Service i glesbygd
Interpellation 2007/08:501 av Persson, Kent (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-03-12
- Inlämnad
- 2008-03-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-27
- Sista svarsdatum
- 2008-04-03
- Besvarad
- 2008-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 mars
Interpellation
2007/08:501 Service i glesbygd
av Kent Persson (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regionalpolitikens mål bör vara att skapa lika grundförutsättningar för individer, hushåll och företag att bo, verka och utvecklas oavsett bostadsregion.
I det nationella ansvaret ligger att skapa likvärdiga förutsättningar i regionerna. Det innebär att det är statens ansvar att se till att Sveriges olika regioner har tillgång till en fungerande infrastruktur i vid mening. Bredband, vägar och järnvägar är en del av den helt avgörande infrastrukturen för en regions överlevnad men även statens närvaro i kommunerna är många gånger avgörande för om företag och människor kan leva och verka i en kommun.
De genomgripande nedskärningar av servicen som nu är aktuella, bland annat av Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, kommer i hög grad att drabba landsbygdens tre miljoner invånare. Det är en utveckling som också ska ses mot bakgrund av polisens nästan totala frånvaro i många kommuner, den pågående totala nedläggningen av Svensk Kassaservice, SJ:s prioritering av storstadstrafiken, nedläggningen av många apotek i mindre kommuner, tingsrätternas försvinnande från stora delar av landet och infrastrukturens sämre utveckling utanför storstäderna.
Den indelning i självständiga myndigheter som kännetecknar Sverige alltsedan Axel Oxenstiernas tid känns förlegad. Myndigheter handlar ofta helt efter vad som antas gynna den enskilda myndigheten och märkligt nog innebär det i praktiken nära nog alltid en centralisering i regionen eller i landet.
Att någon skulle ha ett mer övergripande ansvar för, ska vi kalla det, statens yttäckning – det verkar vara en mycket främmande idé oavsett om den framförs till myndigheterna, affärsverken eller de centrala beslutsfattarna på politisk nivå.
Min fråga till näringsministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att det ska finnas en överordnad strategi som gör att inte varje myndighet var för sig ska få fatta det som man bedömer som det mest rationella beslutet för sin myndighet, så att det verkar som om ingen har ansvar för helheten i en region?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:501
Webb-tv: Service i glesbygd
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:91 Tisdagen den 8 aprilProtokoll 2007/08:91 8 § Svar på interpellation 2007/08:501 om service i glesbygd
Protokoll från debatten
Anf. 37 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Kent Persson har frågat näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att det ska finnas en överordnad strategi som gör att inte varje myndighet var för sig ska få fatta det som man bedömer som det mest rationella beslutet för sin myndighet, så att det verkar som om ingen har ansvar för helheten i en region.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Frågan handlar som jag ser det om hur vi kan se till att de statliga myndigheternas service även finns tillgänglig på landsbygden. Det här är ett aktuellt ämne. Det gläder mig att än en gång få lyfta fram hur viktig en väl fungerande förvaltning är för tillväxt och sysselsättning.
Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska bestämma över sin organisation. När det gäller verksamhet som är spridd över landet omfattar detta också lokaliseringen av kontor. Att myndigheternas ledningar utformar sin organisation efter de krav som verksamheten ställer skapar förutsättningar för att utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för hög kvalitet i verksamheten.
Jag instämmer alltså inte i det Kent Persson säger i sin interpellation om att den svenska förvaltningsmodellen skulle vara förlegad. Det är riktigt att myndigheterna är självständiga i sin ärendehantering och sitt beslutsfattande. Men myndigheterna lyder under regeringen. Regeringen har möjlighet att på olika sätt styra myndigheterna, och jag vill vara tydlig med att det är regeringens ansvar att se till att en god servicenivå upprätthålls i alla delar av landet. Regeringen håller detta under nära uppsikt och har tagit flera initiativ.
