Situationen i Sudan och Sveriges vapenexport
Interpellation 2025/26:266 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-19
- Överlämnad
- 2025-12-22
- Anmäld
- 2026-01-13
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-23
- Besvarad
- 2026-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Det mänskliga lidandet i Sudan är ofattbart. Efter mer än två och ett halvt år av inbördeskrig mellan den paramilitära milisen Rapid Support Forces (RSF) och Sudans militär är den humanitära situationen katastrofal. Över 14 miljoner människor har tvingats på flykt och lever nu under mycket svåra förhållanden. Internationella brottmålsdomstolen utreder krigsbrott begångna av alla parter i konflikten, med fokus på anklagelser om folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. I slutet av oktober 2025 tog RSF-milisen kontroll över staden al-Fashir. Vittnen berättar om massakrer och ett omfattande och hänsynslöst våld.
Konflikten underblåses av flödet av vapen in i landet. Ett av de länder som förser Sudan och RSF med vapen är Förenade Arabemiraten – den största mottagaren av svensk vapenexport under 2024. Enbart under 2024 uppgick exporten av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten till över 6 miljarder kronor. Även Saudiarabien deltar i konflikten genom sitt inflytande över den sudanesiska armén. Saudiarabien var också mottagare av svenska vapen så sent som 2024.
Vad som sker nu i Sudan är en katastrof och ett misslyckande för hela världen. Med anledning av det eskalerande våldet och de brutala massakrer som ägde rum i al-Fashir i oktober 2025 menar jag att det finns anledning att lyfta frågan om svensk vapenexport till inblandade länder. Det pågående våldet och den överhängande risken för ytterligare massakrer gör frågan brådskande.
Med anledning av massakrerna i al-Fashir och Sveriges export av vapen till länder som är inblandande i konflikten, lämnade Vänsterpartiet den 18 november 2025 in en motion med åberopande av 9 kap. 15 § riksdagsordningen.
En motion med anledning av en händelse av större vikt.
Talmannens bedömning var att motionen inte kunde väckas, eftersom yrkandena påstods sakna en direkt koppling till den särskilda händelsen och att de därför inte uppfyllde kravet på en sådan motion. Jag delar inte den uppfattningen.
Att Sverige exporterar vapen till diktaturer inblandade i kriget i Sudan gör att regeringen förlorar all trovärdighet i frågan. När utrikesministern och bistånds- och utrikeshandelsministern tillsammans skrev en debattartikel om Sveriges stöd till Sudan i Aftonbladet den 5 november 2025 gav man sken av ett solitt engagemang för Sudans befolkning. Där skrev man bland annat att ”Sverige står bakom de sanktioner som EU har infört för att öka påtryckningarna på de stridande parterna, och sanktioner mot företag baserade i Förenade Arabemiraten för deras roll i att undergräva den politiska stabiliteten i Sudan”. Att då samtidigt fortsätta exportera vapen till Förenade Arabemiraten är ingenting annat än hyckleri.
Mina frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard är:
- På vilken grund har ministern gjort ställningstagandet att export till företag baserade i Förenade Arabemiraten inte ska inkludera företag som handlar med krigsmateriel?
- Tänker ministern mot bakgrund av det som har framförts ta några ytterligare initiativ inom EU i frågan?
- Är ministern beredd att verka för ett stopp för svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, och om inte, vad är skälen till detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:266
Webb-tv: Situationen i Sudan och Sveriges vapenexport
Dokument från debatten
- Fredag den 23 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:63
- Protokoll 2025/26:63 Fredagen den 23 januariProtokoll 2025/26:63 Svar på interpellation 2025/26:266 om situationen i Sudan och Sveriges vapenexport
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Håkan Svenneling har ställt frågor till mig om svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Svenneling har frågat på vilken grund jag gjort ställningstagandet att export till företag baserade i Förenade Arabemiraten inte ska inkludera företag som handlar med krigsmateriel. Han har också frågat om jag avser att ta ytterligare initiativ i frågan inom EU. Han har även frågat huruvida jag avser att verka för ett stopp av svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, och om inte, vad skälen till detta är.
Inbördeskriget i Sudan har skapat världens nu största humanitära kris med ett närmast obeskrivligt lidande. Cirka 30 miljoner människor är i nuläget i behov av humanitär hjälp. Utvecklingen i Sudan har också en negativ effekt på hela regionen med ökad instabilitet och flyktingströmmar som konsekvens. Sverige bidrar med stort humanitärt stöd till Sudan för att minska lidandet hos civilbefolkningen.
