Till innehåll på sidan

Situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Interpellation 2022/23:60 av Sofia Amloh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-11-25
Överlämnad
2022-11-29
Anmäld
2022-11-30
Sista svarsdatum
2022-12-13
Svarsdatum
2023-01-19
Besvarad
2023-01-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Sedan 2014, då Stefan Löfven tillträdde som statsminister, arbetar över 450 000 fler på svensk arbetsmarknad. Sverige har det nästa högsta sysselsättningsgraden i EU och det högsta arbetskraftsdeltagandet. I Sverige är det fler som vill arbeta och som står till arbetsmarknadens förfogande än i något annat EU-land. En viktig anledning till detta är den föregående regeringens arbetsmarknadspolitik, där människor som stod utanför arbetsmarknaden möttes av både tydliga förväntningar att komma i arbete och stöd till utbildning och praktik som ledde till jobb.

Samtidigt som det är många som jobbar har en grupp halkat efter, och det är utrikes födda kvinnor. En stor andel av dem som varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som oftast inte vill något hellre än att jobba men som också behöver stöd för att kunna komma i arbete.

För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och egen försörjning.

Flera av regeringspartierna har förespråkat införandet av ett nytt vårdnadsbidrag som skulle leda till att fler utrikes födda kvinnor skulle få bidrag för att stanna hemma och ta hand om barnen i stället för att arbeta. Regeringspartierna har även sagt att man vill nedmontera de arbetsmarknadspolitiska programmen och lägga ned extratjänsterna. Extratjänsterna, som framför allt vänt sig till utrikes födda kvinnor, har varit ett viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslöshet och ge dem en chans att komma in i jobb och egen försörjning. Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänster en möjlighet att gå från isolering i hemmet till meningsfull sysselsättning. 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

  1. Vilka åtgärder tänker ministern vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?
  2. Avser ministern att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och om inte, varför?

Debatt

(13 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:60, Situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Interpellationsdebatt 2022/23:60

Webb-tv: Situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 10 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta särskilt för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och om jag avser att behålla de subventionerade anställningarna som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.

Den ekonomiska politiken behöver återigen fokusera på strukturellt riktiga reformer som ger långsiktigt högre sysselsättning och produktivitet. Arbetslinjen behöver återupprättas. Sverige har en jämförelsevis hög arbetslöshet, och det är troligt att den kommer att stiga till följd av en lägre efterfrågan i svensk ekonomi.

För att motverka en högre arbetslöshet avser regeringen att föreslå reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. För det andra bör en stor bidragsreform genomföras som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. För det tredje behöver vi stärka möjligheterna till omställning.

Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen. Nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden, och bidragsberoendet bland utrikes födda ska minska.

I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbetsmarknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till frihet - frihet att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det får konsekvenser inte bara för den enskilda kvinnan utan även för hennes eventuella barn och familj och i förlängningen för hela samhället.

Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, och det behövs bättre drivkrafter för nyanlända kvinnor att arbeta. En särskild utredare har fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (dir. 2022:42).

Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter har i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka just utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, och Jämställdhetsmyndigheten ska i dialog med relevanta andra myndigheter och aktörer genomföra en kvalitativ studie om utrikes födda kvinnor utanför arbetsmarknaden. Studien ska inkludera aspekter som kan utgöra signifikanta hinder för själva arbetsmarknadsinträdet (A2022/00809).

Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux har byggts ut kraftigt de senaste åren och nådde 2022, i spåren av pandemin, sin största omfattning någonsin. Inte minst har satsningen på kombinationsutbildningar, som innebär att yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk, möjliggjort att fler utrikes födda kan få en sammanhållen språk- och yrkesutbildning som leder till arbete. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för i år, som riksdagen har antagit, en fortsatt satsning på regionalt yrkesvux inom komvux och att ytterligare 270 miljoner kronor skulle tillföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Subventionerade anställningar kan - om de är rätt utformade - ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända. Extratjänsterna, som var dyra och sällan ledde till reguljära jobb, finns inte kvar. Däremot är nystartsjobb mer effektiva vad gäller deltagarens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad tid med stöd. Regeringspartierna ligger bakom den förstärkning av nystartsjobben som gjordes under 2022. Övriga subventionerade anställningar finns kvar.


