Samverkan mellan myndigheter i Skåne

Interpellation 2024/25:415 av Adrian Magnusson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-02-13
Överlämnad
2025-02-14
Anmäld
2025-02-18
Sista svarsdatum
2025-02-28
Svarsdatum
2025-03-11
Besvarad
2025-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Precis efter nyår rapporterade Sveriges Radio P4 Kristianstad om att länsstyrelsen i Skåne inte haft några gemensamma övningar med andra myndigheter i att fatta snabba beslut i kris sedan kaoset på E22 i januari 2024, detta trots att något av det allra tydligaste efter tidigare nämnda kaos på E22 var att myndigheternas samverkan inte fungerade och att ingen tog det övergripande ansvaret.

Det kan finnas flera skäl till att någon sådan övning ännu inte ägt rum, men det borde vara ställt bortom rimligt tvivel att det är oerhört viktigt att myndigheternas förmåga att samverka och fatta snabba beslut stärks – och det fort. Det är långt ifrån osannolikt att en situation lik den på E22 i januari 2024 uppstår igen. Då får det som hände gällande myndigheternas samverkan och statsförvaltningens oförmåga att agera inte upprepas.

Min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin är därför:

 

Är statsrådet beredd att vidta några åtgärder för att se till att ansvariga myndigheter i Skåne genomför gemensamma övningar för att stärka förmågan att samverka och fatta snabba beslut i kris?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:415, Samverkan mellan myndigheter i Skåne

Interpellationsdebatt 2024/25:415

Webb-tv: Samverkan mellan myndigheter i Skåne

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 118 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att se till att ansvariga myndigheter i Skåne genomför gemensamma övningar för att stärka förmågan att samverka och fatta snabba beslut i kris.

För ett år sedan svarade jag på Adrian Magnussons interpellation om hanteringen av effekterna på E22:an av det snöoväder som drog in över södra Sverige några dagar in på 2024. Jag framförde då att myndigheternas hantering av situationen brast och att den inte kunde beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Mot denna bakgrund gav regeringen den 22 februari 2024 i uppdrag åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att utvärdera hanteringen av samhällsstörningarna vid jordskredet i Stenungsund 2023, grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge 2023 och trafiksituationen på E22 i Skåne 2024. MSB angav i sin redovisning av uppdraget att hanteringen av trafikproblemen på E22:an präglades av bristen på lägesbild, inte minst i förhållande till avsaknad av ett proaktivt förhållningssätt i det inledande skedet.

Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap anger att varje myndighet ska ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter vid fredstida krissituationer. Regeringskansliet har fått information från Länsstyrelsen i Skåne att man har genomfört flera utbildningar och under 2024 bedrivit utvecklingsarbete som är relevant för den sorts situationer som ägde rum på E22:an för ett drygt år sedan.

Regeringen har i 2025 års regleringsbrev givit beredskapsmyndigheter, däribland Länsstyrelsen i Skåne, i uppdrag att säkerställa att myndigheterna har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i hanteringen av fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att respektive myndighet stärker en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Vidare beslutade regeringen i december förra året om inriktningen för det civila försvaret för perioden 2025–2030. Detta beslut riktar sig till beredskapsmyndigheterna. Enligt beslutet ska myndigheterna genom planering och förberedelse inför höjd beredskap bidra till att uppnå det mål för det civila försvaret som riksdagen har beslutat. Det ska genomföras i syfte att stärka förmågan och öka takten i utvecklingen av det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis har Länsstyrelsen i Skåne, precis som andra myndigheter, ett tydligt ansvar att öva och utbilda sin personal för att klara av alla möjliga krissituationer vid olika beredskapsnivåer. Regeringen följer noga arbetet, som nu har intensifierats ytterligare, och myndigheternas genomförande av uppdragen.


