ROT-avdragets påverkan på svartjobb
Interpellation 2015/16:498 av Anette Åkesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-03-22
- Överlämnad
- 2016-03-23
- Anmäld
- 2016-04-05
- Sista svarsdatum
- 2016-04-18
- Svarsdatum
- 2016-04-19
- Besvarad
- 2016-04-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Socialdemokraterna lovade väljarna inför valet 2014 att inte röra ROT-avdraget. När löftet sedan bröts efter regeringens budgetförhandlingar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet förklarade finansministern i en intervju att de pengar staten sparar in i stället skulle gå till att subventionera byggandet av nya hyresrätter.
Moderaterna och andra lyfte ett varningens finger om att den minskade utgiftsposten för ROT-avdrag genom regeringens minskade avdragsrätt i stället skulle bidra till att fler människor valde att anlita svart arbetskraft. Det innebär lägre skatteintäkter – men även sänkt förtroende för skattesystemets legitimitet. Tyvärr ser vi redan att den bilden bekräftas. Det kan på sikt få allvarliga konsekvenser för svenska skatteintäkter.
I Demoskops årliga undersökning av svenskarnas attityder till svartjobb ser vi stora förändringar sedan S-MP-regeringen tillträdde. Mellan 2002 och 2008 kunde en majoritet, 56 procent, tänka sig att anlita svart arbetskraft. När Alliansen höjde beloppsnivån för ROT-avdraget 2008 började attityderna förändras. År 2013 var andelen nere på 35 procent.
Årets nyligen publicerade undersökning visar att andelen som ställer sig positiva till att anlita svart arbetskraft har ökat med 5 procentenheter. Detta i ett läge då vi har en stor tillströmning av arbetskraft i Sverige utan tidigare arbetslivserfarenhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson vilka beräkningar som gjorts på Finansdepartementet av hur det försämrade ROT-avdraget påverkar mängden svartjobb inom byggbranschen.
Jag vill vidare fråga finansministern hur hon bedömer att svenska folkets förtroende för skattesystemets legitimitet påverkas genom de sänkta ROT-avdragen.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:498
Webb-tv: ROT-avdragets påverkan på svartjobb
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:94
- Protokoll 2015/16:94 Tisdagen den 19 aprilProtokoll 2015/16:94 Svar på interpellation 2015/16:498 om ROT-avdragets påverkan på svartjobb
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Anette Åkesson har frågat mig vilka beräkningar som gjorts på Finansdepartementet av hur det förändrade ROT-avdraget påverkar mängden svartjobb i byggbranschen. Hon har också frågat mig om jag bedömer att svenska folkets förtroende för skattesystemets legitimitet påverkas genom det sänkta ROT-avdraget.
Efter den förra regeringens mandatperioder såg vi en situation med stora underskott i statens finanser tillsammans med en arbetslöshet som bitit sig fast på en hög nivå. Kostnaderna för ROT-avdraget har ökat kraftigt sedan skattereduktionen infördes. Enligt uppgifter från Skatteverket ökade utbetalningarna av ROT-avdraget med 3 miljarder kronor bara mellan 2014 och 2015, och för 2015 uppskattas utbetalningarna uppgå till nästan 20 miljarder kronor. Regeringen har begränsat ROT-avdraget för att kunna finansiera mer angelägna investeringar för jobb och fler bostäder, som sammantaget bedöms bidra till en varaktigt lägre arbetslöshet.
Att bekämpa skattefusk genom att ta bort skatt blir dyrt. Regeringen prioriterar andra sätt att bekämpa svartarbetet och bidra till ökad legitimitet i skattesystemet än genom subventioner. Till exempel har krav på personalliggare införts i byggbranschen vid årsskiftet, vilket försvårar möjligheterna till svartarbete i byggbranschen som helhet. Dessutom har regeringen den 7 april gett Skatteverket i uppdrag att lämna förslag på hur systemet med personalliggare kan utvidgas till att omfatta även bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård, i syfte att motverka svartarbete och social dumpning. Utöver detta kan förslaget till månadsrapportering av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, som nu är ute på remiss, effektivisera Skatteverkets arbete.
Anf. 2 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, även om det inte är tydligt vilka frågor som besvaras. Frågorna i interpellationen, om vilka beräkningar Finansdepartementet har gjort för att bedöma hur mängden svartjobb i byggbranschen påverkas av ROT-försämringarna och om hur skattesystemets legitimitet påverkas, besvaras i alla fall inte. Magdalena Andersson beskriver syftet med försämringen och andra sätt att bekämpa skattefusk, men det är inte det jag vill få belyst. Antingen har det gjorts beräkningar av mängden svartjobb som inte redovisas, eller så har det inte gjorts beräkningar. Jag vet inte vilket som är värst.