Anf. 11 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

De frågor som jag har ställt till statsrådet är vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete, om ministern avser att behålla de subventionerade anställningar som riktar sig till personer med svag förankring på arbetsmarknaden och, om inte, varför.

Bakgrunden till att jag ställt dessa frågor är bland annat att ett av de sex jämställdhetsmålen är den ekonomiska jämställdheten. Det är helt grundläggande att kvinnor har ett arbete att gå till för att vi ska nå ekonomisk självständighet. Men det är inte en garanti för att vi ska uppnå ekonomisk jämställdhet, för det är fler faktorer som spelar in. Men det finns en förutsättning om man har ett jobb och en egen försörjning att stå på.

En stor andel av dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som oftast inte vill något annat än att ha ett jobb och som också förstår hur viktigt det är med den ekonomiska självständigheten och vilka möjligheter det skulle öppna upp i livet. Men de behöver också stödet att kunna ta ett arbete och komma till jobbet. För att bryta segregationen och öka jämställdheten måste fler utrikes födda kvinnor komma i arbete och därmed ges makt och frihet över sitt eget liv. Det kan behövas fler steg tills man har det där riktiga jobbet, och då tycker jag att de där insatserna innan är det viktiga.

Extratjänsterna, som framför allt har vänt sig till utrikes födda kvinnor, har alltså varit ett viktigt verktyg för att lyfta människor ur långtidsarbetslöshet och ge dem en chans att komma in i jobb och egen försörjning. Hälften av dem som hade en extratjänst var utrikes födda kvinnor. Dessa kvinnor fick genom extratjänsten en möjlighet att faktiskt kanske komma ur en isolering i hemmet och komma till ett sammanhang. Det är ett väldigt viktigt första steg. Och jag tror, och jag vill nog hävda att det finns fler som dessutom vet, att detta har haft en stor betydelse för att till slut komma till en anställning som inte är subventionerad. Det är helt klart viktiga steg.

Det finns forskning som bekräftar vikten av subventionerade anställningar för personer med svag förankring på arbetsmarknaden, så varför ska man ta bort extratjänsterna, om det nu är ytterligare en färg i paletten som Arbetsförmedlingen och andra efterfrågar? Vi behöver fler verktyg, inte färre, för att hitta rätt och ta de steg som krävs. Varför finns de inte med i er budget utan bara i vår skuggbudget?


Anf. 12 Frida Tånghag (V)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för att hon lyfter upp en viktig och högst aktuell fråga. Jag vill även hälsa på statsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara en fråga om integration, utan det är en fråga om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.

Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dag står längst bort från arbetsmarknaden och är således den grupp i arbetarklassen som har det tuffast. Utrikes födda kvinnor är samtidigt den grupp som matchas mot den del av arbetsmarknaden där de mest otrygga anställningarna finns. Som bäst är anställningsformen särskild visstid, men sällan på 100 procent.

Sanningen är att man matchas mot en arbetsmarknad dominerad av bemanningsföretag inom kök och restaurang, helt utan garanterad anställningsgrad eller grundersättning. Gruppen hamnar i olika personalpooler inom vård- och omsorgsyrken där det gäller att vara snabbast på att svara på ett sms, eller så får man olika tillfälliga anställningar med en procent som det inte går att leva på så att man i stället behöver ha två eller till och med fler jobb.

Nu är det omöjligt för mig att inte säga att utrikes födda kvinnor också utnyttjas på en arbetsmarknad där arbetslivskriminalitet styr.

Fru talman! När jag tidigare har hört ministern prata om satsningar på arbetsmarknaden hör jag bara tal om individens eget ansvar, tydligare och hårdare krav och att civilsamhället ska bidra. Inte någonstans här kan jag förstå vilka åtgärder som statsrådet faktiskt tänker vidta för att förändra eller förbättra specifikt för utrikes födda kvinnor.

