Regleringen av fjärrvärmemarknaden
Interpellation 2024/25:136 av Joakim Sandell (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-22
- Överlämnad
- 2024-10-23
- Anmäld
- 2024-10-24
- Sista svarsdatum
- 2024-11-14
- Svarsdatum
- 2024-11-19
- Besvarad
- 2024-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Konkurrensverket har utrett E.ON för missbruk av dominerande ställning efter anmälan av fastighetsägare i Malmö. I början av maj meddelade emellertid Konkurrensverket att det lägger ned utredningen, samtidigt som myndigheten återigen påtalar behovet av reglering. Enligt Nils Holgersson-undersökningen hade tre av tio svenska kommuner privata ägare av fjärrvärmenät 2023, vilket visar att samhällets kontroll är försvagad.
För att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser rekommenderar Konkurrensverket att regeringen utreder behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden. Konkurrensverkets rekommendation till regeringen bygger på att det i normalfallet inte är möjligt att åstadkomma en fungerande konkurrens genom att enbart förlita sig på en konkurrensrättslig förbudsreglering på en marknad som kännetecknas av ett naturligt monopol, skriver myndigheten i sitt pressmeddelande daterat den 3 maj 2024.
Samtidigt pågår den av regeringen tillsatta utredningen i Energimarknadsinspektionens (EI) regi, men av en artikel i Tidningen Energi framgår att myndighetens fokus inte är att reglera. I stället läggs stor vikt vid information, transparens och förhandling, bland annat genom att se över funktioner som Fjärrvärmenämnden och Prisdialogen. Det är då värt att nämna att Sveriges Allmännytta är kritiskt till hur Fjärrvärmenämnden fungerar samt att Prisdialogen i dag enbart omfattar ett fåtal privata nät och nätägare, vilket gör det tydligt att dessa funktioner har svårt att ge kunderna skydd mot monopolmissbruk.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Ministern har tidigare varit tydlig med att hon inte är främmande för att driva frågan om en reglering av fjärrvärmemonopolen – är detta fortfarande ministerns uppfattning?
- Om så är fallet, avser ministern då förse EI med ett ännu tydligare uppdrag, för att säkerställa att myndigheten inte främst fokuserar på information och transparens?
- Avser ministern att påskynda EI:s uppdrag, med tanke på att priserna fortsätter att stiga i mycket snabbare takt än inflationen?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:136
Webb-tv: Regleringen av fjärrvärmemarknaden
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:32
- Protokoll 2024/25:32 Tisdagen den 19 novemberProtokoll 2024/25:32 Svar på interpellation 2024/25:136 om regleringen av fjärrvärmemarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 12 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! har frågat mig om jag fortfarande inte är främmande för att driva frågan om en reglering av fjärrvärmemonopolen och om jag, om så är fallet, avser att förse Energimarknadsinspektionen med ett ännu tydligare uppdrag för att säkerställa att myndigheten inte främst fokuserar på information och transparens. Joakim Sandell har också frågat mig om jag avser att påskynda Energimarknadsinspektionens uppdrag med tanke på att priserna fortsätter att stiga i mycket snabbare takt än inflationen.
Efter utvecklingen på fjärrvärmemarknaden förra vintern gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera Fjärrvärmenämndens funktion (ER 2024:19). Energimyndigheten analyserar bland annat prishöjningarna på biobränsle i relation till prishöjningarna på fjärrvärme, som är av betydelse för att avgöra om fjärrvärmeföretag ägnar sig åt oskälig prissättning genom att utnyttja sin marknadsdominans.
