Sjukskrivningar hos ungdomsgenerationen
Interpellation 2014/15:626 av Johan Forssell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-05-22
- Överlämnad
- 2015-05-25
- Anmäld
- 2015-05-26
- Sista svarsdatum
- 2015-06-09
- Svarsdatum
- 2015-06-12
- Besvarad
- 2015-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Sjukfrånvaron ökar dramatiskt, och Försäkringskassan begär mer eller mindre kontinuerligt anslagsförstärkningar för att klara de ökande kostnaderna. Just nu ser det ut som att kostnaderna för sjukpenning är på väg att fördubblas från 16 miljarder 2010 till nästan 32 miljarder 2015.
Att förebygga ohälsa är komplicerat och bygger på ett stort antal olika insatser. Ett återkommande problem är att för lite görs för att förebygga att problemen över huvud taget uppstår. Redan hos barn och ungdomar går det att identifiera personer som befinner sig i riskgrupper för att med tiden drabbas av sjukdomar och olika besvär. Det handlar inte minst om barn som rör sig väldigt lite och därför drabbas av problem kopplade till fysisk inaktivitet och fetma. Forskning visar dessutom att den som utvecklar fetma i unga år tyvärr löper stor risk för att tvingas leva med problemen under lång tid, inte sällan med tillhörande sjukskrivningar.
Sverige är det land i Norden som har minst idrott och hälsa på skolschemat i grundskolan. Det drabbar framför allt de elever som kommer från hem där idrott och motion inte är en naturlig del av vardagen. Alliansen presenterade i höstas ett förslag om att öka undervisningen i idrott och hälsa med 100 timmar. Tyvärr har regeringen valt att skrinlägga planerna.
Därför är mina frågor till socialförsäkringsministern:
Vilka konkreta initiativ tänker ministern ta för att förebygga framtida sjukskrivningar hos ungdomsgenerationen?
Är ministern beredd att verka för ytterligare undervisning i idrott och hälsa som en åtgärd för att förebygga sjukskrivningar hos unga?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:626
Webb-tv: Sjukskrivningar hos ungdomsgenerationen
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:115 Fredagen den 12 juniProtokoll 2014/15:115 Svar på interpellation 2014/15:626 om sjukskrivningar hos ungdomsgenerationen
Protokoll från debatten
Anf. 40 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Johan Forssell har frågat vilka konkreta initiativ socialförsäkringsministern tänker ta för att förebygga framtida sjukskrivningar hos ungdomsgenerationen samt om ministern är beredd att verka för ytterligare undervisning i idrott och hälsa som en åtgärd för att förebygga sjukskrivningar hos unga.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Låt mig inleda med att säga att jag i stort sett delar den problembild interpellanten beskriver. Att förebygga ohälsa är komplicerat och bygger på ett antal olika insatser. Låt mig också säga att jag är glad över att få besvara just denna interpellation, eftersom folkhälsofrågorna under alltför många år fört en undanskymd tillvaro i den politiska debatten.
Min och regeringens utgångspunkt är att hälsa påverkas av socioekonomiska förhållanden och är ojämlikt fördelad i befolkningen. Det förebyggande arbetet mot ohälsa, bland annat mot den ökade psykiska ohälsan och fetman, är en stor utmaning.
Precis som interpellanten säger går det redan hos barn och unga att identifiera personer som senare i livet i högre grad riskerar att drabbas av ohälsa. För att öka möjligheterna att leva upp till målen för verksamheten måste de största barngrupperna i förskolan bli mindre och fritidspedagogiken i fritidsverksamheten stärkas. Grundskolan har enligt läroplanen i uppdrag att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Alla elever ska också enligt skollagen ha tillgång till en väl fungerande elevhälsa som främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. För detta krävs en jämlik skola som kan ge alla barn och unga utbildning av hög och likvärdig kvalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det pågår även arbete inom Regeringskansliet om hur vi bäst ska kunna motverka stillasittandet och öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen i stort, inte minst i gruppen barn och unga.
Ett viktigt beslut som regeringen har fattat är tillsättandet av en kommission för jämlik hälsa. Kommissionens huvudsakliga fokus kommer att vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Den ska lämna förslag som på kort, medellång och lång sikt kan bidra till att hälsoklyftorna minskar.
Till sist: Det är den här regeringens ambition att sätta idrotten högre på den politiska dagordningen. Idrotten bidrar med mycket till det svenska samhället, och jag bedömer att det finns potential till än mer. Det är min förhoppning att idrottsrörelsen och regeringen ska kunna gå hand i hand i folkhälsoarbetet för att minska hälsoklyftorna. Regeringen har också i vårändringsbudgeten föreslagit ökade anslag till idrottsrörelsen. Detta möjliggör att fler ges möjlighet att idrotta och därmed tillgodogöra sig en bättre hälsa.
