Skärpt straff för brott mot livsmedelslagen

Interpellation 2013/14:476 av Jens Holm (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-05-13
Överlämnad
2014-05-14
Anmäld
2014-05-19
Besvarad
2014-05-26
Sista svarsdatum
2014-06-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

 

Ett drygt år har nu gått sedan den så kallade hästköttsskandalen briserade med full kraft i Europa. Inblandning av hästkött eller medveten felmärkning med hästkött är endast ett i raden av många avslöjanden om missförhållanden med livsmedel. Dessutom finns det mycket som tyder på att organiserad brottslighet i allt större omfattning ägnar sig åt fusk med livsmedel. Myndigheter och lagstiftare uppges alltid vara steget efter. Det finns stora vinster att göra, och straffen är låga.

Det här är en mycket oroväckande utveckling. Konsumenterna ska kunna känna sig helt säkra på att den mat de konsumerar är säker. Dessutom bör konsumenterna kunna ställa krav på att maten är framtagen på ett etiskt acceptabelt sätt. Utifrån det perspektivet kan man lugnt säga att det finns en hel del kvar att göra både för politiker och för branschen.

Här i Sverige har såväl Livsmedelsverket som våra kommuner gjort anmälningar vid misstankar om brott mot livsmedelslagen. Men så gott som alla förundersökningar om brott mot livsmedelslagen läggs ned av polis och åklagare. Detta görs ofta med hänvisning till att straffsatserna är för låga. Det är värt att notera att ingen inblandad i hästköttsskandalen ännu har dömts i Sverige.

Fram till 2006 var det belagt med fängelsestraff att bryta mot livsmedelslagen. Men efter lagändringen 2006 finns endast bötesstraff som sanktion för brott mot livsmedelslagen. Livsmedelsverket har föreslagit skarpare sanktioner för dem som bryter mot livsmedelslagen. På så sätt skulle dessa brott få en högre prioritering bland polis och rättsväsen. Vänsterpartiet delar den bedömningen. Det gläder mig också att landsbygdsministern uttalat sig åt det hållet. Till Dagens Nyheter den 10 februari i fjol sade landsbygdsministern: Det får aldrig löna sig att fuska. Straffet måste bita så pass mycket. Det ska inte finnas på kartan att brott i livsmedelsbranschen ska betala sig. Det ska svida i skinnet att begå den här typen av brott.

I dag har det gått mer än ett år sedan hästköttsskandalen briserade. Ännu har ingen ställts till rätta i Sverige. Flera av de avslöjade fallen har inte ens anmälts.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

Kommer ministern och regeringen att verka för att skärpa straffen för brott mot livsmedelslagen?

Vilka andra åtgärder avser ministern att vidta för att motarbeta matfusket?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:476, Skärpt straff för brott mot livsmedelslagen

