Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksväg 50

Interpellation 2002/03:357 av Lindgren, Ulrik (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-09
Inlämnad
2003-05-09
Besvarad
2003-05-20
Sista svarsdatum
2003-05-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 maj

Interpellation 2002/03:357

 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Ulrica Messing om Riksväg 50

Med förslaget till planeringsram för regional infrastruktur för de närmaste tolv åren, på 367 miljoner kronor, har Dalarna tilldelats näst minst resurser. Endast Gotland får mindre, trots Dalarnas stora yta och stora vägnät.

Som motiv för den begränsade tilldelningen till Dalarna har anförts att utöver dessa 367 miljoner kronor får länet utbyggnad till fyrfiligt sträckan Falun-Borlänge. Dock med det förbehållet att om kostnaderna överstiger Vägverkets beräkning får merkostnaderna tas av den högst begränsade planeringsramen för länet.

I samband med Dalaregementets nedläggning ställde regeringen ut ett klart löfte till regionen att vägsträckan Falun-Borlänge skulle bli fyrfilig. 14 mars 2002 uppdrog regeringen åt Vägverket, Banverket och länen att upprätta långsiktiga infrastrukturplaner. Av de 30 miljarder kronor som tidigare avsatts för den regionala transportinfrastrukturen, reserverades i regeringens beslut 5 636 miljoner kronor för sex särskilt utpekade objekt. Två av dessa var Riksväg 50 Gruvan-Tallen respektive Riksväg 50 Ornäs-Tallen. Om dessa sträckor, som ligger mellan Borlänge och Falun, slår regeringsbeslutet fast: "Länsplanen i Dalarnas län skall innefatta följande åtgärder under de första åren av planperioden."

Med anledning av regeringens sänkta väganslag på 1,2 miljarder kronor för åren 2003@2004 i den ekonomiska vårpropositionen har Vägverket aviserat att vissa projekt måste senareläggas. Ett av de hotade projekten är enligt Vägverket utbyggnaden av sträckan Ornäs-Tallen på Riksväg 50.

Planeringsuppdragets formulering "de första åren av planperioden" innebär definitionsmässigt år 2004 och därpå följande år. Vägverkets uttryckta nedprioritering av åtgärden skulle därmed innebära att regeringsbeslutet av den 14 mars 2002 frångås.

Statsrådet har under senare tid vid upprepade tillfällen hänvisat till att Vägverket och Banverket i augusti avlämnar sina remissbehandlade förslag till planer, när frågor ställts om enstaka infrastrukturprojekts vidare öden i planeringsprocessen. Samma avvaktande attityd kan rimligtvis inte anläggas i förhållande till av regeringen redan beslutade infrastrukturåtgärder. Det slutgiltiga fastställandet av nationella och regionala planer kommer ske sent under hösten 2003. Det vore högst otillfredsställande om klartecken för projekt som inplanerats under 2004 fördröjs på ett sådant sätt att osäkerheten blir en i sig försenande omständighet.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de särskilt utpekade projekten i länsplanerna inte nedprioriteras i Vägverkets planering?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det så snart som möjligt i planeringsprocessen slås fast att länsplanen i Dalarnas län redan under de första åren ska innefatta åtgärder på Riksväg 50 Gruvan-Tallen och Ornäs-Tallen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:357, Riksväg 50

