Skadebedömningar kopplade till den nationella säkerhetsrådgivaren
Interpellation 2025/26:286 av Laila Naraghi (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2026-01-16
- Överlämnad
- 2026-01-19
- Anmäld
- 2026-01-20
- Sista svarsdatum
- 2026-02-03
- Svarsdatum
- 2026-02-06
- Besvarad
- 2026-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Ulf Kristersson (M)
Justitieministern har till riksdagen vidgått att statsministern och hans medarbetare borde ha hanterat DN:s förfrågningar med anledning av offentlighetsprincipen mer skyndsamt.
Det hela handlar om hur statsministerns kansli har hanterat journalisters begäran om utlämnande av handlingar i granskningen av statsministerns barndomsvän Henrik Landerholm. Han var tidigare nationell säkerhetsrådgivare men har som bekant lämnat den posten.
Det har rört sig om mycket långa väntetider för DN för att få del av handlingar enligt offentlighetsprincipen.
JO har granskat saken och begärt att Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, gör en utredning och yttrar sig över det som förs fram i anmälan.
JO har kritiserat Regeringskansliet för att de aktuella handlingarna inte handlagts med den skyndsamhet som tryckfrihetsförordningen kräver. I beslutet framhåller JO vikten av att just Regeringskansliet respekterar den insynsrätt som tryckfrihetsförordningen avser att garantera.
JO anser att Regeringskansliet inte redovisat en tillräckligt utförlig bedömning av de enskilda framställningarna och att detta har försvårat granskningen. JO är kritisk till denna brist.
JO:s tillsyn omfattar dock inte regeringen eller enskilda statsråd, så JO är förhindrad att granska statsminister Ulf Kristersson och statssekreterare Johan Stuart. Detta ankommer i stället på riksdagen, i enlighet med regeringsformen.
I denna granskning har justitieministern vidgått att statsministern borde ha hanterat frågan annorlunda. Det är välkommet att justitieministern vidgått, alltså erkänt, detta. Närmare bakgrund ges i interpellation 2025/26:140 och tillhörande ärende i kammaren.
JO:s och Dagens Nyheters granskning har varit omfattande, och utifrån det justitieministern själv vidgått har Regeringskansliet försvårat möjligheten till den insyn och öppenhet som slås fast i grundlagen och anstår vår demokrati.
En annan fråga som uppmärksammats är regeringens hantering av skadebedömningar. I Dagens Nyheter omnämns en skadebedömning från den 21 mars 2023 som statsministerns kansli, Regeringskansliet, gjort med anledning av den tidigare säkerhetsrådgivarens tjänsteutövning. Enligt DN upprättades den först en vecka efter den incident som skadebedömningen handlar om. Enligt medieuppgifter dröjde statsministerns kansli, Regeringskansliet, med att registrera handlingen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson, i hans egenskap av myndighetschef för dels Statsrådsberedningen, dels hela Regeringskansliet:
- Vad innehöll denna skadebedömning?
- Varför dröjde det en vecka mellan incidenten som skadebedömningen handlar om och dateringen på när skadebedömningen upprättades?
- När registrerades skadebedömningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:286
Webb-tv: Skadebedömningar kopplade till den nationella säkerhetsrådgivaren
Dokument från debatten
- Fredag den 6 februari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:70
- Protokoll 2025/26:70 Fredagen den 6 februariProtokoll 2025/26:70 Svar på interpellation 2025/26:286 om skadebedömningar kopplade till den nationella säkerhetsrådgivaren
Protokoll från debatten
Anf. 50 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Laila Naraghi har ställt ett antal frågor till statsministern om en skadebedömning som har tagits fram inom Regeringskansliet. Det handlar om vad skadebedömningen innehöll, varför det dröjde en vecka mellan incidenten som skadebedömningen handlar om och dateringen på när bedömningen upprättades och när skadebedömningen registrerades.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Den aktuella skadebedömningen handlar om en händelse som inträffade när den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren besökte Gällöfsta konferensanläggning. Skadebedömningen har tagits fram inom Regeringskansliet och innehåller en redogörelse för och bedömning av det inträffade.
När Regeringskansliet fick kännedom om händelsen vidtogs flera åtgärder för att hantera situationen. En av åtgärderna var att det gjordes en skadebedömning. Skadebedömningen finns i en handling som har daterats den 21 mars 2023. Att handlingen har daterats det datumet beror på att det var då som handlingen började tas fram.