När man träffar byggföretag får man höra hur de i allt större utsträckning får frågan om att ta svarta jobb. Företagarnas uppgifter från mars månad visar inte bara att antalet företag som utfört ROT-tjänster minskat dramatiskt jämfört med samma månad förra året utan även att antalet kunder minskar rejält. Ungefär en fjärdedel av alla köpare har slutat köpa ROT-tjänster mellan februari och mars.
Oavsett om de har slutat köpa dessa tjänster eller om de har börjat köpa svart innebär det en negativ påverkan på de vita jobben. Det är oroväckande att finansministern inte verkar bry sig om det. Färre vita jobb slår mot dem som jobbar. Det slår även mot oss alla i och med minskade skatteintäkter.
Att det skulle byggas mindre ute i landet motbevisas av dagens uppgifter från Byggmaterialhandlarna som visar att deras försäljning ökar.
Vad gäller personalliggare och förslaget om månadsuppgifter är vi politiskt överens. Exempelvis motionerade Alliansen om det senare i höstas. Även byggbranschen har legat på. De seriösa aktörerna är intresserade av att konkurrera på lika villkor.
Krav på personalliggare infördes vid årsskiftet. Tyvärr visar det sig, i kontakter med branschföreträdare, att det inte fungerar som det är tänkt. Innan regeringen utvidgar förslaget till att omfatta fler branscher vore det alltså en god idé att först se till att det fungerar. Det finns två konkreta exempel. För det första dyker Skatteverkets kontrollanter upp på byggarbetsplatserna utan smart mobil, Ipad eller annat verktyg. De har därmed ingen möjlighet att på ett rättssäkert sätt följa upp de elektroniska personalliggarna. För det andra är själva portalen där anmälan av byggarbetsplatsen registreras varken användarvänlig eller effektiv och orsakar därför onödig administration. Det finns fler exempel som vi kan diskutera i ett annat sammanhang.
Det är anmärkningsvärt hur lite konkret fokus regeringen lägger på jobben med tanke på den relativt höga arbetslösheten. Den socialdemokratiskt ledda regeringen pratar visserligen om jobb och hur viktiga de är, men konkreta förslag presenteras inte. Tvärtom, regeringen försämrar villkoren för företagen och lägger fram budgetar som redan i sig själva tydligt bidrar till färre jobb.
När det gäller kostnaderna är 20 miljarder för ROT-avdragen visst mycket pengar. Men regeringen är inte konsekvent. Dryga hälften av kostnaderna, ca 11 ½ miljard, väljer regeringen att ha kvar. ROT-avdragen kommer även kommande år att vara en av de fem största skatteutgifterna. Vilka är då argumenten till att ROT-avdragen inte avskaffas helt och hållet?
Jag skulle verkligen vilja veta om beräkningar har gjorts på Finansdepartementet om svartjobben. Om ja, vad säger de? Om nej, varför inte? Är regeringen inte allmänt intresserad av att veta hur deras förslag påverkar förekomsten av svarta jobb, i detta konkreta fall vilken betydelse försämringen av ROT-avdragen får?
Anf. 3 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är helt korrekt att ROT-avdragen minskade något i mars månad, precis som Anette Åkesson påpekar. Men då är det också viktigt att påpeka att de ökade väldigt mycket i december och januari. Man kan tänka sig att en del personer har lagt mer ROT-arbete i december och januari. Vi får se hur det utvecklas långsiktigt.
ROT-avdrag är en subvention som tidigare har funnits till ombyggnation i privata hem. Nu lägger vi i stället en subvention för att det ska byggas nya bostäder. Då kan man tänka sig att i och med den subventionsförändringen kommer en del av dem som arbetade med att bygga om bostäder i framtiden att arbeta med att bygga nya bostäder i stället.
Min bedömning är att Sverige har ett stort behov av ökat bostadsbyggande och att det därför är förnuftigt att lägga en del av den subvention som tidigare lades på att bygga om bostäder på att i stället bygga nya bostäder. Vi har en skriande bostadsbrist, vilket vi kände till när vi annonserade förändringen. Men sedan dess har bostadsbristen i Sverige blivit mycket större. Därför är det oerhört viktigt att vi ser till att det byggs fler nya bostäder.
