Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på vindel

Interpellation 2011/12:8 av Holm, Jens (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-09-16
Anmäld
2011-09-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2011-09-30
Svar fördröjt anmält
2011-10-03
Besvarad
2011-11-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 september

Interpellation

2011/12:8 Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på vindel

av Jens Holm (V)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Vänsterpartiet ser potentialen hos den svenska solenergibranschen och vill att det ska tas fram planeringsmål för solenergin, både för solvärme och för solel. Vi vill att Energimyndigheten ges i uppdrag att föreslå planeringsmål för solenergin och ge förslag på åtgärder för att nå målen. Detta föreslog vi hösten 2010 i riksdagen (motion 2010/11:N369 Förnybar energi), men man röstade tyvärr nej till förslaget den 30 november 2010 (bet. 2010/11:NU3 Utgiftsområde 21 Energi). Vi vill också öka anslagen för solvärme och solenergi. Vi vill underlätta för produktion av egen el genom att införa så kallad nettodebitering med kvartalsvis avräkning.

Inför valet 2010 lovade de borgerliga partierna i sitt valmanifest ytterligare satsningar på den viktiga solenergin, som tillhörde ett av de ”skarpa förslag” som presenterades. Så här skrev man: ”Ytterligare insatser görs för att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme.” (Jobbmanifestet, s. 37) I år har staten ett stöd på 25 miljoner kronor till utbyggnaden av solvärme, men nu finns det en risk att regeringen går emot Energimyndighetens förslag och helt slopar stödet från årsskiftet. I ett skriftligt svar (2010/11: 673) till mig meddelar närings- och energiminister Maud Olofsson att ”stödet för solvärme kommer att fasas ut då de senaste årens utveckling avseende kostnaderna för inköp och installation innebär att tekniken börjar bli konkurrenskraftig”. Det innebär att endast två år efter vallöftet om ökade stöd kan det löftet nu brytas. Vad som kommer att ske med de riktade stöden till solelen är också oklart.

Ett smidigt sätt att se till att andelen solel ökar är att underlätta för nettodebitering med kvartalsvis avräkning. Då kan hushåll, föreningar och småföretag leverera sin egen producerade el direkt ut på nätet. Därför var det en besvikelse när regeringen i somras aviserade att frågan återigen ska utredas. Hur elabonnenterna ska kunna sälja ett eventuellt överskott på nätet har ju utretts mängder av gånger. Redan 2007 gav regeringen KTH-professorn Lennart Söder i uppdrag att bland annat titta på frågan. Ett år senare publicerade han Nätanslutningsutredningens utvärdering och flera konkreta förslag för hur detta skulle kunna göras. Men ingenting hände avseende nettodebiteringen. Vidare har Maud Olofsson låtit Energimarknadsinspektionen utreda saken. I fjol kom de med sitt förslag.

Vi rödgröna har lagt fram konkreta förslag för nettodebitering med kvartalsvis avräkning, men frågan har röstats ned av de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna.

I andra länder växer solenergin så att det knakar. Solel stod för hela 22 procent av all ny elinstallation i EU-länderna under 2010. Det är väsentligt mer än kolkraft, kärnkraft, oljekraft och vattenkraft sammantaget, enligt den europeiska vindkraftorganisationen Ewea. Men i Sverige är användningen av solceller mycket blygsam, främst beroende på avsaknaden av ett långsiktigt stödsystem.

En annan fråga som är viktig för den förnybara energin och inte minst för det folkliga stödet för densamma är människors möjligheter att bli andelsägare i vindkraftskooperativ. Sedan några år tillbaka finns det så kallad uttagsbeskattning för kooperativt ägd vindkraft. Det är ett stort hinder både för utbyggnaden av förnybar energi och för att bygga upp förtroendet för det förnybara. Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att regeringen ska lösa frågan, så att de som investerar i andelar i vindkraft inte ska drabbas. Exempelvis hade jag den 12 april i år en interpellationsdebatt med miljöminister Andreas Carlgren, men inga konkreta besked avlämnades då.

I SVT:s Aktuellt den 29 augusti lämnade däremot Maud Olofsson ett klart besked. Problemet med uttagsskatt mot vindkraftskooperativen ska lösas, enligt ministern. Så här sade Maud Olofsson till Aktuellt: ”Vi måste göra en översyn av beskattningen så att den blir likvärdig, och det kommer vi att göra i regeringen och se till att det blir det.”

Jag har frågat ministern om när denna översyn ska göras. Olofsson svarade då inte på min fråga utan lät finansminister Anders Borg göra detta. Borg svarade mig i ett skriftligt svar (2010/11: 666) den 13 september att ”reglerna om uttagsbeskattning är ändamålsenliga och att jag inte avser att ta några initiativ i frågan”. Anders Borg nämner inget om någon översyn, trots att det var just det jag frågade om. Min fråga kvarstår därför.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och energiminister Maud Olofsson:

Vad avser ministern att göra för att leva upp till regeringens vallöfte om ”ytterligare insatser” för solvärme?

