Rekrytering av barn och unga på LSS-boenden
Interpellation 2024/25:329 av Anna Wallentheim (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-01-15
- Överlämnad
- 2025-01-15
- Anmäld
- 2025-01-16
- Sista svarsdatum
- 2025-01-29
- Svarsdatum
- 2025-02-11
- Besvarad
- 2025-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Kriminella nätverk riktar nu sin rekrytering mot barn och ungdomar på LSS-boenden, enligt utredning av Brottsförebyggande rådet (Brå). Dessa boenden är hem för unga med psykiska funktionsnedsättningar och stora vårdbehov, ofta utan möjlighet att bo hemma. De barn som rekryteras är ofta blyga, introverta och i stort behov av hjälp, vilket gör dem extra sårbara för manipulation. Gängen använder sofistikerade metoder, som långvarig påverkan via sociala medier och hot om ekonomisk skuld, för att tvinga barnen att utföra grova våldsbrott.
Problemet förstärks av att dessa barn ofta saknar stöd i skolan och tidiga insatser från samhället. Trots att socialtjänsten försöker erbjuda stöd blir insatserna ibland otillräckliga på grund av komplexa familjesituationer eller av att hjälpen sätts in för sent.
Mina frågor till justitieminister Gunnar Strömmer är därför:
- Vilka åtgärder planerar ministern, utifrån sitt ansvarsområde, för att motverka rekrytering av barn från LSS-boenden till kriminella nätverk?
- Hur avser ministern och regeringen att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och rättsväsen för att tidigt identifiera och skydda utsatta barn?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:329
Webb-tv: Rekrytering av barn och unga på LSS-boenden
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:68
- Protokoll 2024/25:68 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2024/25:68 Svar på interpellation 2024/25:329 om rekrytering av barn och unga på LSS-boenden
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig vilka åtgärder, utifrån mitt ansvarsområde, som jag planerar att vidta för att motverka rekrytering av barn från LSS-boenden till kriminella nätverk. Anna Wallentheim har även frågat mig hur jag och regeringen avser att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och rättsväsendet för att tidigt identifiera och skydda utsatta barn.
Jag vill rama in frågan genom att konstatera att regeringens omläggning av kriminalpolitiken framför allt handlar om tre delar: att slå mot det grova våldet, att strypa den kriminella ekonomin och att bryta rekryteringen av barn och unga. Att bryta rekryteringen är särskilt angeläget när det gäller de barn och ungdomar som är placerade i olika former av samhällsvård och som riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Barn som bor på LSS-boenden kan, på grund av sin funktionsnedsättning, vara särskilt utsatta för att rekryteras till kriminella nätverk.
Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att reformera och se över delar av den sociala barn- och ungdomsvården. Det handlar bland annat om att skapa fler platser (S2023/03211), reformera den statliga barn och ungdomsvården (dir. 2024:13) och stärka vårdmiljön på HVB och göra den trygg och säker för barn och unga (dir. 2024:18).
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi arbetar också för att ge de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år (SOU 2024:93). Jag har i dag varit i justitieutskottet och bekräftat att våra planer faller på plats redan i höst i stället för sommaren 2026 som det var tänkt. Bakgrunden till det är förstås att det är helt avgörande för att kunna klara upp fler allvarliga brott men också för att komma åt de kriminella högre upp i hierarkin som beställer brotten och styr barnen.
Till detta kommer även att vi tar krafttag på olika områden när det gäller rekryteringen online. Nyligen fick Brottsförebyggande rådet (Ju2025/00155) och Totalförsvarets forskningsinstitut (Ju2025/00157) i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i sociala medier och andra digitala miljöer och att föreslå konkreta åtgärder mot denna problematik. Samtidigt för vi en dialog inom ramen för EU-samarbetet och direkt med de digitala plattformarna om vad som kan göras mot rekryteringen online.
