Riksintag på turistledarprogrammet i Dals Ed
Interpellation 2005/06:471 av Qarlsson, Annika (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-22
- Anmäld
- 2006-05-24
- Besvarad
- 2006-06-07
- Sista svarsdatum
- 2006-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2005/06:471 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Riksintag på turistledarprogrammet i Dals Ed
Gymnasieskolan Utsikten i Dals Ed har sedan många år drivit ett gymnasieprogram med turisminriktning, turismledarprogrammet. Detta program har haft riksintag.
I och med riksdagens beslut att alla riksintag ska ses över har Skolverket avslagit att turismledarprogrammet ska få behålla sitt riksintag.
Frågan har nu gått vidare till Utbildningsdepartementet och regeringen ska lämna sitt slutgiltiga beslut i höst.
Turismledarprogrammet är en strategiskt viktig utbildning, både för Dals Ed som kommun, för Utsikten och inte minst för Dalsland som har turism som en viktig framtida näring. Men också för hela utvecklingen inom turism i Sverige. Jag menar att medborgarna i Dals Ed, Dalsland och Sverige har rätt att få besked innan valet om vad som händer med turismledarprogrammet.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att turismledarprogrammet även fortsättningsvis ska få ha riksintag?
Debatt
(4 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:471
Webb-tv: Riksintag på turistledarprogrammet i Dals Ed
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2005/06:136 41 § Svar på interpellation 2005/06:471 om riksintag på turistledarprogrammet i Dals Ed
Protokoll från debatten
Anf. 232 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att turistledarprogrammet även fortsättningsvis ska få ha riksintag.
Turism har stor betydelse för Sverige, inte minst för sysselsättningen i många regioner. Hela turistnäringen är en växande exportindustri, under den senaste tioårsperioden har det tillkommit drygt 24 000 heltidsarbeten inom turistnäringen i Sverige. Därför är det bra att det finns många alternativ för att utbilda sig inom turistnäringen. I dag kan man studera turism på gymnasieskolor, på folkhögskolor och på universitet och högskolor. Det finns även ett stort antal kvalificerade yrkesutbildningar inom turistnäringen.
Hösten 2007 kommer flera förändringar att genomföras inom gymnasieskolan, bland annat har Skolverket utvecklat nya kursplaner, till exempel inom ämnet turism. Dessa kursplaner är just nu ute på remiss. Skolverket har bedömt att med de nya kursplanerna inom ämnet turism kommer det att finnas möjlighet för många skolor att göra lokala turistprofiler inom flera olika nationella program, till exempel samhällsvetenskapsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet och naturbruksprogrammet.
En annan förändring som införs från och med hösten 2007 är att elevernas möjlighet att söka utbildningar även utanför den egna kommunen ökar genom att så kallad frisökning införs i skollagen, 5 kap. 24 §, 1985:1100, från och med den 1 januari 2007. Det innebär att kommuner som har utbildningsplatser över kommer att ha möjlighet att erbjuda dessa platser till elever från andra kommuner. Elevens hemkommun kommer då att vara skyldig att betala ersättning till den anordnande kommunen. Frisökning kommer att innebära dels ökad valfrihet för eleverna, dels minskad risk för att stolar står tomma i klassrummen på de skolor där man lyckats skapa en attraktiv utbildning. För att utveckla gymnasieskolans kvalitet blir arbetsfördelning och kraftsamling mellan kommuner i samverkan viktig. I
Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan
, prop. 2003/04:140, har regeringen bedömt att införandet av frisökning kommer att stimulera till samverkan mellan kommuner kring gymnasieskolan och på så sätt bidra till att stärka utbildningsutbudet i en region.
När det gäller riksrekrytering förhåller det sig så att regeringen kan bevilja skolor detta om utbildningen är av särskilt nationellt intresse och om utbildningens kvalitet säkras genom ett nära samarbete med arbetslivet, 5 kap. 9 § skollagen. Syftet med riksrekrytering är framför allt att göra det möjligt att få till stånd ett tillräckligt elevunderlag för att genomföra utbildning inom små yrken med starkt specialiserade och kostnadskrävande utbildningar. I den proposition jag nyss nämnde har regeringen bedömt att införandet av frisökning kommer att minska behovet av riksrekryterande utbildningar betydligt.
Inom vissa utbildningsområden kommer det även i fortsättningen att behövas riksrekrytering för att utbildning över huvud taget ska komma till stånd. Skolor som från och med hösten 2007 vill starta riksrekryterande utbildningar har därför inkommit till Skolverket med ansökningar. Skolverket har gjort en grundlig analys av det nationella behovet och av utbildningarnas kvalitet och inkommit till regeringen med yttrande kring varje enskild ansökan. Just nu handläggs dessa ansökningar och Skolverkets yttranden i Utbildnings- och kulturdepartementet.
