Sammanhållningspolitiken efter 2013 för den regionala utvecklingen
Interpellation 2007/08:731 av Högman, Berit (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-13
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-06-03
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:731 Sammanhållningspolitiken efter 2013 för den regionala utvecklingen
av Berit Högman (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Statsrådet Olofsson har vid flera tillfällen i interpellationsdebatter med mig framhållit att EG:s strukturfondsprogram är viktigt för regional utveckling, för utveckling av exempelvis klustermiljöer, besöksnäringen och därmed sysselsättning i hela landet.
Den pågående planperioden sträcker sig fram till 2013.
Jag delar statsrådets uppfattning att resurserna är viktiga för oss som bor i län som kommer i åtnjutande av exempelvis regionala strukturfonder. Hittills under perioden har Värmland projekt i gång för i storleksordningen 240 miljoner kronor inom bland annat följande områden:
· Forskningssatsningar vid KAU som tjänstifiering, genus och konsumentdriven förpackningsutveckling; i samtliga fall handlar det om professurer,
· Utveckling av forsknings- och testlabbsmiljö kring test av IT-applikationer på Sätterstrand, Hammarö kommun,
· Ett antal klustermiljöer inom stål & Verkstad, ICT samt Papper och Förpackning,
· Turistsatsningar, bland annat Branäs, en av Sveriges snabbast växande skidanläggningar.
Dock råder nu en viss oro bland många som engagerat sig i sammanhållningspolitiken över den passivitet som visas från regeringens sida när det gäller framtiden och planperioder efter 2013. Ansvarig kommissionär Danuta Hüber har enligt uppgift redan inlett diskussioner med medlemsländerna om framtida innehåll och former för sammanhållningspolitiken. Mina frågor till näringsministern blir därför:
Vilken strategi har näringsministern verkat för i syfte att utveckla sammanhållningspolitiken efter 2013?
Vilka aktörer har näringsministern samrått med inför eventuella ställningstaganden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:731
Webb-tv: Sammanhållningspolitiken efter 2013 för den regionala utvecklingen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:135 Tisdagen den 24 juniProtokoll 2007/08:135 12 § Svar på interpellation 2007/08:731 om sammanhållningspolitiken efter 2013 för den regionala utvecklingen
Protokoll från debatten
Anf. 80 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Berit Högman har frågat mig vilken strategi jag verkat för i syfte att utveckla sammanhållningspolitiken efter 2013 samt vilka aktörer jag samrått med inför eventuella ställningstaganden.
Inledningsvis kan jag konstatera att vi är i en inledande fas när det gäller att genomföra de svenska strukturfondsprogrammen för perioden 2007-2013. Under det senaste året har verksamheten kommit i gång och projekt startats inom alla programområden. Jag delar Berit Högmans uppfattning att dessa medel är betydelsefulla i arbetet med att utveckla regionerna.
Samtidigt som programmen för denna period startats har också en inledande diskussion om den framtida inriktningen av sammanhållningspolitiken påbörjats. Denna diskussion har bland annat tagit sin utgångspunkt i den fjärde sammanhållningsrapporten som kommissionen presenterade i maj 2007. I rapporten beskrivs utvecklingen i den utvidgade unionen, men framför allt görs en analys av de nya utmaningar som den regionala utvecklingen står inför under de kommande årtiondena. Bland de belysta utmaningarna finns globaliseringen, en åldrande befolkning, utvecklingen inom energimarknaden, klimatförändringar och social polarisering. Dessa utmaningar kommer att påverka regionernas förutsättningar på olika sätt.
Utifrån rapporten har diskussionen om den framtida inriktningen inletts. Kommissionen och kommissionär Danuta Hübner har på olika sätt stimulerat debatten. Bland annat organiserades ett så kallat sammanhållningsforum i september 2007 där regionala representanter och representanter för samtliga medlemsländer deltog. Vidare har kommissionär Hübner besökt medlemsländerna för att stimulera debatten. I oktober 2007 besökte hon Sverige, och som en del i besöket ingick en diskussion på det så kallade nationella forumet om sammanhållningspolitikens framtid med regionala företrädare.