Anf. 41 Johan Forssell (M)
Herr talman, statsrådet! Det är viktigt och bra att vi kan ha den här diskussionen. Jag vill tacka för ett svar som jag i grund och botten instämmer i ganska mycket när det gäller synen på ohälsa och de problem och utmaningar som vi står inför där. Det är också ett ganska långt svar, och det tycker jag är bra.
Det är egentligen bara två problem med svaret utifrån mitt perspektiv. Det ena är att interpellationen handlar om sjukskrivningar och svaret handlar om ohälsa. Det är inte riktigt samma sak, utan det är faktiskt två helt olika saker. Det andra är att den konkreta fråga som jag ställer är kopplad till idrott och hälsa i skolan, om regeringen är beredd att ta upp den boll som alliansregeringen spelade fram om att förstärka skolidrotten. Jag kan inte hitta något svar på det i statsrådets svar, men vi kanske får tillfälle att bena ut det under debatten.
Vi ser i dag tyvärr hur sjukskrivningarna i Sverige ökar. De ökar ganska markant. De har gjort det under ett antal år, i och för sig från en mycket låg nivå. Det finns naturligtvis flera olika faktorer som förklarar det. En viktig pusselbit kom häromdagen, när det konstaterades att Försäkringskassan inte längre kontrollerar vid de tidpunkter man ska kontrollera, vid 90 och 180 dagar. Det är tyvärr alldeles för få som i tid får det stöd och den hjälp som man har rätt till.
Men jag tycker också att man ska ta ett mer långsiktigt perspektiv och fundera över hur vi rustar en ny generation för att klara av arbetslivet och ser till att man går ut med förutsättningar för att kunna jobba också lite längre upp i åldrarna än vad man gör i dag. Lyckligtvis lever vi allt längre i Sverige. Många 65-åringar är i dag piggare än hur det var för bara några år sedan, och vi kommer att behöva arbeta längre upp i åldrarna.
Samtidigt ser vi utmaningar. Vi ser den psykiska ohälsan och även en fysisk ohälsa. Ibland påstås det lite felaktigt, skulle jag säga, att ungdomar inte längre rör på sig. Jag tror generellt sett att man rör på sig mer än tidigare. Men vi ser också en väldig klyvning i ungdomsgenerationen, där allt fler idrottar och motionerar mycket mer än tidigare men där en större grupp än tidigare inte rör på sig över huvud taget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Visst finns det socioekonomi i detta, som statsrådet nämner. Den viktigaste förklaringen här, när man tittar på forskningen, är föräldrars utbildningsbakgrund. Tyvärr ser vi hur problem går i arv mellan olika generationer.
Då är frågan: Är skolidrotten det som allena kan råda bot på detta? Nej, förmodligen inte, utan det finns jättemycket att göra här, inte minst för att stärka föräldrars ansvar. Man kan göra mycket på politisk nivå, kommunalt, som att se till att det finns grönytor för att kunna idrotta på.
Men skolidrotten har den fördelen att den riktar sig till alla elever. Jag tror att den är viktig, inte minst för de barn och unga som inte får med sig motion och hälsa från hemmet.
En utredning från riksdagens utredningstjänst konstaterade just det jag skriver i interpellationen, att Sverige faktiskt ligger i botten i Europa när det gäller undervisningstid i grundskolan i idrott och hälsa. Till och med i Norden tror jag att vi ligger allra sist. Det är ju inte bra, mot den här bakgrunden.
Alliansen förde i valmanifestet i höstas fram förslaget att göra en ökning av idrott och hälsa. Den borde ha varit ännu större, men det var i alla fall en bra början, att plussa på 100 timmar. Det förslaget hade vi uppe till behandling i höstas. Då valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet att rösta nej. Det tycker jag är beklagligt, så jag vill upprepa frågan: Är regeringen beredd att ta initiativ här?
Anf. 42 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Jag måste dock börja med det som Johan Forssell inledde sitt inlägg med. Han sa att ohälsa inte hänger ihop med ökade sjukskrivningar. Det är någonting som vi är många som har misstänkt länge, nämligen att Moderaterna inte har sett något samband mellan ökad ohälsa och ökade sjukskrivningar. Men det måste vara första gången man så tydligt uttrycker det från riksdagens talarstol.
