Regeringens tågsatsning
Interpellation 2010/11:351 av Bergström, Stina (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-05-06
- Inlämnad
- 2011-05-06
- Besvarad
- 2011-05-13
- Sista svarsdatum
- 2011-05-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 6 maj
Interpellation
2010/11:351 Regeringens tågsatsning
av Stina Bergström (MP)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
De senaste två åren har tågresenärer och företag upplevt kaosartade vintrar med förseningar och inställda tåg. Trafikverket konstaterar i sin rapport Situationen i det svenska järnvägsnätet från februari i år att de låga nivåerna av underhåll och investeringar på järnvägen riskerar att leda till fortsatta försämringar i tågtrafiken. Den positiva trenden med fler resenärer och mer gods på spåren riskerar att brytas om tåget upplevs som ett osäkert och krångligt transportmedel.
I rapporten slår Trafikverket fast att järnvägen behöver ytterligare minst 1,3 miljarder kronor under 2011. Av dessa behövs 500 miljoner kronor till reinvesteringar, 300 miljoner kronor för trimningsåtgärder och 500 miljoner kronor i ökat underhåll.
I samband med vårpropositionen aviserade regeringen 800 miljoner extra till drift och underhåll under 2011. Satsningen presenterades stort vid en presskonferens den 8 april där Alliansens samtliga partiledare deltog. På frågan vart pengarna skulle tas ifrån svarade Göran Hägglund och Maud Olofsson: ”Det är helt nya pengar.”
Miljöpartiet välkomnar dessa extrapengar även om de ligger 500 miljoner under den summa som Trafikverket anser behövs. Vi har, i vår tilläggsbudgetmotion för 2011, begärt att regeringen återkommer med förslag till ändringsbudget med en ytterligare ökning.
Göran Hägglund slog även fast vid presskonferensen att de 800 miljonerna skulle finnas med i ”det som förut kallades tilläggsbudget” och sade att ”det är viktig att säga att det gäller innevarande år 2011”.
Men i det som nu kallas Vårändringsbudget för 2011 finns inte ett ord med om de 800 miljonerna. Däremot finns en skrivning i 2011 års ekonomiska vårproposition om att ”regeringen kommer att under 2011 fatta nödvändiga beslut för att skapa det utrymme som krävs för att öka insatserna för banhållning med 800 miljoner kronor”.
I ett pm till trafikutskottets möte den 5 maj med anledning av ett yttrande till finansutskottet över vårändringsbudgeten för 2011 finns följande skrivning om de 800 miljonerna:
”I sammanhanget kan nämnas att regeringens ställningstagande för 800 miljoner kronor i ökat underhåll av järnvägen 2011 inte återspeglas i vårändringsbudgeten. Skälet är att Trafikverket kan använda sin anslagskredit för att genomföra de förutsedda förstärka insatserna. Enligt budgetlagen gäller att anslag får tillfälligt överskridas med högst 10 procent av anvisat anslag.”
Ska jag tolka detta som att Trafikverket får låna pengar till regeringens ”tågsatsning”?
Tidningen Dagens Industri har i alla fall gjort den tolkningen. I en artikel, ”Järnvägen får mindre – Pengarna till underhåll sinar – trots regeringens löften”, presenterar tidningen sin granskning av Trafikverkets anslag till drift och underhåll under 2009–2011. DI menar att Trafikverkets anslag till drift och underhåll minskar med 400 miljoner kronor i år jämfört med år 2010 eftersom Trafikverket inför kommande vinter kommer att ha förbrukat hela sin kredit och ha en skuld på 1 miljard kronor. Detta är något som i artikeln och senare på kvällen i SVT bekräftas av Trafikverket. Det här är pengar som när de ska betalas tillbaka leder till ytterligare neddragningar av underhåll och investeringar åren framöver.
Dessa uppgifter gör mig både orolig och förvirrad. Är regeringens tågsatsning en bluff? Innebär den egentligen en minskning av medel till drift och underhåll i år och kommande år?
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Hur avser statsrådet att regeringens satsning för 2011 på 800 miljoner i ökat underhåll och drift till järnvägen ska finansieras?
Är det statsrådets avsikt att Trafikverket i år kommer att ha mindre pengar till drift och underhåll än föregående år?