Med detta sagt önskar jag att statsrådet kan utveckla det lite så att till och med en kock från Göteborg kan förstå.


Anf. 13 Patrik Björck (S)

Fru talman! Jag blev lite orolig när jag tog del av statsrådets svar på interpellationen, och när jag lyssnade på statsrådets anföranden i den tidigare interpellationsdebatten förstärktes min oro. Tyvärr finns det nog stor anledning för Sverige och svensk arbetsmarknad att känna oro.

Fru talman! Det är häpnadsväckande att vi har ett statsråd som kommer till denna kammare och uppmanar riksdagens ledamöter att ta utskottsinitiativ. Vi har ett statsråd som inte litar på sin egen regering. Det är mycket uppseendeväckande.

Nästan ännu värre är att statsrådet i den förra interpellationsdebatten sa att han inte får styra. Vi har alltså ett statsråd med ansvar för arbetsmarknaden som inte litar på sin egen regering, som hoppas att riksdagen ska ta utskottsinitiativ för att rätta till det och som dessutom inte tror att han som statsråd har möjlighet att styra. Regeringen styr det här landet. Det är så svensk demokrati fungerar.

Det som gör mig orolig i svaret, fru talman, är att statsrådet hänvisar till att den ekonomiska politiken återigen ska fokusera på strukturellt riktiga reformer. Förra gången en högerregering styrde detta land betydde det att man slaktade arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Det var så man definierade det som kom efter, att arbetslinjen skulle upprättas. Det definierades så förra gången vi hade en högerregering, och då slaktades arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen.

Det vi har sett så här långt från regeringen är att ett första steg har tagits. Man har slaktat arbetsmarknadspolitiken. Det är illa nog. Min fråga till statsrådet, fru talman, är därför: Avser man att fortsätta sin politik och även slakta arbetslöshetsförsäkringen i nästa steg? Det är svårt att tolka svaret på något annat sätt, med kännedom om hur svensk höger definierar arbetslinjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har en mycket konkret fråga till statsrådet: Kommer man att följa upp återupprättandet av arbetslinjen genom att slakta också arbetslöshetsförsäkringen?


Anf. 14 Linus Sköld (S)

Fru talman! Tack, Johan Pehrson, för möjligheten att debattera en viktig fråga, och tack till interpellanten för en viktig interpellation!

I svaret sa Johan Pehrson att regeringen gör en fortsatt satsning om 270 miljoner kronor på ett regionalt yrkesvux. Begreppet satsning är uppenbarligen ett töjbart begrepp i Johan Pehrsons värld.

Låt mig tydliggöra hur det egentligen förhåller sig. Regeringen har lagt fram en budget som minskar anslagen till utbildningsplatser för vuxna med motsvarande 30 000 platser. Det blir 86 miljoner mindre till akademin och 104 miljoner mindre till yrkeshögskolan. Den näst största neddragningen, 492 miljoner, görs på folkbildningen, och den största neddragningen, 1,23 miljarder, görs på yrkesvux, faktiskt just regionalt yrkesvux, som Johan Pehrson säger sig satsa på.

Kalla inte en sänkning av anslaget för en satsning! Det blir ett konstigt nyspråk. Jag skulle säga att det är en lögn.

Johan Pehrson avslutade den förra interpellationsdebatten med att säga att 500 000 arbetssökande är en resurs. Det är de absolut, men det krävs möjligheter att utbilda sig. Arbetsmarknadsministern är säkert bekant med att den tydligaste gemensamma nämnaren för den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande är att de saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Att de största neddragningarna görs på just de utbildningsformer som leder till en fullföljd gymnasieutbildning för dem som inte har lyckats med detta i ungdomsgymnasieskolan är därför förskräckligt. På det viset gör man inte 500 000 arbetssökande till en resurs, utan man hindrar dem om man minskar anslagen för just dessa utbildningar.