Vad gäller svartarbete minskade det självklart i ROT-sektorn när man införde det mycket generösa ROT-avdraget. Sanningen är att det ROT-avdrag som fanns under Alliansens tid var så stort att det i praktiken inte fanns någon skatt i den branschen. Det är klart att utrymmet för svartarbete blir väldigt litet om man inte har någon skatt.
Om man vill bekämpa svartarbete genom att i huvudsak avskaffa skatten är problemet med Anette Åkessons resonemang att man inte kommer att ha särskilt mycket välfärdsstat kvar till slut.
Anf. 4 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstod det där med att det inte betalades någon skatt. Hur det ska tolkas vet jag inte riktigt.
Utvecklingen är ju som man har trott, men man måste följa den på lite längre sikt. Man har sagt att det byggdes mycket i december och januari och att byggandet sedan har avtagit. Just därför är Byggmaterialhandlarnas information så intressant.
Att skattesystemet uppfattas som legitimt och rättvist är en vägledande princip. Det innebär att de flesta medborgare och företag måste tycka att det är rimligt. De attitydmätningar som Skatteverket redovisar pekar på att ROT-avdragen avgörande har bidragit till att ändra attityden till svartarbete. Det har betydelse på många plan, till exempel även för hur mycket resurser som krävs till Skatteverkets kontroll av skattefelen. Har regeringen tagit hänsyn till det?
Svartarbete har flera negativa effekter än att endast påverka människors allmänna vilja att betala skatt. Svartarbete bedöms ha lägre produktivitet än vitt arbete, vilket därmed påverkar tillväxten. Men det medför också att de som arbetar vitt relativt sett får betala mer skatt.
Det är en framgång på flera sätt att sådant som man kan göra själv kan omvandlas till tjänster som köps. ROT-tjänsterna har i denna produktifieringsprocess kommit längre än RUT-tjänsterna. Förhoppningsvis kommer utvecklingen inte att stanna av på grund av de försämringar som regeringen nu har genomfört. Samtidigt är gränsdragningen inte alltid glasklar. Ibland kan arbete som är olagligt vara socialt accepterat. Till exempel är utbyten av arbete enligt lagstiftningen svarta tjänster och därmed olagliga. Det är troligen många inte ens medvetna om. Frågan är aktuell även med tanke på diskussionerna om beskattning i delningsekonomin.
Skatteverkets rapport Om RUT och ROT och vitt eller svart från 2011 tog upp den tidigare stora gråzonen mellan vitt och svart arbete, det så kallade legitimitetsgapet, som innebär att utbyten av olagliga tjänster under vissa förutsättningar av många ändå anses vara legitima. Det kan till exempel vara att arbetet sker i liten omfattning, att man har en personlig relation eller att säljaren har en annan huvudsaklig sysselsättning.
Innan RUT- och ROT-avdragen infördes ansågs det mer eller mindre självklart att köpa dessa tjänster "grått". Det intressanta är att politiska beslut sedan dess har påverkat medborgarnas åsikt. Skatteverkets attitydmätningar visar tydligt att den grupp som vet att det är olagligt att köpa svarta tjänster, men anser att det under vissa förutsättningar är okej, har minskat och näst intill försvunnit.
Lagstiftningen har därmed varit förankrad, och det råder utbredd konsensus om att det inte är legitimt att fuska. Det gör även Skatteverkets arbete mer effektivt. Man kan med relativt mindre resurser ägna sig åt att åtgärda skattefelen, det vill säga att hjälpa dem som gör misstag och försöka hitta dem som ägnar sig åt olaglig verksamhet.
Med regeringens försämringar av RUT och ROT riskerar vi att få en utveckling där gruppen som anser tjänsterna vara olagliga men ändå legitima ökar igen. Byggbranschen märker redan av en sådan utveckling, med ett ökat intresse av att köpa tjänster svart.
Har regeringen tagit hänsyn till detta i sin budget genom att öka Skatteverkets anslag för kontrolländamål? Har regeringen tagit hänsyn till allmänhetens reaktioner? Kommer människor att acceptera att det krävs mer resurser för kontrollverksamhet? När villkoren försämras, går vi då tillbaka till att fler anser det vara legitimt att köpa svarta tjänster?
Och återigen: Hur bedömer finansministern att förtroendet för vårt skattesystems legitimitet påverkas av försämringarna?
Anf. 5 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Anette Åkesson tycks inte förstå. ROT-avdraget är så generöst att hela den tjänsten i praktiken är skattebefriad. Så är det också med RUT-systemet. Med ett avdrag på 50 procent är det i det närmaste inte någon skatt som betalas in när dessa tjänster utförs. Det är klart att när man inte har någon skatt, ja, då blir det naturligtvis inte heller så mycket skattefusk. Med Anette Åkessons resonemang om resurser till Skatteverket är det i förlängningen klart att i ett samhälle där man inte har någon skatt eller har liten skatt behövs det inte så mycket resurser för att kontrollera svartarbete eller skattefusk eftersom det inte tas ut skatt.