Vilka åtgärder avser statsrådet i så fall att vidta för att undvika problem i tågsystemet under kommande vinter?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:351
Webb-tv: Regeringens tågsatsning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:102 Fredagen den 13 majProtokoll 2010/11:102 4 § Svar på interpellation 2010/11:351 om regeringens tågsatsning
Protokoll från debatten
Anf. 17 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Stina Bergström har frågat mig hur regeringens satsning för 2011 på 800 miljoner kronor i ökat underhåll och drift till järnvägen ska finansieras, om det är min avsikt att Trafikverket i år kommer att ha mindre pengar till drift och underhåll än föregående år samt vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta för att undvika problem i tågsystemet kommande vinter.
Regeringen beslutade förra våren om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. Vidare har regeringen den senaste mandatperioden kraftfullt ökat resurserna för drift och underhåll av det svenska järnvägsnätet. Sedan 2006 och fram till i år har anslagen till drift och underhåll av järnvägsnätet ökat med ungefär 40 procent i löpande prisnivå. Utöver denna betydande satsning presenterade regeringen genom partiledarna den 8 april i år en ytterligare satsning på järnvägen med 800 miljoner för innevarande år, 2011.
De insatser för att stärka järnvägssystemet, inte minst under vintertid, som Banverket, numera Trafikverket, påbörjade under 2010 inom befintliga ekonomiska ramar kommer därmed att kunna fortsätta. För att inleda nödvändiga åtgärder redan nu inför kommande vinter ska Trafikverket kunna utnyttja sin anslagskredit. Denna återställs när medel görs tillgängliga 2012.
Regeringens särskilde utredare angående järnvägens vinterberedskap, Per Unckel, lämnade slutbetänkandet
Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen
under hösten 2010. Utredarens huvudförslag var att ett samlat åtgärdsprogram för järnvägens vinterberedskap bör upprättas och skötas av Trafikverket. Men det bör tilläggas att ansvaret för förbättrad vinterberedskap ligger hos samtliga aktörer inom järnvägsbranschen. Endast med ett samarbete mellan alla berörda aktörer kan liknande situationer som den gångna vinterns väderproblematik motverkas. Regeringen har nu beslutat att Trafikverket ska upprätthålla och till regeringen årligen redovisa ett samlat åtgärdsprogram för järnvägens störningsberedskap, med särskilt vinterfokus.
Jag vill också i sammanhanget nämna att regeringen i mars gav Trafikverket i uppdrag att analysera kapacitetsbehoven inom järnvägen. Särskilt ska aspekter belysas som kan identifiera flaskhalsar, behov av följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska styrmedel kan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drifts- och underhållsåtgärder kan bidra till effektivitetsökningar. Förbättringarna ska kunna ske på såväl kort som medellång och lång sikt. En första delrapport ska lämnas i oktober i år, och slutrapportering ska ske nästa år den 29 februari.
Regeringen har därmed lagt grunden för bättre underhåll och investeringar i järnväg de kommande åren. Järnvägen ska, steg för steg, bli tillförlitlig och robust. Något annat är inte acceptabelt.
Anf. 18 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation, även om jag inte tycker att jag har fått svar på de tre frågor jag ställde.
Jag skulle vilja börja med den första frågan om finansieringen av de 800 miljonerna. Precis som statsrådet sade presenterades regeringens så kallade tågsatsning stort vid en presskonferens den 8 april där Alliansens samtliga partiledare deltog. Jag, som länge stridit för mer pengar till järnvägen, satt som klistrad vid datorn och lyssnade. Jag måste säga att 800 miljoner är en början, så jag blev uppriktigt glad över vad jag hörde.
På frågan var pengarna skulle tas ifrån svarade Göran Hägglund och Maud Olofsson: Det är helt nya pengar. Göran Hägglund slog också fast att de 800 miljonerna skulle finnas med i det som förut kallades tilläggsbudgeten. Döm om min förvåning när jag fick det som nu kallas vårändringsbudgeten knappt en vecka senare. I den fanns nämligen inte ett ord om dessa 800 miljoner. Vi har därefter fått reda på att de 800 miljonerna inte är några nya pengar; de är ett lån. Trafikverket får låna pengar ur sin anslagskredit till regeringens järnvägssatsning.
Vid gårdagens möte med trafikutskottet hade vi representanter för både Finans- och Näringsdepartementet och Trafikverket hos oss. De var där för att svara på samma frågor som jag nu har ställt till statsrådet. Vi fick då bland annat veta att trots de extra 800 miljonerna har Trafikverket 400 miljoner mindre i år till drift och underhåll än förra året: 7 miljarder i stället för 7,4 miljarder.
