Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjöfartens spelregler

Interpellation 2010/11:64 av Bucht, Sven-Erik (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-11-16
Inlämnad
2010-11-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-11-30
Sista svarsdatum
2010-11-30
Besvarad
2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 november

Interpellation

2010/11:64 Sjöfartens spelregler

av Sven-Erik Bucht (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Hösten 2008 beslutade Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle både på global nivå och inom så kallade svavelkontrollområden. Dit hör bland annat Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. De nya reglerna innebär att svavelhalten i de fartygsbränslen som används i svavelkontrollområden år 2015 kommer att sänkas till 0,1 viktprocent svavel. På global nivå kommer högsta tillåtna svavelhalt i marint bränsle från 2020 att sänkas till 0,5 viktprocent. Beslutet innebär att olika regler kommer att gälla i olika delar av Europa.

För sjöfart blir det ett mycket kostnadsdrivande regelverk om svavelhalt i bränsle som nu införs. Beräkningar från Sjöfartsverket och dess motsvarighet i Finland visar att kostnaderna för sjötransporter kommer att öka med 20–50 procent, beroende på typ av gods.

Svensk industri och särskilt den tunga basindustrin efter Norrlandskusten har stort behov av fungerande och kostnadseffektiva sjötransporter. Så är även fallet för industrin längs den finska kusten. Möjligheterna och problemen för den tunga industrin i de två nordiska länderna är likartade när det gäller sjötransporter.

EU:s transportministrar samlades den 16 september 2010 till ett inofficiellt möte i Antwerpen. Vid mötet behandlades sjöfartens roll i trafiksystemen. Vid diskussionerna framfördes också en oro över hur IMO:s skärpta svavelbestämmelser inverkar på verksamhetsförutsättningarna inom närsjöfarten. Ett flertal ministrar uttryckte sin oro över hur bestämmelserna inverkar på kostnaderna.

Finlands trafikminister Anu Vehviläinen krävde i sitt inlägg att kommissionen snarast bör göra ett sammandrag av resultaten i de utredningar som redan gjorts av bestämmelsernas inverkan. ”Då vi fått kommissionens analys bör transportministrarna återkomma till frågan och dra sina slutsatser. Personligen är jag redo att överväga att skjuta på tidtabellen om analyserna visar att näringslivet drabbas av betydande svårigheter”, konstaterade Vehviläinen.

Ett annat hot för sjöfarten är isbrytarverksamheten, då förslag finns om att omfördela kostnaderna till förfång för sjötransporterna längs Norrlandskusten. Just nu råder det en stor osäkerhet om hur dessa mycket kostnadsdrivande regelverk och förslag ska hanteras såväl nationellt som internationellt.

Detta är djupt oroande och inte på något sätt tillfredsställande spelregler för sjöfart eller bra planeringsförutsättningar för den tunga industrin. Utan långsiktiga spelregler riskerar investeringar i industrin att skjutas på framtiden eller till och med helt utebli.

Mina frågor till statsrådet är:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta i dessa frågor?

Ser statsrådet risker med att konkurrensen snedvrids med förslaget, och avser statsrådet att vidta några åtgärder?

Ser statsrådet några risker att transporter flyttas från sjöfart till landbaserade transporter, och avser statsrådet att ta något initiativ?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:64, Sjöfartens spelregler

