Rektorsutbildningen
Interpellation 2008/09:440 av Strand, Thomas (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-04-01
- Inlämnad
- 2009-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-04-15
- Sista svarsdatum
- 2009-04-22
- Besvarad
- 2009-04-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 april
Interpellation
2008/09:440 Rektorsutbildningen
av Thomas Strand (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer har en nyckelroll i arbetet med att utveckla förskola och skola. En kvalitativt god rektorsutbildning är därför av största värde för att stödja skolledare i deras roll som ledare och chefer. Rektorsutbildningen syftar till att ge rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer kunskaper och förmågor som krävs för att kunna leda verksamheten mot målen.
Det är därför inte tillfredsställande att det för närvarande inte går att ansöka till det statliga rektorsprogrammet som skulle ha påbörjats hösten 2008. Avsikten var att utbildningen skulle starta med 700 rektorer hösten 2008 och med ytterligare 700 rektorer våren 2009.
Myndigheten för skolutveckling fick i april 2008 i uppdrag att upphandla en ny befattningsutbildning för rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer. Utredningen Tydligare ledarskap i skolan och förskolan, DS 2007:34, låg till grund för uppdraget. På grund av att upphandlingen överklagades ligger nu ärendet hos kammarrätten för avgörande.
Enligt regeringens planer skulle propositionen Obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer ha presenterats den 17 mars i år. Så blev inte fallet och nu är beskedet att den kommer först till hösten 2009.
En rättslig prövning av ett upphandlingsförfarande ska naturligtvis ha sin gilla gång, men frågan är varför regeringen skjuter på en proposition om en obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer. Med tanke på skolledares viktiga uppdrag är det anmärkningsvärt att den borgerliga regeringen drar en sådan viktig fråga i långbänk.
Mina frågor till statsrådet är därför:
Vilka är statsrådets skäl för att propositionen Obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer dröjer?
Hur bedömer statsrådet att den tänkta obligatoriska rektorsutbildningen relaterar innehållsligt till den rektorsutbildning som skulle ha påbörjats hösten 2008?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:440
Webb-tv: Rektorsutbildningen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:108 Tisdagen den 28 aprilProtokoll 2008/09:108 13 § Svar på interpellation 2008/09:440 om rektorsutbildningen
Protokoll från debatten
Anf. 64 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Thomas Strand har frågat högskole- och forskningsministern vilka skälen är för att propositionen
Obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer
dröjer och hur statsrådet bedömer att den tänkta obligatoriska rektorsutbildningen relaterar innehållsligt till den rektorsutbildning som skulle ha påbörjats hösten 2008.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara denna interpellation.
Precis som Thomas Strand anger i interpellationen pågår en rättslig prövning när det gäller upphandlingen av befattningsutbildningen för rektorer. Denna process måste ha sin gång. Utbildningen har därför inte kunnat starta hösten 2008 så som varit regeringens avsikt.
Det är naturligtvis angeläget att den nya befattningsutbildningen kommer i gång så fort som möjligt så att Sveriges rektorer får de kunskaper som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag. Regeringen har reglerat utbildningen i en förordning - (2008:643) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem - i syfte att tydliggöra och garantera utbildningens innehåll, omfattning och kvalitetsnivå. Någon sådan reglering har inte funnits tidigare, vilket inneburit att rektorsutbildningarna inte varit likvärdiga i Sverige. Det är denna stärkta befattningsutbildning som rektorerna framdeles bör genomgå. Dessutom finns det, enligt förordningen, redan i dag möjligheter att gå en utbildning som kan jämställas med befattningsutbildningen.
Beredningen av en obligatorisk befattningsutbildning för nyanställda rektorer pågår inom Regeringskansliet. Avsikten är att den obligatoriska utbildningen ska vara den som regleras i ovan nämnda förordning. Regeringen avser att återkomma i frågan till riksdagen så snart som möjligt.
Anf. 65 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret.