Regeringen och EU har vid flera tillfällen uppmanat alla externa aktörer, inklusive Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, att avstå från att direkt eller indirekt förvärra situationen i Sudan, och i stället agera konstruktivt och koordinerat för att nå en fredlig lösning på konflikten. Sverige var drivande inom EU för att sanktionslista företag baserade i Förenade Arabemiraten för deras inblandning i kriget i Sudan. Vi ser kontinuerligt över behoven av ytterligare listningar.
Sverige har goda relationer med både Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. De inkluderar både handelsutbyte och politisk dialog, även i frågor där vi har olika syn. Både jag och handels- och biståndsminister Dousa har under det senaste året lyft fram inbördeskriget i Sudan med våra emiratiska motparter och framfört regeringens ståndpunkter. Vi ser positivt på att den så kallade Quad-gruppen, där både Förenade Arabemiraten och Saudiarabien ingår, gemensamt verkar för att få ett slut på inbördeskriget i Sudan.
Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är nödvändiga för Sveriges förmåga att upprätthålla ett trovärdigt försvar. Export av svensk krigsmateriel prövas utifrån ett strikt regelverk som riksdag och regering har lagt fast. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är tillsyns- och tillståndsmyndigheten för krigsmaterielexport. Myndigheten gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende och fattar självständiga beslut.
Exporten av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten har de senaste åren framför allt bestått av det luftburna radarsystemet Global Eye. Det används både för luftrumsövervakning och sjöövervakning och bär ingen beväpning.
Det finns inga uppgifter om att svensk krigsmateriel som exporterats till Förenade Arabemiraten eller Saudiarabien används i Sudan.
Anf. 30 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Det mänskliga lidandet i Sudan är ofattbart. Efter snart tre år av inbördeskrig mellan den paramilitära milisen Rapid Support Forces, kallad RSF, och Sudans militär är den humanitära situationen katastrofal. Över 14 miljoner människor har tvingats på flykt och lever nu under mycket svåra förhållanden. Internationella brottmålsdomstolen utreder krigsbrott begångna av alla parter i konflikten, med fokus på anklagelser om folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. I slutet av oktober 2025 tog RSF-milisen kontroll över staden al-Fashir. Vittnen berättar om massakrer och ett omfattande och hänsynslöst våld. I dag når i praktiken ingen humanitär hjälp in till staden, utan den är belägrad.
Konflikten underblåses av flödet av vapen in i landet Sudan. Ett av de länder som förser Sudan och RSF med vapen är Förenade Arabemiraten – den största mottagaren av svensk vapenexport under 2024. Enbart under 2024 uppgick exporten av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten till över 6 miljarder kronor. Även Saudiarabien deltar i konflikten genom sitt inflytande över den sudanesiska armén. Saudiarabien var också mottagare av svenska vapen så sent som 2024.
Att Förenade Arabemiraten och Saudiarabien deltar i krig i andra länder är ingen nyhet. Den svenska regeringen har därför länge haft all anledning att stoppa exporten av svensk krigsmateriel till dessa länder. Men i stället väljer man att öka samarbetet och handeln med dessa länder. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa berättade i november – med särskilt dålig tajmning, med tanke på de militära offensiverna i Sudan – att han ville öka exporten till Gulfregionen. Den ökade handeln må omfatta fler områden än vapen, men budskapet är tydligt: Sveriges ekonomiska intressen väger tyngre än fred, frihet och mänskliga rättigheter när det gäller Gulfregionen och Sudan.
I sitt svar slår utrikesministern benhårt fast att inga svenska vapen, i varje fall inte några som kommit från Förenade Arabemiraten eller Saudiarabien, används i konflikten i Sudan. Men det är en sanning med stor modifikation. Enligt Ekots granskning finns det svenska pansarvärnsvapnet AT4 hos den sudanesiska militärens styrkor, SAF.
Detta är en skam för oss som land och visar på att vi inte kan kontrollera vår vapenexport. I en kommentar till Aftonbladet i december sa utrikesministern att myndigheten ISP, Inspektionen för strategiska produkter – som det så fint heter, när man pratar om vapenexport – skulle utreda saken. Jag undrar givetvis om någonting har hänt sedan utrikesministern lämnade denna kommentar.
