Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sammanhållning och demokrati i EU

Interpellation 2024/25:348 av Matilda Ernkrans (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-01-22
Överlämnad
2025-01-23
Anmäld
2025-01-24
Svarsdatum
2025-02-11
Besvarad
2025-02-11
Sista svarsdatum
2025-02-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Sammanhållning och demokrati i EU(pdf, 92 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

 

EU ska vara en union för demokratier. När vi följer kandidatländernas arbeten mot att bli fullvärdiga medlemmar av EU granskar vi dem noga och ställer höga krav på bland annat demokrati, mediefrihet och en fungerande oberoende rättsstat. När det kommer till redan antagna medlemsländer finns dock sämre möjligheter att påverka utvecklingen när den går i en auktoritär populistisk riktning. 

Det är uppenbart att det runt EU-bordet finns personer och företrädare för länder som har en egen agenda och inte vill EU väl. EU ses inte som ett verktyg för att lösa gemensamma problem, utan man agerar helt enligt egenintresse, och ofta hålls EU gisslan under tiden. Ungern är det vanligast förekommande landet i diskussioner om demokratisk tillbakagång och bromsklossar när EU ska fatta stora och viktiga beslut. 

Men det är inte bara Orbán och Fidesz i Ungern som skapar oro. Vi kunde i 2024 års årliga rättsstatsrapport från kommissionen även läsa om bland annat Italien som fått omfattande kritik. De långtgående inskränkningarna i mediefriheten har fått det statliga public service-bolaget att beskriva en ”kvävande kontroll” från regeringen. Regeringschefen stämmer journalister som kritiserat regeringen, åklagares oberoende från politiken ifrågasätts och Melonis regering har avskaffat lagar som enligt internationella konventioner är centrala för antikorruptionsarbete. 

Ungern har visat att man inte drar sig för att sätta käppar i hjulet i stödet till Ukraina, legitimera auktoritära ledare i Kina och Ryssland och nu senast blockera sanktioner mot Georgien. Ungern stoppar även konsekvent sanktioner mot Ryssland som hade varit riktigt kännbara för Rysslands krigföring mot Europa. Sanktionerna är det skarpaste verktyg EU har för att strypa Putins finansiering av kriget. Det är mycket välkommet att det 15:e sanktionspaketet finns på plats, men för att garantera EU:s möjligheter att hålla i sanktioner mot Ryssland och andra aktuella länder krävs att vi demokratiskyddar Europa. 

Det polska regeringsskiftet har visat att förändring är möjlig. Polen och Donald Tusk har nu stoppat det högernationalistiska tidigare styrets nedmontering av demokratin och inskränkningen av medier och rättsliga myndigheters oberoende. I stället har Polen nu tagit på sig ledartröjan i att bygga Europa starkare och mer motståndskraftigt i en orolig tid. Denna utveckling behöver komma på plats i fler EU-länder. Det hade gjort det möjligt för EU att fatta viktiga beslut för att upprätthålla säkerheten, demokratin och respekten för rättsstatens principer. Att demokratiskydda EU handlar inte bara om att vara trogen demokratiska ideal utan också om att skydda journalister, åklagare och andra individer som direkt drabbas av auktoritära tendenser i EU:s medlemsländer. 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jessica Rosencrantz:

 

  1. På vilket sätt har statsrådet agerat för att skydda svenska intressen och EU:s demokrati i ljuset av det ökade inslaget av högernationalistiska och populistiska krafter i EU som inte vill EU-samarbetet väl? 
  2. Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att demokratiskydda EU och i förlängningen underlätta för EU att fatta viktigt beslut? 
  3. Vilka initiativ kan vi förvänta oss från statsrådet för att skydda medborgare, journalister, åklagare och andra individer som drabbas hårt av de auktoritära tendenserna i EU:s medlemsländer?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:348, Sammanhållning och demokrati i EU

Interpellationsdebatt 2024/25:348

Webb-tv: Sammanhållning och demokrati i EU

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 111 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig på vilket sätt jag har agerat för att skydda svenska intressen och EU:s demokrati i ljuset av det ökade inslaget av högernationalistiska och populistiska krafter i EU som inte vill EU-samarbetet väl. Hon vill också veta vad jag avser att vidta för åtgärder för att demokratiskydda EU och i förlängningen underlätta för EU att fatta viktiga beslut. Slutligen undrar Matilda Ernkrans vilka initiativ som kan förväntas från mig för att skydda medborgare, journalister, åklagare och andra individer som drabbas hårt av de auktoritära tendenserna i EU:s medlemsländer.