Anf. 233 Annika Qarlsson (C)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, skolministern. Egentligen skulle vi ha varit på Utsikten, som den här gymnasieskolan heter. Det hade varit en mycket trevligare debatt, även om det är fin miljö även här.
Jag ska försöka att fördjupa ämnet lite grann, för jag kan känna att svaret som jag har fått från skolministern är väldigt allmänt hållet. Det svarar egentligen inte upp mot just den här skolans speciella förutsättningar.
I första stycket pratar du om att Skolverket utvecklat nya kursplaner och att det finns möjlighet för många skolor att utforma lokala turistprofiler. På Utsikten, gymnasieskolan i Dals Ed, har man under många år arbetat mycket medvetet med att få ett helhetstänk kring den här utbildningen. Man har lokaler. Man har speciell personal som under många år har arbetat med de här frågorna. Man har ett helhetstänk där alla delar går i varandra. Att försöka ersätta det med lokala kurser som kommer till stånd om tillräckligt många elever söker på varje skola går inte att jämföra med den utbildning som man faktiskt genomför på Utsikten.
Det är inte heller helt enkelt att få personal som kan området och som kan genomsyra de andra ämnena så som man har lyckats med uppe i Dals Ed.
Frisöket tar du också upp som en möjlighet. Det trodde jag också först när jag åkte dit för att besöka dem. Men jag fick besked om att den här linjen är undantagen frisök. Alla speciellt utformade program eller program med lokala inriktningar omfattas inte av frisöket. Alternativet är inte för den här skolan att göra om det hela till en samhällslinje med lokal inriktning. Det man i stället överväger på det här stället är att gå över till att bli friskola.
Det står också på nästa sida att införandet kommer att stimulera till samverkan mellan kommuner. I det här fallet är Dalsland unikt, för man har under väldigt många år jobbat med att samordna väldigt mycket verksamhet. Det beror på att man är många små kommuner. För att ha en bra verksamhet har man sett till det här under en längre tid. Det är redan väldigt mycket samordnat. Det har också vuxit fram ett större underlag i Fyrbodal.
Men återigen tillbaka till just den här verksamheten. Det är inte bara Dalsland eller Västra Götaland utan faktiskt hela landet som man har som rekryteringsbas. Precis som ministern sade är turistnäringen en av Sveriges snabbast växande branscher. Verksamheten präglas fortfarande av väldigt många små entreprenörer med smal kompetens och med relativt låg utbildningsnivå. De allra flesta företagen i branschen har färre än tre stycken anställda.
För att det ska bli en fortsatt expansion och utveckling inom det här viktiga näringsområdet finns fem olika punkter som man lyfter fram som väldigt viktiga. Det är att aktörernas kompetens borde breddas och fördjupas, att fler aktiva inom branschen faktiskt får högskolekompetens, att tonvikt läggs på kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling - det är viktigt - att fler aktörer med vidimerad kompetens inom specialområden kommer fram och att en ökad tonvikt läggs på marknadsföring.
De här faktorerna är hämtade från regeringens utredning om den svenska turistnäringens framtid. De är också från ett utlåtande som inkommit från företrädare för turistbranschen när det gäller ansökan om riksintag. Inte minst framhålls de i personliga kontakter med de företrädare som finns för de här utbildningarna.
De företrädare för turistbranschen och för högre turismutbildning vid universitetet i Karlstad som har tagit del av Utsiktens turismutbildning anser samstämmig att turistledarprogrammet på gymnasial nivå väl tillgodoser just de här fem punkterna. För att vara ajour med utvecklingen inom näringen har gymnasiet täta kontakter med branschens aktörer, bland annat genom att ett antal av dessa årligen deltar som föreläsare på skolan. Det gäller såväl entreprenörer som företrädare för utbildningar och myndigheter.
Anf. 234 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! I den här processen har det inkommit ca 140 ansökningar om enskilda riksrekryterande utbildningar runtom i vårt land till Skolverket. Dessa förslag har nu också Skolverket lämnat över till regeringen.
Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att se till att man har en ordentlig genomgång och att också faktiskt ge alla dessa anordnare av utbildningar möjlighet att själva kunna yttra sig över det förslag som Skolverket har lämnat, att både ha bemötande kritik och att kanske kunna komplettera. Jag tycker att det är en viktig demokratisk fråga att alla får den möjligheten. Därför ska vi naturligtvis se till att processen fortlöper så fort som möjligt men också så riktigt som möjligt så att alla kan känna att de har fått en sjyst behandling, att de har fått möjlighet att yttra sig och föra fram sin vilja.
