Samhällets kostnader för införande av gårdsförsäljning
Interpellation 2022/23:337 av Karin Sundin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-04-27
- Överlämnad
- 2023-05-02
- Anmäld
- 2023-05-03
- Svarsdatum
- 2023-05-26
- Besvarad
- 2023-05-26
- Sista svarsdatum
- 2023-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) föreslår att detaljhandel med alkoholdrycker som äger rum på tillverknings- eller vinodlingsstället i Sverige ska tillåtas. Man kallar det gårdsförsäljning. Förslaget förutsätter dock inte att försäljning och tillverkning ska ske på landsbygden. Tillverkningen kan även ske i städer och på större orter. Dryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga tillverkare, och försäljning ska få ske i samband med ett betalt studiebesök.
Utredningen menar att förslaget kan införas utan att det hotar Systembolagets detaljhandelsmonopol. Tunga juridiska remissinstanser hävdar motsatsen. Den europeiska vinnäringens branschförening Comité Européen des Entreprises Vins skriver också i sitt remissvar att de noggrant bevakar den svenska processen och påminner om att en försäljningsordning där internationella produkter inte inkluderas skulle bryta mot artikel 34 i EUF-fördraget, som handlar om import och importrestriktioner inom EU.
I skuggan av den övergripande debatten om huruvida förslaget om gårdsförsäljning är förenligt med Systembolagets detaljhandelsmonopol finns frågan om samhällets direkta kostnader för införandet av ett system med gårdsförsäljning.
Utredningen uppskattar att skatteintäkterna från gårdsförsäljning blir mellan 137 och 148 miljoner kronor år 2025. Samma utredare – som alltså bygger utredningens beräkningar på att Systembolaget kommer att finnas kvar som i dag – uppskattar att samhällets kostnader för den ökade tillgången till alkohol blir mellan 235 och 287 miljoner. Det är kostnader för förtida dödsfall och minskning av livskvalitet, för vård och behandling, för produktionsbortfall och för brottslighet.
Gårdsförsäljning är alltså en reform som enligt utredningen skulle kosta samhället mellan 87 och 150 miljoner. I remissvaren påpekar kommuner och myndigheter nästan enhälligt att om gårdsförsäljning införs kommer det att leda till större kostnader för myndigheterna än vad utredningen räknat på. Vidare kommer det att krävas mycket mer arbete för kommunerna.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
1. Anser ministern att det är en klok ekonomisk prioritering att samhället ska betala som minst mellan 87 och 150 miljoner kronor per år för att tillåta enskilda tillverkare att sälja sina alkoholdrycker på tillverkningsstället?
2. Från vilket anslag i statsbudgeten ska i så fall medlen för dessa kostnader tas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:337
Webb-tv: Samhällets kostnader för införande av gårdsförsäljning
Dokument från debatten
- Fredag den 26 maj 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:113
- Protokoll 2022/23:113 Fredagen den 26 majProtokoll 2022/23:113 Svar på interpellation 2022/23:337 om samhällets kostnader för införande av gårdsförsäljning
Protokoll från debatten
Anf. 56 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! har frågat mig om jag anser att det är en klok ekonomisk prioritering att samhället ska betala som minst mellan 87 och 150 miljoner kronor per år för att tillåta enskilda tillverkare att sälja sina alkoholdrycker på tillverkningsstället. Karin Sundin har också frågat mig från vilket anslag i statsbudgeten medlen för dessa kostnader i så fall ska tas.
Gårdsförsäljningsutredningens (S 2020:15) betänkande En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95) har remissbehandlats, och ett stort antal remissinstanser har svarat på remissen. Det sedvanliga arbetet med att bereda remissinstansernas synpunkter pågår. I detta arbete behöver bland annat frågans komplexitet och tänkbara konsekvenser beaktas.
Regeringen ser positivt på att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas.
Anf. 57 Karin Sundin (S)
Fru ålderspresident! Jag får tacka socialministern för svaret, även om jag konstaterar att jag faktiskt inte har fått svar på själva frågan.
