Riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet
Interpellation 2024/25:706 av Johanna Haraldsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-06-03
- Överlämnad
- 2025-06-03
- Anmäld
- 2025-06-04
- Sista svarsdatum
- 2025-06-23
- Svarsdatum
- 2025-08-21
- Besvarad
- 2025-08-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Nina Larsson (L)
År 2023 var ett av de mörkaste i modern tid när det gäller dödsolyckor i arbetslivet. Antalet omkomna ökade markant – och särskilt utsatta var byggarbetsplatser, som fortsatt är de farligaste arbetsplatserna i Sverige.
Mot denna bakgrund tog vi socialdemokrater initiativ i riksdagens arbetsmarknadsutskott och föreslog att en särskild kriskommission för byggbranschen skulle inrättas. Syftet var att göra en grundlig genomlysning av den bransch där risken att dö på jobbet är som störst – att kartlägga de bakomliggande strukturerna och orsakerna till dödsolyckorna samt att föreslå åtgärder för att förhindra framtida tragedier. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna valde dock att gå vidare med ett alternativt förslag till initiativ, som antogs av riksdagen i april 2024.
Det beslut som riksdagen fattade löd: ”Regeringen bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Slutsatserna ska beaktas i berörda myndigheters arbete och i genomförandet av arbetsmiljöstrategin.”
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Nina Larsson:
Vilka initiativ har statsrådet och regeringen tagit med anledning av riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:706
Webb-tv: Riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet
Dokument från debatten
- Torsdag den 21 augusti 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:137
- Protokoll 2024/25:137 Torsdagen den 21 augustiProtokoll 2024/25:137 Svar på interpellation 2024/25:706 om riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet
Protokoll från debatten
Anf. 70 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat statsrådet Nina Larsson vilka initiativ hon och regeringen har tagit med anledning av riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet (rskr. 2023/24:166). Arbetet inom regeringen är så fördelat att det numera är jag som ska svara på interpellationen.
Enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen på föreskrivet sätt när det gäller det tillkännagivande som interpellanten hänvisar till.
Jag vill ändå tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter upp de här viktiga frågorna i kammaren i dag. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv.
Enligt regeringens arbetsmiljöstrategi för åren 2021–2025 (skr. 2020/21:92) gäller en nollvision. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret, enligt arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt.
Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. Skyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Samverkan med skyddsombud är viktigt för att minska risken för allvarliga olyckor.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att minska antalet dödsolyckor i arbetslivet. Här kan nämnas att Arbetsmiljöverket årligen ska återrapportera vilka åtgärder man har vidtagit för att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner, för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutade riksdagen att tillföra Arbetsmiljöverket 50 miljoner 2025 för att skärpa och effektivisera kontrollen av arbetsmiljön, så att dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker förebyggs. Tillskottet beräknas därefter uppgå till 75 miljoner år 2026 och 100 miljoner per år från och med 2027.
Regeringen har också tillsatt en utredning om en ny arbetsmiljöstrategi för 2026–2030 (dir. 2024:56). I direktiven till utredningen framgår att regeringens nollvision som den uttryckts i bland annat arbetsmiljöstrategin ligger fast. Det är viktigt att området fortsätter att bevakas för att arbetsplatsrelaterade dödsfall ska kunna förebyggas i högre grad. I direktiven framgår att riksdagen den 25 april 2024 beslutade om ett tillkännagivande till regeringen (rskr. 2023/24:166). Enligt tillkännagivandet bör regeringen vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Utredningen redovisade sitt arbete den 10 juni 2025, och betänkandet En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv har remitterats med slutdatum 27 oktober 2025.
Anf. 71 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka den nye arbetsmarknadsministern för svaret.
Fru talman! Att gå till jobbet ska aldrig innebära livsfara. Ingen ska behöva riskera liv och hälsa. Ändå ser vi att människor fortsatt dör på sina arbetsplatser.
År 2023 blev det dödligaste året på över ett decennium, och allra värst drabbad var byggbranschen. Den fruktansvärda hissolyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg i december 2023, där fem arbetare miste livet, visar byggbranschens tydliga skuggsidor. På samma arbetsplats fanns 119 företag verksamma. De var fördelade på fem led av underentreprenörer. Fyra dagar efter olyckan kunde arbetsgivaren fortfarande inte svara på om de omkomna var hans egna anställda eller inte.