Sedan hörde jag att regeringen tänker avskaffa extratjänster. Som Sofia Amloh tydligt pekade på är det en åtgärd som med precision missgynnar utrikes födda kvinnor. Med samma precision vidtar regeringen en annan åtgärd, nämligen att halvera insatsen Svenska från dag ett. De som kommer som nyanlända till Sverige har möjlighet att träffa marken springande om de får börja lära sig Svenska från dag ett. Studieförbunden och folkhögskolorna har jobbat mycket framgångsrikt med detta. I budgeten för 2023 halveras anslaget, och i den plan som ligger i samma budget för 2024 är anslaget 0.

Med kirurgisk precision vidtar denna regering åtgärder för att göra det svårare för nyanlända och utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det handlar om avskaffade extratjänster, 1,23 miljarder minus till vuxenutbildning och att man tar bort Svenska från dag ett. Kom inte och kalla det för en satsning!


Anf. 15 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för inläggen i denna debatt. Vi har just förstärkt arbetslöshetsförsäkringen så att den ligger kvar på den tillfälligt höjda ersättningsnivån. Det är en viktig uppräkning. Det är en av de försäkringar som inte räknas upp med index som mycket annat gör, till exempel studiemedel från CSN, graviditetspenning och annat i vårt välfärdssystem. Att detta är indexerat är i grunden väldigt bra - att ha det som automatiska kompensatoriska åtgärder i en kostnadskris som Sverige har försatts i av omvärlden och kanske av tidigare politiska beslut. Men inte minst är denna kostnadskris ett importerat problem beroende på det vidriga kriget i Ukraina.

I går började någon prata om att det skulle delas ut hörapparater här i kammaren, och det var inte jag. Men det är inte långa köer inom sjukvården för att få hjälp med det.

Jag säger att jag inte kan gå in och tala om vilka arbetsmarknadsutbildningar som ska finnas, var de ska finnas och exakt hur de ska se ut. Men de ska vara av hög kvalitet och bli fler. Man ska göra vad man kan från branschen, facket och Arbetsförmedlingen för att se till att de blir så fullsatta som möjligt. Det kan jag säga.

Jag pekade också på det allvar som finns i riksdagen och att riksdagen kan ta initiativ genom olika tillkännagivanden och så vidare när man inte tycker att något är tillräckligt bra. Det sker i olika omfattning beroende på det parlamentariska läget. Det var kanske en självklar upplysning. Men det var ingen vädjan till att interpellanten Patrik Björck ska sätta igång och göra detta. Men det är en möjlighet som alla som är folkvalda har.

Även här återkommer jag till det som jag har sagt om att mycket av dessa anpassningar handlar om att man gör justeringar efter pandemin. Men jag förstår att Socialdemokraterna tycker att varje minskning tiden efter pandemin inte är önskvärd, och de pekar på att det är fråga om neddragningar. Men om man tittar på en längre tidsskala ser man var vi nu befinner oss.

Det är väldigt viktigt med utbildning. Men detaljerna vad gäller folkbildningen och gymnasieskolan får ledamoten ta upp med relevant statsråd. Men de satsningar som görs på skolan är helt avgörande så att inte fler unga människor kommer ut från grundskolan med ofullständiga betyg. Om de kommer ut från ett gymnasium, egentligen vilket som helst, med godkända betyg är chanserna enormt goda att de får sitt första jobb. Dessa satsningar tycker jag är fullt relevanta.

Jag gillar den ingång som gavs inledningsvis i själva interpellationen om att det är väldigt viktigt med ekonomisk jämställdhet. För den utsatta grupp som interpellationen handlar om, utrikes födda kvinnor som kan stå väldigt långt från arbetsmarknaden, är det en mycket svår situation eftersom det är så mycket annat som kontrollerar dessa kvinnors tillvaro. Det hoppas jag att vi kan återkomma till, för jag gillar anslaget som finns från interpellantens parti om att vuxna människor ska jobba för sin ersättning, oavsett om det är inom ramen för kommunens omsorg och försörjningsansvar eller om det är genom andra åtgärder.