När det gäller registreringen av handlingen gjordes inledningsvis bedömningen att handlingen inte var allmän, och därför registrerades den inte. När handlingen begärdes ut gjordes bedömningen att den var att betrakta som färdigställd och därmed allmän. Handlingen registrerades den 20 januari 2025.
Anf. 51 Laila Naraghi (S)
Fru talman och justitieminister Gunnar Strömmer! Denna debatt handlar om statsministerns hantering av Landerholmskandalen. Statsministerns bästa kompis utsågs till säkerhetsrådgivare men slarvade och misskötte sig. Min interpellation handlar inte om Landerholms misskötta tjänsteutövning utan om statsministerns, det vill säga det vi i riksdagen enligt grundlag är ålagda att granska. Vi har velat granska statsministern, men han vägrar att svara på frågor. I stället skickas justitieministern.
Fru talman! Den tidigare säkerhetsrådgivaren misskötte sin tjänsteutövning, vilket innebar risk för Sverige. En av flera frågor som därmed har aktualiserats gäller regeringens skadebedömningar.
I Dagens Nyheter omnämns en skadebedömning från den 21 mars 2023. Den gjordes av statsministerns kansli med anledning av Landerholms misskötsel av hemliga uppgifter, men enligt DN upprättades skadebedömningen först en vecka efter incidenten.
Jag har frågat statsministern varför det dröjde, och det justitieministern läste upp ger inga svar. En allvarlig säkerhetsincident hade inträffat. Ansvarig var statsministerns bästa kompis, moderaten Henrik Landerholm. Varför dröjde statsministerns kansli med att göra en skadebedömning?
Fru talman! Varför polisanmäldes inte Landerholm? Det finns en skyldighet för en myndighet att anmäla misstankar om vissa brott. Enligt lagen om offentlig anställning ska den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott anmälas. Anmälningsplikten gäller bland annat misstankar om att någon av oaktsamhet röjt en hemlig uppgift, brottsbalken 20 kap. 3 §, vilket det ju handlade om här.
Det var statsministerns säkerhetsavdelning som gjorde skadebedömningen och involverade statsministerns närmaste medarbetare, och statsministern har till medierna sagt att det var säkerhetsavdelningens bedömning att inte polisanmäla. Ett beslut som han som chef var informerad om och inte ändrade. Chefen är ansvarig!
Fru talman! Varför diariefördes skadebedömningen först efter mer än 600 dagar? Enligt justitieministerns svar nyss var det för att handlingen begärdes ut och att bedömningen då gjordes att den var att betrakta som färdigställd och därmed allmän.
Här avslöjas statsministerns och tyvärr också justitieministerns bristande respekt för våra grundlagar. I Sverige har vi nämligen sådana, och de gäller också Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer. Skadebedömningen borde väl sägas ha legat till grund för statsministerns och hans medarbetares beslut att inte polisanmäla Landerholm och var därmed att betrakta som allmän handling, enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen 2 kap. 10 §. Handlingen borde då ha diarieförts samma dag som beslutet fattades att inte polisanmäla Landerholm. Men det skedde ingen diarieföring.
Eller menar statsministern och justitieministern att beslutet att inte polisanmäla statsministerns bästa kompis vilade på annan grund, kanske den nära vänskapen eller partibanden? Här blir justitieministern svaret skyldig. Har statsministern ignorerat tryckfrihetsförordningen, eller har han skyddat sin kompis? Eller både och?
Fru talman! På frågestunden i går ställde jag en fråga till justitieministern om varför justitieministern står i vägen för att låta riksdagen granska Kristersson enligt grundlagen. Jag konstaterade även att Strömmer själv bara dras djupare ned i Landerholmhaveriet. I stället för svar fick jag en fråga. På vilket sätt då, undrade Gunnar Strömmer. Som han visste hade jag inte replikrätt då, men jag ska svara honom nu: på många sätt. Exempelvis har han snärjt in sig i statsministerns bristande tjänsteutövning i fråga om efterlevnaden av grundlagen tryckfrihetsförordningen. Det finns fler exempel i detta haveri. Jag har kollat, Gunnar Strömmer.
Sveriges riksdag borde få granska statsministern, men justitieministern ställer sig emellan och lånar ut sitt goda namn. Jag beklagar det, för det gynnar inte svensk demokrati.