Så även om debatten om den framtida sammanhållningspolitiken har påbörjats kommer den att pågå under flera år framöver innan kommissionen presenterar ett förslag till inriktning av politiken efter 2013.
Parallellt med diskussionen om sammanhållningspolitiken och dess framtida inriktning diskuteras nu också översynen av EU:s budget.
I Sveriges svar på budgetöversynen redovisas regeringens syn på den framtida budgetens inriktning.
Anf. 81 Berit Högman (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Jag har ställt interpellationen utifrån en oro som våra kolleger på regional nivå delger mig med tanke på framtiden. För en regionalpolitiker handlar det ju väldigt mycket om att se långsiktigt och om att spana runt hörnet. Vad händer härnäst?
Jag måste säga att statsrådet verkligen har lyckats med att svara utan att svara. Jag kan nästan förstå det. Centern var ju tidigare ett landsbygdens parti. Men nu uppfattar jag nog att Centern har blivit ett Stureplansparti. Det märks också i interpellationssvaret. Egentligen innehåller det ingenting.
Det råder ingen tvekan om att väldigt många goda investeringar har gjorts tack vare den ekonomi, de pengar, som finns i målområdena och i sammanhållningspolitiken. Mitt eget Värmland har bara under innevarande period, med start 2007, fått i runda slängar 300 miljoner som investerats i näringslivsutveckling, i infrastruktur - exempelvis i bredbandsutbyggnad - samt i satsningar på näringslivskluster, på besöksnäringen och på forskning och utveckling vid Karlstads universitet för att nämna några exempel.
Men jag behöver inte nämna bara Värmland. Robotdalen - en samverkan i kluster mellan Sörmland, Västmanland och Örebro - är ett annat exempel på en lyckad utveckling tack vare strukturfondsmedel. EU:s sammanhållningspolitik har alltså blivit ett väldigt effektivt verktyg för att engagera EU:s regioner i arbetet för hållbar tillväxt, för konkurrenskraft och för jobb. Det är bra också när det gäller våra medborgares syn på och attityd till det europeiska samarbetet.
Men när jag nu läser de olika dokumenten ser jag att regeringen bejakar idén om att de gemensamma anslagen till strukturfonder ska minska. Att jordbruksstödet måste reformeras är vi överens om. Men hur är det med resten?
Jag har tagit del av ett dokument - visserligen på engelska, men jag klarar av att läsa det - där man kan läsa in att målområde 1, som kanske främst gäller de nya medlemsländerna, bejakas. Vidare nämns de transnationella aktiviteterna, medan de regionala insatserna över huvud taget inte nämns. Men det här är ju det som är vårt mål 2 och som jag inledningsvis beskrev som så framgångsrikt och så nödvändigt för utvecklingen i regioner som inte själva har en jättestor ekonomisk kraft.
Jag tycker nog att Cecilia Malmström betydligt mer har talat klarspråk här i kammaren än vad statsrådet Olofsson nu gör. Cecilia Malmström har sagt: Det är svårt att hitta bevis för att insatser inom ramen för strukturfondsstödet medför ett europeiskt mervärde i medlemsländer och regioner med relativt hög välståndsnivå.
Jag vill därför fråga: Är det så att det råder oenighet inom regeringens partier i frågan. Vad är Olofssons uppfattning? Vad är Centerns uppfattning? Och vad är Moderaternas uppfattning?
Jag vet att inte bara regionpolitikerna hemma i Värmland är bekymrade. Det är man också i hela SKL, i Sveriges Kommuner och Landsting som organisation.
Vilken är regeringens inställning i frågan? Kommer regeringen att bejaka och eftersträva att vi har mål 2 också efter år 2013?
Anf. 82 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig först tala om för Berit Högman att Centerpartiet kan vara ett parti både för landsbygden och för dem som bor vid Stureplan.
Jag noterar att när Socialdemokraterna själva nu ska välja en strategi inför valrörelsen 2010 är den viktigaste målgruppen barnfamiljerna i våra storstäder. Då kan väl Berit Högman känna sig lite lurad på målgruppsanalysen.