Denna tragedi synliggör problemen i en bransch där ansvar urholkas av långa kedjor av underentreprenörer och där människors liv riskeras på grund av osund konkurrens och bristande kontroll.
Mot den bakgrunden föreslog vi socialdemokrater en kriskommission för byggsektorn för att göra en grundlig genomlysning av de strukturer som gång på gång leder till olyckor och dödsolyckor. Vi föreslog en kriskommission som också skulle ha uppdraget att lämna förslag på åtgärder som man bedömer skulle minska antalet dödsolyckor. Förslaget fick tyvärr inte gehör, men riksdagen beslutade ändå i april 2024, med stöd av Sverigedemokraterna och regeringspartierna, att regeringen bör belysa orsakerna bakom dödsolyckorna, särskilt i byggbranschen.
Tyvärr har utvecklingen fortsatt även efter detta. Hittills i år har 31 personer mist livet i arbetsplatsolyckor i Sverige. Arbetsmiljöverkets generaldirektör har själv uttryckt en frustration och konstaterat att alla dödsolyckor i princip hade kunnat förebyggas med systematiskt arbetsmiljöarbete.
Fru talman! Ministern lyfter i sitt svar fram att Arbetsmiljöverket har fått mer resurser, och det är bra. Kontrollerna måste öka. Men vi ligger långt efter. Internationella arbetsorganisationen, ILO, rekommenderar en inspektör på 10 000 sysselsatta. I Sverige skulle vi behöva fördubbla antalet inspektörer för att nå rekommendationen. Då räcker inte regeringens anslag. Men det är inte ouppnåeligt. Norge, Danmark och Finland uppfyller redan ILO:s krav. Det handlar om att prioritera.
Skyddsombuden spelar, precis som ministern säger i sitt svar, en viktig roll, men anslagen till de regionala skyddsombuden har inte ökat i takt med kostnaderna. Anslagen har urholkats, vilket har resulterat i att flera förbund blivit tvungna att dra ned på verksamheten. Öka i stället anslagen och se till att de regionala skyddsombuden får tillträde till fler arbetsplatser! Det är förslag som vi socialdemokrater gång på gång har lagt fram i riksdagen utan att få gehör från Tidöregeringen.
Fru talman! Det är nu över ett år sedan beslutet togs om att regeringen skulle vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökade antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som varit särskilt utsatta. Vi socialdemokrater ville att tillkännagivandet skulle formuleras på ett annat sätt och bli mer tydligt. Men regeringspartierna stod själva bakom riksdagens tillkännagivande, och jag undrar nu hur tillkännagivandet har påverkat regeringens arbete.
Anf. 72 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag vill också hälsa det nya statsrådet varmt välkommen till kammaren. Det är ingen brist på variation med tanke på att det är det tredje statsrådet i ordningen, men lika välkommen är statsrådet för det.
I svaret säger statsrådet att det i utredningen och direktivet framgår att regeringens nollvision som den uttrycks i bland annat arbetsmiljöstrategin ligger fast. Det är områden som det är viktigt att fortsätta att bevaka för att arbetsplatsrelaterade dödsfall ska kunna förebyggas i högre grad. Vi har bara för några veckor sedan kunnat läsa vad Arbetsmiljöverket uttrycker: När de förslag till åtgärder som presenteras och finns med inte vidtas är det som sägs i nollvisionen och strategin inte tillräckligt. Det finns förslag i strategin och i uppföljningen för att uppnå nollvisionen, men alla de åtgärder som föreslås har inte vidtagits. Man konstaterar också att olyckorna inte heller minskar.
En av mina frågor till statsrådet är: Varför räcker det med att bara bevaka den här frågan? Jag vill göra ett medskick med utredningen för en ny strategi att det också ska finnas en plan så att de åtgärder som föreslås ska bli mer än bara förslag och att de också ska verkställas.
Det har faktiskt inte gjorts under den här perioden, lite grann som min kollega var inne på tidigare.
Fru talman! Mot denna bakgrund vill jag nämna Axel, 15 år, som skulle ha börjat nian nu. För några veckor sedan gick han bort. Han dog just i en arbetsplatsolycka. Han är bara en av åtta personer som har dött i sommar. Dessa olyckor sker hela tiden.
Min fråga är: Görs det tillräckligt? Gång på gång får man läsa nyheter om denna typ av tragedier som drabbar arbetstagare och deras familjer. Görs det tillräckligt? Det kan inte vara så.