Anf. 16 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Jag tror absolut att det finns goda ambitioner från statsrådet på detta område, kanske den bästa ambitionen från hela regeringen vid en jämförelse. Jag har sett att det i statsrådets parti, Liberalerna, ändå finns genomarbetade politiska förslag för detta, för integration och för människor i arbete. Men dessa ambitioner behöver också synas i budgetposter och i faktisk politik. Vårens propositionslista från regeringen med reformer som vi ska ta oss an här i riksdagen ekar ganska tomt. Jag tror att det finns en om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet beskriver i sitt svar de tre stora reformområdena som man ska ta itu med. Men när kommer det att ske? Det behöver ändå ske något nu. Det behöver synas i faktisk och praktisk politik i konkreta förslag och i faktiska reformer. Men det blir inte så trovärdigt när man ser att det faktiskt är fråga om nedskärningar.

Jag förstår att man kan dra ut denna tidsaxeln när det gäller vad som händer i verkligheten och i omvärlden och när det gäller hur budgetposter har sett ut och så vidare. Men just nu har vi gått från år 2022 till 2023 då vi ser att det blir mindre i en tid då det behöver vara mer.

Det finns en rad saker jag är orolig för. Jag tänker lyfta fram en sak till här. Flera av regeringspartierna har tidigare förespråkat och demonstrerat att de vill återinföra ett vårdnadsbidrag. Det skulle leda till att fler utrikes födda kvinnor skulle få bidrag för att stanna hemma och ta hand om barn i stället för att vara aktiva på den svenska arbetsmarknaden.

När den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade vårdnadsbidraget innebar det en väsentlig skillnad för att kvinnor skulle komma in på arbetsmarknaden.

Jag vill adressera denna oro till statsrådet. Behöver jag vara orolig? Hur ser statsrådet på att den regering som han ingår i nu kanske ska införa en barnomsorgspeng eller liknande bidrag? Det skulle vara riktigt förödande. Hur ser statsrådet på det?


Anf. 17 Frida Tånghag (V)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort.

Efter att ha lyssnat på båda sidor i debatten måste jag konstatera att jag inte på något sätt känner mig tryggare i att det kommer att bli någon förändring alls. Och om det skulle bli någon förändring kommer det att vara till det sämre.

Jag måste säga igen hur viktig denna fråga är. Det är inte bara en fråga om integration. Frågan handlar om jämlikhet, jämställdhet och samhällsklass.

Jag har hört vad statsrådet har sagt. Men jag måste summera genom att säga att det som sägs inte får mer genomslag bara för att man upprepar samma sak flera gånger.


Anf. 18 Patrik Björck (S)

Fru talman! Jag ska välja att tolka statsrådet Johan Pehrson positivt.

(Arbetsmarknads- och integrationsminister JOHAN PEHRSON (L): Tack!)

Jag tolkar det på ett sådant sätt att statsrådet och den nuvarande regeringen kommer att försvara arbetslöshetsförsäkringen. Det var ett positivt besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag var också lite imponerad över att statsrådet ämnar ta initiativ till att indexera arbetslöshetsförsäkringen. Det var också ett positivt besked.

Jag lovar att jag kommer att följa den här regeringen. Det var också fantastiskt att man nu har omformulerat hela sin idé om den så kallade arbetslinjen. Det tackar jag extra för. Jag hoppas verkligen att statsrådet står vid sitt ord och att statsrådet inte bara är lösmynt i talarstolen i största allmänhet.

När man läser riksdagsprotokollet och ser vad statsrådet har gett för besked ska man sedan också kunna lita på det, fru talman. Det är min förhoppning. Jag väljer att tolka statsrådet positivt.


Anf. 19 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag har svårt att ha samma ansats som Patrik Björck och tolka det som positivt. Det jag hör är att statsrådet slingrar sig och hänvisar det jag sa i mitt inlägg till en annan minister.

Vi har här framför oss arbetsmarknads- och integrationsministern. Integrationsministern försöker att hänvisa frågan om utrikes födda kvinnors tillgång till utbildning i svenska och samhällskunskap till en annan minister. Det är att inte ta ansvar för sin portfölj.