Min interpellation har sitt ursprung i ett samtal med en nyanställd rektor i Småland. Den nyanställde rektorn ville anmäla sig till det nya statliga rektorsprogrammet men fick beskedet att det inte var möjligt. Rektorn uttryckte både sin besvikelse och sin frustration över att inte få möjlighet att gå en befattningsutbildning. Det skulle vara ett värdefullt stöd i det nya arbetet som rektor. Det gick inte heller att anmäla sig till den gamla rektorsutbildningen.
Jag är ganska säker på att exemplet från min egen vardag pekar på att det finns fler nyanställda rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer som upplever, som känner, samma sak. Man har fått ett nytt jobb, ett nytt uppdrag. Men sedan visar det sig att det för tillfället inte finns någon statlig befattningsutbildning att söka till.
Jag noterar att utbildningsministern är överens med mig och rektorn i Småland om att det inte är tillfredsställande att det för närvarande inte går att ansöka till det statliga rektorsprogrammet. Utbildningen skulle ha startat hösten 2008 och nu ha omfattat 700 personer. Men på grund av upphandlingsförfarandet och det överklagandet ligger nu ärendet hos kammarrätten.
En rättslig prövning av ett upphandlingsförfarande ska naturligtvis ha sin gilla gång. Problemet är dock att många människor nu är besvikna. Man är besviken över att man som nyanställd rektor, biträdande rektor eller förskolechef inte kan få en viktig och nödvändig utbildning. Det är just som nyanställd skolledare som man vill gå en sådan utbildning. Då är ju behovet av stöd som störst.
Nu ligger alltihop detta nere, vilket innebär att en lång kö till det nya rektorsprogrammet skapas. I dagsläget vet vi inte när det nya programmet kan starta. Först måste vi invänta kammarrättens beslut. Inte heller vet vi vad som händer efter offentliggörandet av kammarrättens beslut. Blir det ett nytt överklagande? Ska en ny upphandling göras? I värsta fall kan programmet kanske inte starta till hösten. Då växer kön med ytterligare 700 nyanställda skolledare.
Jag vill därför fråga utbildningsministern hur han ser på det uppkomna läget. Har utbildningsministern någon alternativ plan för att möta det uppdämda behovet av utbildning för nyanställda skolledare? Planerar utbildningsministern att dubblera rektorsprogrammet när detta väl kan starta? På goda grunder kan vi anta att långt fler än 700 personer vill gå det här programmet.
En annan olycklig effekt av det nya rektorsprogrammets fördröjning är att utbildarna på befintliga rektorsutbildningar naturligtvis ser sig om efter annan sysselsättning. De kan ju inte leva i ovisshet om sin situation. De behöver jobb och vill ha jobb. Risken är uppenbar att vi håller på att dränera utbildningen på utbildarkompetens.
Dilemmat är att det just nu byggs upp en stor kö av skolledare som behöver utbildning, samtidigt som risken är uppenbar att det inte finns tillräckligt med kompetenta utbildare som kan ansvara för det nya rektorsprogrammet.
Därför vill jag fråga utbildningsministern hur han vill hantera den risk som här finns. Vad avser utbildningsministern att göra för att förhindra ett kompetenstapp av rektorsutbildare?
Anf. 66 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Jag delar Thomas Strands uppfattning att rektorsutbildning är viktigt. Det är därför som den här regeringen har bestämt sig för att den utbildning som finns ska ha en högre ambitionsnivå. Den ska vara mer omfattande, innehålla fler moment. I grunden är det märkligt att man om man ska bli anställd som lärare i Sverige ska ha gått fyra fem år på lärarhögskolan, medan det för att bli rektor nästan inte finns några krav alls i skollagen.
Nu blir det en rektorsutbildning. Det är väl problematiskt om det just nu finns en kö. Men man kan väl säga att den förra regeringen över huvud taget aldrig hade några ambitioner om en rektorsutbildning, så det vi nu satsar på är någonting nytt. Jag är glad över att socialdemokraten Thomas Strand engagerar sig i detta. Men det hade självklart också varit kul om den förra regeringen hade dragit i gång detta. Nu gör vi det.