Vilka insatser avser ministern att göra för solelen?

När avser ministern att lägga fram ett fungerande förslag om nettodebitering?

Kommer ministern att ta initiativ till en översyn av uttagsskatten, som hon lovade i Aktuellt den 29 augusti?

Debatt

(12 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:8, Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på vindel

Interpellationsdebatt 2011/12:8

Webb-tv: Regeringens vallöfte om solvärme och solel samt översyn av uttagsskatten på vindel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anna-Karin Hatt (C)
Anf. 119 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Jens Holm har frågat närings- och energiminister Maud Olofsson vad hon avser att göra för att leva upp till regeringens vallöfte om ytterligare insatser för solvärme, vilka insatser hon avser att göra för solelen, när hon avser att lägga fram ett fungerande förslag om nettodebitering samt om hon kommer att ta initiativ till en översyn av uttagsskatten. Interpellationen har överlämnats till mig. Som Jens Holm kommer ihåg svarade närings- och energiministern honom för sex veckor sedan på samma fråga om solenergi. Hon nämnde då att regeringen avsatt 85 miljoner kronor under 2011 för solvärme och solceller. Hon påminde också om att vi aviserat att solvärmestödet ska avvecklas. För 2012 har regeringen avsatt 60 miljoner kronor för stöd till solceller. Dessa besked är helt i linje med vad vi sagt både före och efter valet. Det är både normalt och önskvärt att vissa stöd fasas ut i takt med att teknik mognar eller blir mer lönsam. Tekniken för solceller utvecklas fortfarande snabbt och är beroende av stöd för att utvecklingen ska fortgå. Solvärme däremot har nått en fas där tekniken nu måste konkurrera på lika villkor med annan förnybar energi. Installation av solvärme kommer också i fortsättningen att kunna berättiga till ROT-avdrag i inkomstdeklarationen. Vad gäller nettodebitering har vi nyligen behandlat den frågan i propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem . Vi klargjorde där att ett införande av ett system med nettodebitering skulle kunna vara en viktig väg att gå för att underlätta en utbyggnad av mikroproduktionsanläggningar hos elkonsumenterna. Vi klargjorde också att de närmare förutsättningarna för nettodebitering måste utredas vidare innan det går att ta ställning i frågan. När det gäller uttagsbeskattningen av vindkraftskooperativ är det finansministern som är ansvarigt statsråd. Så sent som den 13 september i år redogjorde finansministern för regeringens ståndpunkt i ett svar på en liknande riksdagsfråga från Jens Holm (fråga 2010/11:666). Av finansministerns svar framgår att regeringens bedömning är att reglerna för uttagsbeskattning är ändamålsenliga.
Jens Holm (V)
Anf. 120 Jens Holm (V)
Fru talman! Tack för svaret från energiministern! Jag tycker dock att svaret behöver kompletteras på ett antal sätt, och jag har flera frågor som jag vill ta upp med Anna-Karin Hatt. Det första gäller det direkta stödet till solvärmen och solelen. Anledningen till att jag tar upp det är att de borgerliga partierna gick ut i valrörelsen i sitt så kallade jobbmanifest och lovade fortsatta stöd både till solvärmen och till solelen. Vi ser att intresset för att söka dessa bidrag har varit fantastiskt. Det finns ett otroligt sug ute i landet för att just satsa på solvärme och solel. Det som händer i år är att regeringen helt avvecklar stödet till solvärmen. För solelen finns det kvar för 2012, precis som ministern säger. Vad som händer därefter vet vi ingenting om. Det vore på sin plats med en precisering, Anna-Karin Hatt: Kan du lova att ni kommer att ha kvar stödet till solelen även 2012? Det är precis det som marknaden, den stora folkrörelsen där ute, behöver. De vill ha långsiktiga spelregler. Just solelen och solvärmen är ett tragiskt exempel om man tittar på den förnybara energin. Om vi jämför Sverige med Tyskland har vi en mikroskopisk användning av både solvärme och solel. Jag kan ta företaget Solibro som exempel. Solibro var ett svenskt företag fram till år 2007. De tillverkade solceller. År 2007 köptes de upp av tyska Q-Cells. I dag har Q-Cells 500 anställda på sin tillverkningsfabrik i Bitterfeld strax utanför Leipzig i Tyskland. Man har kapacitet att producera 135 megawatt solel varje år i sina solceller. Det är ungefär tolv gånger mer än hela den svenska produktionen. Det här är ett exempel på vad som har skett. Vi i Sverige satsar en hel del på forskning. Vi ligger långt framme just på den nivån att utveckla solenergin. Men då det gäller ett fortsatt stöd för att den här verksamheten ska kunna finnas kvar ute på marknaden finns det ingenting mer från regeringen. Det som behövs är långsiktiga spelregler. Jag skulle vilja se ett fastprissystem för solel. Jag skulle vilja se en nettoinmatning med till exempel en kvartalsvis