Särskilda yttranden i kommuner och regioner
Interpellation 2023/24:236 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-21
- Överlämnad
- 2023-11-23
- Anmäld
- 2023-11-24
- Svarsdatum
- 2023-12-04
- Besvarad
- 2023-12-04
- Sista svarsdatum
- 2023-12-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Jag har tidigare haft möjlighet att ställa en fråga på följande tema till statsrådet. Det handlar om villkoren för de förtroendevalda i kommuner och regioner att fullgöra sina uppdrag, i detta fall kopplat till den kommunala protokollföringen.
I min tidigare fråga till statsrådet anförde jag följande: ”I förtroendeuppdraget som riksdagsledamot görs mycket av det huvudsakliga arbetet genom att lämna in förslag som behandlas i något av de olika fackutskotten. Arbetet består också i att ta ställning till andra förslag som läggs fram på utskottets bord, till exempel propositioner från regeringen.
I beslutsprocessen kan varje ledamot göra sin syn på respektive fråga känd och får möjlighet att lägga fram sitt eller sina förslag till beslut. Vid en förlorad omröstning kan man exempelvis reservera sig till förmån för sitt eget förslag. En ledamot som avstår från att ta ställning i en fråga kan även lämna en förklaring i ett särskilt yttrande.
Arbetet i våra regioner och kommuner går till på liknande sätt, dock med en skillnad i möjligheten för ledamöter att göra sin vilja känd i protokollen. Rätten att reservera sig mot ett beslut och att lämna en skriftlig reservation är säkerställd genom skrivningar i kommunallagen. En ledamot som önskar avstå, eller som inte reserverar sig mot majoritetens uppfattning kan även här vilja förklara sitt ställningstagande skriftligen, genom att lämna ett särskilt yttrande. Skillnaden är dock att ordförande för mötet så att säga äger protokollet och därigenom med en majoritet bakom sig kan hindra detta.
Man kan visserligen peka på att en omröstning i det fall ett särskilt yttrande ska godkännas eller ej är möjligt att reservera sig mot och där lämna en reservation, något jag själv gjort vid olika tillfällen. Dock kan det skapa onödig förvirring för medborgare och medier som tar del av protokollen att förstå vad ledamotens faktiska intention var. Det är något som i förlängningen skadar demokratin och gör det svårare med insynen i offentliga beslut och ställningstaganden som förtroendevalda gjort.”
Jag har tagit del av det svar statsrådet har lämnat, vilket jag är tacksam för att statsrådet har gjort. Däremot saknar jag förståelse från statsrådet för den problematik som förtroendevalda i kommuner och regioner upplever när möjligheterna är sämre än i riksdagen att göra sin vilja känd i protokoll. Det är något som, precis som jag nämnt tidigare, försvårar för allmänhet och medier att ta del av korrekta fakta utifrån ett klargörande från en ledamot eller parti i en viss fråga.
Jag vet att den kommunala självstyrelsen får till följd att kommuner och regioner själva organiserar sin verksamhet om inte något annat föreskrivits genom lag eller annan författning, precis som statsrådet i sitt svar hänvisar till. Det uppstår dock några följdfrågor utifrån detta.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Erik Slottner:
- Delar statsrådet min uppfattning att det är viktigt att villkoren för förtroendevalda i kommuner och regioner bör vara likvärdiga med dem i riksdagen vad gäller särskilda yttranden?
- Anser statsrådet att en reglering i kommunallagen av särskilda yttranden skulle vara bättre för att uppnå likvärdiga förutsättningar i kommunerna vad gäller protokollföring, och är statsrådet i så fall beredd att ta initiativ till detta?
- Är statsrådet beredd att göra en översyn av kommunallagen för att genomföra en reglering av särskilda yttranden och således uppnå likvärdiga förutsättningar i kommuner och regioner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:236
Webb-tv: Särskilda yttranden i kommuner och regioner
Dokument från debatten
- Måndag den 4 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:41
- Protokoll 2023/24:41 Måndagen den 4 decemberProtokoll 2023/24:41 Svar på interpellation 2023/24:236 om särskilda yttranden i kommuner och regioner
Protokoll från debatten
Anf. 30 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag delar hans uppfattning att det är viktigt att villkoren för förtroendevalda i kommuner och regioner är likvärdiga med dem i riksdagen vad gäller särskilda yttranden och om jag anser att en reglering av särskilda yttranden i kommunallagen (2017:725) skulle ge mer likvärdiga förutsättningar i kommunerna vad gäller protokollföring. Han undrar även om jag är beredd att göra en översyn av kommunallagen i syfte att genomföra en reglering av särskilda yttranden för att uppnå likvärdiga förutsättningar i kommuner och regioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I kommunallagen finns det bestämmelser om vad ett protokoll från ett fullmäktige, styrelse- eller nämndsammanträde ska innehålla. Av dessa bestämmelser följer att det bland annat ska framgå om en ledamot reserverat sig mot ett beslut. Ordföranden ansvarar för protokollet. Det finns dock, som Mattias Eriksson Falk påpekar, inte någon rätt att få ett särskilt yttrande antecknat i protokollet.
