SJ och offentlig upphandling
Interpellation 2003/04:255 av Bill, Per (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-01-27
- Inlämnad
- 2004-01-27
- Besvarad
- 2004-02-06
- Sista svarsdatum
- 2004-02-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 januari
Interpellation 2003/04:255
av Per Bill (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om SJ och offentlig upphandlingLagen om offentlig upphandlig, LOU, syftar till att främja en effektiv konkurrens inom den offentliga upphandlingen. Upphandlingen ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska i denna process behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Efter sin nästa reklamkampanj byter SJ reklambyrå. Någon offentlig upphandling har inte gjorts inför bytet. Till tidningen Resumé säger SJ:s chef för affärsutveckling, Jan Olson, att de är nöjda med sitt samarbete med sin tidigare reklambyrå och att byråbytet "handlar om personliga relationer".
Enligt LOU ska bland annat sådana bolag som inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse och vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, vars upphandling står under statlig tillsyn eller vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, omfattas av lagen.
SJ:s alla bolag fattade enligt SJ:s chefsjurist i samband med bolagiseringen 2001 beslut om att LOU, lagen om offentlig upphandling, inte ska appliceras på dem. Att ett statligt bolag som SJ agerar på detta sätt riskerar enligt min mening att underminera själva syftet med LOU.
Jag vill med anledning av ovanstående ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att bolag som SJ ska följa regler om konkurrens, affärsmässighet och likabehandling som riksdagen fattat beslut om?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:255
Webb-tv: SJ och offentlig upphandling
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:65 Fredagen den 6 februariProtokoll 2003/04:65 9 § Svar på interpellation 2003/04:255 om SJ och offentlig upphandling
Protokoll från debatten
Anf. 45 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Per Bill har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att bolag som SJ ska följa lagstadgade regler om konkurrens, affärsmässighet och likabehandling som riksdagen har beslutat om. Frågan är ställd mot bakgrund av att SJ har beslutat att inte tillämpa lagen om offentlig upphandling.
Jag vill börja med att understryka att jag naturligtvis är angelägen om att de statligt ägda företagen efterlever den lagstiftning som gäller. Det yttersta ansvaret för detta har bolagens styrelse och ledning. Ett bolag ska självt göra en bedömning om det ska tillämpa lagen om offentlig upphandling eller om den inte är tillämplig i deras fall.
I samband med bolagiseringen av SJ beslutade det nya bolaget att lagen om offentlig upphandling inte var tillämplig för dess verksamhet. Enligt uppgifter från SJ grundade man denna bedömning på lagen om offentlig upphandling, på Nämnden för offentlig upphandlings rapport om statliga företags tillämpning av lagen om offentlig upphandling samt på gällande EG-direktiv på området.
Jag utgår ifrån att SJ har gjort en grundlig analys och att beslutet ligger väl inom ramen för gällande lagstiftning. Därmed är jag inte beredd att vidta några åtgärder.
Anf. 46 Per Bill (M)
Herr talman! SJ är ett statligt bolag. Ekonomiskt är det illa skött. Servicemässigt är det ömsom vin, ömsom vatten. Man har varit nästan sist på marknaden att införa någon typ av resegaranti för ersättning till kunderna när de har problem, det vill säga man har uppfört sig som ett klassiskt monopolföretag.
Det som är glädjande när det gäller SJ är att det är trevligt att åka tåg - man kommer ju ofta från stadskärna till stadskärna - och att det är en bra och trevlig personal. Men de stackars svenska skattebetalarna ska nu se hur 1 855 000 000 kr ska föras in i SJ från bolag som LKAB, Vin & Sprit och Systembolaget som ju ägs av skattebetalarna. Nästan 2 miljarder kronor behöver SJ alltså för att hålla sig på benen.
När jag läser svaret får jag nästan intrycket att ministern tycker att lagen om offentlig upphandling inte är en bra lag utan att den utgör ett problem och ett hinder. Jag skulle säga att ett bolag som behöver nästan 2 miljarder av skattebetalarna för att klara sin verksamhet har problem.
Lagen om offentlig upphandling handlar väldigt mycket om att se till att använda skattebetalarnas pengar så väl som det bara går. Det handlar om att öka konkurrenstrycket i näringslivet. Det handlar om att skapa transparens och öppenhet så att man kan se vad skattebetalarnas pengar används till. Det är för att undvika nepotism och olönsamma affärer med kompisar som man har den här typen av lagstiftning. Därför tycker jag att det är lite förvånande att ministern bara säger: Det där är en styrelsefråga, det fixar de, själv har jag inga kommentarer och tänker inte göra någonting.
På något sätt tycks det finnas ett omvänt ägarskap i de bolag som ministern har åsikter om. I dem där man äger 100 %, där ministern så att säga är högsta ägarrepresentant, ska styrelsen sköta allting. Men i dem där staten äger 0 % är ministern ute och säger: Ni borde göra si, ni borde göra så, ni borde ha så många kvinnor och så många män i styrelsen, ni borde sköta det på det här sättet.