Ett av de senaste av dessa är det uppdrag som regeringen gav i maj förra året till generaldirektör Lars Högdahl. I uppdraget ingår bland annat att stödja statliga myndigheters samverkan och arbete med att inrätta lokala servicekontor. En del i uppdraget har varit att utreda behov av förändringar i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. I förra veckan överlämnade utredningen ett delbetänkande med förslag till administrativa och formella förenklingar när myndigheter och kommuner ingår samtjänstavtal. Det förslaget ska nu skickas på remiss och beredas i vanlig ordning.
Det har inte rått någon brist på olika initiativ - vare sig på nationell, regional eller lokal nivå - för att få till stånd en bättre samverkan mellan myndigheter. Utredningens arbete ska utgå från det som redan pågår, men som Kent Persson är medveten om har det trots alla initiativ funnits brister i samordningen mellan de statliga myndigheterna. Målet med uppdraget till Lars Högdahl är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att samtidigt möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen.
Ett exempel på att effektivisering och samverkan kan gå hand i hand är det pågående arbetet inom Försäkringskassan. Tack vare effektivisering och samverkan kommer Försäkringskassan, som i dag saknar servicepunkter i ett tiotal kommuner, att vara närvarande i samtliga kommuner. Detta har bland annat gjorts möjligt genom den överenskommelse som träffats mellan Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om service- och lokalsamverkan. Dessutom finns ju myndigheterna ständigt tillgängliga via Internet och via telefon, vilket har underlättat kontakterna för väldigt många.
När jag deltog vid Landsbygdsriksdagen i Lycksele kände jag vilket engagemang som finns i dessa frågor. Samverkan behöver inte bara ske mellan statliga myndigheter och kommuner, utan även med kommersiella och frivilliga aktörer. Det finns en ökad insikt om att samverkan är nödvändig för att upprätthålla god service i hela landet. Förutsättningarna för en ökad samverkan är därför mycket goda.
Anf. 38 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi har debatterat frågan vid ett tidigare tillfälle, när vi på initiativ av Vänsterpartiet hade en särskild debatt om landsbygdens utveckling. Jag gläder mig i dag åt att jag kan notera att statsrådet också använder ordet landsbygd och inte glesbygd, som så konsekvent användes vid det förra tillfället.
Bakgrunden till interpellationen är den utveckling som vi kan se på landsbygden i dag, där mer än tre miljoner människor bor. Jag menar att staten har en vidare uppgift än att bara utjämna skillnader i välfärdssystemen när de upptäcks. Det är också så att statens närvaro på landsbygden är ett viktigt signalsystem, inte bara för kommunerna och regionerna som sådana utan för invånare och företag som bor och verkar på landsbygden.
Det vi i dag kan se när det gäller arbetsförmedling, försäkringskassa och kanske polis, men också post och i framtiden även apotek, är en omstrukturering och en effektivisering som är liktydig med centralisering. Av någon outgrundlig anledning finns det när man effektiviserar alltid en tendens att man centraliserar verksamheten till regionala centrum eller till Stockholm.
Detta är ett bekymmer. När vi diskuterade just IT-infrastrukturen för ungefär åtta år sedan skulle bredband åt alla ge möjligheter till landsortens befolkning och till företagen där. Man diskuterade möjligheten att lokalisera ut statliga verksamheter. Men just den satsningen och utbyggnaden har gett motsatt effekt. Man har tagit det till intäkt för att centralisera verksamheten, till exempel skattekontor och försäkringskassa, när det gäller stora delar av landsbygden. Det går alltså i precis motsatt riktning mot vad vi diskuterade för sju åtta år sedan.
Det här är givetvis allvarligt, för det är fortfarande över 100 000 hushåll som är utan bredband. En stor del av dem bor just i landsortens kommuner. Det blir problem när de ska kommunicera. Än värre blir det när de inte heller har telefoni, vilket tidigare var en självklar rättighet för alla. Men när marknaden i dag anser att människor inte är tillräckligt lönsamma klipps förbindelsen. Hur ska staten då kunna upprätthålla en likvärdig service för dem som bor i dessa områden?