Detta är en av anledningarna till att vi socialdemokrater har lagt fram förslag om en kriskommission. Vi lägger fram förslag och trycker på regeringen att vidta fler åtgärder i de strategier som redan finns, för man måste göra mer när det är så många personer som faktiskt aldrig kommer hem efter att ha gått till arbetet för att förtjäna sitt levebröd. Det är ju bara detta de har gjort sig skyldiga till. De utsätts för en allvarlig arbetsmiljö som i värsta fall leder till att de mister livet.
När jag hör svaret tycker jag lite att det saknas ambition. Min fråga till statsrådet är därför: Finns det något mer som statsrådet vill göra utöver det som sades i interpellationssvaret? Vi socialdemokrater är nämligen inte nöjda utan anser att mer behöver göras. Vad anser statsrådet själv behöver göras utöver detta? Eller räcker det som angavs i svaret?
Anf. 73 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Tack så mycket, Johanna Haraldsson och Sofia Amloh, för dessa inlägg!
Låt oss börja med att vara väldigt tydliga. Ingen ska riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Det är ambitionen. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land.
År 2023 var tyvärr ett väldigt mörkt år med flera dödsolyckor på svenska arbetsplatser. När vi ser tillbaka på året som helhet ser vi att antalet döda i arbetsplatsolyckor var det högsta sedan 2008, med totalt 63 döda. Siffran minskade något 2024 till 45. Bara det är en horribel siffra. Man kan inte säga att någonting annat ska gälla än att vi ska ha en nollvision för dödsfall till följd av arbete. För 2025 är siffrorna hittills högre än de har varit för samma tidpunkt tidigare år. Bara nu i juli har tre människor förolyckats till följd av en arbetsplatsolycka.
Jag tror att vi är helt eniga om att varje fall då en person mister livet till följd av sitt arbete är en tragedi. Det är någons familjemedlem eller kollega som aldrig kommer tillbaka och aldrig kommer hem efter arbetsdagens slut. Mer måste göras för att 2025 inte ska bli ett lika svart år som 2023.
En bransch som sticker ut i statistiken och som nämns här är byggbranschen. Regeringen gav den 24 oktober 2024 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen. Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska senast den 31 december 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Jag ser fram emot att ta del av utredningen.
Det vidtas också åtgärder för att få fler skyddsombud. Arbetsmiljöverket rapporterade i april 2024 sitt regeringsuppdrag om att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud. I verkets redovisning av uppdraget lyfts flera faktorer fram som är betydelsefulla för att stärka skyddsombudens förutsättningar. Det här är frågor som bäst hanteras på respektive arbetsplats samt gemensamt av arbetsmarknadens parter.
I Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget lyfts flera faktorer fram som är betydelsefulla för att stärka skyddsombudens förutsättningar. Det handlar bland annat om utbildning. Det handlar om tid, stöd och något så mänskligt som uppskattning för det arbete man utför.
Det här är som sagt frågor som bäst hanteras på respektive arbetsplats. Men jag vill också betona arbetsmarknadens parters roll i detta. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna samt deras representanter som har att tillämpa arbetsmiljölagstiftningen i det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna.
Anf. 74 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! Vi vet att byggbranschen är särskilt riskfylld. Till skillnad från många andra branscher förändras arbetsmiljön ständigt på ett bygge. Nya moment, nya arbetslag, nya maskiner kräver ständigt nya riskbedömningar och nya skyddsåtgärder. Byggbranschen präglas i dag av korta byggtider och långa kedjor av underentreprenörer. Kunskapskraven är ofta otydliga. Kontrollen är bristfällig. I upphandlingar får alltför ofta lägsta pris väga tyngre än säkerheten. Ovanpå allt detta finns en utbredd arbetslivskriminalitet.
Statsrådet talar om säkerhetskultur, och det är jätteviktigt att man etablerar en säkerhetskultur. Men så som byggbranschen ser ut och med de särskilda utmaningar branschen har blir det oerhört svårt att etablera en gemensam kultur när det förekommer mängder av företag på en och samma arbetsplats, och det är nästan omöjligt att åstadkomma en ledning och styrning där. Jag tror att man måste komma åt andra grundläggande problem innan man kan ”grädda” med tal om säkerhetskultur, även om det givetvis är en viktig fråga.