Den kommunala självstyrelsen innebär att kommunerna och regionerna själva beslutar om och organiserar sin verksamhet efter vad de finner lämpligast. Det är en grundläggande princip i offentlig sektor. En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Om det, efter en proportionalitetsbedömning, finns övervägande skäl för staten att bestämma något annat så kan det göras genom lag eller annan författning.
Den ändring som Mattias Eriksson Falk föreslår skulle till viss del kunna öka transparensen för beslutsfattandet i kommuner och regioner. I nuläget har det dock inte framkommit tillräckliga skäl för att införa nya tvingande regler i kommunallagen. Sådana tvingande regler skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och medföra en ökad administrativ börda för kommunerna och regionerna. Det bör därför fortsatt vara upp till varje kommun eller region att själv bestämma över hur den bäst hanterar protokollsanteckningar och särskilda yttranden.
Anf. 31 Mattias Eriksson Falk (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation, som gäller de politiska villkoren för förtroendevalda i kommuner och regioner!
Jag har tidigare haft möjlighet att ställa en skriftlig fråga till statsrådet avseende just detta. Jag fick ett liknande svar från statsrådet även då, vilket inte är så konstigt då statsrådet säkerligen kvarstår vid sin syn på saken, enligt vad kan utläsas av svaret.
Jag och statsrådet delar uppfattningen att villkoren för förtroendevalda i kommuner och regioner är viktiga. Det är i sig inte särskilt förvånande då vi själva båda kommer från tidigare kommunala uppdrag. Vi känner väl till det politiska arbete som sker bortanför riksdagens ramar och vet hur viktigt detta är för demokratin på den lokala nivån och den beslutande kommunala självstyrelsen. Man brukar säga att den politik som står människor närmast i vardagen i många fall förverkligas eller drivs där.
Jag valde att ställa denna interpellation till statsrådet utifrån mina egna erfarenheter på den kommunala nivån och av de regleringar i bland annat kommunallagen som styr den politiska dagordningen och arbetsmetoderna, åtminstone till vissa delar. Det är just här som skillnaden till viss del uppstår på kommunal nivå och därför påverkar de förtroendevaldas möjlighet att göra sig hörda.
Som jag nämnde är vissa saker reglerade. Det gäller till exempel rätten att få tala eller att lägga fram förslag. Det är avgörande för en demokrati att en person får göra sin åsikt känd och att man får tycka olika. Men, fru talman, demokratin och det politiska arbetet måste också kunna granskas, till exempel av medborgare och medier. Det är en garant för att demokratin fungerar och att allmänheten känner tillit till samhällets institutioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När man tycker olika kan man exempelvis rösta nej till ett förslag och sedan reservera sig. Det är ett sätt att i protokoll tydligt visa att man tyckte annorlunda. I en reservation kan man också skriftligen om man så önskar förklara hur man resonerade och varför man reserverade sig.
Om du däremot står bakom ett förslag kan du inte reservera dig. Men du kan ändå känna att du behöver förklara varför du har röstat som du har gjort. Då kan man i vissa kommuner och regioner lämna ett så kallat särskilt yttrande eller göra en protokollsanteckning och därigenom förklara hur man resonerat.
Dock är inte skriftligt yttrande eller protokollsanteckning lagstadgade, utan det är då helt upp till ordföranden, styrelsen eller nämnden att fatta beslut om det ska få tillföras till protokollet. Det är något jag anser är en brist och något som bidrar till att vi inte får lika villkor på kommunal nivå. Man får på nåder godkänt av en majoritet om man själv sitter i opposition.
Fru talman! Jag har själv upplevt denna problematik i min hemkommun Gävle. Där säger ordföranden i kommunstyrelsen nej till ett särskilt yttrande om det i praktiken innehåller någon form av kritik mot förslaget eller den styrande majoriteten. Det är givetvis orimligt i mina ögon, då kritik är en del av att tycka olika.
