Regeringens satsningar på vård, skola och omsorg
Interpellation 2015/16:124 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-29
- Överlämnad
- 2015-10-30
- Anmäld
- 2015-11-03
- Svarsdatum
- 2015-11-13
- Besvarad
- 2015-11-13
- Sista svarsdatum
- 2015-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har i statsbudgeten för 2016 och vårpropositionen för 2015 föreslagit omfattande skattehöjningar. Sammantaget rör det sig om mer än 150 miljarder kronor under budgetperioden. Detta kommer att slå mot jobb och tillväxt, vilket regeringen själv medger.
I sitt försvar för samma skattehöjningar återkommer finansministern ständigt till att det är nödvändigt att genomföra stora satsningar på välfärden. Av samma skattehöjningar är det dock endast 25 procent som går till vård, skola och omsorg. Mer än hälften av de resterande 75 procenten används i stället till att höja bidrag, subventioner och genomföra ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder – reformer som ytterligare kommer att slå mot jobb och tillväxt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad är motivet till att endast 25 procent av regeringens föreslagna skattehöjningarna går till vård, skola och omsorg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:124
Webb-tv: Regeringens satsningar på vård, skola och omsorg
Dokument från debatten
- Fredag den 13 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:27
- Protokoll 2015/16:27 Fredagen den 13 novemberProtokoll 2015/16:27 Svar på interpellation 2015/16:124 om regeringens satsningar på vård, skola och omsorg
Protokoll från debatten
Anf. 23 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig vad motivet är till att endast 25 procent av regeringens föreslagna skattehöjningar går till vård, skola och omsorg.
Den förra regeringen genomförde en politik med omfattande ofinansierade skattesänkningar, vilket har sämre effekter på arbetslöshet och tillväxt än en motsvarande ökning av de offentliga investeringarna eller en förbättrad service i den offentliga sektorn. Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning.
Att öka sysselsättningen och pressa ned arbetslösheten är centralt för att förbättra välfärden. Så förutom de satsningar regeringen genomför inom vård, skola och omsorg är det även angeläget att finanspolitiken understöder konjunkturåterhämtningen och bidrar till att pressa ned arbetslösheten genom ökade offentliga investeringar, en aktiv näringspolitik och insatser för en bättre matchning på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av detta har regeringen i budgetpropositionen för 2016 och den ekonomiska vårpropositionen för 2015 föreslagit investeringar om totalt 14,3 miljarder kronor i fråga om jobben.
Anf. 24 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! De senaste 100 åren har vi haft en politisk debatt i Sverige som i stor utsträckning har handlat om, mycket tack vare Socialdemokraternas retoriska och politiska skicklighet, att den stora konflikten mellan Moderaterna och Socialdemokraterna gäller hur mycket man vill tillföra välfärden. Moderaterna har målats ut som ett parti som vill sänka skatterna, vilket får till följd att välfärden reduceras.
Den retoriken har kommit ganska mycket på skam, fru talman, under de senaste åtta åren. Då hade vi nämligen en alliansregering som förmådde göra både och. Den förmådde både att sänka skatterna och att satsa på välfärden. Vi har byggt ut välfärden på flera punkter under den tidigare borgerliga regeringens tid vid makten. Det bevisar just att det argument som ständigt har nötts i debatten inte stämmer. Det är faktiskt så att man kan klara av att både satsa på välfärden och sänka skatterna. Tricket bakom det handlar om att få fler människor i jobb. Det handlar också om att se en skillnad på välfärd och välfärd.
Alla människor i Sverige och alla partier i riksdagen är överens om att vi ska ha ett grundläggande trygghetssystem som hjälper alla människor vid arbetslöshet. Om man hamnar i sjukdom ska samhället finnas där, och man ska vara säker på att man kan klara sin finansiering. Det är en sak.
En annan sak är: Ska det löna sig att jobba eller inte? Ska människor känna att de faktiskt får någonting extra, att lönen ger mer pengar i plånboken än bidragen? Gör de inte det hamnar man i en situation där man kommer att skapa en kultur av att det är okej och acceptabelt att leva på det offentliga. Människor kommer att bli mer kräsna. De kommer att välja mer kräset bland de jobb som finns tillgängliga när de är arbetslösa. De kommer att söka färre jobb. Det är lättare att fastna i utanförskap och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trots att det här motbevisades under den tidigare borgerliga regeringens tid fortsätter den nuvarande socialdemokratiska regeringen med samma retorik: Vi höjer skatterna för att satsa på välfärden. Men, fru talman, det är inte så.
Jag har haft den här debatten många gånger med finansministern. Den här gången har jag tryckt upp en liten affisch, en liten plansch. Den visar hur regeringens satsningar fördelas. Den blå delen av kakan visar hur mycket av regeringens skattehöjningar som går till vård, skola och omsorg. Den röda visar hur mycket som går till annat än just vård, skola och omsorg. Då kan ni se att det är 75 procent som går till annat. Då undrar man: Vad är allt det andra?
