Regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet
Interpellation 2006/07:557 av Lindgren, Sylvia (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-05-24
- Inlämnad
- 2007-05-24
- Besvarad
- 2007-06-05
- Sista svarsdatum
- 2007-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 maj
Interpellation
2006/07:557 Regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet
av Sylvia Lindgren (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Sverige ska vara en förebild med moderna arbetsplatser och god arbetsmiljö. Arbetsrelaterad ohälsa, skador och olycksfall på arbetet är dock fortfarande stora problem. Tunga lyft, monotona arbetsmoment, buller, stress, exponering för hälsovådliga ämnen och utsatt ensamarbete är vanligt förekommande. En person i veckan dör på jobbet.
Skyddsombuden, huvudskyddsombuden och de regionala skyddsombuden är nyckelpersoner i arbetsmiljöarbetet. Information, kunskap och kunskapsöverföring är viktiga instrument i dessa nyckelpersoners arbete. Arbetsmiljöinspektörernas roll är viktig inte minst för små och medelstora arbetsplatsers tillgång till tekniskt bistånd och rådgivningstjänster, vilket i sin tur främjar en god arbetsmiljö och de anställdas hälsa och välbefinnande.
Den borgerliga regeringens kraftiga besparingar på arbetsmiljöområdet riskerar att få allvarliga konsekvenser. Neddragningarna av Arbetsmiljöverkets resurser med ca 155 miljoner kronor innebär bland annat att den viktiga tillsyns- och inspektionsverksamheten på svenska arbetsplatser försämras.
Vi socialdemokrater anser att Arbetsmiljöverkets resurser och tillsynsmöjligheter snarare behöver stärkas. Vi menar att det behövs fler inspektörer och en ökad kompetens eftersom förändringstakten i arbetslivet är hög och nya riskfaktorer har tillkommit.
Med anledning av ovanstående resonemang vill jag fråga arbetsmarknadsministern följande:
Vilka åtgärder ämnar arbetsmarknadsministern vidta för att förbättra arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna?
Vilka initiativ ämnar arbetsmarknadsministern vidta för att minska antalet arbetsrelaterade olyckor?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:557
Webb-tv: Regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:120 Tisdagen den 5 juniProtokoll 2006/07:120 9 § Svar på interpellation 2006/07:557 om regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet
Protokoll från debatten
Anf. 33 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Sylvia Lindgren har frågat mig
1. vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna,
2. vilka initiativ jag ämnar vidta för att minska antalet arbetsrelaterade olyckor.
Liksom vid interpellationsdebatten den 29 maj vill jag framhålla att regeringen anser att arbetsmiljöområdet är mycket viktigt, inte minst för att frågorna har nära beröring med regeringens övergripande prioritering - att bryta utanförskapet.
Goda arbetsförhållanden förebygger utslagning på grund av ohälsa och olycksfall och gör det möjligt för människor att vidareutvecklas i sitt yrkesliv. Samtidigt skapar en bra arbetsmiljö förutsättningar för människor som inte arbetar på grund av ohälsa, funktionshinder eller dylikt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Vad gäller både den första och den andra frågan vill jag återigen framhålla att det på arbetsmiljöområdet pågår en översyn av politiken. Det är ännu för tidigt att säga vad arbetet kommer att leda fram till. En avsikt är dock att det även i arbetsmiljöpolitiken bör finnas en koppling till frågorna om utanförskap och målsättningen att fler människor ska komma i arbete.
Jag är förvissad om att Arbetsmiljöverket kommer att bedriva en effektiv och målinriktad tillsynsverksamhet inom ramen för de resurser man tilldelas. De besparingar som görs på Arbetsmiljöverket görs stegvis och kommer att följas av regeringen. Det kan i sammanhanget påpekas att med de anslagsminskningar som regeringen har föreslagit kommer verket att ligga på samma anslagsnivå som man gjorde i slutet av 1990-talet.
Samtidigt bör framhållas att arbetsmiljöpolitik inte enbart handlar om anslagen till myndigheterna. Även andra insatser och verktyg måste uppmärksammas. Vid en jämförelse med andra länder kan konstateras att systemet med regionala skyddsombud inte förekommer annat än undantagsvis i andra länder. Det svenska statliga stödet till den verksamheten torde således vara ganska unikt.