Anf. 52 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Laila Naraghi, för möjligheten att återigen diskutera dessa viktiga frågor!
Det är ingen som står i vägen för riksdagens granskning av de här frågorna. Ett uttryck för det är att Laila Naraghi ställer frågor i olika sammanhang i både interpellationer och skriftliga frågor, och senast i går på frågestunden, och hon får svar på de frågorna. Det är möjligt att Laila Naraghi inte är nöjd med svaren. Men det är inte så att någon står mellan ledamotens möjligheter att ställa frågor och att få svar.
De frågor som har ställts i interpellationen handlar närmare om vad skadebedömningen innehöll, och det har jag redogjort för. Det ställdes också en fråga om varför det dröjde en vecka mellan incidenten som skadebedömningen handlar om och när den daterades, och det har jag också redogjort för. Det gäller också skälen till varför den registrerades vid den tidpunkten. Frågorna ställs, och jag svarar på dem.
Vad gäller frågan om KU är det inte min och inte heller statsministerns sak. Jag tycker möjligtvis att man som utomstående betraktare kan notera att KU har haft praxis som gällt under lång tid att inte granska ärenden som är föremål för pågående rättsprocesser.
Det var också skälet till att Socialdemokraterna, som jag har förstått det från sidan, instämde i den bedömningen förra våren när KU prövade frågan om KU skulle granska det. Sedan har uppenbarligen Socialdemokraterna ändrat sig på den punkten. Det är helt okej. Det har jag inga synpunkter på.
Möjligtvis kanske det låter lite högstämt att tala om konstitutionell praxis eller KU:s praxis när Socialdemokraterna själva väljer att i det här läget se på frågan på ett annat sätt. Nåväl, det är KU:s hantering, och inte min och inte statsministerns.
Det vi kan bidra med är att när ledamöter som Naraghi ställer frågor efter bästa förmåga svara på de frågorna. Det är därför jag är här. I den mån det ligger till grund för påståendet att jag dras in i detta får jag leva med det. Jag upplever att jag lever upp till mina demokratiska förpliktelser att svara på de frågor som Laila Naraghi ställer.
Anf. 53 Laila Naraghi (S)
Fru talman! Jag noterar att jag inte får svar på frågorna. Det räcker för den som följer debatten att läsa protokollet, läsa min fråga och se vad justitieministern först svarade.
Varför dröjde statsministerns medarbetare med att göra en skadebedömning? Det finns inget svar på det från justitieministern. Varför polisanmäldes inte Landerholm? Varför diariefördes skadebedömningen först efter mer än 600 dagar? Det finns heller inget svar på det.
Fru talman! Jag noterar att justitieministern svar om varför det registrerades så pass sent, samtidigt som statsministerns beslut att inte polisanmäla Landerholm enligt Kristersson baserades på Säkerhetsavdelningens skadebedömning, minsann är KU-anmälanfähigt.
Det är anmärkningsvärt att man från statsministerns och justitieministerns sida i deras tjänsteutövning ignorerar tryckfrihetsförordningen, lagen om offentlig anställning och brottsbalken.
Min bild av justitieministern är annars att han är noggrann, men här har något gått snett. Nog borde väl justitieministern anse att tryckfrihetsförordningen ska följas också av herr statsminister, eller?
Vi får helt enkelt återkomma till granskningen av det svar som justitieministern lämnade här i dag. Jag ska också studera protokollet över vad som egentligen sägs här i dag från justitieministerns sida.
Fru talman! I riksdagen vill vi följa grundlagen och få granska statsministern. Det är vår uppgift. Kruxet är bara att statsministern nu hindrar riksdagen från att fullgöra sin uppgift. Det ger vibbar av andra mäktiga män i världen som skyddar sina kompisar och blockerar granskning.
I konstitutionsutskottet blockerar nämligen Kristersson möjligheten att få titta på detta. Moderaterna blockerar oppositionens möjlighet till insyn och granskning. Det är ovärdigt. Argumentet som anförs är att Landerholm står inför rätta. Det är ett argument som inte håller, för vi vill inte granska Landerholm. Vi vill granska Kristersson.
Fru talman! Det faktum att justitieministern står här i dag och talar om frågorna jag ställt visar att det går att granska enligt gällande praxis. Om detta vore föremål för en rättsprocess skulle justitieministern inte stå här i dag och tala i sak om detta.