Strukturfondsarbetet är ett viktigt arbete. När vi tillträdde tog vi oss an den arbetsuppgiften med stor kraft. Det var inte så att den svenska socialdemokratiska regeringen hade lämnat några stora avtryck efter sig på EU-nivå när det gäller strukturfonderna. Snarare var man rätt tveksam till arbetet med strukturfonderna.
Nu har vi tagit tag i detta och ser till att det är mer fokuserat på entreprenörskap, ser till att det mer kopplar ihop med Lissabonstrategin och ser till att det mer kopplar ihop med de forsknings- och innovationsstrategier som vi har så att vi kopplar ihop de stora strategierna med det budgetarbetet.
Det här är något som ni inte ägnade er åt. Ni var snarare i EU och talade om hur illa detta arbete sköttes och hur gärna ni ville bli kvitt det. Kom ihåg historien!
Jag tror att det framöver är viktigt att se att de nya medlemsländerna som har betydligt fattigare regioner än vi är de som ska vara i fokus när vi tittar på strukturfondsarbetet. Det ska vi vara ärliga och säga också här hemma i Sverige. Jag tycker att också Berit Högman är skyldig att säga det i talarstolen. Det är de som har de minsta resurserna, och det är de som måste få en ekonomisk utveckling så att de blir jämbördiga med de gamla medlemsländerna.
Det handlar om att jobba med regionerna kopplat till Lissabonstrategin. Man måste se till att det arbetet blir effektivt och att vi använder resurserna på rätt sätt. Om EU sätter upp mål om att vi ska utveckla våra arbetsmarknader, bli bättre på innovation, bli bättre på forskning och utveckling måste också strukturfondspolitiken kopplas samman med de målsättningarna. Annars har vi en målsättning och handlingsplan för arbetet och en budget som inte är hopkopplade med de planerna.
Jag ser framför mig ett utvecklingsarbete som vi drar erfarenhet av. Jag ser redan nu att strukturfondsarbetet är mycket mer fokuserat än vad det var när vi började med det i Sverige. Jag ser att det mycket mer kopplas samman med de nationella strategier och de EU-strategier vi har. Det är nödvändigt och bra. Då får vi också mer för de resurser vi har.
Vi har en ständig uppföljning av hur arbetet går till och en ständig dialog genom det nationella forumet med dem som jobbar praktiskt med det här. På så sätt kommer vi att ha en bra grund för det som ska ske inför 2013. Det är de erfarenheter som vi delar med oss av till kommissionär Danuta Hübner.
Anf. 83 Berit Högman (S)
Herr talman! Strukturfonderna måste kopplas ihop med Lissabonstrategin. Javisst! Det var ju just det arbetet som inleddes av Ulrica Messing. Jag har ingen kritik mot det som pågår i dag. Interpellationen är föranledd av en oro för vad som händer efter 2013 med tanke på de signaler som regeringen har gett kommissionen om framtiden. Man talar om lägre utgifter. Man talar sig varm för det som kan vara mål 1 och det transnationella.
Cecilia Malmström har varit tydlig med att det är något som i stället borde vara nationens angelägenhet.
Maud Olofsson tar upp exempelvis forskning och utveckling. Det är det som Karlstads universitet och Paper Province, för att ta två exempel, har sökt medel för. Men vad händer när och om detta skulle utebli? Kommer regeringen att jobba med frågan utifrån viljan och ambitionen att det är staten som ska täcka det som EU täcker i dag eller ska satsningarna inom mål 2 utebli efter 2013?
Det räcker inte med att sänka skatter, Maud Olofsson. Tvärtom. Era sänkta skatter har inneburit en stor ekonomisk omfördelning från land till stad. Det är i storstadens rikaste förorter de människor bor som mest har gynnats av er politik, oavsett om det gäller hushållsnära tjänster, skattesänkningar eller fastighetsavgifter. Det räcker inte att tala om landsbygdspolitik eller växande regioner i hela Sverige; det måste åtföljas av handling.
En sak är naturligtvis forskning och utveckling, klusterbildning och det som jag tidigare har nämnt, men vad ser den enskilda människan? De ser bensinmacksdöden, oron för vad som händer med Svensk Kassaservice, privatiseringen av apoteken, utförsäljningen av Posten. Många är orosmolnen för dessa människor om signalerna är att den EU-anpassade regionalpolitiken också uteblir. Regeringen har ju ingen regionalpolitik att prata om över huvud taget.