När det kommer till vilka vapen som Sverige exporterar försöker utrikesministern blanda bort korten genom att hävda att Global Eye inte bär någon beväpning. Att ha bra lägesbilder är A och O för att kunna attackera rätt militära mål. Inte minst kriget i Ukraina har visat oss det. Även om RSF självklart inte har fått Global Eye av Förenade Arabemiraten vet vi inte vilken underrättelseinformation de har fått och vilka vapen som Förenade Arabemiraten kunnat ge till RSF utifrån att de har Global Eye från Sverige.
Ett pikant faktum för Sverige är att vi har beställt tre Global Eye-flygplan från Saab, medan Förenade Arabemiraten har köpt fem stycken. Alltså har vi i praktiken i större utsträckning utvecklat en militär produkt för Förenade Arabemiraten än för oss själva.
Anf. 31 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Inför varje svensk exportaffär som inbegriper krigsmateriel bedöms det om det finns försvars- eller säkerhetspolitiska skäl ytterst knutna till svensk försvarsförmåga för att få tillstånd att genomföra affären. Varje sådan exportaffär genomgår en rigorös prövning, som utförs av Inspektionen för strategiska produkter, som jag nämnde i mitt förra inlägg.
Samtliga utförselärenden redovisas dessutom för Exportkontrollrådet, där alla åtta politiska partier i riksdagen finns representerade. Tillståndsprövningen sker också i enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt FN:s vapenhandelsfördrag.
Alla mottagare måste lämna ett slutanvändarintyg på den krigsmateriel som exporteras från Sverige. Det finns ett strikt förbud mot att överföra materiel till tredje land.
Låt mig än en gång understryka att det inte finns några uppgifter om att svensk krigsmateriel som exporterats till Förenade Arabemiraten eller Saudiarabien använts i Sudan. Försvarsmaterielexporten till Förenade Arabemiraten har under de senaste åren framför allt bestått av det luftburna radarsystemet Global Eye, som nyss nämndes. Det är som sagt ett flygburet radarspaningssystem. Det bär ingen beväpning, och det används för luftrumsövervakning och sjöövervakning.
Några tillstånd för export av svensk krigsmateriel har inte beviljats för vare sig AT4, alltså pansarskott, eller någon annan krigsmateriel. Pansarskotten AT4 har tidigare tillverkats på licens i andra länder, det vill säga bortom svensk kontroll.
För att förhindra att vapen säljs vidare måste som sagt alla mottagare lämna ett slutanvändarintyg på all materiel. Den får alltså inte överföras till andra utan tillstånd från Sverige.
Anf. 32 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! I höstas, när den humanitära krisen i Sudan var på allas läppar, lade Vänsterpartiet en motion av särskild vikt på riksdagens bord. Tyvärr avslogs motionen av talmannen och fick inte framställas.
I motionen hade vi tre tydliga krav från Vänsterpartiets sida:
All svensk vapenexport till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien måste omedelbart stoppas.
Sverige bör inom FN verka för ett vapenembargo mot hela Sudan. I dag omfattas bara en region.
Sverige måste inom EU och FN verka för att stärka verktygen för att upprätthålla befintliga vapenembargon och övervaka att de följs.
Det är tydligt att vi måste göra mer för att övervaka vapenembargon med tanke på att vi ser att vapen kommer in. Det är oklart varifrån de här AT4-vapnen har kommit, men det är Sverige som en gång i tiden har tagit fram dessa vapen, och det är i Sverige man kan köpa dem i dag. Därför måste vi ha bättre koll på det här vapnet än vi har just nu.
Jag sitter själv i Exportkontrollrådet, som bistår Inspektionen för strategiska produkter, och även fru talmannen sitter där. Givetvis måste även vi riksdagsledamöter som sitter där följa upp frågan från den politiska nivån, men jag undrar dock om utrikesministern har gjort någonting för att få återkoppling från ISP efter sin kommentar i december.
Pågår det en utredning på ISP? I vilken fas befinner den sig? Vad vet vi? Har det kommit fram några nya fakta? Jag förstår att utrikesministern har ganska mycket på sitt bord just nu, men jag undrar ändå om hon på något sätt har följt upp denna frågeställning med myndigheten.
När Turkiet i strid med folkrätten invaderade norra Syrien 2019 fördömdes detta av en enig svensk riksdag, och Inspektionen för strategiska produkter, ISP, beslutade att all vapenexport till landet skulle stoppas. Vänsterpartiet menar att det är dags att agera igen. Vi kan stoppa vapenexporten till de länder som är inblandade i konflikten i Sudan – om vi själva vill.
