekterna kommer att börja märkas först på 2020-talet. Nu är tiden att förbereda oss och se till att arbeta med rätt saker på rätt sätt. Annars kommer det att bli riktigt tufft inom fem tio år.
Jag utgår från att S och MP är medvetna om att försämrade ekonomiska incitament kommer att innebära att äldre personer väljer att arbeta mindre, även om jag inte har fått det svaret. Därför undrar jag fortsatt varför S och MP lägger fram förslaget om att ta bort moroten för äldre att arbeta. Dessa incitament har tydligt bidragit till att Sverige nu har EU:s snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer i åldersgruppen 65-74 år.
Frågan är viktig, inte minst då vi alla är medvetna om hur viktiga de extra arbetade timmarna är för finansieringen av välfärden.
Anf. 115 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson säger att jag hävdar att skattesänkningen inte har haft någon effekt. Men det jag säger är att de inte har haft avsedd effekt. Jag hoppas att 130 miljarder i skattesänkningar har haft någon effekt på sysselsättningen. Men jag hoppas att avsikten inte var 400 000 arbetslösa, en tredubblad långtidsarbetslöshet samt en ökad ungdomsarbetslöshet. Det tror jag inte.
Anette Åkesson säger att vi tar bort moroten för äldre att arbeta. Då undrar jag i vilken värld Anette Åkesson befinner sig. Även med den förändring som regeringen gör finns stora incitament för äldre att fortsätta att arbeta. Skatten för äldre som arbetar kommer även i fortsättningen att vara lägre än för personer som är under 65 år. Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre finns kvar. Därutöver är arbetsgivaravgiften för äldre lägre även med förslaget. Därutöver finns starka incitament i pensionssystemet för äldre personer att arbeta längre. Det finns tydliga morötter. Jag tycker att det är svårt att beskriva regeringens förslag som att man tar bort moroten för äldre att arbeta.
Det är viktigt att påminna om att de allra flesta studier som har gjorts av sänkta arbetsgivaravgifter har visat att det är ett dyrt och ineffektivt sätt att försöka öka sysselsättningen. Det gäller både unga och äldre på arbetsmarknaden.
Anf. 116 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Det var frågan om avsedd effekt. Det var lite svårt att kalkylera in finanskrisen. Vi hade säkert önskat oss ännu större effekt än vad vi fick, men med tanke på omständigheterna var det goda effekter.
Låt mig fortsätta med liknelsen med moroten. S och MP minskar storleken på moroten rejält. Även om en liten bit av moroten finns kvar är det ändå inte så att hela moroten finns kvar.
Låt mig göra en kort sammanställning. Alliansen sänkte skatten för pensionärer vid fem tillfällen, avskaffade den särskilda löneskatten och det förhöjda jobbskatteavdraget, vilket har resulterat i att det år 2014 arbetar 177 000 personer i åldern 65-74 år jämfört med 78 000 personer 2006.
Vi är dessutom politiskt överens om att det behövs fler arbetade timmar för att klara framtidens välfärd. Då lägger S och MP fram förslaget att återinföra den så kallade silverskatten, det vill säga öka kostnaden för att anställa äldre. I samma veva skjuter S och MP upp den utlovade skattesänkningen för pensionärer på obestämd tid.
S och MP lyckas alltså både lura pensionärerna och försämra förutsättningarna för finansieringen av välfärden samt även minska pensionerna. Pensionernas utveckling är starkt kopplad till ekonomins utveckling. Ju bättre det går för Sverige, desto högre blir pensionerna. Yttre omständigheter, till exempel globala finanskriser, kan vi enbart reagera på. Men att regeringen själv lägger fram politiska förslag som kommer att ge sänkta pensioner är ansvarslöst. Då tänker jag inte enbart på förslaget om återinförd löneskatt. De budgetar som S och MP lagt fram bidrar enligt egen utsago till färre jobb och lägre bnp-utveckling.
Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet beskriver konsekvenserna av budgetförslaget från S och MP i negativa ordalag, till exempel dämpad sysselsättning, sjunkande arbetskraftsdeltagande och höjd jämviktsarbetslöshet. I stället vill Moderaterna sänka åldersgränsen för det förstärkta jobbskatteavdraget till 64 år. Det ökar drivkraften och motivationen för fler att arbeta längre.
S och MP:s förslag att fördyra för äldre att arbeta innebär att färre äldre kommer att jobba. Att arbeta har flera positiva effekter för individen. Man ingår i ett socialt sammanhang på arbetsplatsen, är en i gänget och behövd, utöver att man får ett större ekonomiskt utrymme. Även arbetsgivarna välkomnar äldre med kompetens och erfarenhet på arbetsplatsen. Det är inte bara individen utan även arbetsgivaren och samhället som drabbas av detta förslag.
Finansministern lyfter fram den viktiga poängen att man måste se vad pengarna används till. Det håller jag helt med om. Det gör att det blir ännu svårare att förstå S-MP-regeringens olika förslag eftersom man själv känner till att förslagen får negativa konsekvenser. Det vore intressant att höra finansministern berätta varför S och MP lägger fram flera olika förslag som man är väl medveten om kommer att slå mot pensionerna. Varför vill man försämra de ekonomiska incitament som finns för äldre som vill och kan arbeta och vill förbättra sina pensioner?
Anf. 117 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När man lyssnar på Anette Åkesson får man lätt intrycket att ett samhälle utan skatter skulle vara det samhälle som har högst sysselsättning. Så är det dock inte. När vi tittar ut över världen syns det att länder som har högt skatteuttag också har en hög sysselsättning och hög sysselsättningsgrad.