Är det inte konstigt att en regering ägnar mer tid åt att tala om vad bolag där man äger 0 % ska göra än vad bolag där man äger 100 % ska göra?
Lagen om offentlig upphandling är ju någonting som mycket väl skulle kunna läggas in i ett ägardirektiv om regeringen tyckte att hela eller delar av SJ:s verksamhet är sådan att den passar in. Såvitt jag vet gör man en samhällsnyttig tjänst, huvuddelen av kapitalet är tillskjutet av staten och mer än halva styrelsens ledamöter utses av staten. Det är väl tre av de rekvisit som finns i lagen för varför lagen borde vara tillämplig.
Anf. 47 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag kan möjligen hålla med om att mitt svar var lite formellt hållet om vad som gäller i lagen. Det beror på att jag uppfattade frågan som en formalistiskt ställd fråga om vad jag gör för lagtolkning. Jag ska gärna i den här debatten föra lite mer allmänna resonemang kring hur jag ser på den här frågan.
Riksdagen har bestämt vad som ska gälla för offentlig upphandling. Såvitt jag förstår är det väldigt bred enighet om vilka regler som ska gälla i fråga om transparens med mera för att säkerställa rättssäkerhet för dem som lämnar anbud till offentliga myndigheter, effektivitet i användningen av skattepengar och annat. Men man är också överens om att verksamheter som bedrivs i konkurrens inte ska ges vare sig speciella förmåner eller speciella bördor därför att de bedrivs av en statlig aktör. Den syn som präglar detta är att det ska vara konkurrens på lika villkor. Det är en fundamental värdering som jag tror att alla partier här i riksdagen i princip har ställt sig bakom. Det gäller i alla möjliga sammanhang, elförsörjning och vad det nu vara månde.
Ibland diskuterar man vilka gränser som ska gälla för det ena och det andra, men det är ganska finlirbetonat.
I fallet SJ gäller ett regelverk där det inte är av riksdagen bestämt att SJ ska göra på det här viset. I stället är det av riksdagen bestämt att det är upp till SJ att självt avgöra, med hänsyn till konkurrensläge och annat, om man vill göra på det här viset. Det är bolagets styrelse som har att göra den bedömningen.
Jag har i dag på morgonen talat med bolagets styrelses ordförande. Han heter Ulf Adelsohn. Jag har säkerställt att upphandling bedrivs med effektivitet och oväld, utan nepotism och på ett sätt som är rimligt för ett företag som arbetar i konkurrens. Det är rimligt att konkurrenter inte får den insyn i räkenskaperna som det är rimligt att medborgarna har när det gäller till exempel upphandling av skolmåltider, där det inte råder samma skäl för att inte medge full insyn.
Jag kan inte stå på en bolagsstämma och kräva att SBAB, eller SAS för den delen, generellt ska vika ut denna typ av interna företagsfrågor bara för att de har statligt kapital i sin balansräkning och säga att alla konkurrenter ska få full insyn i exakt hur de definierar det ena och de andra och hur de arbetar kommersiellt. Så långt är inte jag beredd att gå.
Jag tycker att det vore en helt orimlig ordning att till exempel SBAB skulle redovisa precis hur man gör när man upphandlar det ena eller det andra, till exempel reklamkampanjer, när i tiden man tänker gå på offensiven på marknaden och annat. Och vad som skiljer SBAB från SJ i det här fallet förstår jag inte. Staten har skjutit till hela aktiekapitalet i båda fallen, de är bolag som arbetar i konkurrens och de är bolag som har en rejäl granskning av sitt fögderi - av regeringen, av en styrelse som ska vara oberoende och brett sammansatt av både män och kvinnor samt av riksdagens näringsutskott och konstitutionsutskott. De är oerhört väl granskade. Nepotism och ineffektivitet i upphandlingen finns det också många metoder att gripa in mot, så i det avseendet känner jag mig ganska trygg.
Det hindrar inte att misstag kan ske, liksom de för övrigt kan ske också i myndigheter som entydigt omfattas av lagen om offentlig upphandling.
Låt mig till sist påpeka att denna tolkning av hur lagen är skriven och vad den har för innebörd görs av Nämnden för offentlig upphandling. Den har i det här fallet gjorts enhälligt. Där ingår representanter för till exempel Svenskt Näringsliv.
Anf. 48 Per Bill (M)
Herr talman! Jag tror att det finns saker som vi behöver göra när det gäller lagen om offentlig upphandling. Med den tolkning som näringsministern har kan man ju lägga i stort sett vilken verksamhet som helst på bolag och sedan säga att den är konkurrensutsatt, åtminstone till viss del.
Posten tror jag nämndes. Posten har 97-98 % av marknaden för lätta brev. Är det de här "småskuttarna", de små aktörerna - inget negativt om dem - som gör att Posten inte ska omfattas av lagen om offentlig upphandling?
SJ har ju ett de facto-monopol - över 90 % av järnvägstrafiken eller något sådant, åtminstone persontrafiken. Borde det inte finnas några gränser för när saker och ting ska omfattas av lagen om offentlig upphandling?