Det som är väldigt allvarligt är att de myndigheter jag pratar om här verkar var och en för sig, utan samordning och i värsta fall utan att diskutera avgörande beslut om nedläggning eller neddragning av service med kommunerna där de verkar. Vem har då ansvaret? Givetvis staten, och därför måste regeringen gå in här och agera. Det borde vara rimligt att man innan man fattar beslut om verkställighet av förändrad service måste diskutera med kommunerna och länsstyrelsen. Länsstyrelsen är ändå statens förlängda arm ute i länen och regionerna och borde ha koll på vad som händer och sker. Det har de inte i dag, och det är ett stort svaghetstecken.
Anf. 39 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Kent Persson har många poänger i sina iakttagelser av hur det har varit. Jag håller med om att det har varit en nedmontering av myndighetsservicen på olika håll. Detta har delvis, skulle jag vilja säga, berott på den inriktning som den förra regeringen hade när det gällde IT-politiken. Den gick under beteckningen 24-timmarsmyndigheten. Man överlät och decentraliserade till varje myndighet att själva utforma sin IT-strategi. Jag har någon gång sagt, och jag kan gärna upprepa det, att man gav myndigheterna var sin egen taktpinne för att dirigera utvecklingen på IT-området. Det ledde till att musiken så småningom tystnade.
Det vi nu har gjort är att ta tillbaka initiativet till en nationell IT-strategi. Vi lanserade den för några månader sedan med en väldigt stor ansats att ta tillbaka detta i ett koncernperspektiv så att staten, precis som Kent Persson är inne på, ska ta ett större ansvar för att se till att både IT-utvecklingen på myndigheterna och mellan myndigheterna skapar förutsättningar för en bättre medborgarservice.
Vi har också, vilket framgår av mitt svar, tagit initiativet att tillsätta generaldirektör Lars Högdahl för att utreda hur en ökad samverkan kan ske på lokal nivå så att man med en ökad myndighetssamverkan kan åstadkomma många fler lokala servicekontor.
Det här är inte trivialt, och det beror på att lagstiftningen är utformad så att myndigheter inte får samverka. Det finns ett undantag, och det är lagen om samtjänst vid medborgarkontor. Det var ett initiativ som togs under den förra borgerliga regeringen, och det har utvecklats undan för undan.
Vi har på torsdagens regeringssammanträde ytterligare två ärenden med nya lokala servicekontor som öppnas. Det kräver ett regeringsbeslut där varje tjänsteman ska specificeras och exakt vilka uppgifter man får ha.
Lars Högdahl lämnade, som jag sade i svaret, ett förslag till hur man kan skapa en situation där vi river en del av de här stuprören och skapar förutsättningar för ökad samverkan som gör det möjligt att på mycket bredare front än hittills föra ut distributionen av myndighetsservice till medborgarna.
Av Kent Perssons interpellation framgår att han också talar om produktionen av dessa tjänster. Jag håller med honom. Den behöver inte ske i Stockholm eller på ett stort huvudkontor eller ens på ett stort regionalt kontor, utan denna utveckling skapar förutsättningar för enskilda medarbetare att kunna jobba hemifrån till exempel några dagar i veckan om man bor i glesbygd. Man kan ha kluster lokalt och på annat sätt åstadkomma en tjänsteproduktion som är högkvalitativ utan att man behöver sitta tillsammans i stora städer. Detta går faktiskt att organisera på ett decentraliserat sätt.
Jag tror att det finns goda förutsättningar för en ny utveckling som både kommer att ge medarbetarna mer intressanta uppgifter när vi kan få bort mycket av de rutinuppgifter som IT-systemen i dag tar över och, vilket är den andra sidan av myntet som är minst lika viktig, ge en ökad service till medborgarna också i glesbygd. Förlåt - på landsbygden!
Anf. 40 Kent Persson (V)
Herr talman! Det är lätt att tungan slinter emellanåt.
Hur det har varit är inte så väldigt intressant att diskutera, utan det är bättre att diskutera hur det är i dag. Jag kan konstatera att den försämring som i dag sker i landsortens kommuner faktiskt accelererar. Jag förstår att det är mot bakgrund av det som ni har tillsatt den här utredningen.
