Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rökförbud i serveringsmiljöer

Interpellation 2002/03:347 av Qarlsson, Annika (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-09
Inlämnad
2003-05-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-05-16
Sista svarsdatum
2003-05-23
Besvarad
2003-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj

Interpellation 2002/03:347

 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Morgan Johansson om rökförbud i serveringsmiljöer

Enligt svensk lag har arbetstagare rätt till rökfri arbetsmiljö. Så beslutade riksdagen

1994. Redan då var man medveten om riskerna med passiv rökning. Trots den lagen så omfattas fortfarande inte serveringspersonalen av den. Att frågan är komplex och berör många grupper kan man visa på följande sätt.

Lagen om rökfri arbetsmiljö i alla serveringsmiljöer är

  • för serveringspersonalen en hälsofråga och arbetsmiljöfråga
  • för våra ungdomar en hälsofråga och en viktig signal om att det inte är acceptabelt att röka i det offentliga rummet
  • för astmatiker och andra med luftvägsbesvär en hälsofråga och diskrimineringsfråga
  • för restauranggäster en hälsofråga och miljöfråga
  • för företagaren en hälsofråga och en framtidsfråga för att planera ombyggnad och investeringar med framförhållning
  • för riksdagen en hälsofråga och beslutandefråga
  • för regeringen en hälsofråga och förtroendefråga, ifall lagen om rökfri arbetsmiljö i alla serveringsmiljöer kommer att vara föreslagen och kunna genomföras till den 1 januari 2004 i enlighet med riksdagens intentioner.

Centerpartiet kräver att förbudet ska införas från och med den 1 januari 2004. Majoriteten i riksdagen har sagt att målet bör vara att det införs då. I ett svar från statsrådet Morgan Johansson fick jag inget klart besked om vad regeringen tänker göra för att följa riksdagens intentioner på området.

Därför återkommer jag nu och mina frågor till statsrådet Morgan Johansson blir följande:

1. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att regeringen ska följa riksdagens intention att införa rökförbud i serveringsmiljöer den 1 januari 2004?

2. Hur ser statsrådets tidsplan ut för att genomföra ovanstående lagändring?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:347, rökförbud i serveringsmiljöer