avräkning. Jag skulle också vilja se en avveckling av kärnkraften. Den här regeringen gör nästan tvärtom på alla punkter. Man aviserar att man ska bygga ut tio nya reaktorer, man inför inget fastprissystem för solelen, man drar ned på de öronmärkta bidrag som finns och man har inget planeringsmål för solel och solvärme. Då får vi den situation vi har i Sverige: Vi halkar efter, och våra svenska solcellstillverkare måste flytta till Tyskland. Avslutningsvis hade jag en konkret fråga om vindkraftskooperativen, och jag ser att ministern inte ens svarar på den. Den gällde att Maud Olofsson i Aktuellt den 29 augusti sade att regeringen skulle göra en översyn av beskattningen, alltså uttagsskatten, så att den skulle bli likvärdig. Jag vill fråga Anna-Karin Hatt: När kommer denna översyn? Eller ska det inte bli någon översyn? Varför sa då den tidigare ministern att en sådan skulle göras?
Jonas Sjöstedt (V)
Anf. 121 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman och energiministern! Denna debatt handlar om förutsättningarna för att bygga ut småskalig, förnybar och helt ren energi i Sverige. Vi vet att tiotusentals svenskar gärna skulle vilja vara med och till exempel äga ett vindkraftverk och få sin el på ett sätt som man vet är helt förnybart och miljövänligt. Vi vet att många går omkring och funderar på om de skulle kunna sätta in solpaneler, vara delägare i ett vindkraftverk eller ha en biogasanläggning som producerar energi. Man stöter dock på en rad hinder. Vad gäller vindkraftskooperativen, som började som en så lovande rörelse, är det stora hindret uttagsbeskattningen. Här måste jag säga att jag är besviken på det svar Anna-Karin Hatt ger. Hon hänvisar till finansministern, som säger att reglerna är bra som de är. Tittar vi på hur det går när det gäller att starta nya vindkraftskooperativ i Sverige ser vi dock att detta är en sektor med enorm potential - om vi ger den lite mer stimulans. Då är det uttagsbeskattningen det handlar om. För mig handlar det också om någonting mer. Nu när vindkraften expanderar - även om det sker alldeles för långsamt och för lite i Sverige expanderar den, och det är oerhört positivt - vore det fint om den kunde vara gemensamt ägd. Det vore fint om den kunde vara ägd i bygden där den finns och inte bara av resursstarka, kapitalstarka energibolag utan kanske av byalaget, av intresseföreningen eller av dem som bor i ett visst område. Det är om man stimulerar den typen av ägande som det blir möjligt. Då kommer vinsterna tillbaka till bygden, till den lokala utvecklingen, och då finns acceptansen för att vindkraften är någonting bra och någonting som ger rikedom. Jag tror att man inte minst i norra Sverige kan dra parallellen till vattenkraften - man betalar ett högt miljöpris för vattenkraften, men vinsterna och makten hamnade någon annanstans. Jag menar att vi nu kan lägga grunden till ett betydligt mer positivt system. Därför skulle jag också vilja fråga det Jens Holm frågade. Gäller inte Maud Olofssons löfte i Aktuellt den 29 augusti att regeringen ska göra en översyn av uttagsskatten? Och finns det någon skillnad mellan regeringens ståndpunkt och Centerpartiets ståndpunkt? Jag har i valdebatterna ändå uppfattat det som att Centerpartiet har varit positivt till vindkraftskooperativ och att det är någonting man har velat se mer av. Är det regeringens ståndpunkt eller Centerpartiets ståndpunkt? När det sedan gäller nettodebiteringen hänvisar man till att den behöver utredas ytterligare, men den har vi ju utrett väl tidigare. Dessutom finns ett system för nettodebitering till exempel i Tyskland. Det finns svenska kraftbolag som tillämpar nettodebitering. Detta är inte mycket att dra i långbänk, utan detta är någonting att fatta beslut om. Faktum är att man på det sättet skulle kunna bygga ett robustare småskaligt energisystem, där många som i dag känner att de är helt utlämnade till stora energibolag faktiskt kan vara sina egna elproducenter och producera en helt förnybar och miljövänlig el. När de får ett överskott säljer de den på den gemensamma elmarknad vi har. Jag tror inte att vi ska underskatta den potential som denna initiativrikedom och vilja att själv investera i miljömässigt hållbara lösningar har runt om i Sverige. Då måste man dock ge förutsättningarna, och nettoinmatningen är en sådan. Så vad är det som ska utredas? Litar man inte på att detta är bra? Litar man inte på att det fungerar i Tyskland? Litar man inte på att de kraftbolag som redan försöker göra detta klarar av att göra det? Varför kan man inte samla sig till ett beslut om att på detta sätt gynna småskalig, förnybar energi- och elproduktion i Sverige?