Emellertid är det någon som kanske har klantat sig i upphandlingsförfarandet på någon av skolmyndigheterna; det vet vi väl inte nu innan överklagandeprocessen är avslutad. Det gör att utbildningen inte kommer i gång så snabbt som vi hade önskat. Detta beklagar jag. Jag är naturligtvis oerhört kritisk till det som har hänt. Samtidigt fungerar det så i ett rättssamhälle att en minister inte har någon möjlighet att köra över rättsinstansen, utan de här överklagandeprocedurerna måste få ha sin gång kring om upphandlingen gått rätt till eller inte.
Det betyder att det när man väl kommer i gång säkert kommer att vara ett söktryck till dessa utbildningar. Vi får väl se hur det blir med dimensioneringen av utbildningen. Redan att det är så många hundra som varje år planeras gå den här utbildningen gör väl att det finns en mättnadsgrad för hur många skolledare vi samtidigt så att säga kan dra ut ur skolväsendet och sätta på skolbänken. Man får väl successivt nå upp till målen.
Vi ska väl komma ihåg att många av de 6 000 rektorerna och ännu fler biträdande rektorer hittills inte haft någon skolledarutbildning alls, så det blir en ambitionshöjning när det här kommer i gång.
Som Thomas Strand beskriver vill vi inte bara att det ska vara ett erbjudande, utan den här regeringen vill också att utbildningen för skolledare i nästa steg ska vara obligatorisk. Riktigt långsiktigt bör det vara så att den som rekryteras som rektor redan ska ha gått igenom utbildningen. Det går dock inte att genomföra omedelbart därför att då skulle huvuddelen av Sveriges rektorer bli obehöriga. Det bör ändå vara det långsiktiga målet.
Nästan alla rektorer, i alla fall en väldigt stor del av de rektorer som anställs, rekryteras ur kretsen av redan biträdande rektorer. Därför är det väl på lite längre sikt naturligt att tänka sig att utbildningen sker för biträdande rektorer så att man när man i nästa steg kliver på som rektor redan har utbildningen. Men det är, som sagt, en mer långsiktig vision.
I grunden är det alltså konstigt att vi ställer krav på att lärare ska ha fyra fem års lärarutbildning, medan det för en rektor inte finns några utbildningskrav över huvud taget. Det är konstigt. Det vill vi ändra på.
Jag beklagar naturligtvis att det så att säga kan ha blivit ett klanteri på någon av skolmyndigheterna i det här upphandlingsförfarandet. Det gör att det förmodligen blir ett års, eller i värsta fall ett och ett halvt års, förskjutning. Men det här ska komma i gång. Jag är glad om det finns en enighet i riksdagen om att det här är en bra sak och att detta långsiktigt ska bedrivas med den ambitionsnivå som vi har deklarerat.
Anf. 67 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag vill börja med att korrigera utbildningsministern på en punkt. Utbildningsministern sade nämligen att en sådan här utbildning inte funnits tidigare. Det stämmer. Dock fanns det planer på att starta en utbildning liknande den som den borgerliga regeringen lagt fram förslag om. Jag har själv läst dokument från Myndigheten för skolutveckling. Det fanns en färdig skiss om detta våren 2006. Nu kom detta inte i gång, vilket jag kan beklaga. Den utbildning som nu skulle ha startat bygger en hel del på den plan som tidigare fanns och på den rapport och det utredningsarbete som tidigare gjorts, så helt sanningsenligt är det inte att säga att det tidigare inte fanns några planer på att stärka kvaliteten på rektorsutbildningen.
Jag får inte ett klart svar från utbildningsministern på frågan om en alternativ plan när rektorsprogrammet kommer i gång. Det är ju planerat för 1 400 personer som årligen ska gå utbildningen - detta enligt den utredning som gjorts. 700 personer skulle ha börjat i november. Till hösten skulle ytterligare 700 börja - om nu programmet kan komma i gång till hösten. Det finns alltså ett uppdämt behov. Därför tycker jag att det med tanke på att det i budgeten ändå avsatts pengar till rektorsprogrammet - redan budgetåret 2008 avsatte ju den borgerliga regeringen 100 miljoner, och de pengarna har, såvitt jag förstår, inte använts - borde finnas pengar till att både starta och dubblera rektorsprogrammet. Om utbildningen kan startas till hösten, som både utbildningsministern och jag hoppas, skulle man kunna dubblera. Det gäller ju att snabbt få i gång en bra utbildning för våra skolledare.