Interpellationsdebatt 2013/14:476

Webb-tv: Skärpt straff för brott mot livsmedelslagen

Protokoll från debatten

Anf. 26 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jens Holm har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att skärpa straffen för brott mot livsmedelslagen samt vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att motarbeta matfusket. Jag delar interpellantens oro över den senaste tidens rapporteringar om det utbredda livsmedelsfusket och den påstådda organiserade brottslighet som sägs ligga bakom många fall. Livsmedelsfusk i sig är inget nytt fenomen. Så långt bak som 1600-talet fanns det fusk med livsmedel. Då handlade det om att vin på värdshus späddes ut med vatten. I dag är det dock mer avancerat och sofistikerat fusk med oseriösa aktörer som köper en billig råvara och sedan säljer den som en dyrare sådan i avsikt att tjäna pengar. Jag säger det igen, och jag har sagt det tidigare: Det är oacceptabelt att det fuskas med livsmedel, oavsett vilken sorts fusk det handlar om. Konsumenterna ska kunna lita på att den mat man köper är säker och den som den utges att vara. Jag vidhåller att det inte ska löna sig att begå denna typ av brott. Det finns i dag kraftfulla sanktioner för den som bryter mot livsmedelslagen. Den som döms för brott mot livsmedelslagen kan få ett kännbart bötesstraff. Dessutom kan, om brottet begås i näringsverksamhet, näringsidkaren åläggas så kallad företagsbot. Den högsta bot som kan dömas ut mot ett företag är 10 miljoner kronor. Inom Regeringskansliet har det nyligen inletts ett arbete med att se över systemet med företagsbot. Ageranden kan även aktualisera straffbestämmelser i annan lagstiftning, till exempel brottsbalken och lagen om straff för smuggling. Bedrägeri har upp till sex års fängelse i straffskalan. Jag tror att det är viktigt med nära samarbete mellan berörda myndigheter, såsom kontrollmyndigheter, åklagarmyndigheter, polis och tullmyndigheter, för dessa typer av brott. Detta är ett arbete som Livsmedelsverket har satt i gång och som kommer att fortsätta utvecklas. Regeringen anser att arbetet mot livsmedelsfusk är en prioriterad fråga och har därför tillfört Livsmedelsverket 3,5 miljoner kronor från och med i år för att intensifiera detta arbete. Dessa resurser används bland annat till att utbilda livsmedelsinspektörer i hur man ska upptäcka livsmedelsfusk och hur det ska åtgärdas samt olika kontrollprojekt inriktade på fusk och redlighet arrangeras. Livsmedelsverket kommer även att inrätta en funktion, en så kallad livsmedelsombudsman, för att ta emot anmälningar, från dem som arbetar med livsmedel men också från allmänheten, om misstänkta oegentligheter inom livsmedelsområdet. Det är även viktigt med ett bra samarbete på EU-nivå, då det handlar om gränsöverskridande problem. Kommissionen har tillsatt ett livsmedelsbedrägeriteam som bland annat har samlat EU:s medlemsstater kring denna typ av frågor. Kommissionären för hälso- och konsumentfrågor presenterade i mars förra året en fempunktsplan för att återfå konsumenternas förtroende för europeiska livsmedel. Handlingsplanen har fokus på redlighet i den offentliga kontrollen, hästpass, ursprungsmärkning, samarbeten med Europol etcetera, och livsmedelsbedrägeriteamet arbetar med att genomföra denna. Det är även viktigt att inte glömma företagen och deras ansvar i dessa frågor. De flesta företag vill göra rätt, och branschen har tagit detta på stort allvar. De har bland annat tagit initiativ till att förbättra sin egenkontroll, och de större företagen ser över sina leverantörskedjor. Det pågår alltså många olika aktiviteter, både på nationell nivå och på EU-nivå, för att komma åt detta med livsmedelsfusk. Det är viktigt att vi alla agerar kraftfullt och gemensamt mot fusket för att se till att vi har en redlig livsmedelskedja som producerar säkra livsmedel.