Jag ska börja med att säga att det förslag till gårdsförsäljning som nu ligger på regeringens bord inte riktigt är vad vi tror att det är. Jag tror att de flesta föreställer sig att det handlar om möjligheten att besöka en gård någonstans på den svenska landsbygden där man tillverkar alkoholhaltiga drycker på ett hantverksmässigt sätt och att man vid det besöket ska kunna köpa med sig någon flaska hem, så där som vi gör när vi besöker vindistrikt i Italien eller i Frankrike - och det är ju jättetrevligt. Vi kan föreställa oss gården med böljande sädesfält, vinden som susar och fåren som bräker i hagen bredvid. Jag tror att det är den bilden vi har framför oss om vi talar om gårdsförsäljning. Det är på det sättet man förstår begreppet gårdsförsäljning.
Om det verkligen vore på det sättet vore gårdsförsäljning ett fint sätt att utveckla besöksnäringen och ett bra sätt att främja en levande landsbygd och lokala producenter. En sådan begränsad gårdsförsäljning skulle troligtvis inte påverka vare sig folkhälsan eller Systembolagets framtid.
Men, fru ålderspresident, det är inte ett sådant förslag som ligger på bordet och som statsrådet och jag diskuterar i dag. Det förslag som ligger på bordet omfattar detaljhandel med alkoholdrycker som äger rum på tillverknings- eller vinodlingsstället oavsett var i Sverige det ligger. Det omfattar också tillverkning som sker i tätorter och i städer. Då blir det många ställen - 800 ställen beräknar utredaren att det handlar om, och de flesta av dem finns just i tätorter och städer. Vi pratar alltså snarare om plåtlador i industriområden än om lantgårdar på landsbygden.
Varför är då detta viktigt? Det är viktigt, för förslaget om gårdsförsäljning är så omfattande att många juridiska experter menar att det faktiskt inte är förenligt med Systembolaget som vi har det i dag. Däri ligger egentligen själva kärnfrågan. Däri ligger mitt parti, Socialdemokraternas, stora oro inför det förslag som statsrådet Jakob Forssmed nu har att hantera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till detta kommer också kostnaden för den reform som ligger på bordet. Den är väldigt hög. Vi måste prata om förslaget också i ekonomiska termer.
Debatten så här långt har handlat om det där andra, som jag pratade om nyss. Men vi måste prata om pengarna. Hur mycket ska samhället betala för att det ska gå och köpa alkohol någon annanstans än på Systembolaget eller på restauranger och barer? Vad är ett rimligt pris för en sådan reform?
Den statliga utredaren uppskattar skatteintäkterna från gårdsförsäljning till mellan 137 och 148 miljoner kronor år 2025. Samma utredare uppskattar samhällets kostnader för den ökade tillgången till alkohol till mellan 235 och 287 miljoner kronor. Det är då kostnader för förtida dödsfall, för minskad livskvalitet, för vård och behandling, för produktionsbortfall och för brottslighet.
Till den som inte är supersnabb på huvudräkning kan jag säga att skillnaden mellan skatteintäkterna för reformen och samhällets kostnader för den enligt utredningen blir minst 87 miljoner kronor per år och kanske så mycket som 150 miljoner kronor per år. Jag anser att det är jättemycket pengar, i alla fall sett till den nytta vi skulle få för de pengarna.
Min fråga till statsrådet kvarstår. Anser statsrådet att det är ekonomiskt klokt prioriterat att samhället ska betala mellan 87 och 150 miljoner kronor per år för att tillåta enskilda tillverkare att sälja sina alkoholdrycker på tillverkningsstället?
Anf. 58 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru ålderspresident! Tack, interpellanten, för dessa frågor! De siffror som interpellanten nämner är till att börja med utredningens. Nu bereder regeringen frågan i Regeringskansliet. Där ingår att man tar in remissynpunkter och gör en genomlysning. Detta är en komplex fråga där man behöver ta hänsyn till en lång rad saker.
De siffror som nämns är inte riktigt jämförbara. Det ena är en offentligfinansiell intäkt, och det andra är en samhällsekonomisk kostnad. Det är inte kostnader som omedelbart kan hänföras till någon post i statsbudgeten, exempelvis vad gäller livskvalitet eller förtida dödsfall.
Man bör väl också konstatera att alkoholens skadeverkningar i samhället är mycket omfattande. Det är stora samhällsekonomiska förluster som kommer på grund av alkoholkonsumtion och alkoholbruk av olika slag. De summor som interpellanten beskriver är i det sammanhanget relativt små - om man jämför med de stora skadeverkningarna.