Låt mig inleda med att säga att medlemsländernas respekt för frihet, demokrati och de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att EU ska fungera. Alla medlemmar har av fri vilja åtagit sig att upprätthålla dessa EU:s grundläggande värden, som innefattar rättsstatens principer. Verkligheten visar att det ändå behövs aktiva insatser för att försvara dem. Som EU-minister har jag ett särskilt ansvar för att vi från svensk sida ger ett fullödigt bidrag till det.

Vi har olika verktyg, och grundläggande är den löpande rättsstatsdialogen, som engagerar kommissionen och alla medlemsstater. Den baseras på den årliga rättsstatsrapporten, som kommissionen tar fram med bidrag från regeringarna men också civilsamhällets organisationer. Inom ramen för dialogen måste vi alla - oavsett hur bra vi själva anser att det fungerar hos just oss - med jämna mellanrum ställa upp för granskning och utfrågning av våra ministerkollegor i rådet. Det är en bra ordning som understryker att rättsstaten är ett gemensamt ansvar för alla medlemsstater.

Från ett svenskt perspektiv är det naturligt att i det här sammanhanget betona vikten av oberoende fria medier och mediepluralism. Mediefrågorna hör också till de aspekter som får stort utrymme både i den årliga rapporten och i utfrågningarna. Jag hade senast vid allmänna rådets möte den 28 januari tillfälle att direkt med min ungerska kollega ta upp situationen för medier i Ungern och understryka vikten av oberoende journalistik för en fungerande demokrati.

EU har en betydande budget och fördelar avsevärda medel till medlemsstaterna. Ett effektivt verktyg är därmed att se till att inga EU-medel går till dem som åsidosätter rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden. Vi har kommit en god bit på den vägen med hjälp av den generella villkorlighetsförordningen och andra instrument. Tillsammans med min finske EU-ministerkollega har jag uppmanat den nya kommissionen att arbeta för att göra systemet heltäckande. Detta har fått bra gensvar både från kollegor i rådet och inifrån kommissionen.

Regeringen kommer också att säkerställa att Sverige förblir en aktiv part i de artikel 7-förfaranden som rådet hanterar och att vi deltar i principiellt viktiga mål i EU-domstolen som är av vikt för skyddet av demokratin.

En framtida utvidgning är en investering i vår egen säkerhet och i vårt välstånd. Samtidigt börjar och slutar kandidatländernas EU-närmande med skyddet av demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter. Som EU-minister arbetar jag intensivt med EU:s framtidsfrågor, som i mycket handlar om att EU ska kunna fungera effektivt med fler medlemsstater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid sidan om stora politikområden som jordbruk och sammanhållning och hur EU:s budget ska utformas säger det sig självt att EU:s förmåga att fatta beslut är en viktig aspekt. Det finns goda skäl för enhällighet som beslutsmodell på de relativt få områden där det gäller i dag, men i vissa fall finns det anledning till reform, exempelvis vad gäller beslut om EU-ståndpunkter om mänskliga rättigheter i internationella forum. Därtill är de problem som det innebär att sanktionsbeslut behöver omfattas av enhällighet en dagsaktuell erfarenhet, och regeringen stöder en ändring på det området.

Vid sidan av allt detta pågår mycket arbete, och vi väntar en mängd initiativ från kommissionen som anknyter till behovet av att försvara demokratin och vår sammanhållning. Det är frågor som engagerar hela regeringen, samtidigt som vår arbetsfördelning är sådan att statsråd som ansvarar för ett politikområde också hanterar de EU-frågor som ryms där.

Matilda Ernkrans (S)
Anf. 112 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! EU ska vara en union för demokratier. När vi i dag blickar ut över Europa ser vi att det finns krafter som inte vill EU väl.