Anf. 27 Jens Holm (V)
Herr talman! Mat har blivit som vilken vara som helst. Djur kan födas upp på en plats i Europa, sedan transporteras de vidare för intensivuppfödning på en annan, och sedan tillkommer en transport till ett slakteri. Man tar ingredienser från hela Europa och blandar ihop dem till köttfärs, lasagne eller pytt i panna. När den så kallade hästköttsskandalen briserade var det någon som hade lyckats ta reda på att i en av de lasagnesorter som säljs fanns ingredienser från 16 olika länder. För en konsument blir det helt omöjligt att sätta lite kraft bakom konsumentkraven. Man vill veta vad det är som man äter, helt enkelt. Jag var inte alls förvånad då den så kallade hästköttsskandalen briserade med full kraft för lite drygt ett år sedan. Man hade märkt hästkött som nötkött, och man blandade hästkött i olika andra livsmedel. Vi har haft tidigare livsmedels- och djurskandaler: galna ko-sjukan, fågelinfluensan, det utbredda fusket med att man märker om kött eller ändrar på datumstämplar och så vidare. Det måste bli ordning på detta, och det är ganska bråttom. Ett sätt att råda bot på problemen är att vi helt enkelt ger dem som arbetar med att bekämpa matfusk lite mer muskler. Man skulle se till att skärpa sanktionerna i livsmedelslagen, så att man faktiskt kunde hamna i fängelse om man bröt mot livsmedelslagen. Det skulle ha en tydligt normerande effekt i samhället. Då skulle vi säga till all våra hårt arbetande inspektörer, poliser och åklagare att det är allvar nu: Det är belagt med fängelse om man tricksar med maten. Så var det fram till 2006, Eskil Erlandsson. Då ändrade vi detta. Jag satt inte i riksdagen då, men de som satt här ändrade i livsmedelslagen, så att det bara blev belagt med bötesstraff. Det var ett stort misstag. Jag skulle önska att vi kunde vara överens om att den tidigare ordningen var bättre. Då sved det faktiskt i skinnet om man fuskade med maten. Detta med att "svida i skinnet" är faktiskt ett citat från dig, Eskil Erlandsson. Du sade till Dagens Nyheter den 10 februari, just med anledning av hästköttsskandalen: "Det ska svida i skinnet att begå den här typen av brott." Det håller jag med om. I Danmark, Norge och Finland svider det lite mer i skinnet, för enligt deras motsvarigheter till livsmedelslagen kan man bli dömd till fängelse om man begår brott mot den. Men det kan man som sagt inte i Sverige. Jag tycker att det är hög tid att ändra på det. Jag blir lite oroad av det svar som du ger. Du säger: "Det finns i dag kraftfulla sanktioner för den som bryter mot livsmedelslagen." Såvitt jag känner till finns det i efterspelet till den så kallade hästköttsskandalen nu inga fler pågående förundersökningar. Det gjordes en anmälan bland alla de skandaler som blossade upp - det var Dafgård som anmälde sin leverantör av kött. Det ärendet är nu nedlagt, och ett av skälen är att det faktiskt är så låga straff. Det behövs ändring nu, Eskil Erlandsson. Kan vi vara överens om det?

Anf. 28 Lena Olsson (V)
Herr talman! När det gäller matfusket hade vi ju en interpellationsdebatt också med justitieministern. Jag tror att landsbygdsministern hörde det mesta av den. Justitieministern var inte främmande för att göra skärpningar. Detta borde man väl kunna vara överens om. Det framgick ju i den debatten att det var få anmälningar, vilket kan bero på att man inte tycker att det är någon idé att anmäla om man inte har tillräckliga sanktioner. Och straffskalorna är så låga att förundersökningarna för det mesta läggs ned. Och man kommer undan. Jag tycker att det är skrämmande. Det handlar om en så viktig sak som våra livsmedel, vad vi äter och vad vi ger våra barn och barnbarn, vad vi stoppar i munnen på dem. Vi kanske inte har en aning om vad det är. Så är det ju. Nu har den organiserade brottsligheten tagit sig in på en lukrativ ny marknad när det gäller mat. Man kan också tekniskt sett laborera med märkning och så vidare. De kraftfulla sanktioner som landsbygdsministern pratar om finns bevisligen inte, enligt vårt sätt att se. Jag tyckte att det verkade som att justitieministern höll med om det och kunde tänka sig att se över det här. Jag tycker precis som Jens Holm att det är jättebråttom att vi tar steg i rätt riktning för att till exempel få en normerande lagstiftning. Det är hemskt att inte någon åker dit efter den här hästköttsskandalen. Man kan titta på Livsmedelsverkets remissyttrande över SOU 2013:38 Vad bör straffas? De tycker att det var ett misstag att vi tog bort den här kriminaliseringen. De tror att man skulle kunna komma fram mycket bättre om det åter blir fängelse i straffskalan. Jag undrar då vad landsbygdsministern kommer att göra tillsammans med justitieministern. Båda två tycker att det här är en viktig och angelägen fråga framöver. De borde nog sätta sig tillsammans för att utreda hur man bäst kommer fram, eftersom vi har två lagar, och man ska synka dem med varandra. Det handlar om gränsdragningen i fråga om brottsbalken och livsmedelslagstiftningens tillämpningsområde. Och det handlar om att man har fokus på att det är våra livsmedel, vår mat, det handlar om, så att det inte blir något generellt. Man ska fokusera ordentligt på att sätta ned foten och sätta stopp för den här verksamheten. Jag tror att landsbygdsministern tycker precis som jag: Här är åtminstone Sverige ett mycket bättre föredöme. Detta skulle kanske också kunna resultera i att vi får fler bönder. Och det är önskvärt från vårt håll att vi börjar producera mer livsmedel själva här i Sverige, för plats har vi.