Jo, fru talman, det ser vi på det diagram som jag visar nu. Mer än hälften av det övriga, nästan 60 procent, är bidragshöjningar, satsningar på subventioner och satsningar på arbetsmarknadspolitik som inte fungerar.
Det här är andemeningen i den politiska debatten. Socialdemokraterna försöker skapa bilden av att de nu satsar på välfärden. Men det gör de inte. De bygger upp ett bidragssamhälle, och det kommer inte att vara bra för Sverige långsiktigt.
Anf. 25 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag har en fråga till Fredrik Schulte. Om Fredrik Schulte och Moderaterna är så övertygade om att sänkta skatter skapar så många fler jobb att det ger ökade skatteintäkter undrar jag: Varför gick man inte till val på att sänka skatten?
Anf. 26 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Det här är en annan del av Socialdemokraternas typiska retorik. De säger: Om ni moderater tycker att skattesänkningar är så bra, varför sänker ni inte alltid skatten? Varför föreslår ni inte att vi ska ha noll i skatt?
Det är klart att vi ska ha hög skatt i Sverige. Vi har nämligen bestämt att en stor del av ekonomin ska finansieras gemensamt. Vi ska finansiera vården gemensamt. Vi ska finansiera sjukvården, äldreomsorgen, barnomsorgen och skolan tillsammans genom skattsedeln. Vi ska ha ett fungerande försvar. Vi ska ha en bra polismakt och en smidig byråkrati som klarar av de många utmaningar som samhället hela tiden ställs inför.
Vi måste inte minst se till att balansera offentliga finanser. Det gör att det här med skattesänkningar eller, för den delen, satsningar på bidrag och subventioner som finansministern tycker väldigt mycket om att göra måste komma när det finns ekonomiskt utrymme.
Nu har vi haft en lång period av underskott, för vi har haft en lång lågkonjunktur. Då måste man ta ansvar för de offentliga finanserna. När man ska göra skattesänkningar eller satsningar måste man göra det i takt med vad ekonomin tillåter.
Det var därför vi inte gick till val på ytterligare skattesänkningar. Tvärtom gick vi från Moderaternas sida till val på skattehöjningar. Skillnaden är att det inte var skattehöjningar som slog mot jobb och mot företagande, och det var inte skattehöjningar som gick till att betala stora bidragsutbyggnader, utan det var skattehöjningar för att satsa på vård och framför allt skola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är just det här som är det problematiska. Regeringen försöker skapa bilden av att det finns en konflikt och att vi från Alliansens sida vill ge oss på välfärden och att de satsar på den när det i själva verket är så att den stora sak som regeringen satsar på är bidragen.
Jag skulle också vilja säga något om budgetunderskotten. Magdalena Andersson vill ofta skapa bilden av att alliansregeringen förstör de offentliga finanserna. Men jag har tryckt upp ett litet diagram över det också. Det här är underskotten för förra mandatperioden. Det blå är Alliansens underskott. Det röda är Socialdemokraternas underskott, som de föreslog i opposition. Det är i princip ingen skillnad.
När Magdalena Andersson står här i talarstolen och försöker skapa en bild av att Alliansen förstörde de offentliga finanserna är det, för att citera statsministern, bara trams.
Ännu mer intressant blir det om man tar hänsyn till de stora flyktingkostnaderna. Jag har ännu ett diagram. Längst bort är planen för underskotten, som regeringen har satt upp. I mitten ser vi vad det kan bli med Migrationsverkets prognoser. Vi kan också se Alliansens underskott.
Som ni hör är det många tunga ord från finansministern, men det kan mycket väl vara så att när finansministern möter väljarna 2018 har hon åstadkommit ett större budgetunderskott än det som var när hon trädde till makten och under föregående regering. Det beror på att regeringen inte klarar av att vidta de kraftfulla åtgärder som krävs för att tackla flyktingkrisen.
Om man ska summera den här debatten kan man säga: Vi har en regering som höjer skatterna. De höjer inte skatterna för att satsa på vård, skola och omsorg, utan de höjer skatterna för att satsa på bidragen. De pratar om att de vill få en budget i balans, men i verkligheten klarar de inte av att fatta de besluten. Vi kan nu få ett jätteunderskott på halsen.
Anf. 27 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det första som vi i Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde när vi fick regeringsmakten var att ta ett fast grepp om de offentliga finanserna. Vi har nu lyckats halvera de underskott som vi ärvde efter den moderatledda regeringen.