Interpellationsdebatt 2010/11:64

Webb-tv: Sjöfartens spelregler

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 145 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Sven-Erik Bucht har frågat mig: vilka initiativ jag avser att ta i frågan om FN-organet IMO:s beslut, alltså internationella maritima organisationen, om strängare krav på svavelhalter i marint bränsle, om jag ser några risker med att konkurrensen snedvrids med beslutet och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder för att motverka dem och om jag ser några risker att transporter flyttas från sjöfart till landbaserade transporter. Frågorna är ställda mot bakgrund av det beslut om skärpta regler för svavelhalt i marint bränsle som enhälligt beslutades i IMO i oktober 2008. De nya reglerna är resultatet av flera års intensiva internationella förhandlingar avseende fartygs utsläpp till luft och är en del av en paketlösning för att minska utsläppen av både svavel- och kväveoxider. Sverige är folkrättsligt bundet av de nya reglerna. Både svaveloxider och kväveoxider utgör stora miljöproblem, då de ökar försurningen och förorsakar övergödning. En minskning av svavelutsläpp bidrar också till en förbättrad luftkvalitet. Den del av beslutet med kravet om 0,1 viktprocent svavel som berör svavelkontrollområden har blivit en kontroversiell fråga. Jag tycker att det är olyckligt att beslutet innebär att olika regler kommer att gälla i olika delar av Europa. Det är naturligtvis inte bra ur ett konkurrensperspektiv. Ett sammanhållet transportsystem inom unionen måste bygga på harmoniserade regler som främjar konkurrens på lika villkor mellan olika trafikslag samt mellan olika delar av Europa. Detta är något som regeringen vid flertalet tillfällen framfört till Europeiska kommissionen och även lyft upp vid det informella transportministermötet tidigare i år. Jag vill ännu en gång understryka vikten av ett enhetligt europeiskt angreppssätt i den här frågan. Det är dock viktigt att i sammanhanget inte glömma bort anledningen till att strängare krav gäller för just Östersjön. Som bekant har Östersjön sedan länge en särskild status med ett särskilt känsligt skyddsvärde. Precis som interpellanten skriver visar vissa genomförda studier på risken av överflyttningar av transporter från sjöfart till landbaserade transporter. Det är naturligtvis angeläget att se till att de miljövinster som kan uppnås med anledning av IMO:s beslut inte går förlorade genom en omstyrning av trafiken från sjö till väg. Jag kan i dagsläget inte i detalj redogöra för vilka initiativ jag tänker ta med anledning av IMO:s beslut, men jag kan meddela att jag följer denna fråga noggrant. För närvarande överväger vi eventuella åtgärder som skulle kunna komma i fråga i syfte att minska de negativa konsekvenserna av beslutet. För att hitta de bästa lösningarna på de potentiella problem som vi står inför, utan att skapa en motsättning mellan ekonomisk tillväxt och våra luftkvalitetsmål, måste vi också ha en löpande dialog med berörda industrier. Jag vill dock samtidigt framhålla att åtgärder för att minska utsläppen av svaveloxider är nödvändiga för att minska de negativa effekter som dessa ger upphov till.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 146 Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Tack för svaret, infrastrukturministern, och för det engagemang som ni visar för den här frågan! När vi diskuterar infrastruktur tenderar det oftast att bli väldigt mycket kring järnvägar och vägar, men vi måste också se och diskutera vattenvägen. En kostnadseffektiv och konkurrensneutral sjöfart är oerhört viktig för ett exportberoende land som Sverige. Sjöfarten är faktiskt billig för oss skattebetalare. Sjöfarten betalar i dag sina egna infrastrukturkostnader och finansierar till största delen Sjöfartsverkets kostnader. Jag anser det vara av största vikt att vi har en nära dialog med näringar som nyttjar sjöfarten och också de näringar som bedriver sjöfart. I min interpellation berörde jag också isbrytarverksamheten, där det finns en oro från näringen att man omfördelar kostnaderna när det gäller isbrytning. Det här berörs inte i svaret, så det får jag väl lämna till en annan gång. Vattenvägarna är