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 122 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! I Jens Holms fråga ligger också en översyn av uttagsskatter på vindkraftsel, och det har statsrådet hänvisat till i ett tidigare svar. Jag vill ändå ta upp denna fråga eftersom jag sitter i skatteutskottet. Jag har suttit där i tio år. Någon ordning måste det någon gång bli också på Vänsterpartiets skattepolitik! Någon ordning måste det bli. Jag ska citera en tidigare ledamot, som också satt tio år i skatteutskottet, nämligen Marie Engström. Citatet är från den 12 februari 2010. Det är inte så länge sedan. Det var i en debatt om just vindkraftsel. "Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i den här debatten, men eftersom Vänsterpartiet ifrågasattes angående inställningen till uttagsbeskattning ska jag klargöra det så att det inte råder något tvivel om det. Vänsterpartiet tycker att uttagsbeskattning så som den ser ut i dag ska gälla för vindkraftskooperativ liksom för alla andra branscher. Det vill jag slå fast." Vänsterpartiet och ibland också Miljöpartiet åker land och rike runt och vill ha en ideologisk skillnad mellan vindkraftsel och alla andra som äger olika saker. Dessa ska särbeskattas och ha särskilda förmåner. Jag tror att alla andra partier är eniga om att vi ska ha goda villkor, precis som statsrådet säger, för småskalig produktion av miljövänlig energi. Det är dock en sak hur vi ska stödja detta. Den helt andra saken - och den bryr sig Jens Holm aldrig om - är hur man ska beskatta detta hos enskilda människor. Om vi skulle följa Jens Holms ideologiska position, som ligger långt ut på högerkanten i skattepolitiken, skulle de som äger saker ha särskilda förmåner för detta. Folk skulle kunna bo nästan gratis. Och när det gäller den skatt Jens Holm tror kom för några år sedan, vilket står i hans interpellation, ska jag tala om för Jens Holm att den kom till 1928. Det var just i huvudsak för att väldigt många människor kunde bo väldigt billigt, och man tyckte att det skulle vara en likvärdig skatteprincip för detta. Jag är helt övertygad om att denna regering kommer att följa skatteutskottets synpunkter på detta. Frågan är nämligen: Hur ska man se till att det blir bra förhållanden för dem som vill starta produktion av vindkraftsel i kooperativ form och så vidare? Det är en helt annan fråga än att åka land och rike runt och förespegla människor att de ska få särskilda förmåner, nämligen hur Skatteverket tillämpar principen om vilket pris som ska tas ut. Det är det vi ska diskutera, för det är inte av Gud givet. Den princip ni nu vill avskaffa och i stället ge särskilda förmåner till en liten kategori, men som ni kanske inte ska ge till exempelvis bensinmacksägare - de skulle ju lika gärna kunna ha detta - är en helt annan sak än hur man ska fastställa förmånsvärdet. Det är en helt annan sak. Ni kan inte fortsätta hålla på och lura folk att ni ska ta bort uttagsbeskattningen eller förmånsbeskattningen bara på vindkraftsel. Vi ska ha goda villkor för nyproduktion, och det är precis det Maud Olofsson och Anders Borg har sagt: Vi ska se över detta med hänsyn till hur Skatteverket ska tillämpa det. Uttagningsbeskattning och förmånsbeskattning måste vi dock ha någon ordning på. Vi kan inte gynna särskilda. Någon ordning, herr talman, måste det någon gång bli också på Vänsterpartiets skattepolitik.
Anna-Karin Hatt (C)
Anf. 123 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten i den svenska elproduktionen har regeringen varit tydlig med att vi behöver utveckla ett starkt och stabilt tredje ben i elförsörjningen och därigenom minska vårt beroende av både kärnkraften och vattenkraften. Kring denna inriktning har de fyra allianspartierna enats, och det är denna politik vi har lagt fram i vår klimat- och energiproposition. Ska vi lyckas med det måste vi öka andelen kraftvärme. Vi måste öka andelen vindkraft och de förnybara energislagens roll inom elproduktionen. Det är just därför vi från regeringens sida satsar starkt på den förnybara energiförsörjningen - genom långsiktiga och förutsägbara spelregler, precis som Jens Holm efterlyser. Vi har målet 25 terawattimmar förnybar elproduktion till 2020 och ger alla former av förnybar elproduktion ett starkt stöd. Den långsiktiga inriktningen från regeringens sida är därefter också en fortsatt ökning av den förnybara elproduktionen. Vi ser nu att regeringens politik ger resultat. Vindkraften har närmast femdubblats sedan 2006, och den förnybara kraftvärmen har ökat väldigt starkt. Det stämmer att regeringen har aviserat att vi kommer att avveckla stödet till solvärme. När det gäller Jens Holms kompletterande fråga vad som händer med stödet till solelen efter 2012 har regeringen förhandlat årets budgetproposition. Och nästa år kommer vi att förhandla följande års budgetproposition och kommer då också att återkomma till frågan om huruvida stödet till solelen kommer att finnas kvar framöver eller inte. När det gäller frågan om vindkraftskooperativen är det viktigt att poängtera, precis som Gunnar Andrén var inne på, att