I diskussionen om demokrati och rättsstatens principer i EU talar vi ofta om Orbán, hans parti Fidesz och den högernationalistiska regeringen i Ungern, som har kopplat ett järngrepp. Den ungerska regeringen har med sitt ledarskap visat att man inte drar sig för att sätta käppar i hjulet när det gäller stödet till Ukraina. Man legitimerar auktoritära ledare i Kina och Ryssland, och man blockerar sanktioner mot Ryssland som hade varit effektiva i arbetet mot Rysslands krigföring mot Ukraina och Europa.

Det är dock inte bara Orbáns Ungern som skapar oro. Varje år publicerar EU-kommissionen sin årliga rättsstatsrapport, och i 2024 års rättsstatsrapport kunde vi läsa om bland annat Italien, som har fått omfattande kritik. De långtgående inskränkningarna i mediefriheten har fått det statliga public service-bolaget att beskriva en kvävande kontroll från regeringen, och journalister som kritiserat regeringen stäms. Åklagares oberoende från politiken ifrågasätts, och den nationalistiska Meloniregeringen har avskaffat lagar som enligt internationella konventioner är centrala för antikorruptionsarbetet. Experter beskriver fortfarande korruptionsnivån i Italien som hög.

Ett annat exempel är den populistiska och nationalistiska regeringen i Slovakien. Rättsstatsrapporten beskriver en stor oro över rättsstatsläget där. Man beskriver att journalisters säkerhet hotas, att mediepluralismen brister och att regeringen har avskaffat en särskild åklagarmyndighet som har arbetat mot korruption och ekobrott.

Det är alltså tydligt att rättsstatens principer och demokratin brister på flera platser i EU:s union och även i andra länder än dem vi vanligen diskuterar. Det är ett problem inte bara för Europas länder utan också för enskilda individer som åtalas, hotas, misshandlas och förlorar sina jobb. Ytterst drabbar de här auktoritära tendenserna människor på individnivå och resulterar i personliga tragedier.

Ett av de länder som tidigare var uppe för diskussion på det här området var Polen. Där var EU väldigt tydligt i sin kritik. Men nu har Polen visat att förändring är möjlig: Polen och den konservativa premiärministern Donald Tusk har nu stoppat det tidigare högernationalistiska styrets nedmontering av demokratin samt inskränkningen av medier och rättsstatliga myndigheters oberoende. Man har vänt Polen i en mer demokratisk riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polen har dessutom tagit på sig ledartröjan för att bygga Europa starkare och mer motståndskraftigt i en orolig tid. Fler ledare hade kunnat välja att göra som Donald Tusk. Det hade gjort det möjligt för EU som kollektiv att fatta viktiga beslut för att upprätthålla säkerheten, demokratin och respekten för rättsstatens principer.

EU-kommissionen har ju en avgörande roll i att vara drivande i arbetet för ett säkrare och mer demokratiskt Europa. Här har statsrådet en chans att som minister med ansvar för EU-frågor i den svenska regeringen vara med och driva på för att skydda demokratin i Europa. Jag undrar därför: Hur kommer statsrådet att driva på kommissionen och följa upp dess arbete för att öka takten och förbättra de demokratibrister vi kan läsa om i rättsstatsrapporten för 2024?

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 113 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna. Jag kan inte nog instämma i att vår europeiska union inte bara är en geografisk union. Vi är en union som bygger på gemensamma värderingar och principer som vi måste slå vakt om varje dag i vårt arbete.

Jag är stolt över att vi i Sverige och i den här kammaren står väldigt eniga i en så grundläggande fråga som demokrati och rättsstat. Det är ett styrkebesked, för precis som ledamoten är inne på är världen utanför oss - inte minst utanför EU - inte fullt så enig om demokratins förtjänster. Vi ser hur Putin och den ryska regimen gör allt för att så tvivel och undergräva, motarbeta och på andra sätt slå ned på varje demokratisk yttring. Rättsstaten har målmedvetet monterats ned, den starkes rätt råder och korruption är maktens medel.