Anf. 29 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Regeringen tycker att det är viktigt att kännbara sanktioner och straff utdelas också för överträdelser av livsmedelslagstiftningen. Och det finns redan i dag sådana möjligheter. Kontrollmyndigheterna kan göra en åtalsanmälan. Och om den som gör något fel fälls till ansvar kan, som är redovisat i mitt huvudanförande, bland annat företaget eller personen ådömas mycket kraftiga böter, upp till 10 miljoner kronor. Därtill kan en aktualisering ske omkring straffbestämmelserna i exempelvis brottsbalken. För att kontrollmyndigheterna ska ha möjlighet att upptäcka saker och ting - det är inte alltid lätt - har vi från och med i år, 2014, tillfört Livsmedelsverket 3 ½ miljon kronor för att intensifiera arbetet mot livsmedelsfusk. Jag vet att verket har satt i gång ett långsiktigt arbete för att öka kontrollmyndigheternas förmåga att upptäcka fusk av olika slag. Enligt min uppfattning är det där som den största förbättringen behöver vidtas. Sedan kan vi diskutera - och det gör vi ständigt i regeringen - vilka lagar som ska förändras eller vilka straff som ska skärpas. Jag är beredd att ta en sådan diskussion med justitieministern. Som ledamöterna väl känner till fattar regeringen kollektiva beslut. Vi diskuterar hur ofta som helst olika spörsmål tillsammans. Det ska vi göra - och det har vi gjort - i det här fallet också. Men det viktigaste, som jag ser det, är faktiskt att vi upptäcker, och har myndigheter som har förmåga att upptäcka, det som inte är rätt och riktigt. Det är skälet till att vi har förstärkt Livsmedelsverkets anslag på det här området, så att möjligheten att upptäcka ökar. Bara det tror jag, i sin tur, kommer att resultera i att benägenheten att frestas att utföra den här typen av brott minskar. Ökar risken att bli upptäckt borde, med rimliga mått mätt, viljan att göra rätt för sig öka bland dem som sysslar med den här verksamheten.