det inte finns några särskilda inkomstskatteregler för vindkraften. Tvärtom är det här en del av förmånsbeskattningen. Och det är viktigt för mig att konstatera att den här frågan har Jens Holm fått svar på från finansministern för bara några veckor sedan. För mig är det viktigt att slå fast att jag står bakom det som Maud Olofsson uttryckte i den intervju som Jens Holm refererar till. Där poängterade hon att ett ökat lokalt ägande i vindkraft är angeläget. Det är angeläget därför att då kan fler elkonsumenter spela en aktiv roll i sin egen energiförsörjning. Det är angeläget därför att det sannolikt ökar acceptansen för vindkraftsutbyggnad lokalt. Däremot, som jag sade i mitt svar, har regeringen i dagsläget inte planerat någon översyn av beskattningsreglerna för vindkraften. När det gäller frågan om vad vi i stället gör från regeringens sida har vi angett ett antal saker som ingår i vår offensiva politik för att se till att öka vindkraftsandelen i den svenska elförsörjningen. Vi har angett en planeringsram om 30 terawattimmar till 2020. Ett ytterligare exempel är att regeringen har fattat beslut om att det ska vara möjligt att bygga interna nät i vindkraftsparker utan krav på nätkoncession. Och vi har stöd för marknadsintroduktion av vindkraften i gång, som nu leder till att vi ser en rekordsnabb utbyggnad av vindkraftsproduktionen. 5 terawattimmar har den uppgått till de senaste tolv månaderna, vilket som sagt är en femdubbling av omfattningen sedan 2006. När det gäller nettodebiteringen stämmer det, som Jonas Sjöstedt nämner, att frågan har utretts tidigare. Tyvärr var utredningen inte tillfyllest. Det finns frågor som vi inte har fått svar på ännu. Framför allt har det med skattefrågor att göra. Just därför arbetar vi vidare med frågan. Jag tror att ett system med nettodebitering skulle kunna fungera positivt, men vi måste få ett system som kan fungera fullt ut från dag ett. Därför måste vi utreda vissa aspekter vidare. Jag har en förhoppning om att vi ska kunna återkomma med ett konkret förslag när det gäller nettodebitering under nästa år, men innan dess behövs en vidare utredning.
Jens Holm (V)
Anf. 124 Jens Holm (V)
Herr talman! Man kan undra lite över Centerpartiets politik vad gäller den förnybara energin. Å ena sidan går man ut och säger att kärnkraften ska avvecklas, å andra sidan går man i den här regeringen med på att möjliggöra byggandet av tio nya reaktorer. Man går ut och säger att man vill neutralisera effekten av uttagsskatten. Det är det som ni i Centerpartiet har föreslagit. Roger Tiefensee lade fram det förslaget för drygt ett år sedan, exempelvis. Nu när man har chansen att göra någonting - Maud Olofsson har sagt att frågan ska utredas - gör man ingenting, utan man hänvisar till Anders Borg och säger att det är helt okej att en folkrörelse med ungefär 25 000 småföretag, kooperativ, föreningar och enskilda individer, ofta ute på landsbygden, håller på att kväsas. Man gör stora investeringar, och sedan är det självklart att den el som man producerar blir billigare än marknadspriset. Det är helt absurt, tycker jag, och jag tror att Centern också tycker det, ifall man ska straffas för att man har gjort denna stora investering. Centerpartiet har också sagt att man ska främja nettoinmatningen. Nu får vi höra att nu ska man återigen utreda den här frågan, trots att man hade en omfattande utredning 2007, ledd av KTH-professorn Lennart Söder, som lade fram konkreta förslag på hur det här ska gå till. Nu utreder man igen. Kan energiministern vara lite mer precis. Vad exakt är det som är komplikationen? Jag har hört att man har hänvisat till EU och att det finns skattetekniska problem visavi EU. Men det är ju en mängd andra EU-länder som har det här systemet, så det kan väl inte vara problemet. Centerpartiet säger också att man vill öka stödet till solelen och solvärmen. Nu ser vi vad som händer med den här regeringen. Man avvecklar det direkta stödet till solvärmen, och solelen får leva vidare ett år till. Sedan har vi inte en aning om vad som händer. Det tycker jag är ett svek mot alla dem som vill satsa på förnybar energi i Sverige. När det gäller solelen kan vi se hur det är i Tyskland, som är ett land som liknar Sverige på flera sätt. Ja, Tyskland är mindre än Sverige till ytan och har likartade väderleksförhållanden - det är inte Spanien eller Sahara som vi pratar om direkt. Trots det tillverkar Tyskland ungefär 17 terawatt solel och solvärme varje år. Man säger att man kommer att kraftigt satsa på att det ska ökas ännu mer, och man har konkreta stödsystem för det här i Tyskland. Jag frågar mig: Om det går i Tyskland, varför kan vi inte få en solrevolution även i Sverige? Och självklart kan vi få det, men då måste vi ha de konkreta villkoren för det. Vi måste ha ett långsiktigt planeringsmål och gå ut och säga att vi vill ha till exempel fyra terawatt solvärme och fyra terawatt solel inom de närmaste åren, att vi måste ha ett fastprissystem, att vi ska ha en nettodebitering och att vi gärna ska ha direkta stödsystem som direkt gynnar dem som tillverkar och producerar denna förnybara energi. På så sätt kan man få i gång den här verksamheten.