Interpellationsdebatt 2002/03:347

Webb-tv: rökförbud i serveringsmiljöer

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 90 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret. Jag kan i svaret ana en tendens att ministern tyck- er att jag är lite tjatig. Tänk, det tycker mina barn också! Man kan fundera över varför jag tjatar. Det kan vara så att jag inte tycker att jag fått svar på min fråga. Mina barn brukar upptäcka det också och ge mig bättre svar, och då slutar jag med ofoget. Det finns många vetenskapliga studier och belägg för att både rökning och passiv rökning är ett allvar- ligt hot mot folkhälsan. I konsekvens med den lag som antogs i denna kammare 1994 borde detta ha varit genomfört för länge sedan. Man har försökt gå frivillighetens väg och sett och förstått att det inte är en framkomlig väg inom rimliga tidsramar. I min interpellation har jag tagit upp de olika aspekterna. Detta handlar alltså om en mängd olika frågor. Den allra viktigaste och allvarligaste, förutom arbetsmiljön, gäller vilka signaler vi sänder till våra ungdomar. Det är samma ungdomar som jag tjatar på. Det som jag har frågat om, och som jag skulle vilja ha svar på från ministern, gäller det han säger om att han ska återkomma. Därför skulle jag vilja veta: Återkomma med vad och när?
Annika Qarlsson (C)
Anf. 91 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Låt mig först säga att även om svaret lät lite gnälligt så uppskattar jag sannerligen Annika Qarlssons engagemang i dessa frågor. Det är ett en- gagemang som jag delar. Jag har redan från början sagt att riksdagsbeslutet om rökfria serveringsmiljöer ska respekteras. Det är ett uppdrag till regeringen att den ska se till att det respekteras. Det är vårt uppdrag, och vi måste ta seriöst på det och även leverera. Men i riksdagens beslut fanns också prioriteringen att detta i ett första skede skulle ske på frivillig väg. Innan man ger sig på något annat måste man därför pröva om den möjligheten finns. Nu har Folkhälsoinstitutet fått det uppdraget, skri- vit rapporten och kommit fram till att det nog inte finns någon sådan möjlighet. I stället måste vi, menar Folkhälsoinstitutet, gå vidare med lagstiftning. Rapporten är nu ute på remiss. Av formella men också av helt ärliga skäl är jag förhindrad att gå läng- re än jag gör i dag. Jag måste som statsråd ta seriöst på remissinstansernas invändningar, diskussioner och synpunkter. Jag kan därför inte gå ut och låsa re- missinstanserna vid ett färdigt beslut innan remissti- den har gått ut. Det är väldigt viktigt för mig att säga det. Jag vill ändå ta tillfället i akt och säga att jag har tagit seriöst på denna fråga under den tid som jag har varit statsråd. Jag åkte exempelvis till New York för tre månader sedan just för att se hur man där drev fram en ny och hårdare lagstiftning om rökfrihet i serveringsmiljöer. Jag talar gärna om rökfrihet. För mig är detta en frihetsfråga, inte en förbudsfråga. Vi har från Sveriges sida också drivit dessa frågor mycket hårt i WHO-förhandlingarna om en ny ram- konvention. Den antogs av WHO i Genève förra veckan. Tobaksfrågorna är viktiga. Dessvärre har vi på se- nare tid talat alldeles för lite om dem. 6 000 männi- skor dör varje år i tobaksrelaterade sjukdomar. 500 dör av passiv rökning. Tobaksbolagen tar livet av hälften av sina kunder, och hälften av dem som dör dör i aktiv ålder. Detta är alltså ett jättestort folkhäl- soproblem, och vi måste därför göra allt vad vi kan för att minska rökningen och begränsa skadeverk- ningarna. Frågan var: När återkommer jag? Remisstiden går ut den 13 juni. Jag hoppas kunna komma med en bedömning om hur vi ska göra, vilka vägar vi ska gå, under hösten. Oaktat vilken väg vi ska gå och hur vi ska göra hoppas jag alltså kunna komma med besked under hösten, och i så fall kunna underställa det riks- dagen. Det är den bedömning jag gör. Oavsett vilken väg vi väljer måste vi gå tillbaka till riksdagen och rapportera hur riksdagens beställ- ning om rökfria serveringsmiljöer hanteras.
Morgan Johansson (S)
Anf. 92 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag tvivlar inte på ministerns goda intentioner. Jag ville passa på att retas när tillfälle bjöds. Vi har haft delade meningar om frivilligheten. Centerpartiet har tidigt ställt krav på att det ska vara lag på rökfria serveringsmiljöer. Det är därför jag står här och är lite tjatig. Runtomkring i kommunerna pågår just nu reso- nemang med näringsidkare i branschen ifall man ska göra investeringar enligt gällande lagförslag. Man har mycket funderingar kring vad som kan komma. Om man gör investeringar nu frågar man sig vad som kommer om ett halvår. Dessa funderingar har gjort att det känns extra angeläget att få fram förslag. Vad kommer att hända? Var ligger frågan nu? Jag har stor respekt för att ministern inväntar re- missvaren. Självklart ska man göra det. Men om vi skulle se på det hela rent teoretiskt och utgå från att de remissvar som kommer in säger att det måste fram ett lagförslag - som ministern då kan stödja. Jag talar alltså om en teoretisk tidsplan för ett lagförslag. Hur skulle den se ut för att lagen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2004?
Annika Qarlsson (C)
