Regeringens syn på studentinflytande

Interpellation 2008/09:444 av Damberg, Mikael (s)

den 2 april

Interpellation

2008/09:444 Regeringens syn på studentinflytande

av Mikael Damberg (s)

till statsrådet Lars Leijonborg (fp)

Sverige har i dag inom ramen för vårt högskolesystem ett unikt studentinflytande på alla nivåer, från den enskilda kursen till den nationella arenan. Studenternas inflytande bidrar i stor utsträckning till att bevaka och utveckla kvaliteten i den högre utbildningen. Lärosätena vittnar samstämmigt om den positiva roll som studenternas medverkan har för kvalitetsarbetet. Riksdagspartierna, till exempel nu senast i Studiesociala kommittén, lyssnar och värderar de synpunkter och underlag som studenternas företrädare arbetar fram. Det har tidigare funnits en bred politisk enighet om värdet i ett starkt studentinflytande. Att föra en dialog med olika gruppers företrädare har varit en god svensk tradition som förstärkt både kvaliteten och legitimiteten i olika beslut.

Samtliga politiska partier ställde sig också bakom tillsättandet av en utredning som skulle gå till botten med hur kårobligatoriet skulle kunna avvecklas med ett bibehållet och utvecklat studentinflytande. Regeringens utredningsdirektiv slog fast: ”Utredaren skall utifrån en kartläggning av konsekvenserna av obligatoriets avveckling föreslå nödvändiga åtgärder för att säkerställa och stärka ett modernt studentinflytande och en god studiesocial verksamhet vid universitet och högskolor.” Erland Ringborg har i betänkandet Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) utvecklat vad som krävs för att studentinflytandet ska kunna bibehållas vid ett avvecklande.

Men av någon anledning har regeringen nu kastat viktiga delar av utredarens förslag i papperskorgen och helt ignorerat remissinstanserna. Regeringen föreslår att studentkårerna bara ska få behålla en femtedel av sina nuvarande genomsnittliga intäkter genom ett nytt statligt stöd. I Obligatorieutredningens betänkande föreslogs ett tre gånger så högt belopp till studentmedverkan, utöver en ersättning till lärosätena för deras förstärkta studiesociala ansvar. Studentkårer och högskolor runt om i Sverige vittnar om vilka dramatiska effekter som kommer att uppstå om regeringens förslag skulle förverkligas.

Jag vill med anledning av detta fråga:

Vilka är skälen till att statsrådets och regeringens bedömning av det stöd som krävs för att vidmakthålla studentinflytandet skiljer sig så mycket från utredarens bedömning?

Vilka effekter på studentinflytandet räknar statsrådet med att en avveckling av kårobligatoriet i enlighet med propositionen kommer att få?

Ser statsrådet någon risk i att myndigheter, regeringar och politiska partier kan få en sämre dialog med studenterna och ett försämrat kunskapsunderlag om förutsättningarna för studenternas organisering att bedriva ett professionellt och oberoende arbete försämras?