Det krävs också en tydligare riktning för det sociala brottsförebyggande arbetet. Förra året beslutade regeringen om en nationell brottsförebyggande strategi, Barriärer mot brott (skr. 2023/24:68), som tar sikte på just detta. Strategin har en bred socialpreventiv ansats med särskilt fokus på att bryta gängens rekrytering av barn och unga. Ett antal myndigheter har i samverkan med regionala och lokala aktörer på regeringens uppdrag (Ju2023/02529) upprättat en struktur för att hålla samman arbetet med barn och unga som riskerar att begå grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Syftet är att effektiva och ändamålsenliga åtgärder ska vidtas för den här målgruppen.
Jag vill också lyfta fram att en ny och mer förebyggande socialtjänstlag föreslås träda i kraft den 1 juli i år (prop. 2024/25:89). Vi river dessutom sekretesshinder så att skola, polis och socialtjänst ska kunna dela information i större utsträckning. Om allt går som det är tänkt här i huset ska det vara på plats och träda i kraft den 1 maj.
Vi satsar på utökat föräldraskapsstöd och en mer tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri. Vi fortsätter också satsningen på skolsociala team, som är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och se till att elever får rätt stöd i ett tidigt skede. Vi vet att en bra skolgång stärker barns och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa.
Till bilden hör också att socialtjänsten måste få rätt förutsättningar att tidigt kunna ingripa om ett barn eller en ungdom riskerar att dras in i kriminalitet. Förslag har remitterats (S2024/02012) som handlar om att insatser för barn och unga i öppna former ska få beslutas tidigare och i fler fall än i dag, även utan föräldrars samtycke. Enligt förslaget ska socialnämnder även kunna besluta om insatser i öppna former till vårdnadshavare utan deras samtycke och kunna förena ett sådant beslut med vite.
Sammantaget genomför regeringen en lång rad insatser för att utveckla och stödja det förebyggande arbetet för att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk. Vi överväger löpande nya åtgärder.
Anf. 18 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Vi står inför en allvarlig och djupt oroande utveckling där kriminella nätverk riktar sin rekrytering mot barn och ungdomar på LSS-boenden. Dessa boenden, avsedda för unga med psykiska funktionsnedsättningar och omfattande vårdbehov, har blivit en ny målgrupp för gängens destruktiva verksamhet. Enligt utredare på Brottsförebyggande rådet har kriminella nätverk börjat rekrytera barn med tydliga funktionsnedsättningar på just dessa boenden. Det kunde vi också följa i medierna under hösten och vintern, och det var bakgrunden till min interpellation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De barn som rekryteras är ofta blyga, introverta och i stort behov av stöd, vilket gör dem extra sårbara för manipulation. Gängen använder otroligt sofistikerade metoder såsom långvarig påverkan via sociala medier och hot om ekonomisk skuld för att tvinga dessa barn och ungdomar att utföra grova våldsbrott. Det är en skrämmande utveckling som vi måste ta på största allvar.
Problemet förvärras av att barnen ofta saknar tillräckligt stöd i skolan och fritidsverksamheterna och att tidiga insatser från samhället uteblir. Det skapar en ond cirkel där de mest utsatta barnen i vårt samhälle hamnar i kläm och utnyttjas av kriminella krafter.
Fru talman! Fritiden spelar en avgörande roll för att förebygga utanförskap och kriminalitet. Efter att jag hade skickat in min interpellation hade jag förmånen att bli kontaktad av organisationen Passalen, som arbetar med att inkludera barn och unga med funktionsnedsättningar i fritidsverksamheter. De jobbar med att ge sådant stöd direkt i kommunerna. De lyfter fram en allvarlig brist, nämligen att barn inte får tillräckligt stöd. Kommunerna skär ned på resurser, det saknas kunskap om dessa barns behov och möjligheterna till meningsfull fritid minskar. När stöd och framför allt sammanhang saknas för de här barnen ökar risken för isolering och därmed också för rekrytering till gängen.
Samtidigt ser vi hur barn och unga utsätts för ökande våldskonsumtion på nätet. Grova våldsbrott sprids i sociala medier, och normaliseringen av våld påverkar deras syn på vad som är rätt och fel. Studier visar att en hög exponering för våld ökar risken för både deltagande i brott och apati inför våldets konsekvenser.