Det är nog också det som ligger bakom att man under den moderatledda regeringens tid ägnade mer kraft åt att jaga sjuka människor och försämra villkoren för dem än att faktiskt satsa på att förebygga ohälsa och se till att sjuka människor ska kunna hjälpas tillbaka till ett friskt och arbetsamt liv.
Från regeringens sida ser vi en tydlig koppling mellan ökad ohälsa och ökad sjukskrivning. Vi ser just hälsa som ett oerhört viktigt område att prioritera för framtiden.
Trots att Sverige är ett av världens kanske rikaste och mest välmående länder finns det nämligen skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Ett tydligt exempel på det är skillnaden i medellivslängd mellan en kvinna med hög utbildning och en kvinna med kort utbildning. Denna skillnad är i dagsläget drygt fem år. Det är naturligtvis oacceptabelt. Denna skillnad på fem år är fem år av liv och möjlighet att vara med nära och kära och möjlighet och rätt att få finnas till.
Men vad som är värre är att denna skillnad mellan just dessa olika grupper dessutom har ökat med nästan ett helt år under de senaste 15 åren. Utvecklingen går med andra ord åt fel håll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför har regeringen nu satt upp ett mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska utjämnas inom en generation. Som ett medel för att nå detta mål har vi nu också tillsatt en kommission för jämlik hälsa som under två års tid ska arbeta med frågan och belysa samtliga politikområden för att man ska se vilka åtgärder som behöver vidtas på kort, medellång och längre sikt för att komma till rätta med detta.
Detta är en av de allra största utmaningar som vi står inför. Jag får ändå tolka de övriga delarna i Johan Forssells inlägg som en vilja till att vara med och bidra till denna diskussion och att man också från Moderaternas sida vill prioritera kampen mot ohälsan och kampen för en bättre hälsa mycket mer än förut. Det är glädjande.
Det som vi har kunnat konstatera från internationella forskningsstudier och kommittéer, inte minst den kommitté som var upprinnelsen och inspirationen till regeringens uppsatta mål, den så kallade Marmotkommissionen, är just att om man ska kunna främja hälsa och kunna bygga långsiktigt måste man satsa på barn och unga.
Vi vet att vi i Sverige har en god grund för detta. Vi har barnavårdscentraler, som på sätt och vis är unika i sitt slag och som omfattar alla barn. Vi har en stor medvetenhet om detta i skolan, och det är väldigt många barn och unga som idrottar. Men vi kan inte slå oss till ro och säga att vi är nöjda med denna utveckling. Vi vet nämligen att i relativt många andra länder är just stillasittande, övervikt och fetma några av de största folkhälsoutmaningarna.
Jag tror att vi kan komma åt en del av detta genom att diskutera hur skolidrotten fungerar. Vi vet att väldigt många av dem som kanske allra mest behöver skolidrott, och som inte har samma möjligheter att idrotta på sin fritid, av olika skäl inte heller idrottar i skolan. Det beror kanske på att idrottsundervisningen ibland kanske inte är anpassad tillräckligt mycket eller att den är för ensidig för att locka barn och unga. Det borde vara en fråga att diskutera. Det vet jag också görs på Utbildningsdepartementet.
Men till detta ska också läggas den dagliga motionen, som skolan skulle kunna bidra med varje dag året om.
Anf. 43 Johan Forssell (M)
Herr talman! Jag tycker i grund och botten att dessa hälsofrågor är för viktiga för att man hela tiden ska identifiera skillnader mellan partierna. Kanske skulle man ibland tjäna på att se lite grann till vad det är som förenar oss. Jag tror inte att skiljelinjen här egentligen går mellan ett eller annat parti utan att det nog mer handlar om de människor i olika partier som har fokus på dessa frågor och de som inte har det. Det är i alla fall min inställning här.
Sedan finns det mycket annat som vi kan diskutera, argumentera och kanske till och med bråka om ibland. Men detta borde vara viktigare än så.
Därför blir jag lite bekymrad när jag hör Gabriel Wikström stå i denna talarstol och hitta på vad jag har sagt. Det var nämligen det som statsrådet just nu gjorde. Jag sa att ohälsa kopplat till sjukskrivningar är två olika saker - det är det faktiskt - inte att de inte har någonting med varandra att göra. Men det är faktiskt två olika saker.