Interpellationsdebatt 2002/03:357

Webb-tv: Riksväg 50

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 8 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Ulrik Lindgren har frågat vilka åt- gärder jag avser att vidta för att de särskilt utpekade objekten i länsplanerna inte nedprioriteras i Vägver- kets planering samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att det så snart som möjligt i planeringsprocessen slås fast att länsplanen i Dalarnas län redan under de första åren ska innefatta åtgärder för riksväg 50 Gru- van-Tallen och Ornäs-Tallen. Precis som Ulrik Lindgren tar upp i sin interpella- tion meddelade regeringen riksdagen i november 1999 att som en följd av försvarsbeslutet tidigare på hösten skulle objekten Gruvan-Tallen och Ornäs- Tallen tidigareläggas. I Dalarnas länsplan för perioden 1998-2007 ligger objektet Gruvan-Tallen åren 2001-2004, medan utbyggnaden av Ornäs- Tallen ska ske under åren 2004-2007. Arbetsplanen för Ornäs-Tallen vann laga kraft år 2001, medan arbetsplanen för Gruvan-Tallen vann laga kraft för några veckor sedan, enligt Vägverket. I de planeringsdirektiv för den långsiktiga plane- ringen 2004-2015 som regeringen beslutade i mars 2001 pekades objekten Gruvan-Tallen och Ornäs- Tallen ut, och Länsstyrelsen i Dalarna fick i uppdrag att lägga in dem i sin länsplan under de första åren av planeringsperioden. För att klara utgiftstaken föreslog regeringen i årets vårproposition att vissa politikområden behöver begränsa sina utgifter. Dit hör transportpolitiken, där en neddragning görs på 500 miljoner kronor 2003 och 1 miljard kronor 2004. När vårpropositionen har beslutats av riksdagen kommer arbetet med nya regleringsbrev för Vägver- ket och Banverket för 2003 att inledas. Vägverket har tidigare haft för avsikt att inleda utbyggnaderna av både Gruvan-Tallen och Ornäs- Tallen sent på hösten i år. Vägverket har nu inlett ett arbete med att analysera vårpropositionen, i syfte att klarlägga vilka utbyggnadsprojekt som kan inledas de närmaste åren.
Ulrik Lindgren (Kd)
Anf. 9 Ulrik Lindgren (Kd)
Herr talman! Tack för svaret av statsrådet Ulrica Messing på min interpellation om riksväg 50 mellan Falun och Borlänge. Jag kan dock inte säga att jag är nöjd med svaret. Minister Messing bejakar i svaret att det finns ett klart löfte från regeringen att som en del i åtgärdspa- ketet för att mildra effekterna av nedläggningen av Dalregementet skulle de båda vägsträckorna Gruvan- Tallen och Tallen-Ornäs tidigareläggas så att det skulle bli fyrfiligt hela sträckan mellan Falun och Borlänge - sammanlagt ungefär 20 kilometer fyrfiligt mellan de bägge städerna. Det löftet uttalades direkt i samband med beslutet om Dalregementets nedlägg- ning den 22 oktober 1999. Löftet har sedan upprepats ett antal gånger och preciserats i regeringsbeslut, i Dalarnas länstrafikplan och i Vägverkets arbetsplan. Sträckan Gruvan-Tallen hamnade i den första perio- den 2001-2004, och byggstart har varit utsatt till i höst. Sträckan Tallen-Ornäs hamnar i perioden 2004- 2007. Tanken har varit att fullfölja hela vägen till Ornäs i ett svep, även av skälet att det är billigare att göra allt utan avbrott. Ett antal andra löften ställdes också ut i samband med regementsnedläggningen - jobb i den privata sektorn, jobb i offentlig verksamhet, högskoleplatser med mera. Det enda löfte som fullföljts efter de fyra åren är att regementsområdet skulle ställas till förfo- gande för annan verksamhet. Det har skett. Det har visst haft framgång till många delar. Nu gäller det vägfrågan. Ulrica Messing håller med om att det finns ett ut- talat löfte från regeringen men drar i svaret ingen som helst slutsats av detta utan konstaterar bara att Väg- verket är inne i sin process. Det är inget svar på mina frågor, herr talman. Det är ett icke-svar. Som Ulrica Messing väl känner till har Vägverket aviserat att avsnittet Tallen-Ornäs kanske måste flyt- tas fram eftersom regeringens vårproposition innebär besparingar på väganslaget med 1,2 miljarder. Drygt 250 miljoner kronor av de 1,2 miljarderna skulle Vägverket ordna med hjälp av en senareläggning. Det har inte hörts någon rättelse till fastställd prioritering från någon regeringsföreträdare. Inte heller statsrådet Ulrica Messing röjer någon som helst reaktion över att Vägverket kan komma att bryta ett regeringsbe- slut. Ingen besvikelse, ingen irritation, inget tal om rättning i leden i ett vägverk som lyder under statsrå- det. Därför, herr talman, har jag känt mig tvungen att ställa mina frågor till minister Messing. Eftersom det nu inte blir något svar från ministern måste jag upp- repa mina frågor till statsrådet. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de särskilt utpekade projekten i planerna inte nedpriori- teras i Vägverkets planering? Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det så snart som möjligt i planeringsprocessen slås fast att länsplanen i Dalarna redan under de första åren ska innefatta åtgärder på riksväg 50, Gruvan-Tallen och Ornäs-Tallen?
Ulrica Messing (S)