Att stoppa rekryteringen av barn från LSS-boenden handlar inte bara om att vi måste vara hårda mot gängen. Det handlar också om att stärka skyddsfaktorerna. Vi måste satsa på inkluderande fritidsverksamheter, utbilda personal och bryta våldskulturen på nätet. Det kräver samordning mellan rättsväsen, skola, fritidsverksamhet och socialtjänst men också ett tydligt ledarskap från politiken. Vi kan inte vänta. Rapporter visar att detta sker här och nu.
Fru talman! Min fråga, utifrån den utveckling vi ser, är hur justitieministern avser att säkerställa att det förebyggande arbetet mot rekrytering - även i skola och fritidsverksamhet och när det gäller skydd mot digital påverkan - inte hamnar mellan stolarna när det handlar om just den här gruppen barn och unga. Det behöver prioriteras i regeringens strategi.
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att diskutera denna väldigt viktiga fråga!
Det framgår av frågan, och det lyfts fram av personer som är insatta i det här ämnet, att det är viktigt att ha med sig att det inte är funktionsnedsättningen i sig som utgör den stora risken. Det handlar i stället om den utsatthet som kan bli följd av en funktionsnedsättning i relation till samhället och om brister i det omgivande samhällets stöd till de här barnen. Det skapar sårbarheter som andra med destruktiva syften kan utnyttja.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mycket av den verktygslåda som jag ansvarar för tar sikte på barn över 15 år, även om vi nu gör en rad olika reformer ägnade att öka rättsväsendets effektivitet längre ned i åldrarna. Det finns en insikt om att man inte kan börja jobba med dessa barn när de är 15 år utan att man måste börja mycket tidigare för att skapa skydd runt dem. Det handlar om förskola, barnhälsovård, skolgång och inte minst att jobba med föräldrarna och bygga förtroende. Den typen av åtgärder ligger till grund för att man sedan ska kunna sätta in det stöd som barnet behöver.
Även om lejonparten av arbetet kanske ligger på andra än just Justitiedepartementet råder ingen tvekan om att alla delar av samhället måste bidra i olika faser av ett barns utveckling för att skydda dem mot den här typen av kriminella aktörer. Jag ska peka på de delar som jag tycker är viktiga att betona.
Regeringens samlade strategi handlar om social prevention. Barriärer mot brott är en förebyggande strategi, och den betonar betydelsen av social prevention. Även om strategin har tagits fram med Justitiedepartementet som motor har det förstås skett i brett samspel med andra aktörer i samhället på bland annat socialpolitikens och utbildningspolitikens områden. Syftet är att skapa gemensamt fokus och en gemensam ansats när det gäller att förebygga att barn och unga dras in i brottslighet. Det handlar inte minst om barn som är utsatta av de skäl som vi nu talar om.
Låt mig också avsluta den här delen av diskussionen med att lyfta fram en reform som ligger på riksdagens bord, som om allt går vägen träder i kraft den 1 maj. Det är den stora och breda reform som tar sikte på att riva ned sekretesshinder mellan skola, socialtjänst, polis och så vidare. Den är helt avgörande, för när man kommer ned till utsattheten och vikten av att olika aktörer kan samverka för att skydda barn som på olika sätt är sårbara eller befinner sig i riskzonen är informationsdelning mellan olika aktörer A och O. Att vi nu äntligen får en sådan stor och bred reform på plats kommer att vara betydelsefullt för många, inte minst för de barn som vi talar om i dag.
Anf. 20 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Justitieministern har i sitt svar betonat regeringens övergripande strategi för att bekämpa kriminalitet, med fokus på att slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Dessa insatser är självklart viktiga och nödvändiga för att vi ska stoppa bland annat nyrekryteringen. Men när jag har haft kontakt med Passalen och kommuner har de framfört att det saknas en djupare analys av denna nya typ av rekrytering.
Vi är medvetna om att det har funnits en nyrekrytering av barn och unga under alldeles för lång tid, men otroligt många vittnesmål kom i höstas efter att rapporten från Brå presenterats. Även individers vittnesmål om att de blivit rekryterade började nå ut i medierna. Man hade inte sett detta slags rekrytering komma. Det här var en ny rekryteringsbas.
