Regler för ideellt arbete på landsbygden

Interpellation 2025/26:495 av Lars Isacsson (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

I många bygdegårdar, hembygdsgårdar, scoutstugor och idrottsanläggningar runt om i Sverige säljs kaffe, korv och hembakat för att få ekonomin att gå ihop. Det handlar inte om stora kommersiella verksamheter utan om ideella krafter som försöker hålla liv i lokala mötesplatser och föreningsliv.

Nu växer oron i många delar av landet över att regelverk och tolkningar kring livsmedelshantering blivit allt hårdare och mindre proportionerliga. Det finns exempel där föreningar ställts inför mycket stora investeringskrav för att få fortsätta servera kaffe och enklare förtäring vid ett begränsat antal tillfällen per år.

Tidigare har vägledningar från Livsmedelsverket öppnat för att små verksamheter med låg risk och begränsad omfattning kunnat bedrivas utan omfattande krav. Nu upplever många föreningar att bedömningarna blivit betydligt strängare, oavsett verksamhetens omfattning och risknivå.

För många föreningar är just försäljningen av kaffe, korv och fika avgörande för att finansiera verksamheten. När kostnader och administration ökar riskerar konsekvensen att bli att verksamheter läggs ned och att viktiga mötesplatser på landsbygden försvinner.

Det handlar ytterst om vilken syn staten har på det ideella engagemanget. Sverige ska självklart ha hög livsmedelssäkerhet, men regelverken måste också vara rimliga, proportionerliga och anpassade efter verkligheten i civilsamhället.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

1. Avser ministern och regeringen att verka för ett mer proportionerligt regelverk för ideella föreningar och småskalig servering med låg risk?
2. Har ministern analyserat vilka konsekvenser nuvarande regler och tillämpningar får för föreningsliv och mötesplatser på landsbygden?
3. Är ministern beredd att verka för undantag eller förenklade regler för ideell verksamhet med begränsad omfattning och låg risk?