Anf. 10 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Ulrik Lindgren låtsades i sitt inlägg apropå hans interpellation till mig omedveten om den parlamentariska processen. Jag vet att Ulrik Lindgren kan reglerna. Den socialdemokratiska regeringen har tillsam- mans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet lagt fram ett förslag till en vårproposition där de ekonomiska ramarna för det här året och för nästa år ska slås fast. Den ska riksdagen fatta beslut om. Först när riksda- gen har fattat beslut om den kan vi ge tydliga direktiv eller löften om konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. Det skulle vara mig främmande att utgå från att de förslag vi har lagt fram skulle gälla innan de har behandlats av riksdagen. Däremot har vi gett ett uppdrag till våra myndigheter att räkna på vilka konsekvenser både minskade och ökade anslag har för de planer som Vägverket, Banverket och andra myndigheter och verk lägger fram. Precis som enskilda personer i vårt land påverkas av om landet har en högkonjunktur eller en lågkon- junktur och därmed hur mycket pengar de får över i plånboken eller hur mycket studiebidrag tonåringarna kan få varje sommar när gymnasieskolan har som- marlov, på samma sätt påverkas våra myndigheter och verk i deras arbete. Det är ibland otroligt frustre- rande. Vi vill ofta arbeta fortare, och vi önskar att verkligheten vore en annan. Men det finns också något slags rättvisa i att när enskilda personer får spara i sina utgifter måste vi också orka och våga spara på våra myndigheter och verk. Det vi nu disku- terar i interpellationen är en konsekvens av att vi har ett sämre ekonomiskt läge i Sverige än vad vi trodde för ett och ett halvt eller ett år sedan. Det påverkar också i vilken takt vi kan bygga nya vägar eller dra ny järnvägsräls. Det är alldeles klart att vi har bett våra myndig- heter att prioritera de löften som regeringen har gått fram med. Ett sådant löfte är just riksväg 50. Det är också väldigt klart, när man tittar på den länsplan som Dalarna har, att Dalarna och Västerbotten är de län som får allra mest i länsanslag varje år. Dalarna fick förra perioden 367 miljoner kronor, och det är mycket mer än vad många andra skogslän har fått. Det är ingen tillfällighet, därför att vi fördelar pengarna utifrån de behov som finns. Regeringen är medveten om de förutsättningar som finns i Dalarna. Vi är också angelägna om att göra just Dalarnas länsplan framtung, det vill säga kunna lägga viktiga objekt långt fram i planen, för att å andra sidan be andra län lägga andra viktiga objekt som de har senare i sina länsplaner, eftersom pengar- na är begränsade. Nu har vi gett Vägverket i uppdrag att ha en be- redskap för att kunna tidigarelägga byggstarten för just riksväg 50. Fortfarande arbetar vi utifrån det. Precis som jag sade i mitt interpellationssvar blev ju arbetsplanerna för de båda sträckorna klara så sent som för några veckor sedan. Det är inte så att rege- ringen fram till nu har tagit några initiativ som har försenat något arbete eller de löften vi tidigare har avgett. Nu måste våra myndigheter, om riksdagen ställer sig bakom det förslag till vårproposition som rege- ringen har lagt fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, räkna på vad det innebär för det fortsatta arbetet och i vilken takt man kan fortsätta att bygga.
Ulrik Lindgren (Kd)
Anf. 11 Ulrik Lindgren (Kd)
Herr talman! Ulrika Messing har givetvis helt rätt i att jag är medveten om den parlamentariska proces- sen och också är medveten om att vilken regim som helst ibland måste skära i uppsatta ekonomiska ramar därför att verkligheten har förändrat sig så att man måste göra det. Kristdemokraterna har gjort en annan prioritering och gör inte bantningen med 1,2 miljarder på vägan- slaget. Men regeringen väljer att göra det. Det är regeringens val, och jag kan ha förståelse för att man måste göra sådana val ibland. Däremot kan man inte, som ministern gör, tala om att man därefter ska uttala löften eller eventuellt upprepa gamla löften, utan man måste också beakta de löften som är avgivna. Jag är givetvis också medveten om att det finns en skog av propåer och påtryckningar från olika delar av landet med anledning av den aviserade nedbantningen med 1,2 miljarder. Det är fullt begripligt att statsrådet därmed måste svara undvikande i väntan på att Väg- verket i augusti lämnar sitt remissbehandlade förslag, så att ministern därefter på nytt kan gå in och säga hur det ska vara. Jag menar att det är annorlunda i det här fallet, vilket ministern egentligen också har bejakat. Detta är ett fyra år gammalt löfte, som har upprepats stup i ett när frågan har varit på tal i medierna eller när rege- ringsföreträdare har träffat kommunalfolk i Dalarna. Det har upprepats och upprepats att det här ska göras. Det duger inte att lämna ett skriftligt svar där man bara hänvisar till Vägverkets process i det här fallet, enligt min mening. Ministern måste, som ansvarig för de här frågorna, säga att det är klart att man ska full- följa löftet om en fyrfilig väg mellan Falun och Bor- länge. Eller också får ministern beklaga och be om ursäkt och säga till Dalarna att man inte längre kan stå för detta löfte därför att den ekonomiska verklig- heten har ändrat sig, men att man står för att man har gjort en annorlunda prioritering. Det går inte att säga både det ena och det andra. Jag tyckte mig ändå uppsnappa i ministerns svar att hon, trots det skrivna svaret, någonstans bredvid - som hon inte redovisar - har bett Vägverket prioritera riksväg 50. Hur ser den prioriteringen ut i så fall? Betyder det att det är samma tidsplan som förut, det vill säga att Vägverket har att rätta sig efter det gamla regeringsbeslutet? Eller betyder det någon tidsrevide- ring jämfört med det tidigare regeringsbeslutet? Det blir den naturliga frågan.