Jag håller helt med om att vi i Europa inte kan, och heller inte ska, andas ut. Demokratin förutsätter ett ständigt och robust försvarsarbete.

Jag beskrev i mitt tidigare svar några av de olika delar i detta arbete som faller på mig som EU-minister. Låt mig som svar på ledamotens fråga ytterligare inskärpa betydelsen av det här arbetet.

Jag deltar regelbundet och aktivt i den löpande rättsstatsdialogen. Detta är i grund och botten ett verktyg för att medlemsstaterna ska utvärdera varandra och utbyta erfarenheter, framhäva brister eller lyfta fram goda exempel. Man kan säkert ha en mängd olika åsikter om hur denna dialog fungerar, men det är en viktig dialog. Det faktum att medlemsstater i ordnade former kan ta upp demokrati- och rättsstatsfrågor sinsemellan är en styrka. Det är också vårt sätt att bevaka hur utvecklingen ser ut i de olika medlemsländerna. Som jag var inne på tidigare hade jag vid det senaste rådsmötet anledning att ställa ganska tydliga och skarpa frågor till - och ha en dialog med - min ungerska kollega, inte minst kopplat till frågor som rör mediefrihet.

En annan aspekt är förhandlingarna om EU-budgeten, som också ligger inom mitt ansvarsområde som EU-minister. Att rättsstatens principer ligger som en grundplatta för alla utbetalningar är en självklarhet för regeringen. Därför tog vi tillsammans med Finland ett initiativ som syftar till att stärka den kopplingen i nästa budget, på fler sätt än vad som gäller i dag. Det är i sammanhanget positivt att den kommissionär som har ansvar för budgeten har fått ett tydligt uppdrag att utforska detta. Jag har fört personliga samtal med både kommissionen och kollegor om det här, och jag bedömer att det finns ett brett stöd för denna idé. Regeringen kommer naturligtvis att fortsätta arbeta för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är också en stark och konsekvent röst för rättsstatens principer och demokrati i EU-domstolens olika förhandlingar. Jag kan försäkra kammaren att både jag själv och de många oerhört kompetenta medarbetare som finns på Regeringskansliet arbetar mycket målmedvetet med allt detta. Det är, som jag sa inledningsvis, ett styrkebesked att också vi i denna kammare är överens om betydelsen av det här arbetet. Vår union vilar som sagt inte bara på geografiska gränser utan ytterst på principer om demokrati och rättsstat, och det måste vi slå vakt om.

Matilda Ernkrans (S)
Anf. 114 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är bra att ministern håller med mig om vikten av att demokratiska och rättsliga principer upprätthålls i EU. Om ministern känner att hon behöver mer stöd för att höja takten avsevärt i det fortsatta arbetet är det någonting som vi gärna ger stöd till; det vill jag vara väldigt tydlig med. Mycket har gjorts, men min poäng är att mer behöver göras. Dessa frågor måste drivas med full kraft.

I en orolig tid som präglas av krig och konflikt är det viktigt att vi kan garantera säkerheten och tryggheten för EU-medborgarna i vår union. Brister i rättsstatens principer och förtryck från nationella regeringar av journalister, åklagare och domare är som sagt en fråga om trygghet och säkerhet. Det gäller också de EU-medborgare som drabbas av godtyckliga beslut från myndigheter och domstolar och politisk propaganda genom statliga nyhetskanaler.

Rättsstatsrapporterna har visat att det finns behov av att mer görs. Jag menar att det är statsrådets uppgift, som minister i ett land som har en lång tradition av att stå upp för rättsstatens principer och demokrati, att med kraft driva frågan i EU-sammanhang och göra mer. EU ska i alla delar vara en union för demokratier. Inom EU-samarbetet måste vi kunna garantera våra medborgare att det finns tillförlitlighet och att det i alla EU:s medlemsländer finns ett rättvist domstolsväsen som står fritt från politisk påverkan. Vi måste kunna garantera att det finns medier som tillåts granska makten kritiskt.

Men, fru talman, EU:s interna demokratiska status påverkas ju också utifrån och av sådant som sker utanför Europa. En av världens just nu mest kontroversiella män, Elon Musk, använder digitala plattformar för att sprida budskap som ställer grupp mot grupp och har en mycket splittrande retorik.