Anf. 119 Adrian Magnusson (S)

Herr talman! Tack till statsrådet Bohlin för svaret på den här interpellationen! Precis som statsrådet säger grundar sig interpellationen mycket på den debatt som jag och statsrådet hade för lite mer än ett år sedan om kaoset på E22:an, där över ett hundratal bilar och personer satt fast i över ett dygn på motorvägen i mellersta Skåne. Efteråt framfördes en del kritik mot de olika aktörerna i samband med denna händelse. Statsrådet vet att jag var djupt kritisk till regeringens agerande. Den debatten tänker jag inte upprepa här i dag, utan den finns tillgänglig i riksdagens protokoll för den som av någon anledning vill återuppleva den diskussionen.

I den kritik som framfördes var det dock tydligt att samordningen mellan myndigheter fungerat alldeles för dåligt och att det saknats någon som tog en tydlig ledarroll. Detta framkom av Länsstyrelsen Skånes egen utredning, som lämnades i mars 2024, men också av den MSB-utredning kring ett antal olika kriser som det har refererats till här och som presenterade sina slutsatser i augusti 2024.

Det var därför med stor förvåning som jag strax efter nyår noterade nyheten om att Länsstyrelsen Skåne inte efter händelserna genomfört någon övning med fokus på just beslut om samverkan och samordning mellan olika myndigheter och aktörer efter en händelse som haveriet på E22:an i januari 2024. Jag tror inte att jag var ensam om att reagera så när jag hörde Sveriges Radios rapportering om detta.

Herr talman! Statsrådet nämnde i sitt svar att det i kontakt med Länsstyrelsen Skåne framkommit att det faktiskt gjorts en hel del insatser på temat. Jag har själv varit i kontakt med Länsstyrelsen Skåne och fått samma uppgift. Jag har till och med fått en lång förteckning över de övningar som trots allt har genomförts. Det går alltid att plädera för att det ska övas mer, skarpare eller på högre nivå. Men det har genomförts övningar – det är bara att konstatera. Det är bra!

Länsstyrelsen Skåne ägnar sig också åt en omfattande mängd utvecklingsarbete. Planeringen inför 2025 visar att det också förekommer en hel del arbete för att ytterligare stärka förmågan och för att förhindra att något liknande det som hände på E22:an sker igen. Min förhoppning är att ett haveri likt det som inträffade på E22:an i januari 2024 ska undvikas i framtiden.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att det är först i skarpt läge som man får se resultatet av övningar, planering och förberedelser. Det är först när samhället ställs inför en kris som den som inträffade på E22:an i januari 2024 som vi vet om alla förberedelser och all övning och planering hade önskad effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går såklart inte att nu fastslå att regeringens åtgärder är tillräckliga eller otillräckliga. Det som går att konstatera är att statsrådet här i dag har presenterat ett antal åtgärder som vidtagits för att förhindra att något liknande händer igen. Det går också att konstatera att Länsstyrelsen Skåne har vidtagit en hel del åtgärder och att man planerar att göra ännu mer. Om det sedan är tillräckligt för att förhindra att en situation liknande den som uppstod på E22:an i januari 2024 uppstår igen får framtiden utvisa.

Det uppstod en situation med vissa paralleller på samma vägsträcka den 22 november 2024. Åsikterna går något isär om hur väl den situationen hanterades, men det går i alla fall att fastslå att det inte alls var på den nivå som det var i januari 2024. Det finns också, får man ändå säga, runt om i landet fortsatt exempel på hur vinterväder väldigt snabbt skapar stora problem på vägarna. Man kan ha en diskussion även om vad detta beror på.

Jag kommer i alla fall att följa denna fråga noga. Jag har inga problem med att återkomma här i kammaren om det skulle visa sig att åtgärderna är otillräckliga eller att det i skarpt läge fortfarande saknas en kultur av handlingskraft.


Anf. 120 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Tack för svaret från interpellanten! Det gläder mig att höra att ledamoten Adrian Magnusson har fått information från länsstyrelsen om det arbete som har bedrivits under 2024 och den övningsverksamhet som har förevarit och att länsstyrelsen har försökt internalisera slutsatserna från snöovädret på E22 för drygt ett år sedan.