Jonas Sjöstedt (V)
Anf. 125 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! Vänsterpartiet vill neutralisera skattemässigt för effekten av uttagsbeskattningen för vindkraftskooperativen för att gynna framväxten av gemensamt ägd energiproduktion, ofta småskalig. Det fick Gunnar Andrén att gå till angrepp här i kammaren för en liten stund sedan. Det är ett förslag som även Centerpartiet lade fram för något år sedan med Tiefensee i spetsen som tyckte att det här var en god idé att göra, så det är inte någonting som bara Vänsterpartiet har kommit på. Det handlar om att vi vill gynna miljövänlig, lokalt ägd energiproduktion därför att vi tycker att det är bra. Vi tycker att det är ett rimligt förslag att göra på det sättet. Det är inte så att bara för att man har antagit en princip 1928 är det en evig sanning att det är på det sättet. Men det kanske förklarar varför Folkpartiet försvarar både euron och kärnkraften, som uppenbarligen inte fungerar något vidare, något av det. Man bestämde sig för det för något årtionde sedan, och sedan får det gå som det går, oavsett vad verkligheten säger om hur det fungerar i praktiken. Sedan tycker jag också att Gunnar Andrén kastar sten i glashus när han pratar om att man har ett skattesystem som inte är exakt likvärdigt för alla aktörer. Men vad är det den här borgerliga regeringen har gjort? Man har sålt ut viktiga delar av den svenska välfärden till riskkapitalbolag som är systematiska skattefuskare, som fälls i rättegångar runt om i Sverige därför att de smiter från skatt och skatteplanerar. Och man har medvetet sålt ut delar av den svenska välfärden till de här företagen. Det om något är väl att skapa ett enormt skatteläckage. Vi sänker skatten för att gynna miljön och lokalt ägande på svensk landsbygd. Borgerligheten ändrar reglerna för att i stället gynna skattefuskare och skattesmiteri och samtidigt sälja ut den svenska välfärden. Nog om Gunnar Andréns inlägg i den här debatten. Jag skulle vilja återkomma till frågan om nettodebitering. Jag tycker att det är bra att man är beredd att lägga fram ett förslag. Kan vi ta det som ett löfte att regeringen har som mål att införa ett system för nettodebitering under den här mandatperioden så att den som vill producera el kan mata in överskottet på nätet utan en särskild kostnad? Är det ett löfte från regeringen?
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 126 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Talet om att jag skulle gå till angrepp mot Vänsterpartiet är klart överdrivet. Jag försökte bara botanisera lite i era principer. Det påminde mig om en annan marxist, nämligen Groucho Marx som vid något tillfälle sade: Jag har några principer, men är ni inte nöjda med dem har jag ytterligare några. Tyvärr har Jonas Sjöstedt inte något ytterligare inlägg, men vi får väl ta den debatten vid ett annat tillfälle. Problemet är att ni säger att ni vill avskaffa uttagsskatten, men sedan säger ni här i riksdagen att ni vill kompensera för det. Det är helt olika saker. Jag, Helena Lindahl och många andra helt överens om att detta är grunden för det förslag som framlidne Jörgen Johansson en gång lade fram i riksdagen och som skatteutskottet har ställt sig enhälligt bakom. Exakt hur man ska gå till väga är en mer teknisk fråga som man bör gå vidare med. Det är det regeringen har sagt; man har inte gått emot skatteutskottet. Frågan är hur man fastställer vad som är marknadspris och vad som är självkostnads- eller produktionspris. Det är dock en helt annan sak än att ta bort uttagsbeskattningen. Nej, vi måste hålla oss till några principer. Vill ni särskilt gynna ägande på detta område kommer ni att få stora problem med andra sorters ägande; jag är tvärsäker på det. Håll er till någon princip! Jag håller med om att vi bör se till att gynna solel och vindkraft. Det är framtidens melodi för att komma bort från det stora oljeberoende som vi har. Här kan vi enas över alla partigränser. Någon ordning måste det dock vara på Vänsterpartiets skattepolitik.
Helena Lindahl (C)
Anf. 127 Helena Lindahl (C)