Det är viktigt att ha en bra alkoholpolitik som begränsar skadeverkningarna. Där är Systembolagets monopol, detaljhandelsmonopolet, inte minst viktigt och en central hörnsten. Därför är det angeläget för regeringen att vi, när vi arbetar med denna fråga med den positiva ansatsen att möjliggöra detta, också ser till att värna Systembolagets monopol.
Anf. 59 Karin Sundin (S)
Fru ålderspresident! Det är alldeles riktigt att detta handlar om samhällets kostnader. Vi vet ganska väl vad alkoholens skadeverkningar kostar, och det kostar framför allt i mänskligt lidande. Vi vet att alkoholen är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och tidig död och att alkohol orsakar ungefär 5 procent av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Detta går alltså att omsätta i ekonomiska termer, sett i produktionsbortfall. Det handlar om både fysisk och psykisk ohälsa. Det går att omvandla samhällets kostnader till ekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att det är många barn som far illa. Det är svårare att översätta till ekonomiska termer. Hur mäter man en förlorad barndom i kronor och ören? Det går inte att göra.
Men vi måste samtidigt klara av att prata om samhällets kostnader, och vi har en utredning på bordet. Utredningen har ekonomiska beräkningar för kostnaderna. Det handlar om de direkta kostnaderna, det vill säga för till exempel sjukvården och rättsväsendet. Men det handlar också om de indirekta kostnader som statsrådet anför, där ohälsa och sjukdom förstås är svårare att penningsätta. Då pratar vi om en kostnad för samhället på 103 miljarder. Det är den senaste beräkningen som finns av vad alkoholens skadeverkningar kostar.
Men nu ska vi ta ställning till en reform som lägger kostnader ovanpå dessa 103 miljarder. Det är sannolikt en högre kostnad i dag - uträkningen är från 2019, och utvecklingen har fortsatt i en negativ riktning. Kostnaden är alltså sannolikt högre.
I utredningen står det väldigt tydligt. Man har beräknat kostnaderna för alkoholens skadeverkningar, och de går inte att översätta till en övergripande samhällelig nivå. Det går inte att hänföra detta till enskilda individer. Det går inte att säga att det var gårdsförsäljningen som gjorde att Karin eller Jakob inte kom till jobbet dagen därpå eller att vi utvecklade ett beroende. Det går inte att säga att det var gårdsförsäljningen som gjorde att Karin eller Jakob hamnade i slagsmål och behövde sjukvård.
Men regeringen har en reform på bordet, och det sägs att kostnaderna kommer att öka med mellan 87 och 150 miljoner kronor. Detta har varit på remiss, och de svar som har kommit in visar väldigt tydligt vad myndigheterna och kommunerna, som ska ta ansvar för att reformen ska bli genomförd, anser. De menar att utredningen kraftigt har underskattat kostnaderna för att införa, upprätthålla och utöva tillsyn över gårdsförsäljningen så som förslaget är utformat. Ska man tro på de myndigheter och kommuner som kommer att få ansvar för detta kommer kostnaden alltså att vara betydligt högre än den som har räknats fram i utredningen.
Vi behöver faktiskt fråga oss: Är detta rimligt? Och jag frågar statsrådet, fru ålderspresident: Är det rimligt, och varifrån ska samhällets resurser tas? Det är ju inte så att det inte finns behov på andra budgetområden under Socialdepartementets ansvar. Hur ska detta finansieras? På vilket sätt ska vi kunna finansiera en reform som ytterligare ökar samhällets kostnader för alkoholens skadeverkningar?
Anf. 60 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru ålderspresident! Jag vill börja med att säga att detta är utredningens beräkningar. De bygger på ett antal antaganden. Det finns förstås skäl att genomlysa detta när man bereder frågan, men det är inte så enkelt. Offentligfinansiella kostnader och samhällsekonomiska kostnader är trots allt två olika saker. Och som interpellanten och jag själv konstaterar är de kostnader som det refereras till i detta sammanhang relativt små jämfört med de totala kostnaderna för alkoholens skadeverkningar. Detta behöver man också ta in i analysen. Beredningsarbetet pågår framför allt kring frågan om detaljhandelsmonopolet. Det är nämligen väldigt viktigt att värna detta, som regeringen flera gånger har konstaterat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller tillsynen ska den enligt utredningens förslag vara avgiftsfinansierad. Den kommer då alltså att behöva betalas av dem som producerar drycker i enlighet med utredningens förslag.