I dag är det en vecka sedan den fruktansvärda masskjutningen i Örebro. Även om vi ännu inte känner till motivet - polisen måste få fortsätta sin utredning - kan vi se vilka som mördades. Vi vet att inget gott kommer av att ställa grupp mot grupp eller av att hetsa och hata. Vi måste få stopp på det.

Musk har visat särskilt stöd för till exempel högernationalistiska Alternativ för Tyskland. Det är ju valtider i Tyskland, och det diskuteras nu om Musk har begått ett brott mot EU:s lagar om att skydda medlemsländernas valprocesser inom ramen för Digital Services Act.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Behovet av robusthet och stabilitet i Europas demokratiska och rättsliga system är större än någonsin. För att klara av yttre påverkan krävs att rättsväsendet, medierna och de demokratiska institutionerna är starka. Den demokratiska statusen i EU:s medlemsländer angår oss alla, och såväl Sverige som andra länder måste driva på för att göra mer och se till att kommissionen nu tillämpar de egna lagarna för att skydda medborgare också på digitala plattformar. Det är ju människorna i EU:s medlemsländer som ska bestämma utgången i demokratiska val, inte världens rikaste och mest kontroversielle man från andra sidan Atlanten. Han bygger inte samhällsgemenskap för någon.

I ljuset av detta vill jag återigen säga följande: Om det är så att statsrådet och regeringen känner att de behöver mer stöd för att på ett mer grundläggande sätt - i handling och inte bara i ord - kunna vara en drivande kraft i EU för att driva på och upprätthålla EU:s lagar för att demokratiskydda EU vill vi ge allt vårt stöd till detta.

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 115 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för stödet. Jag kan trygga ledamoten med att Sverige och jag själv som statsråd är en stark röst i alla EU-sammanhang för att ytterligare stärka rättsstatens principer. Om något är det Sverige som ligger i framkant i detta, inte minst inför kommande budgetförhandlingar. Sverige vill kanske gå längst av alla länder och vill väldigt tydligt - och i alla delar - koppla krav på rättsstatens principer till varenda krona som betalas ut från EU-budgeten.

Jag tycker att det är alldeles utmärkt att vi är överens om detta. Det finns som sagt all anledning för oss som verkligen står upp för dessa principer att stå enade. Världen utanför ser ju ut som den gör, och det finns många som snarare försöker att montera ned detta.

Låt mig, apropå det ledamoten tog upp, konstatera att yttrandefrihet gäller för mig, för ledamoten Ernkrans och givetvis också för en person som Elon Musk. Samtidigt har vi alla ett ansvar för att inte sprida felaktig eller vilseledande information. Jag som statsråd är naturligtvis extra varsam när det gäller att kommentera andra länders val. Det tycker jag i grund och botten att alla behöver vara, av uppenbara skäl.

Det är såklart ytterst kommissionen som har till uppgift att säkerställa att EU-rätten, inklusive Digital Services Act och Digital Markets Act, efterlevs. Ytterst behöver jag alltså överlåta till kommissionen att göra den bedömningen.

När det gäller frågan om hur vi ska förhålla oss till de stora plattformarna på nätet var Sverige ett av de länder som var drivande för att få till en ordning som innebär att det som är olagligt offline också är olagligt online. Plattformar har ett ansvar att säkerställa att desinformation eller andra påverkanskampanjer som tar sikte på vår demokrati och vår rättsstat inte får fäste. Detta är en självklarhet och någonting som regeringen arbetar aktivt med i olika sammanhang.

För att återkomma till vad som görs i övrigt kan jag konstatera att det nu finns skäl att uppmärksamma många av kommissionens olika initiativ. Regeringen är såklart väldigt aktiv i arbetet. Kommissionen har länge varit aktiv när det gäller rättsstatens principer. År 2020 lade man fram handlingsplanen för europeisk demokrati. År 2023 lade man fram paketet för försvar av demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som en del av kommissionens politiska riktlinjer för den nyss inledda mandatperioden har Ursula von der Leyen nu aviserat ett projekt för europeiskt demokratiförsvar. Enligt vad vi förstår kommer det att inkludera gemensamt arbete mot otillbörlig påverkan och manipulation av information. Vi tror att kommissionen har hämtat en hel del inspiration från det arbete mot desinformation som Myndigheten för psykologiskt försvar bedriver i nära samarbete med andra berörda svenska myndigheter.