Jag valde då att begära omröstning om det särskilda yttrandet. Jag förlorade denna omröstning, och jag lämnade då yttrandet som en reservation vid omröstningen även om jag stod bakom förslaget senare. Man kan kalla det innovativ användning av kommunallagen, även om det ser märkligt ut.
Jag kommer tillbaka till statsrådets svar. Statsrådet anser att en eventuell lagreglering skulle inskränka den kommunala självstyrelsen. Varför anser statsrådet att en reservation är okej att lagreglera, vilket är gjort i dag, men inte särskilda yttranden eller protokollsanteckningar?
Anf. 32 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Precis som Eriksson Falk säger har jag själv en kommunpolitisk bakgrund i Stockholms stad. Där funkar detta alldeles utmärkt. Jag har lämnat mängder med särskilda yttranden, både som ersättare och som ordinarie. Jag känner alltså väl igen mig i frågan.
Jag måste säga - om jag nu får vara så vidsträckt i mina kommentarer som statsråd - att jag tycker att det är en bra ordning. Jag tycker att det är bra att det finns en så stor frihet som möjligt att få sina åsikter och synpunkter uttryckta. Jag tycker att man ska undvika att försöka krångla till det för oppositionen när den vill göra sina synpunkter synliga. Jag tycker inte att det är ett bra sätt att agera som ordförande. Det kan jag faktiskt drista mig till att säga.
Jag hoppas ändå att detta ska kunna lösas på lokal nivå och att vi inte ska behöva ändra kommunallagen i det här avseendet. Det är ju en sak att man kan reservera sig. Om man inte skulle kunna göra det vore det väldigt illa, för då skulle man bara kunna rösta för en enda uppfattning.
Jag tycker därför att det känns mer naturligt och mer rätt att man lagstiftar om reservationer än om de särskilda yttrandena, vilket ju blir ett större intrång i det kommunala självstyret. Vi kan såklart ibland göra avsteg från det, men det ska vara utifrån en proportionalitetsbedömning. I det här fallet har vi hittills gjort skillnaden att vi utifrån en proportionalitetsbedömning inte vill lagreglera detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men jag vågar som civilminister med ansvar för relationen med kommuner och regioner och för kommunallagen ändå säga att jag gärna uppfattar ordförande i nämnder och styrelser och fullmäktige att ha en så generös attityd som möjligt till oppositionen. Det gäller då även representanter i nämnder som är ersättare och saknar ordinarie plats.
Det är ju inte heller bara i protokoll vi kan framföra våra ståndpunkter. I dag finns rätt många andra sätt att göra sina ståndpunkter kända. Det kanske inte är så överdrivet många som går in och läser protokoll, och vi har i dag större möjligheter - inte minst i och med ökad förekomst av sociala medier - än vi hade förr att torgföra våra uppfattningar. Man kan såklart också använda sig av dessa.
Vi har inte fått några propåer från Sveriges Kommuner och Regioner. Jag har en regelbunden dialog med dem, och frågan har hittills inte kommit upp under mina snart 14 månader som statsråd. Det är intressant. Men om SKR verkligen skulle be regeringen att ändra lagen och föra upp frågan kanske vi får tänka om. Om det finns ett tydligt önskemål från det samlade Kommun- och Regionsverige att göra förändringar kommer vi absolut att lyssna på det.
Jag tycker alltid att det är svårt med den här typen av interpellationsdebatter. Det är ju inte så att Eriksson Falk kommer med någon galen idé som är helt absurd och som får en att undra hur han kan tycka så här. Jag har stor förståelse för det som interpellanten framställer i sin interpellation, och jag har som sagt själv verkat i en kommun där det har funkat alldeles utmärkt. Jag kan förstå känslan om man är i en kommun där man känner att ordförande försöker minska ens möjligheter att göra sina uppfattningar synliga.
Hittills har regeringen inte gjort bedömningen att vi behöver ändra i kommunallagen, men jag stänger inga dörrar i detta. Och jag skulle absolut kunna öppna en sådan dörr ännu mer, inte minst om SKR skulle komma med en samlad propå.
Anf. 33 Mattias Eriksson Falk (SD)
Fru talman! Tack återigen, statsrådet, för svaret! Jag delar inte uppfattningen att detta är en inskränkning av det kommunala självstyret som statsrådet nämner i sitt svar. Det handlar om att säkerställa likvärdiga villkor i kommuner och regioner för förtroendevalda - och då främst en opposition - att göra sig hörda utan att behöva få detta på nåder av en majoritet.