Fru talman! Enligt regeringens skriftligen presenterade plan över vårens propositioner skulle propositionen om en obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer presenteras den 17 mars. Men det datumet kom ingen sådan proposition. Således undrar man varför. Därför har jag frågat om detta. Utbildningsministern får ursäkta, men jag tycker att hans svar är lite av god dag yxskaft.
Jag får inget riktigt svar på frågan om varför propositionen dröjt utan skjuts framåt. Den är under beredning i Regeringskansliet, säger utbildningsministern, och "regeringen avser att återkomma i frågan så snart som möjligt".
Utbildningsministern kan naturligtvis inte rå för att rektorsprogrammet på grund av ett överklagande inte har påbörjats. Däremot ansvarar utbildningsministern för att en vid viss tid utlovad proposition inte levereras i tid. Därför undrar jag fortfarande varför propositionen dröjer. Är det så att det finns en oenighet i den borgerliga regeringen om obligatoriet och om vilka som ska omfattas av det? Är det orsaken till att propositionen dröjer?
I det svar som utbildningsministern ger mig på den andra fråga jag ställde, om det är någon innehållsmässig skillnad mellan det rektorsprogram som skulle ha startat och det som beskrivs i propositionen, säger han att avsikten är att det ska vara samma innehåll. Ska jag tolka denna avsiktsförklaring som ett klart ja, eller finns det någon tveksamhet i detta som är kopplad till att regeringen återkommer i frågan?
Finns det oenighet, och är det därför det dröjer? Det är min fråga.
Anf. 68 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Thomas Strand säger att det inte är några problem att dubblera utbildningen. Pengarna finns, säger han. Nu känner man igen Socialdemokraterna. Där finns det ingen hejd på de pengar som ska spenderas!
Pengarna finns inte. Sanningen är den att statens budget går med underskott, så dessa pengar finns inte. Det är inte bara att dubblera här, och det vet Thomas Strand.
När vi får läsa er skuggbudget i morgon kommer vi säkert att få se ett resonemang som går ut på att pengar finns till allting, men så är det inte.
Jag är glad om vi kommer i gång till hösten givet att detta fördröjdes ett år av en rättslig process. Gör det inte det hoppas vi väl att det blir någon gång till årsskiftet. Den rättsliga processen måste nu slutföras. Det är inget som vare sig riksdag eller regering kan ändra på.
Jag bedömer inte att vi ska dubblera eller tredubbla utbildningen för varje termin som det nu dröjer. Jag håller med om behovet, men det finns en gräns för hur många skolledare vi kan dra ut ur skolväsendet. Det är det ena argumentet. Det andra argumentet är att pengarna faktiskt inte ligger på hög. Det som är avsatt är det som finns, och det räcker bara till ett visst antal skolledare.
Vi är i regeringen helt överens, och det är därför det står som det gör. Avsikten är att den nya utbildningen, som blir obligatorisk, ska vara den som vi nu har lagt upp och som just nu skulle ha bedrivits. Det betyder en kraftigt ökad ambitionsnivå, till skillnad från det som den socialdemokratiska regeringen hade tänkt. Exempelvis ingår en omfattande del om mål- och resultatstyrning i själva utbildningen, och det har aldrig funnits med i någon tidigare variant av utbildningen. Jag tyckte att det var viktigt att komplettera rektorsutbildningen med detta. Som upplägget är på den utbildning som är upphandlad men som har blivit överklagad, så är också tanken att den permanenta obligatoriska utbildningen ska se ut.
Nu är detta inte första gången som en regering har sagt att en proposition ska läggas fram en viss dag och det sedan är något på den juridiska eller ekonomiska sidan som gör att det fördröjs något. Det kommer en proposition. Just nu är det en teoretisk fråga - det spelar ingen roll om vi beslutar att det ska vara obligatoriskt när kammarrätten har stoppat utbildningen - men det kommer en proposition om detta till riksdagen under 2009. Den blir något fördröjd, men det är ingen stor sak.