Herr talman, alla som lyssnar och tittar! Jens Holm säger att han är skeptisk till Centerpartiets politik. Eftersom jag inte är statsråd kan jag drista mig till att svara för Centerpartiet vad gäller att vi inte gör något i fråga om uttagsbeskattning, nettodebitering med mera. Vi är positiva till vindkraftskooperativ. Självklart vill vi främja utbyggnaden av vindkraftskooperativ. Jag bor på landsbygden, och jag har många kamrater och grannar som är delägare i vindkraftskooperativ. Som Anna-Karin Hatt sade byggs vindkraften ut rejält. Bara det senaste året har vi sett en enorm ökning. Det är ingen hemlighet att Centerpartiet har tittat på vad man kan göra med uttagsskatten. Vi har dock åkt på pumpen, och det har inte riktigt fungerat skattemässigt, eftersom man särskiljer dessa kooperativ från andra branscher. Tyvärr finns inte Jörgen Johansson, som nämndes tidigare, med oss i dag, men han jobbade hårt med dessa frågor. Bland annat föreslog han att man skulle kunna göra ett schablonavdrag av investeringen. Det gick dock inte igenom i finansen för att det kunde bli problem när det gällde investeringar i andra kooperativ. Att säga att vi inte försöker är fel, för det gör vi. Vi har samma ambition som Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men vi har inte hittat något bra sätt ännu. Jag kan dock försäkra er om att vi kommer att fortsätta jobba med frågan. Vi är även positiva till nettodebitering, det vill säga att människor kan sälja överskott av egenproducerad el. I den första utredning som gjordes pekade man inte ut nettodebitering som ett område som skulle undersökas specifikt. Därför har Energimarknadsinspektionen fått titta på det. Regeringen gör en utvärdering av det, och det är under beredning. Jens Holm ska vara glad över att det är under beredning. Vi tar det på stort allvar. Som centerpartist är jag övertygad om att vi kommer att få se ett resultat av detta inom en snar framtid. Tyskland har nått långt, och Sverige kommer också att göra det. Är man i opposition är det lättare att vara ivrig. Man behöver inte ta ansvar för konsekvenserna. Anna-Karin Hatt nämnde att vi måste titta på till exempel skattefrågan. Låt oss då göra det så att vi får ett system som fungerar. Jag tror inte att detta ligger särskilt långt bort, så Jens Holm behöver nog inte oroa sig. Det är mycket på gång inom energieffektiviseringsområdet när det gäller grön energi och el. Häromdagen hörde jag talas om ett nytt projekt som jag tycker var intressant för alla oss som har elelement. Jag har ett hus med elelement och kakelugnar, och jag fryser som sjutton och måste försöka göra något åt elelementen. En kollega till mig jobbar åt en prospekteringsfirma som har tagit fram ett förslag. Jag är otroligt oteknisk, men jag ska försöka mig på en beskrivning. Man kopplar ihop bergvärme och luftvärmepump. Försöken har visat sig framgångsrika och effektiva. Det händer alltså mycket på det gröna området. Jag tycker att vi ibland fokuserar väl mycket på vindkraften i våra debatter, men det händer mycket annat också. Det är en underbar känsla att se vindkraftssnurran som man är delägare i när man åker eller promenerar förbi den. Den gör gott för både miljön och plånboken, och här är vi alla överens. Jag ser med tillförsikt fram emot nettodebitering och att vi ska försöka lösa det här med kooperativ vindkraft.
Anna-Karin Hatt (C)
Anf. 128 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Jag kan försäkra Jens Holm om att Centerpartiets politik när det gäller förnybar energi är både tydlig och långsiktig. Det är en politik som vi aktivt driver både i riksdagen och självklart i regeringen. Regeringens vision är ett klimatneutralt Sverige 2050 utan några nettoutsläpp av växthusgaser. Det är uppenbart att alla de energikällor som kommer att behövas för att nå detta mål inte finns i systemet i dag. De som ännu är i sin linda och inte är mogna nog att delta i elcertifikatssystemet kan behöva extra stöd. Låt mig påminna om att regeringen arbetar aktivt med att främja utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Här är elcertifikatssystemet det allra viktigaste instrumentet, och vi har höjt ambitionsnivån till 25 terawattimmar förnybar el 2020 jämfört med den nivå vi hade 2002. Därför har vi satsat på utvecklingen av såväl solvärme och solel, precis som vi tidigare har aviserat. De tre stabila benen inom energiförsörjningen är bara halva delen av energipolitiken. Den andra halvan handlar om vad vi gör på förbrukarsidan. Här gör vi en rad åtgärder för att stärka konsumenternas inflytande över sin elanvändning och skapa ett trovärdigt energisystem. Dit hör vindkraftskooperativen. Jag påminner om att regeringen redan tidigare har infört en bestämmelse som underlättar för mindre elproducenter att sälja sin el. Den bestämmelsen innebär att en elanvändare som även är elproducent kan slippa betala sin nätavgift för mätning och rapportering för det överskott av producerad el som man matar in på nätet. Det kan leda till en besparing på mellan 2 000 och 5 000 kronor per år. Det är ett stort stöd för dem som är småskaliga elproducenter, och det är i gång från den 1 april 2010. När det gäller nettoinmatning och nettodebitering är det inte så enkelt som Jonas Sjöstedt och Jens Holm lät antyda. Vi har inget fullfjädrat förslag. Det stämmer att det finns system i andra länder, men för att kunna