Detsamma gäller andra delar av denna härva som justitieministern också har uttalat sig om och där vidgått och erkänt att statsministern har gjort fel. Varför ska KU inte få granska statsministern? Svaret är rätt uppenbart.
Kristersson och Strömmer håller moderaterna i konstitutionsutskottet i ett hårt grepp. Det är besvärande att statsministern genom sitt parti förhindrar den grundlagsskyddade granskningen av regeringen.
Fru talman! Jag satt sex år i konstitutionsutskottet under regeringarna Löfven och Andersson. Aldrig att någon av dem skulle förhindra KU från att granska dem. Aldrig att vi S-ledamöter skulle stoppa den då borgerliga oppositionen från insyn och granskning.
Jag var med vid granskningen av Transportstyrelsen. Nog granskade vi regeringen. Vi satte grundlagen framför partilojalitet. Det tyckte våra statsministrar och övriga ministrar var en självklarhet, för Socialdemokraterna respekterar grundlagen. Det är pinsamt att Kristersson inte förmår detsamma, och det skadar Sverige.
Fru talman! Det vi ser i dag är i stället en statsminister som mörklägger. Vad är det Kristersson inte vill ska synas? Det är sorgligt att se justitieministern försöka täcka upp för detta statsministerns haveri.
Jag har själv erfarenhet av gott samarbete med Gunnar Strömmer, och jag uppskattar justitieministern. Jag hade höga förväntningar på hans integritet. Om han menar allvar med att riksdagen och KU ska få granska detta, se då till att släppa greppet om moderaterna i KU.
Det är inte värdigt att Moderaterna stoppar oppositionen från att granska regeringen. En dag kommer röken att skingras kring vad Kristersson håller på med på Statsrådsberedningen. Det kommer inte att vara vackert.
Jag begär inte att justitieministern ska hålla med mig. Men jag frågar varför han inte ställer sig på grundlagens sida. Riksdagen har rätt att få granska statsministern. Kan Gunnar Strömmer och Ulf Kristersson släppa greppet om KU-moderaterna så att en prövning kan starta?
Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Man kan säkert diskutera hur hårt grepp statsministern och justitieministern har om konstitutionsutskottets ledamöter. Men vi kan vara säkra på att de inte hade något grepp om Socialdemokraternas ledamöter.
De socialdemokratiska ledamöterna tyckte våren 2025 att konstitutionsutskottet skulle följa den praxis som gällt under väldigt lång tid, också i relation till socialdemokratiska statsråd, vad gäller frågan om pågående rättsprocesser.
Jag värderar inte den frågan. Det är KU som avgör det. Men eftersom Laila Naraghi har ett ganska högt tonläge kan vi i varje fall vara överens om att jag inte styrde några socialdemokratiska ledamöter i KU när de stod upp för den bedömning som Laila Naraghi nu avfärdar som ovärdig. Det kanske var det minst långtgående uttrycket som användes.
Under alla omständigheter är det ingen sak som justitieministern hanterar. Det är någonting som riksdagen och konstitutionsutskottet hanterar, och uppenbarligen har hanterat på exakt samma sätt undre väldigt lång tid. Det tycker jag ändå att man ska ha med sig. Jag har inga problem med att man ändrar uppfattning, men då får man stå för att man gör en annan bedömning.
Den praxis som gällt under tio år vill vi inte ska gälla längre, för nu tycker vi att det finns andra omständigheter som talar för någonting annat. Det är helt okej att säga så. Men jag tycker möjligtvis att det påverkar tyngden i den ganska högstämda och retoriskt ganska hårt drivna anklagelseakten.
Vad gäller de frågor som Laila Naraghi säger sig inte ha fått svar på stämmer inte det. Laila Naraghi ställer exempelvis frågan varför skadebedömningen är registrerad vid en viss tidpunkt. Jag har sagt när det skedde och vad som var de bakomliggande skälen till det.
När den begärdes ut gjordes bedömningen att handlingen var färdigställd, och då registrerade man den och lämnade ut den. Det är möjligtvis så att Laila Naraghi inte är nöjd med svaret. Men det råder ingen tvekan om att jag å statsministerns vägnar svarade på de frågor som Naraghi ställde.