Jag kan konstatera att turismutbildningen i Dals Ed har många förespråkare. Jag besökte nyligen norra Älvsborg och hade ett möte i Trollhättan. Då dök det upp ett antal företrädare för Socialdemokraterna i Dals Ed med detta som ärende. De framhöll naturligtvis kraftigt vikten både för utbildningen och för turismen, men också för Dals Ed och vad det betyder. Jag har naturligtvis respekt för den typen av synpunkter. Jag har också respekt för den typen av lobbyingarbete som bedrevs där och som jag också uppfattar att Annika Qarlsson bedriver.
Det är viktigt att vi låter processen fortgå och att vi har en helhet när vi behandlar alla dessa 140 riksrekryterande utbildningar. Därför har jag inte för avsikt att i dag stå här och säga bu eller bä till en enskild utbildning. De ska naturligtvis få samma möjlighet som alla andra att yttra sig men också komplettera ansökan innan regeringen fattar beslut om vilka utbildningar som fortsatt ska ha riksrekrytering och vilka som kan klara det på andra sätt, antingen via frisök eller genom att göra om programmet till ett nationellt program.
Jag noterar att det finns många förespråkare för turismutbildningen i Dals Ed. Jag uppskattar naturligtvis den information som många lämnar, men det ska också på formell väg ges möjlighet för alla utbildningar att yttra sig.
Anf. 235 Annika Qarlsson (C)
Herr talman! Nu vet jag inte om det finns sju partier i Dals Ed, men alla partier som finns representerade i Dals Ed, om de får tillfälle att prata med skolministern, kommer att lyfta upp frågan. Det finns en självklar enighet kring detta.
Det som är speciellt med Utsikten i Dals Ed är kombinationen av utbildningar som finns på skolan. Det är bland annat turistledarutbildningen. Sedan finns också gymnasiesärvux. När jag besökte verksamheten senast visade man på hur viktiga utbildningarna var för varandra. Där finns bland annat eleverna på gymnasiesärvux, som blir bemötta och respekterade på ett bra sätt. Turistledarna har då fått möjlighet att agera som de ledare de utbildar sig till. Inte enbart för turistledarutbildningen utan även för gymnasiesärvux är det en värdefull utbildning som är lokaliserad där.
Jag ska fortsätta att föredra några exempel så att du har mera med dig och du kan känna att det där turistledarprogrammet självfallet ska bifallas när förslaget väl kommer upp på bordet. Utsiktens elever kommer från stora delar av landet, från söder till norr. Under året blir de självständiga. De flyttar ju självklart hemifrån, men det är också ett resultat av utbildningen.
Efter utbildningen går ungefär en tredjedel direkt vidare till högskola och universitet. De som inte börjar på turismrelaterade utbildningar söker sig till andra ansvarsyrken, polis, lärare, socionomer och liknande. De säger också att ett bevis på att en ledarskapsutbildning håller kvaliteten är att 60 % av de studenter som mönstrar för militärtjänstgöring blir uttagna till befälsutbildning.
En tredjedel börjar arbeta inom turism- och servicebranschen inom landet. De får ofta anställning ett par pinnhål upp redan när de kommer direkt från skolan.
Den återstående tredjedelen söker sig utomlands efter gymnasiet. De har med hjälp av utlandsutbyten, som görs under alla tre åren, skaffat kontakter som gör att de hittar jobb för både kortare och längre tid. Eftersom tyska är obligatoriskt - apropå föregående interpellationsdebatt - är de mycket anställningsbara i de länder där den inhemska språkundervisningen inte är så utbyggd.
De jobbar självklart tillsammans med Ung Företagsamhet. De har ett mycket gott utfall av det. Två elever har startat ett företag, Explore the North, och säljer upplevelser med hundspann. Det finns ett par elever som har uppfunnit en kajmaplatta - som självklart ministern vet vad det är! Jag kan få fört till protokollet att han ser tveksam ut. Det är en kombinerad skärbräda och durkslag till triangaköket. Om du köper ett nytt triangakök finns den med där. Det är elever på skolan som har bildat aktiebolag, sålt rättigheten till triangaköket och tjänar pengar på detta.
Det finns fler uppfinnare. Årets uppfinnare håller på att sälja sina produkter till Ikea. Det är en mycket kreativ miljö där man utifrån besvärligheter i verksamheten kommer fram till vad som behövs.
Jag noterade några frågor när skolministern pratade om när besluten ska fattas. När sker det? Det kan vara intressant att få veta. Utifrån vilka principer? Har man diskuterat vad som ska ligga till grund, när man väl har lyssnat på oss företrädare som pratar oss varma om detta och de själva rent formellt har fått säga sin mening?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.