Det beror på att man inte bara kan titta på det faktum att skatter tas ut, utan man måste också titta på vad skatterna används till. Säg att det inte finns någon löneskatt för pensionärer alls, men sedan införs en skatt och pengarna läggs på äldreomsorgen, då kan det sammantaget öka sysselsättningen bland de äldre. Det finns möjlighet för till exempel kvinnor att arbeta i stället för att ta hand om sina äldre anhöriga. Det finns möjlighet för kvinnor att arbeta heltid i stället för att gå ned på deltid för att lägga tid på att ta hand om sina äldre anhöriga. Via skatteuttag kan ofta sysselsättningsgraden höjas, om vi tittar ut över världen.
På Anette Åkesson låter det som att vi förändrar incitamenten för pensionärer att arbeta. Så är det inte eftersom vi inte ändrar det förhöjda jobbskatteavdraget för de äldre. När vi tittar på orsaker till att personer går i pension är det vanligaste svaret att de inte har hälsan. De tycker att de har åldern inne att gå i pension, och de tycker att de inte har hälsan för att arbeta längre. Det stärker mig i min uppfattning att det är viktigt att vi arbetar förebyggande när det gäller arbetsmiljöarbetet och att det finns goda möjligheter i inte minst de kvinnodominerade yrkena att arbeta hela livet. Den satsning vi gör på äldreomsorgen är viktig. Det gäller inte bara att kvinnor med äldre anhöriga ska kunna arbeta utan också för att alla kvinnor som jobbar i äldreomsorgen ska ha möjlighet att och orka arbeta heltid ett helt långt liv.
Anette Åkesson säger att vi skjuter upp skattesänkningen för pensionärer. Det är lite magstarkt. Det var Anette Åkessons parti Moderaterna som tillsammans med de andra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna stoppade den skattesänkning regeringen föreslog skulle träda i kraft den 1 januari 2015, stoppade den bostadstilläggshöjning som vi också ville skulle träda i kraft samt stoppade den förstärkning av äldreomsorgen som vi föreslog.
Det var ett bra paket för Sveriges äldre vad gäller pensionärsskattesänkning, höjning av bostadstillägget och förstärkning av äldreomsorgen som Moderaterna och de andra borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna stoppade i riksdagen i höstas. Nu får regeringen möjlighet att komma tillbaka med förslagen för att förbättra villkoren för Sveriges pensionärer.
Anf. 118 Anette Åkesson (M)
Herr talman! Finansministern och jag har olika åsikter om betydelsen av Alliansens budget. Jag tror att Sverige har många fördelar av att Alliansens budget gäller i år. Jag instämmer i att det är viktigt med fokus på arbetsmiljöarbetet, och det är viktigt att kvinnor har möjlighet att fortsätta att arbeta.
Som politiker vill vi förbättra Sverige. Det är för de flesta av oss vår huvudsakliga drivkraft. Vi ser olika vägar i de olika partierna. Det hör liksom till. Med det sagt försöker jag verkligen förstå varför S och MP lägger fram förslag som man vet får negativa konsekvenser för landet som helhet på kort sikt och på lång sikt och även för stora grupper, till exempel pensionärerna. Än så länge har finansministern inte lyckats ge ett tillfredsställande svar.
Skatter är starka verktyg, speciellt i ett land som Sverige med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. Skatter påverkar hur vi beter oss, hur vi konsumerar och om vi jobbar mer eller mindre, och de påverkar tillväxten. Tillväxten är i sin tur direkt påverkande på pensionerna och på hur vi ska klara av finansieringen av inte minst framtidens vård, skola och omsorg. Det betyder att vi som politiker har ett stort ansvar att visa försiktighet i att ta ut skatt från invånarna och för hur skattepengarna sedan används. Att föreslå höjda skatter för sådant som ger negativa effekter måste vara de absolut sämsta förslagen för svenska folket. Som jag ser det är det tyvärr exakt vad S och MP gör. Jag hoppas att väljarna har den insikten vid nästa val.
Jag tackar finansministern för debatten.
Anf. 119 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Anette Åkesson instämmer i att det är viktigt att jobba med arbetsmiljöfrågor. Jag förstod också att man inte tycker att det är dumt att satsa på äldreomsorgen. Problemet är att det inte går att bara vara för utgifterna men sedan vara emot inkomsterna. Då går plus och minus inte ihop. Det är precis vad vi ser efter åtta år med moderater på Finansdepartementet. Man lämnar efter sig ett underskott på 74 miljarder kronor, och svenska folket fick låna 10 miljoner i timmen för att finansiera det faktum att Moderaterna ville sänka skatten med lånade pengar.
Vi lägger fram förslagen därför att vår bedömning är att de samlat ger positiva effekter. Det är också vad vi redovisar i budgetpropositionen, det vill säga att de samlade effekterna av regeringens politik bedöms öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och höja tillväxten under de kommande åren. Som jag sa tidigare kan man inte bara titta på skatten, utan man måste också titta på vad skattepengarna används till. Den här skattehöjningen kan vi använda till att till exempel satsa på äldreomsorgen och arbetsmiljön, vilket möjliggör för äldre att arbeta längre.
Det är aldrig roligt att behöva höja skatten, men ska man ta ansvar för de offentliga finanserna behöver man fatta tuffa beslut. Från regeringens sida tycker vi att det är viktigt med pensionärernas villkor. Vi vill göra omfattande satsningar för att våra äldre ska ha en trygg vardag och ett tryggt liv. Därför vill vi sänka skatten för pensionärer, höja bostadstillägget för pensionärer och göra en omfattande satsning på en förbättrad äldreomsorg - allt detta för att våra pensionärer ska kunna ha ett tryggt liv.
Jag tycker att det var tråkigt att de borgerliga partierna stoppade det här i höstens budgetdebacle. Men jag är glad att regeringen kan återkomma för att säkra en trygg vardag för våra äldre i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.