Nu går vi snart på sommarledighet. Jag kan då skicka med Gabriel Wikström följande fundering: Hur kommer det sig egentligen att sjukskrivningarna ökar så mycket i Sverige och att de har fluktuerat över tiden, när vi samtidigt ser att hälsoläget i Sverige ligger ganska konstant? Det är till och med så att vi lever längre nu än vi gjorde tidigare. Det kan vara en liten sommaruppgift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men nog om detta. Jag delar mycket av det som statsrådet säger här. Jag skrev några saker som statsrådet sa: satsa på barn och ungdomar, jämlik hälsa, låt oss inte slå oss till ro.
Problemet här är att Gabriel Wikström inte funderar på vad som blir konsekvensen av det. Konsekvensen borde vara att göra någonting här och nu, inte bara att tillsätta kommissioner och skjuta detta framåt i tiden.
Här finns faktiskt ett förslag som vi vet skulle vara mycket positivt för just de barn och ungdomar som Gabriel Wikström riktar sig till, alla de barn som inte får med sig idrott och motion hemifrån. De riskerar, om utvecklingen fortsätter, att drabbas av problem med knän, axlar och så vidare. De behöver mer fysisk aktivitet.
En kommission som ska sitta ned och titta på frågorna kanske inte är fel. Men jag skulle också vilja uppmana regeringen att titta på allt arbete som har gjorts. Detta är ett område som är mycket tydligt forskningsbelagt redan i dag. Jag bistår gärna i så fall, om det är där skon klämmer, genom att kanske skicka en del av denna information.
Jag tycker verkligen att det vore mycket positivt om vi inte bara begravde detta i nya utredningar utan att vi faktiskt gjorde någonting åt det här och nu. Dessa problem kommer nämligen inte att bli mindre.
Jag vill upprepa min fråga till Gabriel Wikström: Varför valde regeringen, mot den positiva ambitionsnivå och de höga ambitioner som statsrådet skriver om i svaret, ändå att rösta nej till det konkreta förslag som låg på riksdagens bord om att nu förstärka undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan? Vad var förklaringen till det?
Anf. 44 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jag tror att det är mycket viktigt att se att den här regeringen jobbar långsiktigt. Hälsofrågorna måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Vi saknar tyvärr kunskap om samverkande faktorer mellan olika politikområden. Vi saknar tillräckligt välutvecklade modeller för att till exempel kunna genomföra mer av sociala investeringar för att kunna göra insatser tidigt i hälsofrämjande riktning med mera. Det är därför vi tillsätter en kommission för jämlik hälsa.
Men samtidigt som detta sker, och samtidigt som vi har blicken riktad mot framtiden och vad vi behöver göra inom några år för att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna, sker det naturligtvis också mycket här och nu.
Det som jag kan nämna när vi talar om just stillasittande är till exempel de 32 miljoner extra som regeringen har anslagit till idrottsrörelsen. Det är pengar som absolut kommer att gå till att främja integration men som också kommer att bidra till att grupper av ungdomar som i dag är underrepresenterade när det gäller idrottsverksamhet ska få ökad tillgång till idrottsverksamhet. Detta i sin tur leder naturligtvis till ökad fysisk aktivitet, vilket i sin tur främjar en bättre hälsa hos dessa ungdomar.
Till detta ska också läggas de tilläggsdirektiv som regeringen lade fram i februari till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksdirektiv, som handlar om att se hur vi kan skapa fler rökfria miljöer, hur vi kan minska exponeringen för barn och unga av till exempel cigaretter och hur vi kan se till att färre barn och unga börjar röka och därmed kan se fram emot ett längre och mer hälsosamt liv. Det är några av de saker som regeringen har gjort i närtid och som naturligtvis kommer att få stor effekt på den framtida hälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag välkomnar att Johan Forssell och Moderaterna vill tala om folkhälsa. Det har inte varit uppenbart under den tid som Moderaterna var det ledande partiet i den förra regeringen, då folkhälsofrågorna fick en mycket undanskymd roll och man verkade vilja hänföra detta helt till individens fria val. Det var ingenting som hade med politik och samhälle att göra.
Jag välkomnar alltså att Moderaterna uppenbarligen svänger om i den här frågan och ser folkhälsofrågorna som viktiga. Jag ser också fram emot fortsatta diskussioner på området. För att frågorna ska kunna diskuteras på djupet - för att det inte ska bli bara en interpellationsdebatt då och då utan för att vi ska komma framåt - är det dock viktigt att inte stirra sig blind på enskilda lösningar som riskerar att inte alltid leda framåt.
Ett sådant exempel är just mer idrottsundervisning. Det är möjligt att det skulle kunna bidra till en bättre folkhälsa, men samtidigt vet vi - vilket jag sa i mitt tidigare inlägg - att ett stort problem i skolan i dag är att väldigt många unga som skulle behöva mer idrottsundervisning inte går på den idrottsundervisning som finns redan i dag. Det kanske är för att den inte är tillräckligt anpassad för deras behov eller för att den är för ensidig och inte tillräckligt utvecklad. Detta är en fråga att diskutera.