Ulrica Messing (S)
Anf. 12 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Det är så, precis som Ulrik Lindgren sade, att vi i tidigare beslut och i detta beslut har varit oerhört tydliga till Vägverket i det här fallet men också till andra myndigheter och verk med att man ska prioritera tidigare löften. Vi har också varit oer- hört tydliga med att man inte ska spara på underhåll eller på arbetet med tjälsäkring. En konsekvens av det är eventuella besparingar så att man får bygga nya vägar eller nya dragningar i lite långsammare tempo. Hur det ska se ut och vilka förslag som Vägverket och Banverket kommer att lägga fram till regeringen vet vi ännu inte. Först avvaktar vi att riksdagen ställer sig bakom vårpropositionen. Vi har redan tidigare, långt före vårpropositionen, resonerat på samma sätt. En myn- dighet som ska bygga vägar eller järnvägar har långa planeringsperioder, och myndigheterna och verken måste därför kunna räkna på att bygga både snabbare och långsammare och veta vilka konsekvenser det för med sig. Det är oerhört viktigt, inte minst därför att staten ofta tecknar avtal med andra aktörer och måste veta vilka konsekvenser de avtalen för med sig, så att vi inte bryter mot något av dem. Våra myndigheter och verk har en beredskap för att både gasa och bromsa. Det är en verklighet nu, och det har varit en verklighet. Jag utgår från att det kommer att vara så också i fortsättningen. Därutöver har vi nu, precis som tidigare, varit väldigt klara med att säga att vi i första hand i den plan som nu ska ta form och de direktiv vi ger till våra myndigheter och verk ska prioritera tidigare löften. Vi ska inte skära på underhåll och tjälsäkring. Det betyder att vi får bygga en del nya vägar lite långsammare än vad vi hade önskat.
Ulrik Lindgren (Kd)
Anf. 13 Ulrik Lindgren (Kd)
Herr talman! Frågan har varit livligt debatterad i medierna i Dalarna, i både Dala-Demokraten och Falu-Kuriren, och kanske också i någon tidning utan- för länet. Vägverket har just redovisat att om de ska plocka bort 1,2 miljarder från 4,5 miljarder är det väldigt svårt att inte tulla på projektet mellan Falun och Borlänge. Precis som ministern redovisar måste man först beakta inköpsprocedurer som har påbörjats och avtal som har skrivits med entreprenörer. Herr talman! Socialdemokraterna har haft fyra år på sig att fullfölja det löfte de avgav i beslutet om regementsnedläggningen 1999. Fyra år får betraktas som en ganska lång tid för att förverkliga vad som har utlovats. Men jag tror att Dalarna rätt väl har tålt de här fyra åren och varit glad över att det nu ändå blir en start av projektet i höst detta år. Bygge av väg är en konkret sak, som alla kan se. Det gör att man kan få förtroende för att regeringen står för sina löften. Det skulle också ha gett den psy- kologiska effekten att besvikelsen tonas ned över att övriga löften som uttalats efter regementsnedlägg- ningen är högst ofullbordade. Nu är det väldigt osäkert om det här väglöftet kommer att förverkligas, och det finns naturligtvis risk för att regeringen kommer att drabbas väldigt hårt i sitt förtroendekapital. Ministern har nu gett beskedet att löftet ska prio- riteras men inte kunnat ange om det kommer att bety- da samma sak som förut, nämligen byggstart i höst och fullföljande i ett svep, eller om det blir en revide- ring enligt Vägverkets aviseringar. Vi kommer tydligen inte längre i dag, herr talman, utan vi kommer att få kämpa vidare för den här sa- ken.
Ulrica Messing (S)
Anf. 14 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag utgår från att vi får göra det, Ul- rik Lindgren. Men jag vill ändå understryka det jag sade alldeles nyss, att alltid när vi ska bredda gamla vägar eller bygga nya vägar är det väldigt långa pro- cesser. Det är viktigt att komma ihåg det, eftersom jag också är mån om att vi ska leva upp till de löften vi har avgett. När man bygger nya vägar handlar det väldigt mycket om att man måste vara oerhört försiktig med olika prövningar, som miljöprövningar och mark- prövningar. Man ska ofta hantera svåra inlösenfrågor, och det leder ofta till väldigt många överklaganden. Ulrik Lindgren har flera sådana exempel i sitt hem- län. Vi vet att processen har varit oerhört arbetsam. Därför vill jag återigen säga att vi inte på något sätt har försökt förskjuta arbetet med riksväg 50, utan det är först för några veckor sedan som arbetsplanen där blev klar. Det kan vara viktigt att komma ihåg det när vi nu ska gå vidare i processen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.