Man kan, om man så vill, se det som en form av minoritetsskydd. Det är något som också finns i andra delar, till exempel vad gäller bordläggning eller återremiss av ett ärende. Det är alltså ett skydd för att en minoritet och en opposition ska kunna göra sig hörda.
Jag ska ge statsrådet ett exempel där det kan vara tillämpligt med ett särskilt yttrande eller en protokollsanteckning. Det kan vara när fullmäktige har antagit en budget och ramarna för respektive nämnd sedan ska fördelas internt i nämnden. Det är inte helt ovanligt att oppositionen då avstår från att delta i beslutet eller ställer sig bakom det och då vill kunna förklara varför man har gjort så. Man röstar inte nej av anledningen att fullmäktige bestämt vilken budget som ska gälla, och man reserverar sig inte heller, för den delen.
Detta är i likhet med hur man gör i riksdagen i många fall. När beslut om utgiftsområdesramarna har fattats väljer oppositionen oftast att lämna särskilda yttranden i stället för att gå vidare med sina egna förslag när det gäller anslagsfördelningen för respektive område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi kan lämna särskilda yttranden i riksdagen bör detta också vara den bestämda ordningen i kommuner och regioner. Vi har våra val samtidigt, och alla tre nivåer är direkt valda av folket. Vi bör därför så långt som möjligt åtnjuta lika villkor att göra oss hörda. Samtidigt ger detta medborgare och medier en bättre möjlighet att granska.
Fru talman! Jag tolkar statsrådet som att det inte finns något behov av att se över kommunallagen i nuläget och att statsrådet därför inte kommer att ta initiativ till detta. Men man vet aldrig, och jag skickar därför med statsrådet dessa perspektiv. När ett eventuellt arbete med kommunallagen sker har statsrådet möjlighet att ta hänsyn till de delar som jag lyfter här i dag.
Statsrådet passade också på att prata lite om att han uppmanar ordförande i alla nämnder och styrelser att möjliggöra för oppositionen att göra sig hörd. Jag delar denna inställning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man - oavsett var man befinner sig i landet och oavsett vilka som styr och vilka som sitter i opposition - har villkor som möjliggör att man kan göra sig hörd i den politiska debatten.
Det ska vara möjligt för medborgare och medier att granska de initiativ man har tagit och de förslag man lägger fram. De ska också kunna följa hur man har resonerat när man har landat i vilka beslut man väljer att ställa sig bakom eller reservera sig mot. Det är en del av det grundläggande arbetet i en demokrati att man kan lägga fram sina förslag och att de kan granskas.
Som jag nämnde går det att vara lite innovativ med kommunallagen om man så önskar. Men det blir lite som att vi rör oss i delar på ett sätt som det kanske inte var tänkt men som ändå är möjligt i kommunallagen i dag. Därför skulle man, för att få en tydlig ordning, kunna reglera detta. Då har man löst problemet i hela landet för alla kommuner och regioner på samma gång.
Statsrådet nämnde att det finns fler möjligheter att göra sig hörd i dag. Sociala medier kom upp som ett alternativ. Det är ett alternativ i dag, och vi kan göra oss hörda för en bredare publik på ett annat sätt än man kunde för så sent som 15-30 år sedan. Men vi vill inte heller att alla våra förtroendevalda ska vara beroende av den tekniska utvecklingen. Vissa vill kunna skriva på sitt papper, lämna in det och få med det i kommunala protokoll. Då kan medierna den vägen se hur man har resonerat om man inte arbetar med sociala medier. Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig.
Anf. 34 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Det sistnämnda håller jag helt med om. Jag menar inte att man ska vara hänvisad till sociala medier för att kunna få sina synpunkter hörda eller synliggjorda. Jag bara adderade detta för att säga att man i dag inte bara är låst till protokollet. Om man når ut till andra medier får man förmodligen fler läsare än om man bara låser sig till protokollet. Det var mer att se som ett medskick eller ett tips till våra förtroendevalda runt om i landet, som de flesta nog redan känner till.
Det blir lite upprepning här nu av det jag sa i mitt förra inlägg: Jag stänger inte dörren till detta, och jag tycker inte att det är någon galen idé som ledamoten Eriksson Falk kommer med. Men jag måste också vara ärlig och säga att det inte pågår något arbete. Frågan har inte varit uppe under mitt första år som civilminister. Det är faktiskt första gången jag stöter på frågan på politisk nivå i och med denna interpellation. Jag får tacka för det, för jag tar det som ett medskick och ett inspel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag sa är min personliga erfarenhet från kommunpolitiken att det funkar väldigt bra. Men jag har också hört om andra kommuner där jag vet att det inte funkar lika bra. Jag tar gärna detta vidare i en dialog med SKR för att höra vad deras synpunkter är och för att samla på mig fler argument.
