Skärpt kontroll vid egen ansökan om konkurs
Interpellation 2016/17:605 av Gunilla Nordgren (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-23
- Överlämnad
- 2017-08-24
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-15
- Besvarad
- 2017-09-15
- Sista svarsdatum
- 2017-09-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Id-kapningar blir allt vanligare, och de personer som drabbas står inför många problem som kräver både tid och arbete att lösa.
Att försätta någon i personlig konkurs kan i dagsläget göras utan vare sig identitetskontroll eller kontroll hos polismyndigheten om huruvida det finns en tidigare anmälan om kapad identitet inlämnad.
För några månader sedan försattes en person som är styrelseledamot i flera bolag i personlig konkurs av just en id-kapare. Den person vars identitet hade kapats hade tidigare varit utsatt och då gjort en polisanmälan, men det hjälpte inte. Den drabbade försattes ändå i personlig konkurs.
Numera är olovlig identitetsanvändning infört i brottsbalken, men fortfarande finns enligt tingsrätten inget lagrum att vare sig kräva bank-id eller på andra sätt kontrollera identiteten hos den som ansöker om personlig konkurs. Tingsrätten kontrollerar inte heller om det finns en inlämnad polisanmälan om tidigare id-kapning.
Enligt uppgift pågår i dag inget arbete vad gäller möjligheter att ställa skärpta krav på identitetskontroll vid ansökan om en personlig konkurs. Regeringen avser dock, enligt statsrådet, att inom kort tillsätta en utredning som ska lämna förslag på åtgärder för att förhindra användning av falska identitetshandlingar. Men utredningar är tidskrävande, och under denna tid kommer kanske fler personer att drabbas.
En första omedelbar åtgärd skulle kunna vara att tingsrätten blir skyldig att vid konkursansökan först kontrollera hos polisen om det finns en tidigare anmälan om kapad identitet, innan en person försätts i personlig konkurs.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Är statsrådet och regeringen skyndsamt beredda att införa, som en första åtgärd, att en kontroll ska göras hos Polismyndigheten om det föreligger en anmälan om kapad identitet, innan en person försätts i personlig konkurs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:605
Webb-tv: Skärpt kontroll vid egen ansökan om konkurs
Dokument från debatten
- Fredag den 15 september 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:5
Protokoll från debatten
Anf. 63 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Herr talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om jag och regeringen skyndsamt är beredda att införa, som en första åtgärd, att en kontroll ska göras hos Polismyndigheten om det föreligger en anmälan om kapad identitet innan en person försätts i personlig konkurs.
Som jag tidigare har uttalat arbetar regeringen mycket aktivt med att stärka skyddet mot bedrägerier och identitetskapningar. Att olovligen använda sig av någon annans identitetsuppgifter är straffbart, och en utredning som pågår tittar nu på hur användningen av falska id-handlingar kan förhindras.
Att utge sig för att vara någon annan i en konkursansökan är hitintills ovanligt. I de fall som det ändå inträffar att en person felaktigt försätts i konkurs finns det möjlighet att omedelbart överklaga beslutet och få det upphävt i högre rätt. Det bästa är naturligtvis att detta aldrig ska behöva ske. Det är därför viktigt att domstolarna är vaksamma på att det trots allt kan förekomma falska ansökningar och vid behov vidtar åtgärder för att kontrollera misstänkt falska uppgifter. Jag avser att noga följa frågan, och om det skulle behövas är jag beredd att vidta åtgärder.
Anf. 64 Gunilla Nordgren (M)
Herr talman! Välkommen hit, ministern! Detta är väl din första interpellationsdebatt? Vi känner dock varandra sedan gammalt.
Herr talman! Jag vill tacka för svaret, men jag är inte så nöjd med det. Jag tycker inte att det är så upplyftande. Jag ställde nyligen en skriftlig fråga med samma innehåll. Även då var svaret tunt, och därför blev det en interpellation, så att vi kan debattera detta.
Anledningen är vad som hände Securitas vd i somras. Hans identitet hade blivit kapad i mars, då en person sökte lån i hans namn. Ärendet polisanmäldes av den drabbade utan dröjsmål. Denne hade inte fått någon information om huruvida lånet betalats ut, vilken summa det gällde eller vilken typ av lån som sökts.