En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration och en lyckad etablering för utrikes födda kvinnor måste vara att de kan lära sig svenska. En minskning på komvux, där sfi ingår, med 1,23 miljarder från 2022 till 2023, där sfi ingår, måste angå integrationsministern. En halvering av Svenska från dag ett måste angå integrationsministern. Det kan inte vara frågor som hänvisas till någon annan. Det tycker inte jag är att ta ansvar.

Jag vill säga till statsrådet: Stå här och ta ansvar för din portfölj! Svara i så fall på den här frågan: Hur kommer sänkta anslag till komvux och halverat anslag till Svenska från dag ett att bidra till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden?


Anf. 20 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Nu ska jag börja i den andra änden så att vi inte missar viktiga inlägg.

När svenska folket hade gått till val och röstat som det gjorde blev det en ny regering. Jag hade då förmånen att komma till Arbetsmarknadsdepartementet. Det var väldigt tomt i lådorna. Det som flög upp var lite brödsmulor och ett par flugor. Det fanns ingenting. Det var tomt på reformer.

Det har också visat sig att det under den mandatperiod som gått också har varit lite tomt på reformer. Mycket handlar om att vi styr genom budget, sa den tidigare arbetsmarknadsministern - med många förtjänster - från Socialdemokraterna. Det är inte per definition väldigt mycket om man jämför med andra utskott här i riksdagen.

Vi har en stor fråga som jag kommer att prata med egentligen alla partier om i riksdagen. Det handlar om en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Där finns en bred enighet om att det utredningsförslag som togs fram av den förra regeringen har stora förtjänster.

Det finns några remissinstanser som är lite tveksamma till delar. Där kommer vi att återkomma. Det är en gigantisk sak för att öka tryggheten för människor och få upp andelen personer som är en del av arbetslöshetsförsäkringen, som vi nu har höjt. Det är för att den inte är indexerad som andra. Det sker nu en sådan höjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan till frågan om vårdnadsbidrag eller olika former av kontantersättningar till människor. Jag tror precis som många andra att det är mycket bättre att satsa på den svenska förskolan. Det gäller grupper som av något skäl väljer att inte ha sina barn där, kanske för att de har den bakgrund som den här interpellationen handlar om.

Det är väldigt bra att barnen kommer dit. Det är ett sätt för barnen att få lära sig svenska, och de tar med det hem. Då kanske kunskaperna i svenska ökar på alla sätt. Det är helt centralt att den svenska förskolan prioriteras framför det som det ställdes frågor om. Den typen av förslag som nu nämndes tycker jag absolut inte är bra.

Vi går vidare. I inlägget från Vänsterpartiets ledamot som deltar i debatten hörde jag att hon var lite orolig för bådas svar. Jag menar nog ändå att det är viktigt att man tar upp den nya linjen från Socialdemokraterna. Vi har haft den länge, och vi välkomnar den. Vuxna friska människor som får ersättning ska göra någon form av motprestation.

Tanken är inte att det första jobbet ska vara det sista jobbet. Jag håller med om att många människor har en begränsad arbetsmarknad, och man kan uppleva att det är lågbetalt. Men det är mycket bättre att ha ett första jobb än inget jobb.

Det första jobbet är helt avgörande för att komma i nya jobb. Erfarenheten är att många som har gått med olika garantier. De har haft rusta och matcha-tjänsterna. Man har försökt att hjälpa människor med dem eller med Arbetsförmedlingens egna program. Men människor kommer inte ut i reguljärt arbete. Det är verkligen beklagligt.

Jag vill ge en korrekt beskrivning av det som sas. Jag är glad att regeringen innan den förra regeringen gjorde den reform som handlade om att arbetsmarknaden var det givna för en person som kom till vårt land. Det har medverkat till de insatser som gjordes av den förra regeringen där man har kortat tiden. Det har gått åt rätt håll. Men det måste bli ännu bättre. Människor ska komma i jobb.