Energimyndighetens analys tydliggör att fjärrvärmeföretagen, som tidigare haft prishöjningar på runt 2 procent per år, plötsligt 2023 tvingades höja fjärrvärmepriserna för att få täckning för de kraftigt höjda marknadspriser på biobränsle som är en konsekvens av Rysslands krig i Ukraina. Analysen visar också att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar för att inte förlora kunder. Biobränsle står för cirka 65 procent av fjärrvärmens bränslen, vilket alltså betyder att prishöjningar på biobränsle slår igenom stort för fjärrvärmebranschen och dess kunder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller konkurrenssituationen på uppvärmningsmarknaden visar Energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi att även om inte alla kunder har möjlighet att byta till en värmepump är det mer press på fjärrvärmen framåt år 2030 än på värmepumparna. Med andra ord ökar värmepumparnas konkurrenskraft, allt annat lika, vilket bör ha en dämpande effekt på utvecklingen av fjärrvärmepriserna.
Prisdialogen, som omfattar 73 procent av alla fjärrvärmeleveranser, bidrar också till att stärka kundens ställning och har även uteslutit medlemmar som inte kunnat motivera sina prishöjningar på ett transparent sätt.
När det gäller frågan om en eventuell reglering av fjärrvärmepriserna har den utretts tidigare av Energimarknadsinspektionen och avslagits bland annat med motiveringen att en prisreglering skulle leda till stigande priser på fjärrvärme.
Att införa prisreglering av dansk modell, som Joakim Sandell föreslår i Sydsvenskan den 28 oktober, skulle sannolikt inte heller leda till lägre priser eftersom Danmark haft en jämförbar prisutveckling med Sverige som en konsekvens av omvärldsläget. Inte heller kundsidan - bland annat Fastighetsägarna, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta - har uttryckt en vilja att prisreglera fjärrvärmen, då det kan motverka sitt syfte och i stället verka prisdrivande.
Mot denna bakgrund är det viktigt att inte förhasta sig utan invänta redovisningen av det uppdrag som Energimarknadsinspektionen har att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Uppdraget omfattar att brett analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns för fjärrvärmeföretag och kunder, bland annat Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden, liksom att analysera och utvärdera alternativ till de nuvarande lösningarna för kundskydd.
Energimarknadsinspektionen ska senast den 26 februari 2025 - det är alltså inte så många månader kvar - redovisa uppdragets första del, som ska fokusera på kundernas rättigheter samt åtgärder för att stärka kunderna i en förhandlingssituation. Slutredovisningen ska lämnas senast den 12 december 2025.
Det är först när vi sett över vilka fler verktyg vi kan använda som det kan bli aktuellt att prata om en reglering av fjärrvärmepriserna. Men jag står fast vid mitt ord - det är alltså inte uteslutet. Skulle det till exempel vara så att biobränslepriserna sjunker men fjärrvärmepriserna fortsätter att stiga är jag inte främmande för att se över den möjligheten.
Avslutningsvis vill jag betona att jag avser att följa prisutvecklingen på fjärrvärme noggrant, liksom utvecklingen på biobränslemarknaderna. Fjärrvärmen är viktig för dagens och framtidens energiförsörjning. Fjärrvärmens potential att bidra till elektrifieringen bör tas till vara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kunderna hålls nere.
Anf. 13 Joakim Sandell (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret på interpellationen!
Vi har haft debatter tidigare om fjärrvärme och prisökningstakten på fjärrvärme. Men när jag hör svaret och ibland när jag läser inlägg från Energiföretagen kommer jag att tänka på statyn av Karl XII i Kungsträdgården, pekande mot öster. Den förklaring man oftast får till prisökningstakten är ju att den beror på prisökningen på biobränsle, och det är korrekt att biobränslepriset har stigit efter den ryska invasionen av Ukraina. Men det finns också andra bolag, och det kan finnas andra förklaringar.
Av de 15 kommunerna med högst pris är det 11 som har samma bolag. Av de 30 med de högsta fjärrvärmepriserna är det 22 som har ett och samma bolag. Det är Solör Bioenergi. När man läser intervjuer med deras vd får man förklaringen till att de höjt priserna under de här åren - att biobränslepriserna har ökat med 70-100 procent. Men tittar man på hur Solör Bioenergi har byggt sin verksamhet ser man att deras långfristiga skulder de senaste två åren har ökat från 6,9 miljarder till 16,1 miljarder.