På det sättet fick jag svaret på min andra fråga - den som statsrådet inte alls har svarat på - och det är en oroande uppgift.
Vi fick också veta att Trafikverket i år kommer att ha utnyttjat 1,6 miljarder av sin anslagskredit. Statsrådet säger i sitt svar till mig att Trafikverket får utnyttja sin anslagskredit för att inleda nödvändiga åtgärder inför kommande vintrar. Statsrådet säger också att denna återställs när medel görs tillgängliga 2012.
Nu undrar jag: Vad innebär detta? Innebär det att Trafikverket redan 2012 ska betala tillbaka dessa pengar, eller innebär det att regeringen kommer att efterskänka de pengar som Trafikverket nu får ta ur krediten? Det hoppas jag att Catharina Elmsäter-Svärd kommer att ge mig ett svar på, för det är en viktig upplysning. Jag undrar också: Varför finns dessa 800 miljoner inte med i vårändringsbudgeten, trots att Göran Hägglund sade det så tydligt vid presskonferensen?
Anf. 19 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag kan börja med att instämma i infrastrukturministerns svar. Jag har väl egentligen inget att andra mot det. Jag tycker dock att det är viktigt att vi här ser på helheten och det långsiktiga perspektivet.
Utan tvekan är det så att regeringen, Stina Bergström och jag har en liknande verklighetsuppfattning när det gäller det långsiktigt eftersatta underhållet av järnvägsnätet. Det är helt uppenbart att regeringen är medveten om och jobbar väldigt långsiktigt och konsekvent med detta. I det sammanhanget är grunden och det som är viktigt naturligtvis det långsiktiga. Anslagsnivån för drift och underhåll har höjts betydligt. Den ligger nu på 5,2 miljarder i stället för som tidigare 3,8 miljarder.
Stina Bergström refererade till processen som pågår i trafikutskottet kring vårändringsbudgeten. Vi hade som sagt en dragning i trafikutskottet i går med representanter för både regeringen och Trafikverket. Att det finns skillnader mellan år när det gäller drift- och underhållspengar till järnväg var helt uppenbart, och man visade väldigt tydligt vad det berodde på. Det var ett tydligt stapeldiagram, där man såg att den höjda anslagsnivån låg som en trygg och säker grund i botten. Att det sedan blev skillnader berodde på - och det kunde man tydligt se - att det görs extrasatsningar. Det är naturligtvis en följd av att regeringen verkligen jobbar seriöst med frågan för att långsiktigt komma till rätta med det eftersatta underhållet.
Vidare redovisades väldigt tydligt detta med att arbeta med anslagskredit och att det är ett helt naturligt sätt att arbeta. Det beror mycket på att man inom just detta område är väldigt beroende av flexibilitet och att kunna göra insatser. Man visade hur anslagskrediterna varit både minus och plus över tid. Det kändes alltså väldigt tryggt. Det är så man arbetar, och man har arbetat så under en lång tid. Detta är ingen ny företeelse. Som generaldirektören för Trafikverket sade har det ur verksamhetens synpunkt ingen betydelse hur man administrerar pengarna och var de kommer ifrån.
Herr talman! Sedan blir det väldigt mycket diskussion om anslagsnivåer. Jag skulle nog vilja framhålla en annan del av arbetet som jag tror är minst lika viktig och där regeringen verkligen jobbar brett, och det är att få det till system så att de pengar som finns används effektivt. Vi har fått en del rapporter från Riksrevisionen som har visat att det historiskt har funnits brister.
Samtidigt, när vi har haft diskussioner i riksdagen i dessa sammanhang, har vi kunnat redovisa att regeringen jobbar väldigt brett för att få till en bättre uppföljning, en bättre analys och även en bättre återrapportering till riksdagen för att vi ska kunna veta att pengarna används effektivt. Det är alltså en delad frågeställning. Det handlar dels om att tillföra de resurser som krävs och dels om att använda dem effektivt.
Nu blir det mer en diskussion om pengarnas väg fram till verksamheten, men som sagt: Generaldirektören var väldigt tydlig med att det ur verksamhetens synpunkt inte hade någon betydelse på vilken sätt pengarna togs fram. När spaden sattes i jorden märktes inte det.
Anf. 20 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Jag tror att vi alla egentligen söker hur och på vilket sätt vi kan få mer infrastruktur för pengarna, och ännu hellre hur mycket mer tidigt vi kan få infrastruktur. Det gäller nog över hela landet, och särskilt har vi haft fokus inte minst på järnvägen.