På grund av hur det ser ut i branschen menar vi att det behövs en total genomlysning av hela sektorn, en kriskommission, där man granskar strukturerna och föreslår konkreta åtgärder. Det är vad Byggnads har krävt, och det är vad vi socialdemokrater har krävt i riksdagen.
Precis som uttrycks av Arbetsmiljöverkets generaldirektör och många före honom hade de allra flesta dödsolyckor kunnat förebyggas om arbetsgivarna gjort det de ska genom att ständigt bedöma risker, förebygga olyckor, följa upp sitt arbetsmiljöarbete och systematiskt jobba med arbetsmiljön. Därför vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Hur ska vi få fler arbetsgivare att ta det ansvaret? Hur ökar vi motivationen att arbeta systematiskt med arbetsmiljön? Hur får vi riskbedömningen att bli bättre, och hur ser vi till att de åtgärder som krävs också kommer på plats?
Arbetsgivarna bär hela ansvaret för arbetsmiljön. Men hur får vi dem att ta det ansvaret? För mig är det tydligt, fru talman, att sanktionerna mot arbetsgivare som gång på gång brister i sitt ansvar måste skärpas. Arbetsmiljöbrott borde kunna leda till näringsförbud. Den som upprepade gånger utsätter sina anställda för livsfara ska inte ha rätt att driva företag. Det borde vara självklart.
Samtidigt måste antalet inspektioner öka, och de regionala skyddsombuden måste ges resurser nog att besöka fler arbetsplatser och upptäcka brister i tid. Det måste bli stopp för de oändliga kedjorna av underentreprenörer. Ju längre ned i kedjan man kommer, desto svårare blir det att säkerställa rimliga arbetsvillkor och att arbetsmiljöregler faktiskt följs. I varje led ska vinst tas ut och villkor och löner pressas. När ansvariga på en arbetsplats inte ens kan svara på var de omkomna var anställda är det något allvarligt fel.
Arbetsmarknadsministern säger att vi är eniga om att mer måste göras. Men vad är då arbetsmarknadsministerns lösning? När får vi se skarpa förslag från regeringen på hur man ska komma åt de utbredda problemen inom byggbranschen, som alltför ofta leder till att arbetare skadas eller i värsta fall dör?
Anf. 75 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag misstror inte statsrådet över huvud taget om att nollvisionen gäller. Ingen ska någonsin råka illa ut. Alla ska få komma hem hela och friska och kanske till och med må lite bättre efter sitt arbete. Det är allas vår målsättning, och arbetet handlar om att driva på för att detta ska ske överallt, hela tiden och för alla.
Det är dock inte den verklighet vi ser. Jag hör statsrådet beskriva detta med ett engagemang för frågan. Jag är väldigt glad över att det uttrycks här i kammaren. Men jag kommer ändå att fortsätta efterfråga lite mer konkreta åtgärder som skulle kunna få effekten att man uppnår nollvisionen och ser till att strategier som vi beslutar om blir verklighet och att åtgärder får den effekt som behövs. Det gäller bland annat det som tagits upp i debatten om de otroligt många underentreprenörskedjorna.
Är statsrådet beredd att göra något åt detta så att det inte får vara så många led i byggbranschen, för att minska risken för att man tappar den kontroll man har över sina anställda och inte kan ta arbetsmiljöansvaret? Jag tänker ägna mitt sista inlägg åt att fråga detta: Vill statsrådet göra något åt de otroligt långa underentreprenörskedjorna?
Anf. 76 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Det är oerhört viktigt att alla aktörer påminns om det tydliga regelverk som finns i arbetsmiljölagen, där ansvariga för arbetsmiljön pekas ut och där samverkan i vardagen, i det systematiska arbetsmiljöarbetet, är kärnan – ett systematiskt arbetsmiljöarbete där varje arbetsgivare, stor som liten, tillsammans med representanter för arbetstagarna arbetar förebyggande för att förhindra alla typer av risker i arbetet.
Detta systematiska arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga ohälsa och olycksfall, i värsta fall sådant som leder till död. Kunskap om arbetsmiljö är viktigt för att minska arbetsrelaterade olyckor och ohälsa. En god säkerhetskultur innebär att alla på arbetsplatsen är medvetna om de risker som finns och har både kunskap och vilja att minska dem.