införa det i Sverige måste vi ha utformat ett system som stämmer med de bestämmelser som vi i övrigt har i det svenska samhället. Tyvärr fick vi aldrig något fullfjädrat förslag från Nätanslutningsutredningen. Det som framför allt saknades var en utredning av skattekonsekvenserna. Vi behöver komplettera de utredningar som är gjorda så att vi kan få ett förslag som går tillräckligt långt, är tillräckligt tydligt och stämmer överens med de olika delarna av den svenska skattelagstiftningen. Jag har en förhoppning om att vi ska kunna återkomma med ett förslag under nästkommande år. Jonas Sjöstedt kan ta det som ett löfte från mig att jag kommer att verka för att vi ska kunna få ett sådant system att ta ställning till. Hela frågan handlar om vindkraftselens, solelens och solvärmens bidrag till att ställa om vårt energisystem i en mer hållbar riktning. För första gången på länge har vi en klimat- och energiöverenskommelse som regeringen har arbetat fram och riksdagen antagit som anger tydliga, långsiktiga och stabila spelregler. Det leder till att till exempel vindkraftselen byggs ut i rekordhastighet och har femdubblats sedan 2006. Det är mycket glädjande, vilket jag hoppas att Jens Holm instämmer i.
Jens Holm (V)
Anf. 129 Jens Holm (V)
Herr talman! Några klargöranden har gjorts under debatten. Vi har fått veta att det löfte som Maud Olofsson gav i Aktuellt den 29 augusti om att uttagsskatten skulle utredas inte stämde. Vi har också fått klart för oss att det direkta bidraget till solvärme försvinner. Det är däremot inte helt klart vad som händer med det direkta bidraget till solel. Där tycker jag att ministern ska precisera svaret. Vad händer efter 2012? Det finns i dag 60 miljoner kronor för företag och privatpersoner att söka. Den senaste rapporten från Energimyndigheten - jag tror att det var septemberrapporten - visar att det finns över tusen ansökningar som fortfarande väntar på att bli beviljade. Såvitt jag vet är pengarna i princip redan slut. Det behövs direkta stödsystem för solel. Jag skulle vilja veta vad som händer med det efter 2012. Nettoinmatningen har vi pratat om. Jag gläds åt ministerns löfte att syftet är att vi ska ha ett system som har nettoinmatning och en periodvis avräkning. Redan nu skulle regeringen kunna ge i uppdrag åt Vattenfall - ett företag som vi äger gemensamt - att erbjuda nettodebitering med en avräkning till exempel kvartalsvis. Är ministern beredd att lägga ett sådant uppdrag på Vattenfall? Det finns en del andra energibolag som redan nu erbjuder det. Jag har inte fått svar på om regeringen är beredd att ta fram ett konkret planeringsmål för solvärme och solel så att vi har konkreta mål för den viktiga förnybara energin att sträva efter och så att vi kan haka på Tyskland åtminstone lite och inte vara på efterkälken hela tiden.
Anna-Karin Hatt (C)
Anf. 130 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Tack, Jens Holm, för debatten. När det gäller bidraget till solelen var jag tydlig redan i mitt första inlägg. Regeringen har förhandlat budgeten för 2012 och varit tydliga med att vi har förlängt stödet till solelen. Nästa år förhandlar vi nästa års budget, och då återkommer vi med besked om vad som gäller för solelen framöver. Det är viktigt att konstatera att vi har ett generellt system i form av elcertifikatssystemet som starkt och tydligt styr mot en ökad andel förnybar elproduktion och som leder till att inte minst vindkraftselen ökar starkt i det svenska elproduktionssystemet. Under vissa tider kan det behövas kompletterande stöd. Det finns tekniker som ännu inte är mogna att stå på egna ben så mycket att de klarar sig i elcertifikatssystemet. Vi hade därför ett stöd för solvärme fram till dess att man kunde konkurrera på mer likvärdiga villkor. Det är också därför vi har stödet för solel. Däremot måste vi löpande pröva vid vilken tidpunkt en teknik har nått en sådan mognad att den klarar sig utan statliga subventioner. Jag hoppas att Jens Holm och jag kan vara överens om att vi ska använda skattebetalarnas pengar på ett klokt sätt. Vi ska använda dem för att ge stöd till introduktion av förnybar elproduktion när det är motiverat. Men när den dagen kommer då man klarar sig på egna ben ska vi se till att använda skattebetalarnas pengar till andra angelägna satsningar. Vattenfall styr vi, som Jens Holm vet, med ägardirektiv. Vi har förtydligat Vattenfalls uppdrag att bidra till omställningen till ett hållbart energisystem, inte bara i Sverige - som i de gamla ägardirektiven - utan till hela den verksamhet och hela den geografi som Vattenfall är verksamt inom. Jag vill tacka Jens Holm för en bra diskussion i en angelägen fråga. Jag är glad över att kunna konstatera att det finns ett starkt engagemang också i Vänsterpartiet för att bygga ut den förnybara elproduktionen i Sverige.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.