När det gäller anslagen, som är det som regeringen förfogar över och som också riksdagen fattar beslut om, är det
en
del - och det redovisade också Lars Tysklind - som Trafikverket har att disponera. Sedan har Trafikverket, precis som andra myndigheter, andra typer av resurser som de har möjlighet att förfoga över. När det gäller Trafikverket har de dels anslaget, som år efter år har höjts. De har även banavgifterna att ta in, som också används till drift och underhåll. Det har dessutom funnits särskilda, tillfälliga satsningar. Sedan har vi detta med anslagskrediten. Det finns ett visst utrymme, just för att kunna ha flexibiliteten över åren.
Då ingår dock också att när en myndighet precis som Trafikverket använder sig av den - jag skulle kunna säga som Stina Bergström; man lånar lite av sig själv - ska det återställas och återbetalas. I fallet med de 800 miljonerna har det tydligt sagts från regeringen att Trafikverket för att redan under innevarande år kunna förbereda sig, inte bara för vintern utan för att bygga upp robustheten, kan arbeta med detta nu och använda sig av anslagskrediten. När höstbudgeten kommer blir man dock kompenserad via anslaget. Det är inte tänkt så att de 800 miljonerna på så sätt ska återbetalas, vilket man annars gör när man använder sig av anslagskrediter.
Detta är det inget konstigt att Trafikverket gör; det tidigare Banverket har gjort precis likadant över åren. Vi kan särskilt tydligt se att man åren 2002-2004 använde sig väldigt mycket av anslagskrediten. Detta görs inte minst för att man har oerhört många olika projekt som går, men också för att vädret har en tendens att variera extra kraftigt - särskilt de två senaste vintrarna. Jag tycker att detta är viktigt att ha med.
Jag tror egentligen att Stina Bergström hade sina förhoppningar när dessa extrapengar presenterades. Vi ska vara väldigt noggranna med att vi när vi tillför pengar också vet att de kan komma att effektivt användas. I den dialog som inte minst jag har med min myndighet Trafikverket kunde vi konstatera att så väldigt mycket mer än detta har de heller inte förmåga att göra av med under innevarande år.
Däremot har vi nu ett underlag där de redan har kommit in med en egen analys av hela järnvägssystemet och hur tillståndet ser ut. Det ligger på längre sikt. Tillsammans med vårt uppdrag om kapacitetsökningen är det ett bra underlag för att se vad som behöver komma till utöver detta under de kommande åren. Nu pratar vi egentligen bara innevarande år.
Då kommer vi också att ha möjlighet att följa, både på Trafikverkets hemsida och genom att få det redovisat, hur man faktiskt har tänkt använda dessa 800 miljoner. Det tror jag också är väldigt intressant, att se hur man kan gå vidare med underhåll och trimningar i Stockholm och Mälardalen. Det gäller till exempel Malmbanan som har haft stora problem, inte bara på grund av vintern utan också för att det är trångt på spåren.
Svaret på den fråga Stina Bergström ställde är alltså att man normalt sett ska återställa anslagskrediten från sitt eget sparande. I detta fall kommer regeringen att fatta beslut för att kompensera så att man inte ska behöva göra det på samma sätt.
Anf. 21 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Jag tackar Catharina Elmsäter-Svärd för svaret på en av de två frågor jag ställde i mitt förra inlägg. Nu förstår jag lättare och känner mig lugnare. 800 miljoner kronor har Trafikverket fått låna ur sin egen kredit med löfte om att inte behöva betala dem. Så kan man säga. Men jag förstår fortfarande inte varför regeringen har valt att göra på det här sättet.
Statsrådet pratade om Trafikverkets februarirapport,
Situationen i det svenska järnvägsnätet
. Vi är många som har studerat den. Den visar att de nivåer på underhåll och investeringar som vi har i dag kommer att leda till fortsatta försämringar i tågtrafiken. Trafikverket slår fast att det för att undvika ytterligare försämringar behövs minst 1,3 miljarder till under 2011. Det sade man redan i februari. Av dessa behövs 500 miljoner till reinvesteringar, 300 miljoner till trimningsåtgärder och 500 miljoner till ökat underhåll. Det handlar alltså om 1,3 miljarder för att underhålla de spår vi har.