Sven Melanders Helge sa att man måste tänka på procenten. Man jag tänker också på den procentuella utvecklingen för det företagets räntekostnader med tanke på vad som har hänt med räntorna det senaste året. Det är inte omöjligt att tänka att det inte är biobränslekostnaden som ska täckas utan att det snarare är affärsmodellen. Man har belånat sig mer och mer för att tjäna mer och mer, och sedan har inte affärsmodellen klarat av de högre räntorna. Vi har liknande exempel från fastighetsbranschen. SBB är ett av de exempel som brukar nämnas i det sammanhanget. Affärsmodellen och priset för räntor, som man då har valt själv, kommer aldrig fram i förklaringsmodellerna till att priserna har ökat.
Det finns en annan del som jag ställer mig lite frågande till. Jag kommer från Malmö. Solör Bioenergi är inte aktivt i Malmö, men där har vi Eon. Det är som statsrådet säger i runda slängar 60-65 procent av branschen som använder biobränsle, men de övriga använder oftast avfall. Av någon lustig anledning är avtalen mellan Sysav och Eon sekretessbelagda när det gäller prisökningstakten på avfall. Men om prisökningstakten hade varit lika hög på avfall som på biobränsle hade det nog stått i tidningen. Vi kan göra antagandet att prisökningen på avfall inte har varit lika stor. Ändå tar man ut de ökade marginalerna.
Jag skulle vilja ha statsrådets syn på det här med affärsmodeller som bygger på ökad belåning, också för oss i Malmö som är kunder hos ett fjärrvärmebolag som bränner sopor och därmed inte kan hänvisa till kriget i Ryssland när det gäller prisutvecklingen.
Anf. 14 Isak From (S)
Herr talman! Tack till Joakim Sandell för en viktig interpellation och till energi- och näringsministern för svaret!
Jag begärde ordet utifrån att jag tänker att det behöver komma till en liten komplettering av svaret. Det är korrekt att biobränslepriserna har höjts av Rysslands krig i Ukraina. Det har påverkat hela Europa. Men vad som också är korrekt är att sedan den här regeringen tillträdde har priset för biobränsle på svensk skogsråvara höjts kraftigt, till viss del eftersom en import från Ryssland inte är möjlig men också utifrån att restriktioner har införts så att det inte går att bruka skogen på samma sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska påminna talmannen och lyssnarna om ett uppmärksammat brev som skrevs av dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson inför valet. Han är nu statsminister. Han lovade att vi skogsägare - jag är också skogsägare - ska få bestämma över vår skog och att mer skog ska brukas. Nu brukas mindre skog. Han lovade att bara den som är berörd ska kunna påverka beslut om skog. Just nu är det så att hackspettarna och tjädrarna och olika intresseorganisationer på olika sätt påverkar det svenska skogsbruket.
Sverige ska stå upp för skogen i EU. Det menar jag nog att man gör, och det finns nog en stor politisk enighet om att vi bör göra det. Men implementeringen i Sverige går det lite sämre med.
Svaret bör kompletteras med att vi skogsägare faktiskt får mer betalt nu, vilket är positivt - det är något som vi inte lyckades med. Men det innebär också att fjärrvärmepriserna stiger i ganska stor omfattning, vilket drabbar kunderna, energiförsörjningen och vanliga människors hushållsekonomi. Man bör alltså lägga till att avverkningen och tillgången på svensk biomassa har sjunkit sedan den här regeringen tillträdde.
Anf. 15 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Jag hoppas att ledamoten Joakim Sandell noterar att jag försöker följa vad han skriver i olika sammanhang. Jag tycker att vi hade en väldigt nyttig interpellationsdebatt senast, som - vilket jag var öppen mot lyssnarna med - satte denna fråga på kartan även för min del. Som jag redogjorde för i mitt inledande interpellationssvar, herr talman, har vi också fattat en hel del beslut utifrån detta.