Underskotten växte på grund av att man valde att genomföra väldigt stora ofinansierade och permanenta skattesänkningar i stället för att satsa på tillfälliga konjunkturstimulerande åtgärder, som till exempel arbetsmarknadspolitik. Det var någonting som vi socialdemokrater förespråkade. Då hade naturligtvis statsfinanserna också sett helt annorlunda ut, eftersom de temporära utgifterna hade kunnat fasas ut i takt med att konjunkturen stärktes. Men Moderaterna valde i stället att genomföra permanenta skattesänkningar.
När jag lyssnar på Fredrik Schulte tycker jag inte att det på något sätt blir mer klargörande. Han hävdar ändå att skattesänkningar leder till fler jobb och därmed ökade resurser till välfärden. Men han säger samtidigt att man måste ta ekonomiskt ansvar och inte kan sänka skatten. Men hur är det nu? Skapar sänkta skatter ökade resurser till välfärden? Fredrik Schulte hävdade ändå i sitt första inlägg att sänkta skatter skapar ökade resurser till välfärden. Kan inte Fredrik Schulte bara försöka klargöra detta i talarstolen. Menar Moderaterna att sänkta skatter skapar ökade resurser till välfärden eller minskade resurser till välfärden? Det är två alternativ. Vilket stämmer?
Anf. 28 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Svaret på den frågan är mycket enkelt. Det är precis som om jag startar ett företag. Då kommer jag att behöva investera pengar i detta företag. Det gör att jag kortsiktigt kommer att ha mindre pengar. Men om detta företag går bra kommer jag att ha mycket mer pengar.
Logiken fungerar på ett snarlikt sätt i detta fall. När vi sänker skatterna kommer det tillfälligt att innebära att staten får mindre pengar i plånboken. Långsiktigt kommer det däremot att innebära att staten får mycket mer.
Man måste alltså balansera det långsiktiga och det kortsiktiga. I det kortsiktiga perspektivet måste man ha balans i de offentliga finanserna.
Nu har vi haft ett par år då den tidigare alliansregeringen och Socialdemokraterna var helt överens om att vi skulle stimulera ekonomin. Jag visar mitt diagram en gång till som visar det underskott som alliansregeringen skapade och det underskott som Socialdemokraterna föreslog i opposition. Det är nästan precis lika mycket.
När Magdalena Andersson talar om att hon ville se tillfälliga satsningar är det roliga i kråksången att det som hon då ville se i satsningar var permanent höjda bidrag. Det extra negativa med det är att människor fastnar i utanförskap och bidragsberoende.
Till skillnad från skattesänkningar, som stimulerar ekonomin och ger en positiv bieffekt, får höjda bidrag bara en negativ bieffekt. Det är därför som argumentationen inte går ihop. Regeringen föreslår skattehöjningar och säger att de går till välfärden, men de går till bidragen. Regeringen säger att man ska rädda de offentliga finanserna, men man är nu på väg att stjälpa de offentliga finanserna på grund av flyktingkrisen. Regeringen säger att Alliansen spenderade för mycket pengar när man i själva verket ville spendera lika mycket själv men på skattesänkningar som skulle gå till bidrag. Argumentationen går inte ihop.
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Argumentationen går inte ihop, säger Fredrik Schulte. Nej, Fredrik Schultes argumentation går naturligtvis över huvud taget inte ihop. Det är nämligen så att om man sänker skatten blir det mindre pengar till välfärden. Det är tråkigt att ekvationen fungerar på det sättet, men det är faktiskt så den fungerar. Det tror jag att även invånarna i Sverige förstår, men däremot uppenbarligen inte alla moderater.
När det gäller den kontrafaktiska verklighetsbeskrivning som Fredrik Schulte gör vill jag påminna honom om att väldigt många av de satsningar som vi socialdemokrater föreslog under de två föregående mandatperioderna var tillfälliga arbetsmarknadspolitiska insatser som hade kunnat rädda människor ur långvarig arbetslöshet. Men de hade naturligtvis varit tillfälliga, och därför hade budgetunderskotten sett annorlunda ut om vi hade haft möjlighet att styra landet i stället.
Vi hade också förslag på en del bidragshöjningar. Poängen med bidragshöjningar är att de inte ökar kostnaderna på samma sätt som skattesänkningar i takt med att ekonomin växer. Därför ser vi att Moderaterna återigen förde en politik som gav Sverige stora underskott. Av tre möjliga gånger som vi har haft moderater i regeringen har de alla tre gånger lämnat efter sig statsfinanser med stora underskott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför är det mycket bra att vi från regeringens sida har halverat underskotten i de offentliga finanserna och att vi tar ansvar. Det ger oss helt andra möjligheter att i denna situation med en flyktingkatastrof också kunna göra den typen av satsningar som vi presenterade i går och som kommer att innebära mycket viktiga tillskott till kommunerna så att de kan upprätthålla god kvalitet i sjukvården, skolan och omsorgen samtidigt som de genomför ett viktigt arbete med att ta emot de människor som nu söker sig till Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.