Jag tycker att det i grunden är bra att Adrian Magnusson ställer den här interpellationen. Det är att göra sitt jobb som riksdagsledamot från en valkrets – att visa att man håller fokus på denna typ av frågor och hanteringar. Genom att vi står här och diskuterar denna fråga manifesterar vi i grunden också att det finns en förväntan från hela samhället på att detta ska fungera bättre.

Det är också hedervärt av Adrian Magnusson att han även noterar och erkänner det som har varit och att man har vidtagit de åtgärder som man har tyckt varit nödvändiga. Jag förväntar mig naturligtvis inte, herr talman, att Adrian Magnusson ska ställa ut en blank check och säga att alla åtgärder har varit tillräckliga. Det tänker inte jag heller göra, varken till länsstyrelsen eller till någon annan aktör, för precis som Adrian Magnusson säger prövas detta först när man befinner sig i ett skarpt läge.

Men all tillgänglig erfarenhet får väl ändå sägas peka på att om man övar är man bättre förberedd för att kunna hantera också saker som är oförutsägbara, och det finns ett stort egenvärde i det. Vi hoppas och tror därför att vi står bättre rustade i detta avseende framåt.


Anf. 121 Adrian Magnusson (S)

Herr talman! Tack till statsrådet för det inlägget och svaret!

Om det fanns någon nytta med händelserna på E22:an är det kanske att man i Skåne, och förhoppningsvis också på andra ställen i landet, har lärt sig att det är viktigt att man samverkar. Och det är viktigt, vilket framkom i rapporten som jag har här någonstans bland mina handlingar, att tidigt försöka få en bild av vad problemet är och vad det är som händer och, som också framförts här, att arbeta proaktivt. Det är bra att olika aktörer har lärt sig av händelserna på E22:an, och jag utgår från att det är fler aktörer än länsstyrelsen som lär sig av denna typ av händelser. Jag har ingen anledning att tro något annat, utan jag är alldeles övertygad om att så sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock kanske fortfarande vissa saker man skulle kunna ha synpunkter på. När de här händelserna inträffade den 22 november var till exempel företrädare för Trafikverket ute och sa att vi inte kan styra över vädret och att den dag då vi kan göra det är en lycklig dag för oss alla. Det var kanske, kan jag tycka, en något oseriös ton att ha när människor som i det fallet, den 22 november, satt fast i alla fall i några timmar på E22:an. Det kanske inte är riktigt så man ska hantera en sådan situation, men jag förstår att statsrådet inte här i dag tänker recensera uttalanden från enskilda företrädare på Trafikverket.

Det finns, vilket framkom i MSB-rapporten, ett antal lärdomar som kan utvecklas. Som statsrådet var inne på fungerar regional samverkan uppenbarligen olika bra på olika platser, vilket framgår när man jämför de tre händelserna. Det är också en sådan sak som förhoppningsvis har framkommit i samband med händelserna på E22:an och, tycker jag ändå, det ganska gedigna utvärderingsarbete som har gjorts därefter. Ett antal rapporter av ganska stor omfattning har tagits fram, där man har konstaterat att det inte blev bra och att man borde ha agerat annorlunda. Man har ganska metodiskt gått igenom händelseförloppet och till exempel sagt att redan här, tidigt, började samordningen, samarbetet och arbetet krackelera.

Om det är något annat som är positivt med händelserna på E22:an – E22:an i sig har många positiva aspekter – är det väl att många frågor har väckts som kanske inte har varit så aktuella tidigare. Det handlar till exempel om ansvarsprincipen. Vad innebär den? Ska den gälla i alla lägen? Det är den typen av funderingar, liksom vikten av samordning, samarbete och strategier. Det operativa arbetet kan fungera hur bra som helst. Du kan ha enskilda människor som gör jättestora insatser på enskilda platser och är väldigt handlingskraftiga. Saknar man strategi eller förmåga att samarbeta kanske det inte blir meningslöst, men det får i alla fall inte den vikt det hade kunnat få. Som vi har konstaterat nu i den här debatten, som vi väl får kalla det, finns det också ett behov av att öva och planera inför denna typ av händelser. Det väl också sådant som har framkommit efter detta.