Som energiminister ska jag fatta beslut som rör helheten, och jag har därför svårt att dra tvärsäkra slutsatser som gör att jag kan landa i hur vi ska ändra systemet, utifrån det vi har vid handen nu. Jag noterar att jag nu, utöver de frågor som fanns i själva interpellationen, herr talman, får frågor om min syn på affärsmodeller som bygger på ökad belåning och om bränslen för vilka en prisökning inte omedelbart kan härledas till kriget.
Det är klart att detta är svårt att uttala sig om ifall det dessutom är sekretessbelagt. Detta är en sådan fråga som jag gärna tar med mig när jag säger att vi följer detta noggrant, vilket vi de facto gör. Detta är specificerade frågor som jag kommer att ta med mig men som jag inte, av förklarliga skäl, är beredd att göra en analys av ad hoc, för det har jag inte underlag för. Vi kan ha en fortsatt dialog kring detta.
Jag vill också passa på att säga att fjärrvärmen är otroligt viktig för effekten här i landet. Många känner inte till vilken stor påverkan den har på Sveriges effektbalans eftersom den bidrar med just mer effekt. Den hjälper oss med det system vi har i dag, som har väldigt mycket el men gör det svårt att konsumera mer i dag än för tio år sedan. Detta diskuterades i en tidigare interpellationsdebatt här i dag. Skulle mer fjärrvärme försvinna ur systemet kommer effektobalansen att märkas ännu mycket mer.
Det är detta som är det fina med baskraft eller kraftslag som levererar de egenskaper som fjärrvärmen levererar in i systemet: Det blir möjligt att koppla på ännu mer vindkraft. Det blir möjligt för systemet att hantera ännu mer solkraft när vi har mycket fjärrvärme, vattenkraft eller kärnkraft i systemet. Det handlar alltså inte om att värna själva teknikslagen, utan det är de egenskaper de står för som gör att vi kan släppa på den vindkraft som vi har möjlighet att få tillgång till på kort och medellång sikt och som vi har behov av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill alltså lyfta fram detta som en särskild fördel med fjärrvärmen. Det är också därför det är så problematiskt att det för något som är ett naturligt monopol, där kunderna inte bara kan välja något annat ad hoc, finns frågetecken kring om prissättningen är skälig.
Vi får som sagt en delredovisning i februari nästa år, och jag ser fram emot att ta del av den.
Anf. 16 Joakim Sandell (S)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Anledningen till att jag lyfte dessa två exempel är att de enligt mitt sätt att se det visar att man inte bara kan skylla prisökningstakten på ökningstakten för biobränsle.
Vi har båda använt ganska hårda ord i medierna. Statsrådet sa vid något av det tidigare debattillfällena att det var något ruttet i branschen, och jag använde väl en liknelse om att det räcker med ett ruttet äpple för att hela korgen ska få bekymmer. Det är detta jag har lyft när det handlar om att vidga uppdraget för att komma till rätta med de bekymmer som vi, i mitt tycke, kan se på fjärrvärmemarknaden.
Det handlar om inte annat om att öka transparensen. I uppdraget ligger att titta på ränteökningstakten, vilka kostnaderna är och hur mycket man vältrar över på kund, men också på skillnaden i pris mellan att använda avfall respektive biobränsle. Företagen på marknaden resonerar så att de sätter samma pris på hela marknaden, oavsett om kundens fjärrvärme kommer från biobränsle eller från just avfall. Man kan också ha ett resonemang kring rättvisan i detta.
Sedan finns det andra delar som jag också tycker att man skulle kunna titta på, kopplat till reglering. Visst, jag nämner det danska exemplet i debattartikeln, men jag skriver faktiskt "på ett liknande sätt". På ett liknande sätt betyder ju de facto inte likadant.