Anf. 30 Jens Holm (V)
Herr talman! Landsbygdsministern tycker att de böter som kan dömas ut är kraftfulla påföljder. Jag tycker inte det. Det här handlar om att man sätter människors liv och hälsa på spel. Det handlar om muslimer som vill vara säkra på att de inte äter fläskkött. Sedan finns det fuskande företag som färgar fläsk rött och påstår att det är nötkött. I det fallet fälldes de. Det var något bolag nere i Skåne. De fick en företagsbot på 200 000 kronor. Vi kommer ihåg den stora skandalen med Ica Maxi här i Stockholmsområdet, som märkte om köttfärs och påstod att den skulle hålla mycket längre. De fälldes till slut. Det var 2008, tror jag. De fick en bot på 100 000 kronor. Ica Maxi omsätter väldigt mycket pengar. De drar nog in 100 000 kronor på ett par minuter av sin försäljning. Jag känner faktiskt inte till några andra domar vad gäller livsmedelsfusk och brott mot livsmedelslagen än de här två. Det vi i alla fall vet med säkerhet är att ingen kan få fängelse i Sverige för brott mot livsmedelslagen, trots de stora risker som man utsätter andra människor för. I Norge, Finland och Danmark får man det. Och man kunde få det i Sverige fram till 2006. Det var ett stort misstag att ta bort fängelsesanktionen i lagstiftningen. Nu säger både justitieministern och landsbygdsministern att de är beredda att diskutera det här. De är beredda att kanske ändra på livsmedelslagen så att det blir mer kännbart att fuska. Det välkomnar förstås vi i Vänsterpartiet. Men jag vill påminna om att vi lade fram precis ett sådant förslag till riksdagens kammare - vi röstade om det för några veckor sedan. Vi föreslog skärpta sanktioner för brott mot livsmedelslagen. Det röstade de borgerliga partierna ned. Det tycker jag var väldigt synd. Men om ni nu har ändrat er, efter de veckor som har gått, är det väl bra. Eskil Erlandsson! Det enda vi vet säkert är tyvärr att det kommer att bli fler livsmedelsskandaler. Sådan ser livsmedelsproduktionen ut i Europa. Den är storskalig. Den är intensiv, och insynen är minimal. Alltmer talar också för att organiserad brottslighet går in i just livsmedelsbranschen, eftersom straffen är låga och de vinster man kan kamma hem är väldigt höga. Jag vill att vi som politiker ska göra allt vi kan. Jag välkomnar de extrapengar som ni lägger till Livsmedelsverket här i Sverige. Jag välkomnar också det internationella samarbete som nu har aviserats. Det är väldigt viktiga saker. Men det finns mer vi kan göra. Det känns lite grann som att vi måste sopa rent framför egen dörr. Vi måste börja med det som är närmast. Då tror jag på att skärpa den svenska livsmedelslagen så att de som fuskar inte ska komma undan. Det är precis som Eskil Erlandsson sade till Dagens Nyheter för ett år sedan, nämligen att det ska svida att fuska med maten. Det är sällan vi i Vänsterpartiet är anhängare av hårda straff - det måste sägas - men just att ändra livsmedelslagen så att fängelsesanktionen togs bort var ett stort misstag. På sikt måste vi diskutera en helt annan livsmedelsproduktion. Vi måste producera mer livsmedel lokalt. Vi måste ha en bättre ursprungsmärkning, som också ska inkludera det förädlade och processade köttet. Vi behöver satsa mer pengar på att vi ska få bra mat på våra skolor och äldreboenden - den offentliga maten och så vidare. Vi i Vänsterpartiet har en politik och en finansiering för dessa frågor. Jag hoppas att regeringen kan backa upp våra förslag även i dessa frågor.

Anf. 31 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag välkomnar att landsbygdsministern säger att man är beredd att se över dessa frågor tillsammans med justitieministern. Nu tror jag inte att man har tittat specifikt på just frågan om matfusk eftersom det inte har kommit något förslag från utredningen. Det är väl läge att undra när propositionen kommer med förslag om begränsningar och straffskärpningar. Det är förslag som Livsmedelsverket har ställt sig bakom. Det är bra att det anslås mer pengar till kontroller. Det är absolut nödvändigt. Mat är en internationell vara. Det handlar inte bara om EU utan också om vad som sker utanför EU:s gränser. Jag lyssnade noga på EU-debatten som föregick valet. Där har frågor om grisar, djurtransporter och mat diskuterats. Det är bra att det har kommit ett initiativ från EU, men kontrollen i EU:s medlemsstater är fruktansvärt dålig. Precis som Jens Holm säger måste vi sopa rent framför vår egen dörr, men vi ska också hjälpa till gemensamt i Europa att få fram bra kontroller och att det utdöms kännbara sanktioner när man fuskar med det vi äter.

Anf. 32 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Låt mig inleda med att säga att jag fullt ut stöder de tankar och förslag som finns vad gäller ursprungsmärkning av vår mat. Samtidigt som jag säger detta kan jag tyvärr konstatera att ursprungsmärkning inte utgör ett skydd mot fusk. Den kan kanske i förlängningen, tyvärr, innebära att vi får se mer av fusk - apropå människors preferenser för olika saker. Märkning som sker på ett sätt så att människors benägenhet att köpa en viss produkt ökar kan fresta någon icke-seriös aktör i livsmedelskedjan. Detta anser också kommissionen. Det är därför som man bland annat på Europanivå håller på att ta fram en ny kontrollförordning för att vi ska vara säkra på att det som står på en förpackning också är det som är i en förpackning. Ett sådant arbete är alltså i gång. Det måste komma till stånd så att vi konsumenter kan känna oss mer säkra på vad vi handlar när vi köper mat och att vi vet att vi får vad vi är ute efter när vi plockar något ur en butikshylla. För den som inte sköter dessa frågor på det sätt de ska skötas finns i dag ekonomiskt kännbara straff upp till 10 miljoner kronor. Om det i vissa fall förefaller vara, med min vokabulär, bedrägeri finns också fängelse i straffskalan. Till detta ska läggas att konsumenternas förtroende för produkterna är oerhört viktigt för de företag som är aktörer i, i det här fallet, livsmedelskedjan. Jag vet att många seriösa företag har skärpt egenkontrollen betydligt eftersom de inte vill riskera konsumenternas förtroende. Jag vet att företag i vårt land har påbörjat undersökningar av livsmedel med hjälp av dna-analyser. Företagen har gjort det frivilligt därför att de vill vara säkra på att det som står på ett paket också är i paketet. Det handlar om företagens renommé. De seriösa aktörerna är angelägna om att hanteringen ska fungera på det sätt det ska. Företagen blir förtvivlade om de förlorar förtroendet. Vi ska titta vidare på att ytterligare skärpa lagstiftningarna på området.