Den 10 juli blir samma person försatt i konkurs av Stockholms tingsrätt utan att någon tagit kontakt med honom före beslut. Tingsrättens beslut grundades helt på en förfalskad ansökan i vilken denne person begär sig i konkurs. Även denna händelse polisanmäldes, herr talman. Beslutet överklagades omgående till Svea hovrätt, som snabbt meddelade att den beslutat att undanröja tingsrättens konkursbeslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bolagsverket hade dock redan hunnit avregistrera personen som styrelseledamot och vd som en följd av konkursbeslutet, dessutom retroaktivt. Då var det uppenbarligen inga problem mellan olika myndigheter, mellan tingsrätten och Bolagsverket.
I ansökan stod: "Med anledning av att sökanden är på obestånd som inte är tillfälligt anhålles om att sökanden ska försättas i konkurs omedelbart." Ansökan var undertecknad med en förfalskad namnteckning. En enkel kontroll av namnteckningen eller en koll hos Polismyndigheten av huruvida det fanns en polisanmälan om kapad identitet hade kunnat förhindra detta.
Att man ska legitimera sig när man ansöker om personlig konkurs borde - det trodde jag faktiskt - vara en självklarhet. Hur detta ska ske och om det ska krävas att man identifierar sig med till exempel e-legitimation behöver utredas. Det krävs att lagen ändras. Sedan ska det ju passera riksdagen. Detta tar lite tid, och det har jag förståelse för. Men jag har inte förståelse för att regeringen tydligen inte avser att fatta några snabba beslut om ändrade rutiner med mera som skulle kunna undanröja en del av de här problemen.
Den här personen har alltså omgående avregistrerats som vd och styrelseledamot och kunde inte fatta några som helst beslut. Hovrätten agerade snabbt, men det ställde i alla fall till många problem. Det krävdes mycket arbete för den drabbade personen innan saker och ting kunde rättas till. Anser ministern att detta är okej? Anser ministern att problemet inte är tillräckligt stort för att snabba åtgärder ska behöva vidtas för att förhindra eller i varje fall försvåra att sådant här händer framöver?
Anf. 65 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Herr talman! Nej, jag anser naturligtvis aldrig att en brottslig företeelse är okej. Som jag nämnde inledningsvis arbetar regeringen både aktivt och brett med att komma till rätta med problemen kring id-kapningar. Det är i grunden ett kriminellt beteende, och det bör självklart angripas med straffrättsliga medel.
Som jag sa är id-kapningar i samband med konkursansökningar ändå ovanliga. Betydligt vanligare är att någon falskt utger sig för att vara någon annan, att man upptar ett lån eller ingår ett avtal av något slag i någon annans namn. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta arbetet med att vidta generella åtgärder för att brett bekämpa id-kapningar. Detta arbete är och kommer att vara centralt för regeringen.
Vad gäller konkursområdet, som frågan direkt handlar om, är det naturligtvis önskvärt med en god kontroll av vem det är som ansöker om konkurs. Samtidigt är det nödvändigt att en konkurs beslutas så snabbt som möjligt. Det ligger i ett sådant ärendes karaktär. På så sätt förhindras att bland annat andra enskilda hamnar i ekonomiska problem genom att de kanske är ovetande om motpartens ekonomiska ställning och ingår avtal med en motpart för vilken en konkursansökan just handläggs. Det finns en balans i detta som är oerhört viktig att beakta.
Det jag tycker är angeläget att lyfta fram är att det är viktigt att det finns en vaksamhet hos våra domstolar, inte minst mot bakgrund av det fall som Gunilla Nordgren tar upp. Jag kan säga att jag är välbekant med just det fallet och med den händelse som omger Gunilla Nordgrens fråga. Jag vill vara tydlig med att det inte finns något som hindrar en domstol från att till exempel kontrollera identiteten hos den som ansöker - om det finns anledning till det. Men det föreskrivs att många mål och ärendetyper inleds genom en skriftlig ansökan som ska undertecknas egenhändigt, detta för att understryka allvaret. Det gäller inte bara konkursansökningar, utan det gäller naturligtvis också många andra områden.