Det finns exempel på hur fastighetsägare blir fastlåsta i fjärrvärmesystemet. Jag har tidigare nämnt exempel på hur fastighetsägare i Malmö har tittat på möjligheten att använda bergvärme. Detta är inte gångbart överallt i Malmö; hela grunden är inte byggd på berg, så att säga. Fjärrvärmebolaget i Malmö hanterar då prissättningen på följande sätt. Kan man inte täcka 100 procent av sitt värmebehov med det nya ökar priset på det sista. Kan man täcka värmebehovet till 80 eller 90 procent med till exempel ny bergvärme blir priset inte detsamma på de sista 10 procenten, utan företagen höjer då priset på fjärrvärme.
Då kan man ställa sig frågan hur många av oss privatkunder som hade satt solpaneler på taket om vi hade fått betala mer för den el som vi sedan ändå behöver när vi går in i mörkare tider. Denna typ av prissättningsbeteende skulle man, menar jag, kunna ge ett utökat uppdrag att titta på.
Anf. 17 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Jag har förstått att olika statsråd har lite olika strategier. En del pratar på och passar på att nämna en massa andra saker som regeringen gör. Jag tänkte inte göra det. Andra väljer att hålla sina inlägg väldigt korta. Min tanke är att detta ska tjäna syftet så väl det bara går.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag och mina kollegor har noterat ytterligare följdfrågor. Som jag ser det har Energimarknadsinspektionen fått ett väldigt brett uppdrag att titta på just hur vi kan stärka kundskyddet på fjärrvärmemarknaden. Det är ett brett uppdrag som går ut på att analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns men också se över om det finns skäl att säga att vi har en oskälig prisutveckling. Jag väntar nu på att få deras underlag för att kunna dra skarpare slutsatser.
Jag vidhåller det jag har sagt tidigare: Det är väldigt svårt för många att få detta att gå ihop. Många kunder upplever en stor osäkerhet kring grunden för prissättningen och kring utvecklingen. Här har vi en skyldighet med något som är ett naturligt monopol att se till att förtroendet är högt och att åtgärda transparensproblem.
Både frågan om prissättningsbeteenden och frågan om prisökningar som är relaterade till annat än biobränsle, som är lätt att peka på och dessutom utgör en majoritet av grunden för fjärrvärme, är något vi tar med oss. Vi har ju kontinuerlig dialog med våra myndigheter i stående myndighetsdialoger, men vi kan också ha ytterligare dialog för att säkerställa samsyn på uppdrag alternativt behovet av kompletterande uppdrag. Utifrån det kommer jag också att ta detta vidare inom ramen för det uppdrag jag har.
Anf. 18 Joakim Sandell (S)
Herr talman! Jag ämnar också följa arbetet, och det ska bli intressant att se vad den första rapporten i februari kommer med. Därefter är det inte helt omöjligt att vi kommer att ha ytterligare debatter.
Med det tackar jag statsrådet.
Anf. 19 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Herr talman! Därmed finner jag det lämpligt att även jag tackar.
Låt mig bara göra ett tillägg. Jag känner mig tämligen säker på att Joakim Sandell och jag delar synen att det är bra att vi får ett ordentligt underlag. Det är helt nödvändigt, annars är det inte rimligt att fatta beslut. Problemet är att det tar tid, och hushållen står med kostnaderna under tiden och just nu med en uppenbar osäkerhet. Därför är jag glad över att vi får deluppdraget redan i februari, för sedan dröjer det ända till december, när vi är på väg in i nästa vintersäsong, innan vi får ta del av helheten. Därmed är det också vettigt att vi för en diskussion efter första deluppdraget, om det finns skarpare slutsatser att dra. Då är det i sådana fall lite bråttom i och med att tiden går för hushållen.
Med det tackar jag för ännu en god interpellationsdebatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.