Om man fullföljer Anette Åkessons resonemang, vilka ytterligare branscher vill Anette Åkesson att man ska ta bort skatten ifrån? Var någonstans ifrån ska man ta resurserna? Vad ska man skära ned på?
Så länge man tar ut skatt finns det naturligtvis problem med att en del människor försöker att undvika att betala skatt. Här har man avskaffat skatten, och då är det självklart att människor inte ägnar sig åt att undvika skatten, eftersom dessa tjänster i praktiken är skattebefriade.
Jag tror att det är en väldigt farlig väg att gå att bekämpa skattefusk genom att avskaffa skatten. Det blir dyrt, och det innebär att vi kommer att behöva skära i välfärden. Det tycker jag är fel väg framåt.
Anf. 6 Anette Åkesson (M)
Fru talman! Nu blev det ännu mer otydligt. I motsats till svarta jobb betalar man både sociala avgifter och inkomstskatt för vita jobb. Det blir en hel del skatteintäkter av vita jobb - då skakar finansministern på huvudet. Nåväl, vi lär väl snart höra mer om det.
RUT- och ROT-avdragen bidrar på två sätt till att motverka skattefel och därmed stödja marknader för vita köp. De stimulerar en vit efterfrågan hos hushållen, och därutöver genererar de information som i sin tur kan användas i kontrollen av företagen. Med allt större andel vita köp ökar därför risken för att man upptäcks. De perspektiven saknar jag i debatten, liksom förbättringen av produktiviteten - alltså att resurserna används på bästa sätt - och därmed påverkan på tillväxten. För att vara realistiska: Svartarbete kommer aldrig att helt försvinna, men som lagstiftare bör vi i möjligaste mån slå vakt om lika konkurrensvillkor för företagen och att lika ska behandlas lika.
Vad gäller ROT-avdragen har jag tyvärr uppfattningen att regeringen har velat använda pengarna på ett annat sätt, det vill säga precis det som finansministern svarade, men att man inte har gjort beräkningar av, alternativt inte har brytt sig om, vilka konsekvenser försämringarna av ROT-avdraget får på lite längre sikt vad gäller skatteintäkter, svarta jobb, människors attityder och kommande beteendeförändringar, de seriösa företagens villkor, Skatteverkets sannolikt ökade resursbehov för kontroller, produktivitetsutvecklingen i samhället samt hela skattesystemets legitimitet i stort. Det är bara att beklaga.
Jag vill passa på att tacka för debatten.
Anf. 7 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det som kan förklara varför Anette Åkesson har skrivit så många interpellationer om både ROT och RUT är att hon inte har riktigt klart för sig att subventionen i de branscherna är så stor att skatteintäkterna inte ökar i nämnvärd omfattning om någon arbetar vitt i stället för svart eftersom avdraget är så stort. I princip hela skatten är borttagen.
Anette Åkesson säger att det är dåligt att stödja enskilda branscher och att vi ska ha lika konkurrensvillkor. Där är ROT-avdraget något som går precis i motsatt riktning. Givet att man har skattebefriat vissa branscher har politiken gått in och skapat olika villkor och på sätt också styrt människors konsumtion. Det är billigare att bygga om badrum och kök snarare än att göra något annat. På det sättet har politiken faktiskt ökat distorsionen i ekonomin. Det skapar inte lika konkurrensvillkor mellan olika branscher, mellan byggbranschen och en frisör, taxi eller något annat som man kan lägga pengarna på. Så det resonemanget hänger inte riktigt ihop.
Om man för den typen av resonemang som Anette Åkesson gör kommer man fram till att det handlar om att skattebefria fler branscher och att bekämpa skattefusk på det sättet. Jag tror verkligen att det vore en väldigt farlig väg framåt. Jag tycker att Moderaterna resonerar på ett farligt sätt.
Vi kan inte bekämpa skattefusk genom att avskaffa skatten på område efter område. Då har vi inte pengar till vår gemensamma välfärd. Det är min uppfattning att den behövs, men där vet jag att det går en stor politisk skiljelinje mellan Moderaterna, som vill sänka eller ta bort skatter och skära ned, och den här regeringen, som vill bygga ut och skapa en trygg och säker välfärd för alla medborgare.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.