faktiskt viktiga, både när det är isfritt och när isen ligger. Isbrytarverksamheten måste därför fungera, och kostnaderna måste fördelas på alla farleder som i dag. Vattenvägarna kompletterar landvägarna och avlastar både väg och järnvägsnätet. Jag vet att Sjöfartsforum som består av 152 olika aktörer - företag och organisationer - har överlämnat till statsrådet en vision och ett strategidokument för det maritima klustret. Det är ett viktigt och bra initiativ som branschen har tagit för att säkerställa effektiv sjöfart och också svenskt näringslivs konkurrenskraft. När det gäller IMO-beslutet om strängare krav på svavelhalter i marint bränsle är det bra och nödvändigt ur miljösynpunkt att det kommer. Men det är tyvärr utformat på ett sätt som kraftigt snedvrider konkurrensen till nackdel för vårt näringsliv i Sverige men även för många företag i våra grannländer som nyttjar sjöfarten. Det nu föreslagna regelverket riskerar även att flytta frakt från sjöfart till landbaserade transporter, och det kan också göra att man inte får de miljöfördelar som man har räknat med. Jag kan inte exakt säga hur det här beslutet historiskt togs i IMO. Det berör både Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön, men jag har fått signaler om att det var en viss passivitet från Sverige när det här infördes. Jag anser att man måste ha politiken med när större förändringar görs. Jag hoppas också att ministern bevakar de här frågorna väldigt noga. Just nu pågår en diskussion om kvävereduktion för Östersjön. Det är en internationell samverkan som benämns Helcom. Jag hoppas att ministern där är aktiv så att vi inte återupprepar misstagen med svaveldirektiven, där konkurrensen nu snedvrids. Vi ska också komma ihåg att detta inte är en konkurrens som bara gäller inom Europa, utan det är också en global konkurrenssnedvridning. Därför är det viktigt att vi uppmärksammar detta och också lägger in det i ett globalt perspektiv. Jag tackar för svaret och får återkomma.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 147 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Det är ur svenskt perspektiv oerhört viktigt att vi har en konkurrenskraftig svensk handelsflotta och att när vi ser till sjöfarten också ser att den är internationell, rent av global. Det är grunden, och nu ser vi, som jag sade i min inledning, att konsekvenserna av det här IMO-beslutet har blivit komplicerade, rent av försvårande. Sven-Erik Bucht säger att det är viktigt att ha en nära dialog med de berörda parterna. Det är det verkligen, och jag har haft diskussion både med näringslivets olika företrädare, skogsindustrierna som är beroende av att ha transporter via sjöfarten och rederinäringen i sig. När det gäller hur vi går vidare kan jag, som jag nämnde, inte i detalj redogöra för det, men jag kan nämna att vi vid det senaste ministerrådsmötet som jag själv deltog i den 2 december lyfte fram frågan om att det är viktigt att ha likvärdiga villkor inom EU som är en gemensam marknad. Då är det inte rimligt att vi har olika förutsättningar i norra delen av Europa jämfört med övriga Europa. Den här gången fick jag också med mig den finska ministern och Estlands minister. Nu pågår ett arbete hur vi rent konkret ska kunna jobba vidare i frågan. Fru talman! Det stämmer som Sven-Erik Bucht säger: Jag hade inte med så mycket om isbrytning i mitt svar, fast det fanns med i frågan. Jag noterade det. Jag tror att vad som åsyftas i frågeställningen möjligen skulle kunna vara utredningen Styra rätt! som kom 2008, där det nämndes att man överväger en särskild isbrytaravgift. Det gällde framför allt sjötransporter längs Norrlandskusten som då skulle kunna få ta en större del av kostnaderna. I utredningen konstaterade man att det fanns en regionalpolitisk dimension, och man övervägde om det skulle utgå någon form av visst statligt stöd. I dag fungerar det konkret så att isbrytningen leds från Sjöfartsverket i Göteborg. Vi har ett samarbete med Finland för att utnyttja våra resurser gemensamt och effektivt. Sjöfartsverket har i dag flera isbrytare. Det finansieras via farledsavgifter i hela landet. Det är ingen särskild isbrytaravgift som utgår i dag, vilket man i och för sig skulle kunna ta upp och som jag tror