En sak som rapporten från MSB tar upp och som jag tycker att man behöver fundera på är det som i rapporten benämns ekonomiskt förhållningssätt, alltså att det i händelse av kris, när man behöver vidta åtgärder snabbt, kan uppstå frågetecken kring hur man ska förhålla sig ekonomiskt. Det kan finnas rädsla för att man ska överskrida budgetar och liknande, och det kan göra att man avvaktar med att fatta beslut och vidta åtgärder. Detta är sådant som man behöver fundera på utöver samverkan, samarbete och den typen av frågeställningar och även inom myndigheter. Vill man ha en kultur av handlingskraft måste man kanske också i händelse av kris våga överskrida budgeten. Detta är sådant som man fortsätter att resonera kring.

Det finns många frågor att fortsätta att bevaka. Men jag tycker ändå att det finns anledning att vara något optimistisk över att den här händelsen ändå har stärkt Myndighetssverige på något sätt, om jag får uttrycka det så.


Anf. 122 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Adrian Magnusson, för inlägget! Jag ska inte förlänga den här debatten, för jag tror att vi i grunden är ganska överens.

Apropå det som Magnusson nämner om ansvarsprincipen föreslår ju MSB i sin utvärderingsrapport att man ska tillfoga en uttalad handlingsprincip. Då skulle man kunna argumentera för att det inte går att leva upp till ansvarsprincipen utan att också handla i vissa givna lägen. Det är också mot den bakgrunden som man ska se förändringen i 53 regleringsbrev, till merparten av beredskapsmyndigheterna. Vi ställer krav på handlingskraft och proaktivitet och på att man bygger en organisationskultur för att så att säga kodifiera en handlingsprincip också i regleringsbreven, vilket vi tror kan vara en delkomponent i att få det hela att funka. I värsta fall kan det också vara ett sätt att utvärdera ett icke-fungerande ledarskap i myndigheter mot de nya skrivningarna i regleringsbreven. Sammantaget menar vi att vi har vidtagit åtgärder som gör att vi kan hantera motsvarande situationer bättre.


Anf. 123 Adrian Magnusson (S)

Herr talman! Det finns såklart anledning att fortsätta följa dessa frågor och att fortsätta fundera kring dem och kring sådant som handlingsprinciper och ansvarsprinciper.

Något som framkom när det gällde E22 var till exempel att det fanns människor som var beredda att kapa vajerräckena ganska tidigt men inte gjorde det. Med en handlingsprincip hade kanske utfallet blivit annorlunda. Nu är ju detta spekulativt – vi kan bara spekulera i om vad som hade hänt om detta hade gällt och vad som i så fall hade hänt i stället. Jag tänker inte ägna mig åt den typen av övningar.

Jag tänker inte heller förlänga debatten. Men avslutningsvis vill jag ändå säga något ord om att det fortfarande finns saker att göra och följa upp. Statsrådet talar om en förväntansbild. Som oppositionspolitiker kommer jag att fortsätta att följa arbetet, som jag sa innan. Skulle det hända något liknande på E22, E4, E6 eller någon annan europaväg eller var det nu kan vara finns det anledning att fortsätta att diskutera dessa händelser i kammaren. Vi hade ju ändå en ganska robust debatt för ett år sedan om det som hände på E22. Det var ju också en händelse som verkligen föranledde ett behov av en robust debatt.

Men vi ska göra allt vi kan på alla nivåer för att det som skedde på E22 i januari 2024 inte ska upprepas. Som jag sa då: Det var ett mirakel att ingen omkom eller skadades allvarligt. Tack för debatten!


Anf. 124 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag hoppas naturligtvis att vi slipper ses här med anledning av just händelser på E22, men jag står naturligtvis redo att svara på allehanda frågor, om inte annat för att hålla trycket uppe i frågan om att bygga vår beredskap i det här landet bättre i olika avseenden. Tack för diskussionen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.