Det är ingen som står i vägen för Laila Naraghis och för den delen andra ledamöters möjligheter att ställa frågor. Interpellationer, skriftliga frågor och frågestunder som den igår är väl en del av den granskning som i sådana fall Socialdemokraterna och för den delen andra partier kan ägna sig åt i den här frågan. Ingen står i vägen för den.
Låt oss gärna ha ett rakt utbyte om innehållet. Möjligtvis skulle vi klara oss utan de mest långtgående konspirationsteorierna. Det tror jag inte att dessa viktiga frågor är betjänta av.
Anf. 55 Laila Naraghi (S)
Fru talman! Justitieministern ger ett felaktigt uttryck för vad Socialdemokraterna har sagt i konstitutionsutskottet. Det blir rätt märkligt.
Jag vill också säga att justitieministern verkligen kan sina härskartekniker. Jag tänker inte tala mer om dem nu. Det kan vi ta i ett annat sammanhang.
Jag får inte raka besked. Det är inte ett rakt utbyte. Ska inte statsministern och hans kansli respektera tryckfrihetsförordningen? Borde inte handlingen ha registrerats och diarieförts i anslutning till att beslutet fattades att inte polisanmäla Landerholm?
Det måste väl ha varit skadebedömningen som var grunden för att inte polisanmäla det. I så fall borde den ha diarieförts enligt tryckfrihetsförordningen, lagen om offentlig anställning och brottsbalken. Här har inte något rakt utbyte förevarit.
Fru talman! Justitieministern har återkommande sagt att KU kan granska detta, att inget hindrar KU och att statsministern och han inte står i vägen. I princip säger justitieministern då att KU och ingen annan äger detta. Givet att vi socialdemokrater vill granska och moderaterna i KU stoppar oss får man ju tolka justitieministern som att det är moderaterna i KU som själva bär ansvar för mörkläggningen.
Tycker justitieministern att det är rimligt att hans partikamrater stoppar oss från att granska statsministern? Hur ser han på detta? Om justitieministern menar allvar med sina ord om att han respekterar grundlagen: Släpp KU-moderaterna fria!
Avslutningsvis, fru talman! Jag har själv arbetat på Regeringskansliet, på UD. Jag har själv varit inne i RK-karusellen och tagit fram och granskat underlag. Jag förstår att det sannolikt är Statsrådsberedningen som satt underlaget i justitieministerns hand. Han har kommit hit till riksdagen med svar som sätter honom själv i en väldig rävsax i fråga om svensk grundlag, i detta fall tryckfrihetsförordningen.
Jag beklagar detta. Jag säger det för att jag verkligen respekterar Gunnar Strömmer.
Anf. 56 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag tror kanske att man får skilja på sak och process. Jag har svårt att se att jag hamnar i klammeri med rättvisan genom att komma hit och svara på de frågor som Laila Naraghi har ställt. Jag besvarar dem å statsministerns vägnar, så att säga. Detta är, skulle jag säga, i högsta grad inte bara förenligt med utan också en förutsättning för den demokratiska rättsstaten.
Jag vet faktiskt inte vad Laila Naraghi avser när hon talar om härskartekniker. Jag ägnar mig väldigt sällan åt sådana.
Det ställs frågor; jag besvarar dem. Jag konstaterar möjligen att jag tycker att en del av retoriken är väl laddad. Jag kanske också tycker att det sägs en del överord, i synnerhet om KU:s hantering, eftersom det var Socialdemokraternas linje så sent som i våras att det skulle hanteras på exakt det här sättet. Har man ändrat uppfattning är det helt okej. Men möjligtvis skulle det påverka tonläget – det var min enkla poäng – när man nu riktar eller slungar anklagelseakter mot de partier i konstitutionsutskottet som tycker på samma sätt som Socialdemokraterna gjorde i våras om det sätt på vilket dessa frågor har hanterats under ett decennium.
Under alla omständigheter är det inte min sak att värdera KU:s hantering av de här frågorna. Självklart ska riksdagen självständigt granska regeringen och statsministern. Det sker också. Ett viktigt uttryck för det är det utbyte som vi har här i dag. Det gäller också andra svar som lämnas på andra interpellationer, skriftliga frågor och, för den delen, frågor som ställs här i kammaren i frågestunder. Det var en frågestund senast i går.
Det här utbytet får fortsätta. Vi kommer att fortsätta att svara på frågor. Jag förutsätter att det kommer att ställas fler. Och det finns ett allmänt intresse av att diskussionen fortsätter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.