Ett exempel som lyfts här på när det är extra viktigt med systematiskt arbetsmiljöarbete är när flera olika arbetsgivare är verksamma samtidigt på en arbetsplats. Detta är väldigt vanligt inom bygg- och anläggningsbranschen, som har lyfts här. Utöver de enskilda arbetsgivarna har byggherren, projektören och arbetsmiljösamordnarna arbetsmiljöansvaret i byggprojekt.
I regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att rapportera om hur myndigheten arbetar med att bidra till att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor. Myndigheten ska i samband med detta särskilt rapportera om hur den arbetar med att utveckla regelverk, information och tillsyn.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av dödsolyckor kan det ofta konstateras att det har funnits brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har inte gjorts ordentliga riskbedömningar för de arbetsmoment som ska utföras, eller så har säkerhetsåtgärder inte vidtagits eller varit bristfälliga.
Under 2024 ökade Arbetsmiljöverket sina inspektioner i enlighet med det uppdrag som getts av regeringen: att öka antalet fysiska oanmälda inspektioner för att öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som har brister. Det totala antalet sådana förrättningar ökade 2024 med 9 procent jämfört med tidigare år, och antalet oanmälda inspektioner ökade med 60 procent.
Detta är bra. Att det görs fler inspektioner är viktigt för att stärka kontrollen av arbetsmiljöarbetet ute på landets arbetsplatser. Men ansvaret för arbetsmiljön ligger fortsatt på arbetsgivaren. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren samverkar med arbetstagarna i syfte att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Det är och kommer fortsatt att vara det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet som är grunden för en god arbetsmiljö.
Anf. 77 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för den här debatten! Vi är helt överens om vad som är nyckeln: det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därför saknar jag de konkreta åtgärder som skulle göra att det stärks ute på arbetsplatserna. Men vi får väl återkomma till denna debatt fler gånger. Vi förväntar oss ändå att det händer lite mer på detta område. Kanske kan en ny arbetsmarknadsminister bidra till det.
Fru talman! År 2023 blev det dödligaste året. Byggarbetsplatserna var återigen de värst drabbade, och vi föreslog en kriskommission. Men i stället beslutade riksdagen, med regeringens stöd, om en betydligt svagare skrivning. Det beslutet fattades för mer än ett år sedan. Vi socialdemokrater menar att det beslut som fattades var för otydligt och urvattnat och att man i stället skulle ha gått på vårt förslag om en kriskommission.
Tråkigt nog verkar vi ha fått rätt. Ett otydligt och urvattnat förslag ger inte så mycket resultat. Inga nya åtgärder har vidtagits, och vi står och stampar på samma ställe. Dödsolyckorna ser ut att bli fler i år än förra året.
Det är givetvis inte regeringens fel att folk dör på jobbet. Men det är regeringens ansvar att vidta åtgärder, fatta beslut och lägga fram propositioner som kan trycka tillbaka dödstalen och få arbetsgivarna att ta sitt ansvar för att förebygga olyckor på sina arbetsplatser och skydda arbetstagarnas liv och hälsa. Det är regeringens ansvar att se till att kriminella inte kan driva företag.
Det är tydligt att det behövs en total genomlysning av byggbranschen för att synliggöra de strukturer som ständigt leder till nya olyckor. Detta behövs för att nya åtgärder ska kunna läggas fram.
Anf. 78 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Låt mig först bara återigen säga att regeringen kommer att återkomma till riksdagen på föreskrivet sätt när det gäller det tillkännagivande som har lyfts här i dag.
Låt mig också lägga till en pusselbit. I våras gav regeringen Boverket i uppdrag att förebygga att fel, brister och skador uppkommer vid byggprojekt. Det uppdraget handlar framför allt om kvalitet och att det ska byggas väl. Men det ligger nära till hands att tänka sig att byggaktörer som slarvar med kvaliteten i byggandet också kan ha en bristande arbetsmiljö. Det uppdraget ska redovisas senast den 13 mars. Då ska det lämnas en delredovisning med fokus på åtgärdsförslag. Senast den 18 maj 2028 kommer Boverket att lämna ytterligare en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Det ska slutredovisas lite senare. Detta uppdrag blir också en viktig del i att fastslå det som ledamoten lyfter: Det finns troligen ett samband mellan oseriösa byggare och olyckor.
Med detta sagt vill jag genuint tacka Johanna Haraldsson för att hon lyfter dessa viktiga frågor i kammaren i dag och återigen säga att varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.