Jag stänger inte på något sätt någon dörr, men hittills har inte denna fråga varit prioriterad. Så kan jag säga. Jag tycker att jag i mitt inlägg har varit tydlig med vad jag tycker och hur jag tycker att man bör agera som ordförande.
Jag tycker att man ska vara så öppen, generös och transparent som möjligt. Jag tror att vår demokrati tjänar på det. Allt annat skapar misstankar om att man försöker tysta vissa och mörklägga och försvåra för demokratiskt valda partier. Jag ogillar det beteendet. Transparens och öppenhet tjänar vår demokrati på, och jag tror också att det stärker den.
Anf. 35 Mattias Eriksson Falk (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för de svar som har givits på min interpellation här i dag! Jag tror att vi i grunden delar uppfattningen att de demokratiska villkoren är oerhört viktiga för våra förtroendevalda i kommuner och regioner runt om i landet.
Även om det ser lite olika ut när det gäller hur man jobbar med till exempel särskilda yttranden i protokollsanteckningar eller andra saker i kommunerna och regionerna är det viktiga perspektiv att ha med sig i det demokratiska arbetet att man ska vara så öppen och transparent som möjligt. Det handlar ju framför allt om att ge en opposition en möjlighet att göra sig hörd.
Jag uppfattar att detta problem finns i dag. Jag har själv upplevt det. Jag har också försökt få en uppfattning om hur utbrett det är i landet. Det jag kunnat få till mig är att det finns på vissa ställen medan det på andra ställen funkar bra, som i Stockholms stad. Det kan naturligtvis bero på att man har mer utvecklade arbetsmetoder i de här delarna.
Jag kommer att kvarstå i min uppfattning att det på sikt vore bäst att få en lagreglering av detta för att säkerställa att man agerar likadant i kommuner och regioner. Jag ser inte det som en inskränkning av det kommunala självstyret utan i stället som ett sätt att ge våra demokratiskt folkvalda politiker bättre möjlighet att agera och göra sig hörda.
Jag förstår precis vad statsrådet menar med sociala medier. Man är inte hänvisad enbart dit, men det är ett utmärkt exempel på hur man i dag kan arbeta i ett bredare politiskt spektrum än förut. Det är viktiga delar att ta med sig även framåt, samtidigt som vi ska säkerställa att man i det politiska arbetet har goda möjligheter att göra sig hörd.
Det kanske också är så att alla inte läser protokollen på en gång och kollar allt som har sagts, men protokollen är också ett sätt för medborgare och medier att kunna gå tillbaka och kolla vad politiker i opposition sa en gång i tiden. När de väl styr kanske de agerar annorlunda, och det kan då följas upp. Det kan vara en väldigt specifik fråga, och då är det viktigt att det finns ett resonemang som medborgare och medier kan förhålla sig till om politikerna har lämnat ett sådant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill slutligen tacka statsrådet för debatten.
Anf. 36 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag vill också tacka Mattias Eriksson Falk för en bra debatt och en interpellation som väcker en fråga som jag ändå tycker är intressant. Sedan får vi se hur vi går vidare med den, om vi vill reglera detta eller om vi kan klara oss utan reglering. Allt som man vill uppnå behöver ju inte alltid lagregleras; det finns ofta olika sätt att nå framåt. Man kan också tänka sig en handbok eller olika guidelines för att få ett gemensamt synsätt utan att behöva låsa fast exakt hur det ska gå till i lagstiftningen. Låt oss titta på det.
Jag kommer med stor sannolikhet att ta upp frågan med SKR för att föra diskussionen vidare. Jag tycker att det är en intressant fråga.
Jag delar också uppfattningen att protokoll inte alltid är till för dem som här och nu vill gå in och ivrigt läsa protokoll när nämnd- och styrelsemöten är över. De har också ett historiskt och ett arkiverande syfte: att man ska kunna gå tillbaka och titta. Där är protokoll naturligtvis av större värde än olika sociala medier, som är mer flyktiga. Så är det absolut.
Ett stort tack till Mattias Eriksson Falk för att han väckt frågan! Sedan får vi se hur vi väljer att gå vidare med detta. Men öppenhet och transparens är verkligen en uppmaning till alla som följer den här debatten och som leder en nämnd eller en styrelse. Jag tycker verkligen att man ska jobba på det sättet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.