När det gäller lagstiftning vill jag särskilt lyfta fram tre rättsakter som ska bidra till att skydda demokratin.

För det första vill jag nämna DSA, Digital Services Act, som vi var inne på tidigare. DSA handlar om att ställa krav på de digitala plattformarna att värdera och hantera risker för desinformation och se till att algoritmer inte används på ett manipulerande sätt. För det andra har vi förordningen om politisk reklam, som ska underlätta för väljare att förstå vad som är politisk reklam och vem som ligger bakom den. Slutligen har vi den europeiska mediefrihetsförordningen, som ska börja tillämpas i augusti. Här tar vi för första gången gemensamt tag i frågan om att skydda medietjänsternas mångfald och oberoende.

Det finns alltså inget alexanderhugg i sammanhanget. Ingen enskild reform kommer att lösa detta, utan vi gör ett kontinuerligt och idogt arbete tillsammans varje dag inom medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna och i dialog med kommissionen och EU:s andra institutioner för att verkligen säkra rättsstatens principer.

Matilda Ernkrans (S)
Anf. 116 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Sverige har en lång tradition av ett starkt arbete för demokrati och rättsstatens principer, så det är bra om vi kan inspirera andra i detsamma. Men det är viktigt inte minst för tilltron till EU-samarbetet och för tryggheten för EU:s medborgare att Sverige driver på kommissionen att pröva en EU-lag som utmanas. EU kan stifta många tjusiga lagar men måste också vara berett att följa dem och pröva dem när de utmanas, även när det är av en av världens rikaste och mest kontroversiella män som agerar i samklang med USA:s nyvalda president. För tilltron till EU måste vi våga stå upp för detta.

Det svensk-finska initiativet att skriva brev till kommissionen var klokt och bra. Men för tilltron till Sveriges arbete är det viktigt att statsrådet följer upp vart brev tar vägen och var initiativ landar. Just nu verkar det ha försvunnit i EU:s byråkrati, vilket i så fall vore olyckligt. Brev och initiativ i all ära, men man måste också lägga kraft bakom orden och se till att det även blir handling.

Återigen: Om det behövs ger vi regeringen allt vårt stöd till ett starkare arbete för att demokratiskydda EU och EU:s medborgare.

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 117 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det finns ingen anledning att ge sken av att vi är av olika åsikt här i talarstolarna. Det är oerhört viktigt att vi arbetar för att stärka rättsstatens principer varje dag. Sverige betraktas snarast som ett föredöme i detta, och vi driver hela tiden arbetet framför oss.

För bara en vecka sedan hade jag ett möte med ansvarig kommissionär för budgetfrågor och tog då upp frågan om kopplingen mellan rättsstatens principer och samtliga EU-medel. Det är uppenbart att det finns ett stöd för att gå i denna riktning, och här finns ett uppdrag till ansvarig kommissionär att just utforska detta spår - detta för att ta ett konkret exempel där jag har goda förhoppningar om att vi kan röra oss i denna riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar bilden av att dessa frågor är oerhört viktiga både inom unionen och för alla länder som knackar på EU:s dörr och vill bli medlem. Redan i detta skede ser vi hur de utsätts för omfattande desinformationskampanjer och hybridattacker. Det är oerhört viktigt att vi också hjälper dessa länder att hantera detta, för vi kan räkna med att attackerna och hoten kommer att bli ännu större ju närmare EU de kommer. Vi såg det i Moldaviens presidentval och folkomröstning om EU, och vi kommer att se det på fler håll, inte minst hur Rysslands hybridangrepp intensifieras.

Vi kommer definitivt att få anledning att återkomma till dessa frågor, även om vi arbetar med dem aktivt varje dag. Men det är som bekant så att fred och frihet måste vinnas varje dag både i vår union och i de länder som vill närma sig samarbetet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.