Miljöpartiet föreslår den summan i vår tilläggsbudgetmotion för 2011. Vi föreslår också att regeringen tillför mer pengar till järnvägsinvesteringar redan under 2011, så att vi kan bygga mer järnväg redan i år och så att vi kan återuppta planeringen av höghastighetsbanorna.
Jag vet att både Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm och statsrådet har sagt att 2 000 miljoner kronor är nog och att det inte skulle gå att hinna underhålla för mer pengar i år. Jag tillåter mig att tvivla på att detta verkligen stämmer. Men om det nu skulle vara så, om Trafikverket för att kunna genomföra underhåll behöver ha en framförhållning på ett eller ett och ett halvt år, är det väl ännu viktigare att regeringen tar ett snabbt beslut om hur mycket pengar man är beredd att satsa på järnvägen om ett år och ett och ett halvt år. På presskonferensen den 8 april lät det som om regeringen gjort det, men jag känner att vi blev lurade där. De besluten är inte tagna.
I regeringens vårproposition kan vi läsa att regeringen inte ens har tagit beslut om årets pengar. "Regeringen kommer att under 2011 fatta nödvändiga beslut för att skapa det utrymme som krävs för att öka insatserna för banhållning med 800 miljoner kronor." Så står det i vårpropositionen. Jag vill fråga Catharina Elmsäter-Svärd: Vad är det för beslut som ska fattas, och varför kunde de besluten inte fattas innan regeringen gick ut och slog på stortrumman den 8 april?
Anf. 22 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag har egentligen inte så mycket att tillägga. Men jag tycker att det är väldigt bra att infrastrukturministern ger ett så tydligt besked om att det är 800 miljoner och att det de facto är nya pengar. Man har från Trafikverkets sida konstaterat att det är ett viktigt stöd i det långsiktiga arbetet för att öka järnvägsnätets tillförlitlighet.
Att Trafikverket nu på sin hemsida redovisar detta objekt för objekt gör det väldigt konkret. Det är naturligtvis ett utslag av det arbete som regeringen och myndigheterna har gjort för att effektivisera användningen av pengar. Man visar svart på vitt vart pengarna går. Lite kopplat till den föregående interpellationsdebatten kan man utläsa till exempel att Öresund och väst skulle få ungefär 170-180 miljoner. Man kan se vart pengarna går, och det blir väldigt konkret.
Som sagt är det viktiga beskedet att det är nya pengar. Det är ett väldigt tydligt svar på frågan. Anslagskredit är ett naturligt sätt att arbeta. Det har vi också fått besked om.
Anf. 23 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Stina Bergström säger att regeringen borde fatta ett snabbt beslut och snabbt tala om hur mycket pengar som borde tillföras. Det kan vara en aspekt som är helt okej, men samtidigt väldigt farlig. Ska vi verkligen mena allvar med att bygga upp en robusthet i järnvägen tror jag att det är minst lika viktigt att veta vad det är som behöver göras, när det kan göras och vad det kommer att kosta. Då är Trafikverkets rapport som kom i februari ett bra underlag. Man tittar på livslängden på det vi redan har i systemet med signalsystemen, bärigheten och så vidare. Det är faktisk kunskap som till vissa delar är ny. Man fångar även in kunskap om vad det är som gör att driften och underhållet inte fungerar på det sätt som vi har tänkt oss. Hur ser det ut med forskningen och kunskaperna? Det finns en hel del tomma luckor även där.
Vad som också kan vara bra att känna till är att vi hur snabbt vi än fattar beslut har den ständiga kampen med tiden. Bara som ett exempel: Om vi har 6 000 växlar som skulle behöva åtgärdas och kan klara av 200 per år tar det 30 år att gå igenom alla växlar. Det är på tok för långsamt, men det är samtidigt en verklighet som vi ska förhålla oss till. Det kan vara ganska intressant, herr talman, med ett perspektiv på hur lång tid det tar att vidta åtgärder i järnvägssystemet eller bygga nya järnvägsbanor och räls.
Det är väldigt intressant att den myndighet som har ansvar för att tala om vad man behöver ha in också kommer med bra information. När tidningen Riksdag & Departement tittar tillbaka kan vi konstatera att det dåvarande Banverket under åren 2000-2006 fick betydligt mindre när de äskade av den socialdemokratiska regeringen. Men de facto har man under åren 2007-2011 sammantaget fått mer än man äskat. Det här kan man hålla på och raljera hur mycket man vill om, men det sätter också fingret på det som är problematiskt.