Anf. 66 Gunilla Nordgren (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! En namnteckning är lätt att förfalska. Det kan gälla personer som undertecknar officiella årsredovisningar, som i det här fallet, och det kan Gud bevars gälla även våra namnteckningar. En koll av namnteckningen skulle kunna göras vid passenheten eller i körkortsregistret. Det kan också göras en koll hos Polismyndigheten.
Personen hade gjort vad som förväntas och krävs av medborgare, det vill säga lämnat in en polisanmälan. Vid brott - skadegörelse, misshandel etcetera - måste en polisanmälan göras för den fortsatta processen. Det är ett krav som samhället ställer. Men samhället via myndigheter behöver tydligen inte göra sin del.
Ministern säger i sitt interpellationssvar att det här är straffbart. Det är vi helt överens om, och det visste jag redan. Det är ovanligt, var ministern inne på. Ja, än så länge. Men även om det är ovanligt är det ingen ursäkt för att inte göra allt för att förhindra det - på kort sikt och på lång sikt. Det sägs också i svaret att det finns "möjlighet att omedelbart överklaga beslutet". Ja, men låt oss säga att man är på resande fot eller inte får reda på det. Det var inte fallet denna gång, men att medborgaren kan överklaga när det har blivit fel är ingen ursäkt. Det är ganska självklart att medborgaren ska kunna överklaga när det är fel.
Sedan är ministern inne på att domstolarna ska vara vaksamma och - som det sägs i interpellationssvaret - vid behov vidta åtgärder. Men domstolarna anser - i alla fall enligt massmedier, och jag tror att det stämmer - att det inte finns något lagrum för dem att ställa sådana här krav. Och vem ska avgöra om det är misstänkt? Ska någon tjänsteman eller någon domare göra detta? Hur ska det gå till?
Jag kan tycka att det bästa vore om ni i regeringen snabbt fattade vissa beslut som kan fattas utan lagändring, för lagändringar tar tid, som vi har varit inne på. Det kan till exempel handla om att man ålägger myndigheterna eller i det här fallet tingsrätterna att göra en koll hos Polismyndigheten. Har medborgaren gjort sin del ska banne mig myndigheten göra sin del!
Jag tror på vad ministern säger om att ni jobbar på det. Jag ser fram emot att det ganska snabbt kommer fram lagstiftning som kräver att man antingen är där själv fysiskt eller kan legitimera sig samt reglerar hur det ska gå till. Jag förstår att det tar lite tid, men det ska inte behöva ta jättelång tid.
Ministern var också inne på att det ska finnas en balans. Ja, ibland är det jättebråttom att skicka ut folk ur styrelser, dessutom retroaktivt - det skedde i det här fallet två dagar bakåt i tiden. Personen får reda på det dagen efter, så det är tre dagar då personen inte vet om att den inte är vd för ett börsbolag. No good, skulle jag vilja påstå!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den åtgärd man kan vidta som ett första steg i väntan på en ny skärpning av lagen är att kräva att de här kontrollerna görs, så att det officiella Sverige gör lika mycket som vi kräver av medborgarna. Om jag till exempel råkar ut för inbrott, misshandel eller vad det nu kan vara får jag inte ut ett öre av försäkringsbolaget om jag inte har polisanmält det.
Det bästa vore om man kunde fatta snabba och enkla beslut och sedan jobba vidare med frågan. Håller inte ministern med mig om det?
Anf. 67 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Herr talman och Gunilla Nordgren! Jag vill såklart betona att jag ser väldigt allvarligt på att det förekommer falska konkursansökningar. Jag skulle också önska att jag väldigt snabbt kunde instämma i ett konkret förslag, men mitt uppdrag är naturligtvis att se till att ett sådant konkret förslag i så fall ryms inom ett system vi har i dag. Annars krävs lagstiftning. Jag måste också belysa de konsekvenser som kommer att ske i anledning av en förändring.