Men ni borde stanna upp och se till så att diskussionerna också involverar kommunerna så att de kan vara med och på ett konstruktivt sätt diskutera hur man ska lösa servicen i landsorten. Det är ju det som är poängen med det hela. Myndigheterna kan och ska inte var för sig hantera den här frågan, för de har en vidare uppgift än så. Det handlar faktiskt om att det inte finns bredband i alla hushåll i dag. Det är en stor brist. Marknaden klarar inte av att bygga ut det utan vad jag förstår kommer regeringen att ta något nytt initiativ i frågan.
Det handlar också om telefoni. Det har varit en rättighet, och det har byggts upp tidigare. Men när de nu utsätts för marknadskrafter är vissa människor och hushåll inte tillräckligt lönsamma. Hur ska de omfattas av en statlig service som kanske ska ske på avstånd via telefon och datanät? Det fungerar inte!
Därför måste man stanna upp, vänta in och vidta åtgärder så att man har förutsättningar för att kunna göra de här förändringarna. Jag är definitivt inte emot att de statliga myndigheterna effektiviseras - absolut inte. Det finns mycket att göra. Men när det sker på bekostnad av service ute i landsorten måste man stanna upp och fundera lite grann över hur det ska bli i fortsättningen.
Vi har till exempel frågan om pumpstationerna, och det var därför jag ställde interpellationen. När vi pratar om service på landsbygden är det mycket vidare än bara de statliga myndigheterna.
Det är likadant med pumpstationerna; 1 000 pumpställen planerar man att lägga ned på landsorten. Detta ställer till bekymmer. Jag känner till ganska väl vad som händer. Folk börjar fundera på vilka möjligheter de har att stanna kvar, bo, verka och leva på dessa orter. Företagarna funderar också över om de kan etablera sig eller stanna kvar när det inte ens finns en arbetsförmedling att diskutera arbetskraftsförsörjning med. Detta är ett gigantiskt problem som vi upplever i många landsortskommuner i dag. Det går snabbare; det har accelererat de senaste två åren.
Jag noterar också att statsrådet säger att han är nöjd med den förvaltningsstruktur som vi har i dag. Jag vet inte, jag ser inte igenom det. Går jag ut och pratar med människor i dag vet de inte vem som har ansvaret för vad, till exempel vem som har ansvaret för Arbetsförmedlingens, Vägverkets eller Banverkets verksamhet. Går man in och tittar och försöker förstå hur strukturen är uppbyggd är det fullständigt omöjligt att se vem som har ansvar för vad.
Anf. 41 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Kent Persson säger att kommunerna bör involveras. Det är alldeles riktigt. Det är en av grundbultarna i detta. Att länsstyrelserna bör involveras är också riktigt. De ska ha en samordnande roll när det gäller statlig myndighetsservice. Jag utgår från att den kommer att finnas med och förstärkas framöver.
Låt oss vara konkreta. Jag har tidigare i kammaren berättat om den utredning som Lars Högdahl leder om lokala servicekontor. Jag hade tillfälle att besöka och medverka på Landsbygdsriksdagen för någon månad sedan. Jag inbjöd då hela organisationen Hela Sverige ska leva till överläggningar på Finansdepartementet om just dessa frågor. Dit kommer också representanter för lanthandeln och ett antal andra aktörer för att diskutera detta tillsammans med kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting är också inbjudna till denna första överläggning. Där ska vi titta på vad som händer och försöka åstadkomma en ny utveckling där vi, precis som jag sade i mitt interpellationssvar, involverar inte bara de statliga myndigheterna och kommunerna utan också kommersiella intressen som lanthandeln. Vi har också lantbrevbärarna som når 650 000 hushåll varje dag.
Kent Persson tog upp telefoni. Det är ett område som Åsa Torstensson har ansvar för. Det kommer en infrastrukturproposition i höst som jag hoppas har svaret på de frågor som Kent Persson tar upp. Det är i alla fall min förhoppning.