I verkligheten kommer utbildningen i gång när det rättsliga maskineriet har malt färdigt: Det har inget att göra med exakt datum för propositionens avlämnande.
Anf. 69 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag tolkar utbildningsministerns svar på varför propositionen dröjer som att det handlar om pengar. Det är min tolkning. Det fanns pengar avsatta redan 2008. Nu är de pengarna borta och finns inte längre, svarar utbildningsministern. Jag anar att detta är en viktig anledning till att propositionen dröjer.
Jag hoppas att propositionen kommer, och jag hoppas också att utbildningen kommer i gång så snart som möjligt. Det fanns planer på att starta redan 2006. Nu blev det inte så, men jag förstår att Björklund gärna vill göra viss åtskillnad mellan borgerlig politik och socialdemokratisk politik i den här frågan. Jag tror inte att vi är så långt ifrån varandra egentligen.
En annan fråga jag vill ta upp med Björklund gäller obligatoriet. Enligt det förslag som har lagts fram ska nyanställda rektorer omfattas av obligatoriet, däremot inte förskolechefer och biträdande rektorer, utan de ska kunna genomgå denna utbildning på frivillig basis. Frågan är om inte den nya befattningsutbildningen ska vara obligatorisk för alla nyanställda skolledare, såväl rektorer som biträdande rektorer och förskolechefer.
Förskolan är en läroplansstyrd verksamhet, och med tanke på förutsättningarna för alla läroplansstyrda verksamheter bör det vara lika vad gäller obligatoriet. Det blir lite märkligt att en rektor som går obligatorisk utbildning kan ha ansvar för förskoleutbildning medan kollegan som är förskolechef ska gå den på frivillig basis. Det bör underlätta om alla skolledare omfattas av obligatoriet.
Rekrytering av rektorer bland biträdande rektorer underlättas ju också om det här blir ett obligatorium för alla skolledare. Då är min fråga: Planerar utbildningsministern att det här ska bli obligatoriskt för alla skolledare?
Anf. 70 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! När det gäller den sista frågan tycker jag att det är ett vettigt resonemang att föra i nästa steg. Men man måste ha i minnet att svenskt utbildningsväsende just nu jobbar under 1985 års skollag. Om det ska vara någon vits med att något ska vara obligatoriskt för en viss personalkategori måste det i lagen definieras vilka som innefattas i den personalkategorin.
Titeln eller personalkategorin "biträdande rektor" finns över huvud taget inte i nuvarande skollagstiftning. Förskolan ingår inte heller i nuvarande skollagstiftning. Men i den nya skollag som regeringen avser att lägga fram under året kommer det att bli annorlunda, och då är det en vettig diskussion att föra att man ska vidga skolledarutbildningen till de kategorier som Thomas Strand nämner. Men det är inte med nuvarande lagstiftning möjligt att föreskriva att en viss utbildning ska vara obligatorisk för en viss personalkategori när det inte i lagen definieras vilka som innefattas i denna personalkategori.
Dessa grupper blir det frivilligt för arbetsgivaren att skicka på utbildning. Alla har inte samma benämningar på en biträdande rektor, och i kommunerna är förskolan organiserad på väldigt olika sätt. Ska det vara ett lagmässigt tvång måste det gå att definiera exakt vilka som omfattas. Men jag delar ambitionen att för läroplansstyrda verksamheter ska cheferna ha en befattningsutbildning. Jag delar den ambitionen, även om det inte tas upp i det svar som nu ligger på bordet, för det tar hänsyn till dagens lagstiftning. Men skolan är en dynamisk värld, och inom något år har vi en ny lagstiftning, och då är denna diskussion på sin plats, tycker jag.
Avslutningsvis vill jag säga att jag uppfattar att vi är överens. Det finns ingen anledning att förstora skillnaderna i detta. En rektorsutbildning ska komma i gång. Den kommer att bli obligatorisk. Den ska ha det innehåll som nu är redovisat.
Att den har fördröjts på grund av en rättslig process är beklagligt. Det är inte så mycket vi kan göra åt det. Processen måste få ha sin gång. Jag hoppas att utbildningen kommer i gång så snart som möjligt.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.