Anf. 33 Jens Holm (V)
Herr talman! Enligt landsbygdsministern kan det utdömas företagsbot på upp till 10 miljoner kronor. Det skulle vara intressant att veta om det finns något företag som över huvud taget har dömts till böter på 10 miljoner kronor. Jag tog upp två konkreta exempel. Det ena exemplet gällde Ica Maxi. Då var det 100 000 kronor. Sedan var det nyligen ett fall där fläskkött hade färgats rött. Då utdömdes böter på 200 000 kronor. Ärligt talat är detta för stora företag kaffepengar. Det är inte kännbara straff, Eskil Erlandsson. Min poäng är inte att jag tycker att fängelse är så fantastiskt bra. Det är det inte. Men om det finns en fängelsesanktion i livsmedelslagen kommer fallen att få en högre prioritet bland våra poliser, inspektörer och åklagare. Nu läggs fall efter fall ned. De blir inte prioriterade. Det finns inte en enda förundersökning med anledning av hästköttsskandalen. Det blev bara en riktig regelrätt anmälan, trots att det var så mycket kritik och uppståndelse. Den har nu också lagts ned. Eskil Erlandsson! Jag tror att vi behöver en helt annan livsmedelsproduktion, och jag tror att våra konsumenter vill ha en helt annan livsmedelsproduktion. Vi vill ha mycket mer öppenhet och insyn. Vi vill veta hur våra djur behandlas. Vi vill vara säkra på att det inte finns kemikalier i maten. Vi vill ha mer närproducerad mat, och vill ha mer ekologisk mat. Vi vill ha obligatorisk ursprungsmärkning av alla livsmedel, inklusive de sammansatta produkterna som lasagnen, pyttipannan och korven. Driver regeringen numera dessa frågor på EU-nivå? Jag vill tacka för debatten. Den har varit rätt klargörande - trots allt.

Anf. 34 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag hävdar att det finns kännbara straff redan i dag för den som bryter mot den livsmedelslagstiftning som vi har i det här landet. Som ett paraply ovanför vår livsmedelslagstiftning finns dessutom lagstiftning gällande bedrägerier där även fängelse ingår i straffskalan. Om minnet inte sviker mig var det den socialdemokratiska regeringen som 2006 tog bort fängelsestraffet i straffskalan vad gäller livsmedelslagstiftningen. Vi ska titta på detta ytterligare en gång. Låt mig som slutmeningar säga att också jag tycker att den här debatten har varit angelägen, för det är oerhört viktigt att jag som konsument kan känna mig trygg när jag plockar varor ur en butikshylla med att maten är sund och säker och att det som står på paketet också finns i paketet och ingenting annat. Det är skälet till att Sverige har intagit en mycket hård hållning vad gäller märkningsregler i diskussionen i den europeiska unionen. Vi säger att vi måste till exempel ha reda på var ett djur är fött och uppfött. Det är angeläget för mig som konsument att veta detta. Än finns det inte majoritet för det i den europeiska unionen, och det är skälet till att Sverige senast röstade nej. Men vi vidhåller vårt tyckande i denna fråga och avser att driva frågan vidare. Jag hoppas att vi kan göra det tillsammans i Europaparlamentet. Tack för debatten!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.