Det kanske är lite långtgående att säga att jag är nöjd med den förvaltningsstruktur vi har. Jag tror inte att jag uttryckte mig riktigt så. I så fall skulle vi för närvarande inte ha 42 olika utredningar som tittar på bland annat länsstyrelsens roll. Det var inför ett landshövdingemöte som man ville ha reda på hur många utredningar som bara berörde länsstyrelserna. Vi uppdrog åt Statskontoret att titta på det. Det var 42 utredningar.
Det är klart att Ansvarskommitténs förslag är ganska ingripande i det som Kent Persson tar upp. Det gäller inte alls bara den regionala, geografiska indelningen. Det finns ett antal andra dimensioner runt precis de frågor som berörs i interpellationen, så jag har goda förhoppningar. Där är remissomgången över, och vi håller på att sammanställa remissvaren.
Vi har ett antal andra utredningar som också berör precis det som Kent Persson tar upp. Jag tänker på Förvaltningsutredningen under generaldirektör Yvonne Gustafsson. Den tittar på just förvaltningsstrukturen.
Tanken är att få en modernare, effektivare och mer medborgarvänlig förvaltningsstruktur. Det handlar inte bara om den fysiska strukturen; det handlar också om det mjuka innehållet i detta.
Jag har lanserat ett projekt som jag har diskuterat med alla myndighetschefer och som vi arbetade med, som jag vill se det, redan i förra budgetpropositionen. Jag kallar det för ett offentligt etos. Det handlar om myndigheternas förhållningssätt till medborgarna. Det är mycket viktigt. Det har skapat stort intresse och stor entusiasm bland medarbetarna inom statlig och kommunal förvaltning. Man vill medverka till att få ett förhållningssätt där vi möter medborgarna på ett värdigt och bra sätt.
Anf. 42 Kent Persson (V)
Herr talman! Problemet är inte att statsrådet tillsätter en ny utredning, utan det är att under tiden som utredningar och dialog sker kommer förändringsprocessen att fortsätta och därmed också försämringarna av servicen. Det är det jag vänder mig emot. Det finns en poäng i att stanna upp och säga: Nu tar vi en paus i arbetet med förändringarna och inväntar vad utredningarna och dialogen kommer fram till.
Det är likadant när det gäller bensinstationerna som är hotade. Om de ska överleva och om det ska ges möjligheter för hemtjänsten och enskilda personer i Norrland att ha ett tankställe finns det bara en möjlighet. Det är att gå in med investeringsstöd till dessa tankställen som ofta är en förutsättning för att en lanthandel ska överleva. Det är givetvis viktigt att man ger de signalerna framöver.
När det gäller Ansvarsutredningen är en av de viktigare delarna att man ser över vem som gör vad och att man får ordning på de statliga myndigheterna och deras sätt att jobba. Det hastar. När ni ställer krav på myndigheterna att snabba på sin effektivisering har vi sett att det leder till att verksamheterna centraliseras. Det är tvärtemot vad vi vill. Det är en förutsättning att de finns ute i landet och kan verka på rimligt sätt.
Jag noterar också att statsrådet inte kommenterar detta med bredband åt alla. Jag vet inte hur jag ska tolka det. Det får vi väl se i framtiden.
Anf. 43 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Att stanna upp är en vanlig rekommendation från oppositionen, men det är en utveckling som inte går att stanna upp. Det pågår ett jättestort projekt att satsa på en IT-utveckling för hela myndighetssfären tillsammans med kommuner och landsting. Alla vill vara med i denna process och skapa bättre förutsättningar.
Det pågår också samtal över hela landet om hur vi utifrån ett underifrånperspektiv ska kunna bygga en bättre förvaltning regionalt runt om i landet. Under tiden som detta sker öppnas nya medborgarkontor, Kent Persson. Det är en mycket positiv utveckling.
Jag kommer också att fortsätta diskussionerna med myndigheterna om möjligheterna att decentralisera verksamheterna och utnyttja den nya IT-infrastrukturens fantastiska möjligheter som innebär att man inte behöver sitta i storstäder för att producera god medborgarservice.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.