Vi gör också fler satsningar på att fler människor ska komma till svenskakunskaper. Det gäller till exempel människor från Ukraina. Det får vi ha en annan debatt om. Det handlar om vad vi gör för insatser för ukrainare för att de också ska komma till språkutbildning. Det kanske inte alltid är så att sfi är den enda vägen dit.


Anf. 21 Sofia Amloh (S)

Fru talman! Tack för debatterna som vi har haft den här eftermiddagen. Det känns väldigt uppfriskande och bra för den här vårterminen. Jag ska avrunda debatten med mitt slutanförande.

Jag nappar lite på det som sas om att det är tomt i lådorna på Arbetsmarknadsdepartementet. Ni skulle fylla de lådorna när ni kom dit och var redo att styra landet. Det känns fortfarande som att det inte fylls på där. Det var vad jag menade med vad jag sa i mitt tidigare inlägg om att vi inte har så mycket att ta ställning till här i riksdagen.

Den här interpellationen handlar om den ekonomiska jämställdheten och vikten av ett arbete. Det handlar om identitet och självständighet och att vara någon som kan vara med att bidra. Den handlar om synen på sig själv och att kunna vara en del av samhället. Det är svårt att alltid beskriva i ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att man måste se och uppleva, både hos sig själv och hos andra människor, att få det där lönekuvertet varje månad. Jag kommer själv ihåg när det inte bara var ett sommarjobb. Det var inte bara nu som jag fick ett lönekuvert, och inget nästa månad, utan det kom varje månad. Det är oslagbart och viktigt för att få människor att växa.

Jag vidhåller fortfarande att nedskärningar är nedskärningar. Det går inte att komma ifrån det. Det tror jag också att statsrådet förstår. Det kommer vi att påpeka och vara tydliga med från oppositionen. Det är inte okej att göra det nu.

Socialdemokraterna är ett arbetarparti. Det är vårt dna när det kommer till de här frågorna. Vi kommer inte att släppa en millimeter, framför allt inte i en lågkonjunktur. Vi ska göra allt som krävs. Det hoppas jag att även statsrådet tänker göra.


Anf. 22 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Tack, Sofia Amloh, för duvningen som du och kollegor i riksdagen har givit mig. Det är så här det ska se ut. Starka, trygga riksdagsledamöter ska driva på.

Jag måste ändå påminna om att vi hade en pandemi. Man kan inte ha samma insatser och åtgärder efter en pandemi som under en pandemi. Då handlade allting om att se till att saker bara rullade. Allting var digitalt, och vi fick inte ses. En mängd människor for illa i världen och många dog, och en del är sjuka fortfarande.

Nu har vi ett annat fokus; nu måste vi se till att allting som sker är arbetsplatsnära och effektivt och att det fokuserar på språk, språk och språk. Det här är saker som inte bara sker i det allmänna utbildningssystemet eller med stöd, utan det är också ett ansvar som man måste kunna ta själv i olika former. Vi ser hur människor har integrerats i Sverige under nästan ett århundrade - eller åtminstone efter andra världskriget. Det är människor som med olika insatser själva har tagit ansvar för att lära sig. Men grunden är att de har kommit i jobb. Det är väldigt viktigt. De har fått lära sig på jobbet. Därför gör vi satsningar som jag vill lyfta fram och som handlar om att kombinera jobb och språk. Det handlar om värdighet.

Men vi gör också andra saker. Vi satsar på kvinnors organisation och ser till att kvinnor i utsatta områden får lättare att organisera sig. Jag besökte i veckan ett tjejforum på Bäckby i Västerås och träffade unga tjejer som gör allt vad de kan för att hjälpa andra unga tjejer att få mer egenmakt och vilja organisera sig.

Vi gör satsningar på en av Sveriges viktigaste rörelser - idrottsrörelsen - för att se till att man har något meningsfullt att göra. Förutom att ungar ska gå i skolan ska de ha en meningsfull fritid. Vuxna ska gå till ett jobb eller en utbildning, och sedan ska de ha något meningsfullt att göra. Då är idrottsrörelsen viktig.

Vi gör mängder av saker för att bygga kraft som kommer att hjälpa kvinnor i dessa utsatta områden.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.