Kommuner och landsting får räkna ned sina ekonomiska prognoser kraftigt framöver. Budgetar ska revideras och svångremmar ska dras åt. Regeringen fortsätter att tala om att det är regioner som ska vara med och finansiera infrastrukturen. Det råder oklarhet om högskolornas och universitetens framtid. Näringslivet klagar på att regeringen inte lyssnar på deras behov.
Är det med öppna ögon som Maud Olofsson jobbar i denna politiska riktning? Ser Maud Olofsson och vet att det är regioner med mindre ekonomisk styrka som kommer att vara de som halkar efter, oavsett hur höga och bra ambitioner man har att följa Lissabonstrategin?
Jag återkommer till frågan: Kommer statsrådet att jobba för att säkerställa att det är statliga insatser som ersätter det som EU inte kommer att göra? Signalen om lägre utgifter från regeringen till kommissionen är ju väldigt tydlig.
Anf. 84 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Berit Högman ska nog vara försiktig med att prata om strukturfonderna och medfinansiering. Det var ju just det här som ni lade grunden för i den förra regeringen. Jag var i opposition då så jag kunde granska vad ni gjorde. Jag kan se det nu. Det var ni som lanserade att nationerna ensamma skulle ta ansvar för den regionala tillväxtpolitiken. Du har haft partikamrater i utskottet som har sagt samma sak. Städa framför egen dörr om du ska diskutera detta.
Jag menar att det är viktigt att lyfta sig i håret och försöka se vad som händer i EU framöver. Vi har ett antal nya medlemsländer som behöver fokusering på att få en ekonomisk tillväxt så att de kan komma till samma nivå som de länder som har varit med länge. Det är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien och så vidare. Det är alldeles givet att på samma sätt som vi fick en bra start när vi gick med i EU ska också de nya medlemsländerna ha det.
Så långt tror jag att vi kan bli överens. Det kommer också att vara viktigt att ha en sammanhållningspolitik där alla regioner kan vara med. Det har också ett annat värde, nämligen att man får en sammanhållning mellan olika regioner i Europa. Det finns samarbeten på det personliga planet i de här programmen. Det finns också mycket av att försöka koppla ihop Lissabonstrategin, forsknings- och utvecklingsstrategierna och annat med sammanhållningspolitiken.
När man tittar på sammanhållningspolitiken och dess effekter ser vi en större fokusering, ett större resultatansvar och mer sammanhållna projekt som leder till bättre resultat, vilket jag välkomnar. Den ständiga dialogen har vi med partnerskapen i landet.
I övrigt kan man bara konstatera att den nationella politik som vi för med sänkta inkomstskatter och sänkta arbetsgivaravgifter har lett till bättre villkor för Berit Högmans kommuner. Gå hem och titta på vad arbetsgivaravgiftssänkningen för ungdomar har betytt för Värmlands kommuner. Gå hem och titta på vad Värmlands läns landsting har tjänat på sänkta arbetsgivaravgifter. Gå hem och titta på vad inkomskattesänkningen har inneburit för Värmlands medborgare.
Det ska bli otroligt intressant och spännande att se Berit Högman gå in i en valrörelse och lova skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare, för de kvinnor som jobbar i offentlig sektor, för de kvinnor som har fullt sjå att få sina inkomster att räcka tills månaden är slut.
Det blir en fantastiskt fin valrörelse när ni ska lova skattehöjningar till alla dem. Det kommer att bli en gigantisk påfrestning för länets kommuner och landsting att klara framtiden om ni kommer med era skattehöjningar.
Utöver det är det kraftfulla satsningar på infrastrukturen som är nyckeln för tillväxt i hela landet och för landsbygdens utveckling.
Jag kan notera att Berit Högman, som pratar om infrastrukturens betydelse, i sin budget har tagit 1 miljard kronor från det finmaskiga vägnätet och enskilda vägar och lagt det i storstadsområdena. Vad ger det för signal till dina väljare i Värmland som hoppas på att få en väg renoverad eller en framkomlig väg för skogsindustrin?