Bolaget bestämmer om lagen ska följas eller inte. Är det inte lite ovanligt, näringsministern, att bolaget självt avgör om en viss lag ska vara tillämplig på företaget eller inte? Finns det fler lagar som är gjorda på samma sätt, det vill säga att bolagen själva bestämmer om de ska omfattas eller inte?
Anf. 49 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag kan berätta för näringsutskottets vice ordförande att lagar stiftas i den här församlingen, i riksdagen. Det är upp till mig och regeringen att se till att lagarna genomförs. Per Bills fråga till mig om vad det finns för olika lagar som ni har stiftat här i riksdagen kanske ska riktas åt annat håll.
Vad gäller den här speciella frågan ger Per Bill bilden av att regeringen närhelst man vill mörka någonting och skymma sikten bara kan bilda ett bolag och så slipper man tillämpa lagen. Så enkelt är det ju inte. Regeringen har inte befogenhet att ombilda statliga myndigheter eller affärsverk till bolag hursomhelst. Den beslutsmakten ligger här i riksdagen.
Jag tycker inte att transparens är någonting dåligt som man ska undvika och ha manövrer för att komma ifrån. Det handlar om helt andra avvägningar. Det har varit en utomordentligt svår och besvärlig process att göra bolag av SJ. Det är besvär som jag inte tror att någon egentligen önskar sig. Man har gjort det i syfte att undvika insyn.
Riksdagen har valt när man stiftat lagen att göra det på det sättet att den inte är av den arten att den omfattar SJ eller Posten. Om riksdagen har en annan åsikt kan riksdagen ändra på den lagen. Men nu ser lagen ut som den gör, och riksdagen har bestämt hur den ska vara. Det är den lagen som faktiskt gäller i Sverige, och det är den som vi har att rätta oss efter.
Posten och SJ har, såvitt jag förstår, inte brutit mot lagen. Ingen har gått till domstol och fått domstolen att säga att SJ har gjort en felaktig lagtolkning. Därför är mitt svar att jag inte har någon anledning att ingripa i den här frågan så att SJ blir betraktat som en statlig myndighet som har att iaktta den typen av regler.
Som sagt, Per Bill, om de lagar som ni har stiftat här i riksdagen är dåliga och inte ger ett resultat som ni riksdagsledamöter och lagstiftare är nöjda med är det upp till er att göra om den. Jag lovar er att blir den annorlunda ska jag se till att den lag som då gäller kommer att följas av de statliga bolagen. Men så länge det är som det är nu får ni finna er i att jag följer dagens lag och inte någon annan lag.
Anf. 50 Per Bill (M)
Herr talman! Jag ska vara kortfattad i mitt sista inlägg.
Ministern skulle mycket väl kunna följa lagen och samtidigt lägga på vissa de facto-monopolföretag tuffare krav. Det är inte att bryta mot lagen att göra på det sättet.
Herr talman! Jag är ödmjuk när det gäller lagstiftning. Jag tror att väldigt många lagar över tid behöver ses över och förbättras. Det är inte så att riksdagen och regeringen är så omnipotenta att det man kommer fram till vid ett tillfälle bör skrivas in i sten och sedan för alltid vara på ett visst sätt. Jag tror att vi ska ha en ödmjukhet för att vi ibland kan behöva skriva om lagar för att de bättre ska fungera i den miljö som finns för tillfället. Jag tror att den här lagen bör ses över.
Anf. 51 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag tolkar det som att Per Bill är överens med mig om att i dagens läge är det rätt av mig att tillämpa den lag som gäller nu och inte den lag som Per Bill tycker man ska införa i framtiden. Om det blir en diskussion om en ändring kan frågan väckas på nytt.
Låt mig återkomma till en fråga som Per Bill ställde men som jag inte hade tid i mina tidigare inlägg att bemöta. Nu ska jag göra det i form av ett svar då Per Bill inte har någon debattid kvar. Det gäller anklagelsen att jag är passiv på de områden jag själv kan påverka samtidigt som jag hötte med pekfingret åt andra företag där jag inte har något inflytande. Ett uttryckligt exempel var könssammansättningen i bolagsstyrelserna.
Jag tycker att det är beklämmande att börsbolagens styrelser är så homogent sammansatta. Jag tycker att det är ett ekonomiskt problem och ett tillväxtproblem med snäva styrelser med torftigare diskussioner, och jag tror att det leder till sämre beslut. Det är inte tomma ord att i allmän retorik peka finger åt andra. Det här är ett synsätt som sedan länge har genomsyrat förvaltandet av de statliga aktierna i de statliga bolagen. Man är nu uppe i över 40 % kvinnor i de statliga bolagsstyrelserna. Det kan jämföras med någonstans kring 10 % i de börsnoterade bolagen. Jag kan försäkra att det inte lett till sämre styrelser, och det har inte lett till sämre lönsamhet eller sämre tillväxt. I själva verket är det så att det sista år vi har uppgifter om, 2002, har den statliga företagsgruppen bättre resultat än börsbolagsgruppen som helhet.
Tack för en bra debatt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.