Utrikesministern trycker på att Sverige har sett till att företag i Förenade Arabemiraten har blivit listade av EU. Men jag undrar varför detta inte omfattar även landets vapenföretag. Om Förenade Arabemiraten skickar vapen till Sudan kommer de sannolikt från de företag i landet som handlar med krigsmateriel.
Tänker utrikesministern ta några initiativ i EU i frågan? Är regeringen beredd att på något sätt minska den svenska vapenexporten?
Anf. 33 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Låt mig inledningsvis komma tillbaka till den förfärliga situation som råder i Sudan. Det vi bevittnar är en svält- och flyktingkris av helt ofattbara proportioner.
Vi har de senaste månaderna med stor oro tagit emot förfärliga rapporter från al-Fashir om allvarliga och omfattande övergrepp på och våld mot civila efter RSF:s övertagande av staden. Laglöshet tycks råda, och frågan om ansvarsutkrävande har med all rätt hamnat i det internationella samfundets fokus.
Sverige och EU har varit mycket tydliga gentemot de stridande parterna med att de enligt internationell humanitär rätt är skyldiga att skydda civila.
EU har också sanktionslistat flera företag baserade i Förenade Arabemiraten med anledning av deras roll i kriget i Sudan. Det rör sig bland annat om företag som har underlättat finansieringen av olika väpnade grupper i konflikten. Det handlar om företag som har slussat pengar och fordon till RSF för att möjliggöra fortsatt krigföring och företag som hanterar och för ut guld från Sudan eller är aktiva inom gruvnäringen i landet.
Alla stater har ett ansvar för att agera i enlighet med folkrätten och för att FN:s vapenembargo efterlevs. EU verkar för att embargot ska breddas till att omfatta hela Sudan.
Som världens tredje största bilaterala givare av humanitärt stöd till Sudan gör Sverige skillnad för den hårt ansatta civilbefolkningen. Vårt bidrag går bland annat till livräddande livsmedelsbistånd, hälso- och sjukvård, vatten, sanitet och skydd av människor på flykt.
Myndigheten ISP är självständig, vilket är väl bekant. ISP fattar självständiga beslut, dock efter ett mycket rigoröst regelverk som naturligtvis också ständigt utvärderas. Som jag sa i mitt första inlägg har både jag och statsrådet Dousa haft kontakt med våra motparter i Förenade Arabemiraten och framfört vår oro. Exakt vad som mer har sagts i dessa samtal kan jag inte gå in på.
Anf. 34 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för den redovisningen!
Det är välkommet med Sveriges stora humanitära stöd till Sudan och att man har listat de företag man har listat. Utrikesministern pekar på just finansiering av krig, som jag tror är centralt när det kommer till frågan om Sudan, särskilt kopplat till gruvnäring och guldtillgångar. Skälet till att inbördeskriget över huvud taget har blossat upp med de regionala aktörerna bakom det hela är ekonomiska intressen. Det är kampen om dessa som håller Sudan tillbaka.
Det är viktigt att konstatera att det som nu sker i Sudan är en katastrof och ett misslyckande för hela världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kan inte förlita sig på handslag och dialog med diktaturer som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Det är inte särskilt troligt att de kommer att börja följa regelverk eller hålla sina löften.
Sverige måste vara ett land som står upp för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Den svenska vapenexporten till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien måste därför omedelbart stoppas. Den svenska rösten för fred och frihet behöver återupprättas. Om vi stoppar vapenexporten skulle det vara en tydlig markering för detta.
Anf. 35 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka för en viktig debatt.
Jag vill också peka på det faktum att handel är helt nödvändigt för ett litet och exportberoende land som Sverige. Vi får inte bortse från den aspekten. Det ger oss också bättre möjligheter att tala direkt med de länder som vi handlar med, inklusive Förenade Arabemiraten.
I en sådan dialog kan vi också lyfta svåra frågor, där vi inte är överens, vilket både jag och andra svenska regeringsföreträdare flera gånger har gjort. Vi har framhållit att Förenade Arabemiraten måste avstå från att direkt eller indirekt förvärra den sudanesiska konflikten och agera konstruktivt för att nå en fredlig lösning.
Det krävs också att regionala aktörer, både enskilda stater och organisationer, gör gemensam sak för en vapenvila och för att fred ska uppnås – allt för att sätta stopp för världens värsta humanitära kris.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.