fanns med i utredningen. Den största delen betalas i hamnarna i södra Sverige som egentligen betalar mycket av isbrytningen i norr. I dagsläget är det ingen diskussion som förs inom Regeringskansliet om detta, och i dagsläget har vi inte ens en gång ett sådant förslag. Det kan ändå vara viktigt, fru talman, att nämna det för interpellanten. Däremot nämnde Sven-Erik Bucht visionen om det marina klustret. Jag har tagit emot den, och jag tror att den kommer att utgöra ett gott underlag i mitt fortsatta arbete, där jag har som ambition att till fram på våren 2012 kunna komma med någon form av strategi för svensk sjöfart. Vi har haft en utredning av Jonas Bjelfvenstam som är ute på remiss och som handlar om den svenska konkurrenskraften för svensk sjöfart. Det är en del på gång, men just det som interpellanten har tagit upp om IMO-beslutet är komplicerat. Det ligger nog en hel del i det som interpellanten beskrev rent historiskt. Det jag har som avsikt nu är snarare att se hur vi kan mildra konsekvenserna och vad vi kan göra. Det har jag för avsikt att ta med mig i mitt fortsatta arbete.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 148 Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Tack för beskedet om isbrytning, ministern! Det var tillfredsställande att få höra att det inte finns någon ambition att göra en omfördelning i dag. Även om vi i Europa inför samma regler samtidigt när det gäller IMO-direktiven finns det, som jag sade i mitt förra inlägg, en global konkurrens. Miljön är global, men konkurrensen är också global. Svaveldirektiven är bra och ska införas, men det får inte snedvrida konkurrensen. Får vi samma regler i Europa samtidigt har vi olika regler globalt. Bland annat skulle svensk skogsindustri ha betydande svårigheter att konkurrera med sina produkter, exempelvis med sågverk i Kanada eller i Chile. Det här är en viktig fråga för Europa. Europas röst i IMO betyder en hel del om vi samordnar oss. Det är det vi måste göra. Vi måste samordna oss i Europa i den här frågan. Det är viktigt att vi bildar allianser, och detta är inte för sent. Sverige måste aktivt ta på sig en ledarroll. Finland och de baltiska länderna är med, det berättade ministern nyss - jättebra. Tyskarna har kommit med sin utredning som visar att det här snedvrider konkurrensen och riskerar att transporterna förs över på landsväg i stället. Storbritannien är en aktör som berörs av detta, liksom Holland, Polen och Danmark - viktiga länder. EU:s transportkommissionär Siim Kallas är en viktig part. Jag hoppas att infrastrukturministern tar ledartröjan i den här frågan i Europa. Det är inte för sent, det är en gemensam fråga för oss. Hårdnad konkurrens gentemot länder utanför EU är den allvarligaste konsekvensen av direktivets bestämmelser om att det ska införas på olika tidpunkter. Det måste till en förändring i det. Det är viktigt för svensk industri, viktigt för svensk industris konkurrenskraft. Nu börjar tiden bli knapp, inte här i talarstolen men för att hinna med till flyget så att man nästan hoppas att det fanns en Rudolf med röda mulen som man kunde flyga i väg med över molnen. Jag vill avsluta med att säga till ministern: Kör hårt, lycka till och tack för svaret! God jul ministern, talmannen och alla andra här i kammaren.
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Anf. 149 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Med respekt för Sven-Erik Buchts tidsnöd ska jag fatta mig kort. Ska vi driva den här frågan framåt måste vi göra det i EU gemensamt, och vi måste ha med oss en majoritet av EU:s länder för att fortsatt kunna driva frågan i IMO. Vi har EU:s svaveldirektiv som ska revideras under våren, och då måste den här frågan komma upp. Kommissionen har uppmärksammats på frågans komplexitet, och kommissionen har uttalat sig att det inte är lämpligt att snedvrida konkurrensen. Kommissionen har alltså frågan på sitt bord, och jag tillsammans med Finland och Estland tog initiativ på senaste ministerrådsmötet. Låt oss se hur vi steg för steg kan jobba för en bättre situation så att vi inte har olika villkor inom sjöfarten när det gäller det här. Kort och gott: God Jul, Sven-Erik Bucht!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.