Som ministern nämner är det inte funktionsnedsättningen i sig som är problematiken, utan snarare att det kanske saknas ett konsekvenstänk och att man ofta är väldigt isolerad och ensam. Det gör att man är väldigt lättmanipulerad och blir lätt att påverka. Konkreta åtgärder riktade till dessa barn och unga är alltså otroligt viktiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern nämner vidare att man tillsätter flera utredningar som syftar till att reformera den sociala barn- och ungdomsvården samt ger ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet och totalförsvaret om att öka kunskapen om kriminella nätverk och om hur rekryteringen av barn och unga ser ut i digitala miljöer. Det här är otroligt viktigt.
Ministern nämner också sekretesshindren. Jag tror att alla partier under alldeles för lång tid har känt att det är något vi behöver ta oss över. Självfallet måste kommuner, myndigheter, skolor och socialtjänst kunna prata med varandra för att stoppa rekryteringen.
Vissa av dessa förslag missar dock just den här speciella gruppen barn och unga. Det är egentligen själva anledningen till min interpellation. Jag ville lyfta fram för regeringen och ministern hur viktigt det är att ha fokus på denna nya rekrytering som sker.
Vi behöver riktade insatser för att utbilda personalen på LSS-boenden. Vi behöver också identifiera de tecken på rekrytering som finns men som vi alldeles för många gånger missar. Vi måste också stärka samarbetet mellan boenden, skolan, socialtjänsten och polisen för att tidigt upptäcka och förhindra att dessa barn dras in i kriminalitet.
Sammanfattningsvis efterlyser jag en mer detaljerad och målgruppsanpassad strategi från ministern och regeringen för att skydda barn på LSS-boenden från att rekryteras av kriminella nätverk. Det räcker inte med generella åtgärder; vi behöver vissa specifika, riktade insatser som tar hänsyn till dessa barns unika behov och sårbarheter.
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Först vill jag säga att de generella strategigreppen, som i och för sig handlar om brottsprevention, naturligtvis inte är begränsade till vissa grupper. De saknar heller inte förmåga att fånga nya fenomen som uppträder efter hand. Vi har sett hur de kriminella nätverkens rekrytering har förändrats och utvecklats över tid i många fler avseenden än vad gäller just denna utsatta grupp av barn och unga. Därför är nyckeln i en väl fungerande, effektiv strategi på området att ta höjd för att de insatser som vi nu riktar mot den organiserade brottsligheten naturligtvis kommer att resultera i att den omgrupperar och hittar andra sätt att arbeta.
Det har dock den övergripande socialpreventiva strategin för brottsförebyggande insatser tagit höjd för. Detta går inte på något sätt emot det som Anna Wallentheim efterfrågar, det vill säga fördjupad kunskap om och riktade insatser till de barn och unga som vi talar om här. Jag tar fasta på att detta arbete pågår och att det görs i rätt hög fart och i lite olika täter.
Problemet har mycket riktigt uppmärksammats både från polisens håll och från Brottsförebyggande rådet, som Anna Wallentheim nämner. Även Ivo har uppmärksammat frågan. I mars, med andra ord i närtid, kan vi se fram emot en rapport från Myndigheten för delaktighet. I den sammanställer man kunskap om kopplingarna mellan funktionsnedsättning och tidig rekrytering till kriminella nätverk. Man kommer också att lämna rekommendationer om hur problemet på olika sätt ska angripas. Detta är ett underlag som många har anledning att se fram emot.
Även om inte myndigheten i sig eller kanske merparten av de rekommendationer som kommer att läggas fram träffar Justitiedepartementets område - det sagt utan att egentligen veta - kommer vi att ta del av rapporten med mycket stort intresse och bidra till att helheten från samhällets sida blir stark och effektiv i förhållande till dessa barn och ungdomar och deras sårbarheter och till att vi från rättsväsendets sida gör vår del i arbetet.