Som ett första steg avser jag att överväga frågan inom Justitiedepartementet. När händelser inträffar är det alltid så att vi följer dem, uppmärksammar dem och naturligtvis gör en bedömning av om vi behöver gå vidare på något sätt i någon riktning. Jag vet att Gunilla Nordgren delar min uppfattning att det är otroligt viktigt med bra underlag när man ska fatta beslut. Oavsett om det är regeringsbeslut eller riksdagsbeslut är det naturligtvis oerhört viktigt att vi inte bara väldigt enkelt klipper till med ett beslutsförslag.
Jag försöker visa på att frågan är mer komplex sett i ett större sammanhang. Vi vill leva och lever i ett väldigt öppet samhälle. Där finns det i dag väldigt stora möjligheter att skaffa sig information om andra personer. Det följer i kölvattnet ett antal möjligheter att använda det för intressen av brottslig karaktär.
I grunden är det naturligtvis oerhört positivt att vi lever på det sättet. Men det får en del konsekvenser. Därför har det från min sida varit viktigt att i debatten peka på det viktiga utredningsarbete som vi har på gång om skärpta krav och rutiner för svenska identitetshandlingar.
Mitt svar till Gunilla Nordgren är att vi följer frågan och överväger den. Vi vill naturligtvis koppla den till den generella hållning vi behöver till identitetshandlingar.
Anf. 68 Gunilla Nordgren (M)
Herr talman! Allt det där är vi överens om. Det finns emellertid det vi inte är överens om. Jag anser att regeringen skulle kunna ge uppdrag till tingsrätterna att till exempel kontrollera hos Polismyndigheten. Det är en ganska enkel åtgärd som inte behöver passera riksdagen.
När det däremot gäller det generella som ministern är inne på i dessa cyberattackstider och så vidare är det viktigt att det hålls kontroll på detta. Om medborgaren gör sin plikt att anmäla att den har blivit id-kapad tycker jag att det är tingsrättens skyldighet att kontrollera.
Vi kan konstatera att de var väldigt snabba med att kontakta Bolagsverket. Varför hade de då inte kunnat göra en enkel kontroll? Den här personen begär sig själv i personlig konkurs. Finns det någon polisanmälan? Det är hur enkelt som helst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad som skiljer oss åt i åsikterna är inte vad som behöver göras på lång sikt. Där hoppas jag att det kommer ett bra lagförslag så småningom. Men jag är inte nöjd med svaret att man inte är beredd att vidta vissa snabba åtgärder som inte behöver passera riksdagen enbart genom att tala om att tingsrätterna ska kontrollera. Det kan de antingen göra hos passenheten med namnteckningen, med polisanmälan eller bägge.
Det är någonting som man skulle kunna göra från departementets sida snabbt och enkelt och därmed förhindra eller i varje fall försvåra dessa beteenden tills det kommer en ordentlig lagstiftning på plats som ska ha några månader på sig innan den ska träda i kraft. Jag hade önskat att ni hade tagit till er det och också varit beredda att vidta lite snabba åtgärder.
Anf. 69 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Herr talman! Jag vill tacka Gunilla Nordgren för frågan i interpellationen och debatten. Det är en oerhört angelägen fråga. Jag har varit mån om att sätta den i ett större sammanhang. Det är oerhört viktigt att vi talar om det öppna samhället, hur vi hanterar våra identitetshandlingar och att vi säkerställer att det som är direkta brottsintressen åtgärdas i särskild ordning.
Jag vill återkoppla och skicka med att när det gäller att man i det aktuella fallet direkt kontaktade Bolagsverket är det precis så det ska gå till. Det är precis så det ska göras när en konkursansökan kommer in. Det är alldeles korrekt hanterat. Återigen: Det finns inget som hindrar en domstol att ställa frågor i samband med att man behandlar en ansökan. Jag tror att varken Gunilla Nordgren eller jag vet om det finns domstolar som ställer de frågorna.
Det är som sagt en oerhört viktig och angelägen debatt. Jag är övertygad om att vi tillsammans behöver fortsätta att diskutera dessa frågor. Jag ser själv fram emot utredningens förslag och innehåll. Tack så mycket för debatten!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.