Anf. 93 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Annika Qarlsson vill leda in mig i ett hypotetiskt resonemang. Om jag ger mig in i ett så- dant resonemang kommer det att sända signaler om att det verkligen är så vi ska göra. Därför vore det fel av mig att göra det. Jag konstaterar att vi behöver tiden fram till den 13 juni för att gå igenom remissvaren. Därefter behö- ver vi en viss tid i Regeringskansliet för att bereda frågan och skriva en proposition. Under hösten kom- mer vi alltså att kunna presentera det som vi vill gå fram med. Längre än så vill jag inte ge mig in i tids- planediskussionen. Det finns ett starkt momentum i dag för den här frågan. Vi har WHO:s ramkonvention, som är en oerhört stor framgång. Vi har redan beslutade lagar kring just rökfria serveringsmiljöer i Norge. De ska träda i kraft nästa vår. Vi har en utveckling åt det hållet också på Irland, som ju på ett sätt är pubarnas Mekka. Och i förrgår var jag på Hotell- och Restau- rangfackets kongress och talade. Facket har också slutit upp bakom principen om rökfrihet i serve- ringsmiljöer. Det finns alltså ett starkt tryck kring den här frå- gan. Men jag hoppas att Annika Qarlsson förstår att det är så långt jag kan sträcka mig i mina resonemang i dag.
Morgan Johansson (S)
Anf. 94 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Det var synd att jag inte lyckades pressa ministern att gå lite längre. Jag får träna upp kunskaperna på det området så att jag kan komma längre nästa gång. Jag återkommer i höst och hoppas att det då finns ett lagförslag som vi kan besluta om. Jag tackar för en bra debatt. Nu tänker jag åka ut och undersöka om det finns några rökfria serverings- miljöer där vi kan träffas i kväll under trevliga for- mer.
Annika Qarlsson (C)
Anf. 95 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Jag önskar att jag kunde följa med, men jag har ytterligare några interpellationer att be- svara.
Morgan Johansson (S)
Anf. 96 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Cathrine Pålsson har frågat vilka åt- gärder jag avser att vidta för att motverka samhällets alkoholpositiva signaler till ungdomar och för att komma åt den ökande alkoholkonsumtionen bland unga samt om jag avser föreslå en parlamentarisk samrådsgrupp för en mer offensiv alkoholpolitik. Jag delar Cathrine Pålssons oro över den ökande alkoholkonsumtionen i samhället. Det är oerhört viktigt att försöka bromsa den utvecklingen eftersom en ökad totalkonsumtion av alkohol förr eller senare även leder till en ökning av de alkoholrelaterade ska- dorna och problemen. Detta innebär såväl ökade kostnader för samhället som ett ökat lidande för de individer som drabbas och för deras anhöriga. Jag delar också uppfattningen att det krävs ett brett angreppssätt som engagerar många olika sam- hällsområden för att komma till rätta med problemen. Det fordras en medveten strategi som är brett politiskt förankrad och som möjliggör ett målmedvetet och långsiktigt arbete på såväl statlig nivå som inom kommuner, näringsliv och organisationer. Det är just det som är utgångspunkten för den na- tionella handlingsplanen för att förebygga alkohol- skador som riksdagen beslutade om år 2001 och för den alkoholkommitté som tillsattes samma år. Alko- holkommitténs arbete syftar till att samordna de na- tionella insatserna och - i samspel med kommuner och landsting - stimulera arbetet på lokal och regio- nal nivå. Alkoholkommittén ska verka fram till och med år 2005. Den har en bred sammansättning med repre- sentanter för ett tiotal myndigheter och intresseorga- nisationer. Kommitténs arbete har hittills rönt upp- märksamhet och erkännande, inte minst det opinions- skapande arbetet. Alkoholkommittén har en mycket bred ansats och arbetar med projekt inom en rad olika områden. Insatser har riktats till ungdomar och deras föräldrar och till unga vuxna. Man har organiserat olika former av samarbetsprojekt som involverar både frivilligorganisationer och branschorganisationer. Kommittén har initierat olika former av utbildning för nyckelpersoner inom olika verksamheter, och framför allt har kommittén varit pådrivande i arbetet med att tillsätta kommunala samordnare för att implementera handlingsplanen och intensifiera arbetet på lokal nivå. Regeringen har också gett Skolverket och Folk- hälsoinstitutet i uppdrag att i samråd med Svenska Kommunförbundet analysera vilka insatser som be- hövs för att stärka skolans alkohol- och narkotikafö- rebyggande verksamhet. Det uppdraget kommer att redovisas i september i år. Jag vill även påminna om två pågående utred- ningar som bland annat handlar om hur vi kan be- gränsa exponeringen av alkoholhaltiga drycker i ung- domsmiljöer. Det är utredningen Begränsning av alkoholbranschens sponsring inom idrotten m.m. och utredningen Alkoholreklam i tryckta skrifter. Båda uppdragen ska redovisas senast den 1 juli i år. Det alkoholskadeförebyggande arbetet utgör en viktig del av det folkhälsopolitiska arbetet och av välfärdspolitiken. I den folkhälsopolitiska propositio- nen Mål för Folkhälsan som riksdagen nyligen anta- git slås det fast att folkhälsofrågor måste få en större tyngd i regeringens och myndigheternas arbete. Rege- ringen har därför för avsikt att inrätta en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor. Insatser för att begränsa alkoholens negativa effekter och för en offensiv alkoholpolitik kommer att utgöra ett väsent- ligt inslag i ledningsgruppens arbete. Jag ser fram emot ett nära och fruktbart samarbete med riksdagens partier vad gäller både ovan nämnda utredningars slutliga förslag och andra framtida alko- holpolitiska ställningstaganden. Jag finner det dock inte meningsfullt att institutionalisera det parlamenta- riska arbetet i dessa frågor.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.