En annan fråga att diskutera är det uppdrag skolan redan i dag har, nämligen att främja fysisk aktivitet varje dag vid sidan av idrotten. Också detta vet vi sker i ett fåtal skolor, medan de flesta skolor inte främjar detta på ett sådant sätt att det leder till en bättre hälsa. Det vore mer intressant att diskutera, och här har vi sagt att förutsättningarna för fritis behöver förbättras men också att samarbetet mellan idrottsrörelsen och skolan skulle kunna öka i syfte att främja en bättre hälsa.
Anf. 45 Johan Forssell (M)
Herr talman! Om jag var i Gabriel Wikströms kläder skulle jag nog vara lite försiktig med att ta upp just de ekonomiska anslagen till idrottsrörelsen. Där har det så sent som i valrörelsen ställts ut omfattande löften, och bilden man får när man talar med många i idrottsrörelsen är att regeringen inte alls har nått upp till det man har lovat. Det skulle jag alltså vara lite försiktig med.
Den här interpellationen har dock egentligen en annan utgångspunkt. Frågan är snarare hur vi når dem som inte omfattas av idrottsrörelsen. Det handlar om dem som i dag inte idrottar - de som inte spelar fotboll, går på ridning eller tränar hockey. Det är just för de barnen och ungdomarna jag tror att idrott och hälsa i grundskolan är så viktig, för det är ett obligatorium för dem. Det är väldigt svårt att nå dem på något annat sätt, och för dem spelar det här stor roll.
Jag delar uppfattningen att vi inte bara behöver mer idrottsundervisning utan också bättre undervisning. Vi behöver modernare undervisning och, skulle jag säga, mer av lek och att testa på - kanske lite mindre tävling, helt enkelt. Det finns även rapporter från Skolinspektionen som tyder på det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska prata folkhälsa, säger Gabriel Wikström. Visst kan vi prata, men skiljelinjen i den här debatten verkar vara huruvida vi ska prata om det eller göra någonting. Det jag har fört fram är det konkreta initiativ för att förstärka undervisningen i idrott och hälsa med 100 timmar som faktiskt låg på bordet. Med all respekt är detta inget man behöver studera så mycket mer, för det är redan forskningsbelagt; vi har till och med gjort en del omfattande experiment på det i det här landet - med tydliga resultat. Vad vi kan se är att det inte bara leder till att barn och ungdomar blir friskare och att det minskar risken att drabbas av sjukdomar utan också att det leder till att man presterar bättre i skolan.
Jag välkomnar diskussionen om rökning och allt sådant, men jag vill för tredje gången upprepa min fråga. Varför valde regeringen och regeringspartierna att rösta nej till initiativet om mer idrott i skolan?
Anf. 46 Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Herr talman! Jag upplever att jag har svarat på den fråga Johan Forssell ställer för tredje gången. Däremot kan jag poängtera det jag sa i mitt tidigare inlägg, nämligen att det är viktigt att se detta i ett sammanhang och i ett mycket bredare perspektiv än att tro att man med en quickfix i form av enbart fler timmar idrottsundervisning i skolan ska kunna lösa den stora utmaning vi står inför när det gäller att förbättra hälsan hos våra barn och unga.
Detta är ett arbete som måste bedrivas brett, på flera politikområden, men det är också ett arbete som kräver att vi gör saker och ting annorlunda än i dag. Det gäller idrottsundervisningen, där vi som sagt verkar vara överens om att den ibland kanske är för ensidig och ibland kanske riktad mot ungdomar som redan i dag idrottar utanför skolan. Det handlar också om hur skolan skulle kunna främja fysisk aktivitet även på de stunder man inte har en schemalagd idrottsaktivitet.
När det gäller de löften om höjda anslag som Socialdemokraterna gav idrottsrörelsen och svenska folket i valrörelsen står vi fast vid dem. Vi har nu börjat med det första steget mot att uppfylla dessa löften, med 32 miljoner extra i år. Det kommer sedan att växlas upp till 64 miljoner från och med nästa år. Detta är första gången sedan 2009 som idrottsrörelsen får ökade anslag, så om jag var Johan Forssell skulle jag nog vara lite försiktig med att peka finger åt regeringen i den här frågan. Jag skulle nog i stället se till att Moderaterna uppdaterade sin egen idrottspolitik innan man klankade ned på vår.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.