Det räcker inte att stå här i talarstolen och säga att man värnar landsbygden och att man vill utveckla den om man i sina egna budgetalternativ och de förslag som man lägger säger något helt annat. Den granskningen blir ju ändå tydligare när vi närmar oss valet. Då blir det uppenbart vilka alternativ väljarna står inför.
Anf. 85 Berit Högman (S)
Herr talman! I våra budgetalternativ finns inte nedskärningen på regionala högskolor och universitet. I våra budgetalternativ finns inte nedskärningen på komvux. Vi har en helt annan idé om vad det är som skapar kittet i samhället. I vår budget finns inte den politik som skapar dessa större klyftor.
I hälften av landets kommuner ökar socialbidragen. Det är inte sant att regeringens politik minskar klyftorna mellan stad och land. Det är faktiskt precis tvärtom. Jag skulle kunna rabbla fler siffror.
Jag väljer dock att använda de sista sekunderna till att prata om framtiden. Det vore en välgärning om Maud Olofsson och hennes kolleger sade samma sak när det gäller EU:s strukturfonder och framtiden. Det vore en välgärning omkring tydligheten som ändå kommer fram här att det viktigaste är de nya länderna. Med all sannolikhet är det mål 2 som ska betala priset sett ur vårt perspektiv.
Under denna strukturfondstid har inte mindre än 720 miljoner fallit ut som främjar Värmlands tillväxt. 44 procent av dessa kommer från EU. Återigen hjälper ingen skattesänkning i världen för privatpersoner mot det. Det handlar om att skapa det gemensamma och att ta det gemensamma ansvaret för tillväxt, för jobb, för sysselsättning.
Som förtroendevald och beslutsfattare måste man ha mod och kraft att tänka långsiktigt. Hur angelägen är egentligen regeringen att hitta breda politiska lösningar för framtiden när det gäller regionalpolitiken? Det kanske är lika dåligt som när det gäller skolan, energipolitiken eller arbetsmarknadspolitiken. Då vet vi det. Det är också det besked som värmlänningarna och alla väljarna har rätt att få.
Anf. 86 Maud Olofsson (C)
Herr talman! I Socialdemokraternas budget finns skattehöjningar för enskilda som kommer att innebära ett rejält tag i plånboken om de går igenom. I Socialdemokraternas budget finns rejäla skattehöjningar för kommuner, landsting och företag.
Som jag sade i mitt förra inlägg förlorar värmländska kommuner på Socialdemokraternas skattepolitik därför att man inte får de intäkter man har i dag tack vare sänkta arbetsgivaravgifter.
I er budget finns också borttagandet av resurser från enskilda vägar. Man har överfört dem till storstäderna. I er budget finns skattehöjningar för företag på 20 miljarder kronor. Det här är bara delar av det som kommer att vara socialdemokratiska vallöften till 2010.
Vi behöver en nationell politik som skapar tillväxt i hela landet med bra företagsvillkor, med satsningar på infrastruktur och med satsningar på service. Vi ska se till att ha goda villkor i hela landet. Men det behövs också strukturfondsarbete och en sammanhållningspolitik. Där kan regionerna bidra aktivt utifrån sina egna förutsättningar för att binda ihop Europa men också hela Sverige.
Det är spännande att se att olika regioner i olika delar av vårt land specialiserar sig på olika områden. I norr ser vi gruvindustrin växa kraftfullt. Vi ser energiinvesteringar ske på många håll runt om i landet. Det är stora miljardinvesteringar. Vi ser Västra Götaland som fokuserar på fordonsindustrin och gör bra saker. Därför vill regeringen vara med och stödja och uppmuntra så att man har resurser och verktyg att utveckla sina egna förutsättningar.
Vår uppmuntran av regioner där vi ser att olikheten är en tillgång kopplat till den nationella politiken för helhet kommer att skapa tillväxt och utveckling. Det ser vi redan i den jobbtillväxt som sker i hela Sverige, vilket gör att klyftorna minskar. Det gläder vi oss åt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.