Anf. 22 Anna Wallentheim (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill till att börja med tacka justitieministern för de svar som jag har fått i dag. Ministern är nog medveten om att vi socialdemokrater många gånger har riktat vår största kritik mot regeringen när det gäller just arbetet mot rekrytering och med det förebyggande och att man missar dessa delar. Ofta är man beredd att ta till väldigt repressiva åtgärder för att skruva åt och komma åt gängen och den ökade brottsligheten.
Många av de åtgärder som har lyfts upp i dag har haft fokus på det förebyggande arbetet, på hur vi kan öka kunskaperna om hur barn och unga rekryteras och på de digitala miljöerna men också på arbetet inom skolan och föräldraansvaret. Jag tror att det är viktigt för att vi ska komma framåt i frågan.
I tidigare debatter med justitieministern har jag nämnt hur viktigt det är att vi stänger kranen till nyrekryteringen och inte bara öser vatten ur badkaret för att få stopp på det här. Genom fokus på nyrekryteringen kan vi få ned den grova brottslighet som vi ser i samhället.
I dag har vi haft möjlighet att diskutera en av de enligt mig mest akuta frågorna för barns och ungas säkerhet, nämligen hur vi stoppar rekryteringen till kriminella nätverk. Vi har också haft fokus på hur man rekryterar från LSS-boenden. Det handlar om barn och unga med omfattande vårdbehov och som ofta saknar starka sociala nätverk och därför blir extra sårbara i dagens samhälle och för gängens påverkan.
Justitieministern lyfter fram breda åtgärder för att stoppa rekryteringen av unga, och även om vi har pratat om generella åtgärder hoppas jag att dessa barn inte ännu en gång faller mellan stolarna. De signaler som jag nästan alltid får från socialtjänsten, Passalen och kommunerna är att det här handlar om barn som alltid riskerar att falla mellan stolarna eftersom ingen är riktigt beredd att ta ansvar för dem. Jag hoppas att ministern tar med sig detta i regeringens fortsatta arbete.
Vi måste inse vikten av att satsa på det förebyggande arbetet, såsom fritidsverksamhet, social inkludering och skola. Ibland kan det saknas resurser, och jag tror att vi är i behov av mer pengar till välfärden. Med dessa ord tackar jag för debatten.
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig till att börja med kvittera att Socialdemokraterna mycket riktigt brukar hävda att brottsprevention är regeringens blinda fläck. Då brukar jag svara på ett sätt som jag väl får göra även i dag: Dessvärre har vi inte oerhört mycket att lära av Socialdemokraterna i denna del. De barn som i dag är 12, 13, 14 eller 15 år gamla var 2, 3, 4 eller 5 år gamla när Socialdemokraterna tillträdde regeringsmakten.
Kanske blixtbelyses det i just den fråga som vi nu diskuterar. De som kan dessa frågor betonar ju att det egentligen är för sent att göra insatser när barnen är 15 år och att det handlar om att jobba just mycket tidigt, från förskoleålder, under skolåldern och så vidare. Vi får väl konstatera att de 14, 15- och 16-åringar med funktionsnedsättningar som i dag är sårbara för gängens rekrytering är det i hög grad på grund av insatser som inte gjordes för 10, 12 eller 13 år sedan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill med det sagt ändå understryka vikten av att frågorna lyfts upp. Jag kan för egen del inte komma undan mitt ansvar där jag står, och jag tror att jag och många andra har möjlighet att påverka situationen.
Jag tycker att det är viktigt med ett brett socialpreventivt grepp runt det brottsförebyggande arbete som inkluderar barn och unga som av olika skäl är sårbara. Jag är glad över att vi har fattat beslut om en strategi som kan rikta samhällets samlade resurser åt ett och samma håll i fråga om brottsprevention. Det krävs reformer och omtag på det området som är minst lika omfattande som de som nu sker på rättspolitikens område.
Jag välkomnar att flera myndigheter, som Ivo och Brå som har lyfts upp här, har pekat på problemet och att vi snart - inom någon månad, om jag har förstått saken rätt - ska ha ett ordentligt kunskapsunderlag från en annan myndighet om just denna grupp, med rekommendationer som förhoppningsvis kan vägleda oss och göra att våra insatser för att skydda de här barnen framåt kan bli väldigt mycket bättre än hittills.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.