Men det är förstås viktigt att belysa frågor ur alla olika perspektiv. Det gör vi nu i ett omfattande och gediget beredningsarbete, som sker i högt tempo på departementet.
Jag kan väl passa på att fråga Karin Sundin och Socialdemokraterna vad deras syn på denna fråga är. Jag har hört att man inte har något principiellt emot detta och att man gärna skulle se att det kom på plats. Då kan frågan också ställas till Socialdemokraterna och till Karin Sundin. Jag undrar hur de ser på de kostnader som Karin Sundin själv pekar på i detta sammanhang. Man säger ju att man inte har några invändningar, principiellt, mot att införa gårdsförsäljning av alkohol.
Anf. 61 Karin Sundin (S)
Fru ålderspresident! Jag sa detta i mitt inledningsanförande. Gårdsförsäljning uppfattas sannolikt av många som att det är begränsad försäljning på landsbygd, som skulle främja en levande landsbygd och en lokal produktion - det är det begreppet antyder. Det tror jag inte skulle innebära några stora hot mot vare sig folkhälsan eller detaljhandelsmonopolet. Men det är inte det förslag som ligger på bordet.
Jag har inte sagt att frågan är enkel. Jag har inte sagt att kostnaderna inte ska ses i relation till den totala samhällskostnaden för alkoholens skadeverkningar. Men mellan 87 och 150 miljoner kronor är mycket pengar.
I grunden handlar denna diskussion om huruvida statsrådet och regeringen beaktar kostnaderna för alkoholens skadeverkningar, som kommer att uppstå om vi inför ett system för gårdsförsäljning så som utredningen har utformat det, som är väldigt omfattande. Frågan handlar om huruvida statsrådet och regeringen över huvud taget bryr sig om att kostnaderna överstiger de beräknade intäkterna.
Jag ska säga igen att pengar är ett trubbigt mått i sammanhanget. Mänskligt lidande är svårt att mäta i pengar, för det handlar i grunden om sjukdom och död, om skadegörelse och misshandel och om rädda barn och slagna barn. Men om inga andra argument biter i debatten brukar de krassa ekonomiska argumenten bita.
Pengar borde vara av betydelse när vi pratar om utformningen av alkoholpolitiken. Detta borde vara av betydelse när vi pratar om nyttan av detaljhandelsmonopolet. Och det borde vara till nytta när vi pratar om hur EU kommer att bedöma detta: Klarar Sverige att upprätthålla undantaget för Systembolaget om Sverige inför gårdsförsäljning?
Men jag måste säga att jag efter denna debatt inte är riktigt klar över huruvida statsrådet verkligen förstår pengars värde i sammanhanget. Det kan inte vara så att gårdsförsäljningen ska få kosta vad den kosta vill, särskilt inte mätt i pengar. Detta är viktiga frågor. Det handlar om människors liv och hälsa.
Anf. 62 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru ålderspresident! Tack, interpellanten, för frågorna här i dag! Det är naturligtvis oerhört angeläget och viktigt att vi belyser frågorna om alkoholens skadeverkningar och de kostnader som uppstår i samhället till följd av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att ha en politik som motverkar dessa skadeverkningar, och därför är det angeläget för regeringen att vi i den här processen värnar detaljhandelsmonopolet. Det är en viktig komponent inte minst för att begränsa de skadeverkningar som interpellanten belyser här i debatten.
Självklart är det så att regeringen förstår pengars värde. Men de mänskliga dimensionerna av detta är ju synnerligen viktiga, precis som interpellanten också understryker. Eftersom det hänvisas till att man ska ta från statsbudgeten för att kompensera för kostnaderna vill jag nog i det sammanhanget ändå peka på att offentligfinansiella kostnader och samhällsekonomiska kostnader är olika saker. Det är ju inte så de här beräkningarna är gjorda, utan det handlar om andra saker.
Regeringens huvudsakliga kalkyler handlar inte om förväntade skatteintäkter eller någonting sådant, utan det handlar om att det finns en efterfrågan på småskalig gårdsförsäljning. Det är någonting som regeringen ser positivt på samtidigt som vi arbetar under förutsättningen att vi kan värna Systembolagets monopol, som är väldigt viktigt i relation till de problem och bekymmer som interpellanten beskriver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.