Nu har vi tagit ett krafttag, för vi ser betydelsen av vad som händer när trafiken ökar. Allt fler människor tar tåget och fler inom näringslivet vill transportera med tåget. Då ökar trycket. Då ökar också naturligtvis behovet av att reinvesteringar, underhåll och drift kommer i kapp. Därför har vi höjt anslaget med över 40 procent de senaste åren.
Sedan kan man alltid fundera på om det är tillräckligt. Vi har nu konstaterat att vi redan i år tillför ytterligare pengar i dialog med Trafikverket utifrån vad de faktiskt mäktar med att kunna göra av med. Vi säger också i den skrivning som kom i våras att vi kommer att fatta fler beslut om det som behöver göras sedan utifrån de uppdrag som vi nu har givit och som ganska snart ska komma tillbaka till regeringen. Hur och på vilket sätt kan vi öka kapaciteten i järnvägssystemet? Det är jätteviktigt. Hur och på vilket sätt kan vi ta hänsyn till behovet av den arbetspendling som sker inte minst i våra storstadsregioner? Detta är ett stort behov som vi har.
Om vi inte skulle göra någonting från regeringens sida utifrån den åtgärdsplan för de kommande tolv åren som vi beslutat om vet vi i dag att kapacitetsproblemen och flaskhalsarna skulle kvarstå. Det är precis det vi vill undvika. Stina Bergström och jag har möjligtvis ett gemensamt intresse av att järnvägen ska bli bättre. Jag tror att vi är något på spåren!
Anf. 24 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Jag tror också att vi har ett gemensamt intresse.
I sitt interpellationssvar säger statsrådet en viktig sak som jag vill ta upp avslutningsvis. Det gäller järnvägens vinterberedskap. Statsrådet säger att ansvaret för förbättrad vinterberedskap ligger hos samtliga aktörer inom järnvägsbranschen, och det är sant. Det är ett ansvar som delas mellan Trafikverket, de underentreprenörer som sköter underhållet av spåren, alla de bolag som bygger de nya spåren samt de olika operatörer som kör på spåren.
Vi vet också att delat ansvar kan bli ingens ansvar. Vi har diskuterat detta tidigare här i kammaren, Catharina Elmsäter-Svärd och jag. I en fråga är vi rätt överens, har jag känt: Det handlar inte bara om att anslå mer pengar till järnvägen. Det handlar också om att se till att de används så effektivt som möjligt.
Jag vill därför avslutningsvis återkomma till min tredje fråga om vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att undvika problemet i tågsystemet kommande vintrar och också alla andra årstider. Vem ska få huvudansvaret för att tågen kommer i tid?
För att tala klarspråk: Är det inte dags att nu stoppa avregleringen, Catharina Elmsäter-Svärd? Är det inte dags att se till att järnvägen fungerar innan vi släpper in fler aktörer som ska dela på ansvaret?
Anf. 25 Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! När jag lyssnar på flera av aktörerna som varit med i den marknadsöppning eller avreglering som skett när det gäller godstrafiken sedan 1988 är det inte många som ställer sig upp och säger att de vill gå tillbaka till hur det var förr. Det har utvecklats väldigt många mer nya koncept.
När det gäller marknadsöppningen på persontågssidan är vi ännu inte riktigt där. Däremot har vi kunnat se viss upphandlad trafik som har givit ett utbud för resenärerna i både pris och tider så att de har fått ett val. Det är egentligen grunden som vi ser.
Oavsett ambitionen med en marknadsöppning från ett resenärsperspektiv har vi det grundläggande problemet med kapacitetsbristen. Den är den som vi nu successivt bygger bort, men det tar tid. Vi koncentrerar oss på att vårda det vi har.
Vi har ett kraftigt eftersatt underhåll inte minst på reinvesteringssidan. Det är därför som vi har höjt anslagen. Det gör det också möjligt att kunna gå vidare i snabbare takt.
Problem i vinter när det gäller tågen är de facto inte ett vinterproblem. Men det blir desto mer besvärligt när det är kallt och mycket snö.
Jag hade för inte så länge sedan en ny träff med alla aktörer där vi nu fokuserar på: Hur och på vilket sätt kan information till resenärer bli mycket bättre och informationen sinsemellan?
Det handlar också om att de som kör tågen har god tillgång till fordon. Det är inte heller så lätt. I går var jag och provåkte SJ:s nya Reginatåg som ska ersätta X2000-tågen. De kommer successivt in. Man räknar med att ha 20 nya tåg efter sommaren. Det finns en hel del som vi gör.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.