Anf. 34 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret. Ministern hade kanske inte behövt läsa upp det, men det tillhör ju ordningen. Han hade mer eller mindre ordagrant kunnat hänvisa till svaret från en tidigare interpellationsdebatt, nämligen den 29 maj. Ministern har inte ens ansträngt sig att formulera om texten. Den är i de flesta stycken ordagrann. Det ger med bästa vilja i världen inte intrycket att man är intresserad av dessa frågor. Snarare ger det ett intryck av nonchalans - och det på världsmiljödagen.
Herr talman! De regionala skyddsombuden och huvudskyddsombuden har på en rad arbetsmiljökonferenser under våren bland annat framhållit att det inträffar många olyckor och tillbud. De hade inte behövt inträffa om det funnits ett fungerande och systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Då skulle skyddsombuden inte ha behövt ta till den rätt som de enligt arbetsmiljölagen har, nämligen rätten att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa för arbetskamraterna.
Under 2006 var skyddsombuden i Sverige tvungna att göra 121 skyddsombudsstopp. Det är en ökning jämfört med de skyddsombudsstopp som gjordes, och som finns registrerade hos Arbetsmiljöverket, under tidigare år - 72 stopp 2005, 60 stopp 2004, 57 stopp 2003. Arbetsmarknadsministern uttalar gärna att det ska löna sig att arbeta. Delar ministern min uppfattning att det också måste löna sig att arbeta under säkra förhållanden?
Enligt EU-kommissionen behövs insatser både på europeisk och nationell nivå. Den nya strategin syftar till att få ned arbetsolyckorna med 25 procent till 2012. Om man välvilligt försöker analysera de debatter på arbetsmiljöområdet som arbetsmarknadsministern deltagit i den senaste tiden visar det sig att ministern håller samma envisa linje - utanförskapet.
När det gäller EU:s europeiska strategi hänvisas det till att regeringen nu håller på med en nationell handlingsplan där även arbetsmarknadens parter ska vara med. När ska det arbetet egentligen komma i gång? Har man över huvud taget kallat samman arbetsmarknadens parter? Och vad gäller utanförskapet finns det väl i dag många på arbetsmarknaden som också befinner sig i ett utanförskap, inte minst på grund av dålig arbetsmiljö.
Det är ganska enkelt att konstatera dels att strategin i huvudsak endast tar upp direkta arbetsskador, inte något som gäller just arbetssjukdomar, dels att det är en förenkling av regelverket. Hur ser ministern på det arbetet? Vill arbetsmarknadsministern flytta fram positionerna i stället för att dra ned på ambitionerna och i så fall hur? Inget av detta kommer fram i interpellationssvaret.
Det finns i dag en avsaknad av en övergripande strategi för hållbar utveckling och trepartssamverkan. Statistiken, framför allt gällande arbetssjukdomar, är bristfällig. Utbildningsnivån sjunker och därmed kunskapsnivån. Forskningsresurserna minskar. Den arbetsplatsnära forskningen tas bort. Regelverket ska skäras ned. Det är åtgärder som den borgerliga regeringen med arbetsmarknadsministern i spetsen vidtar och som leder i helt fel riktning.
Kan man säga att man är intresserad av arbetsmiljöarbetet när man agerar på det viset?
Anf. 35 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Som jag sade nyss, och som jag sade i en motsvarande debatt den 29 maj, bereds frågan i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma med ytterligare information och diskussion, bland annat i kammaren, under hösten.
Anf. 36 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Det är lite nonchalant att svara på det viset, att frågan bereds. Det händer ingenting. På andra områden, till exempel i fråga om Arbetslivsinstitutet, var man snabb som sjutton med att ta bort resurserna. Det gjordes inte ens en konsekvensanalys. På det här området säger man: Vi ska se vad som händer. Ärendet bereds.
Ingenting kommer fram. Samtidigt vet vi att det behövs mer resurser inom arbetsmiljöområdet. Friska arbetsplatser ger friskare människor. Nyckeln till det är det förebyggande arbetsmiljöarbetet, vilket bland annat skyddsombuden verkar för genom sitt uppdrag.
Vi ska inte acceptera olyckor, belastningsskador och stress som sliter ut människor. Att inte förebygga ohälsa är en farlig väg. Ministern framhåller bara sitt mantra om utanförskapet.
Jag måste kommentera det som sägs om regionala skyddsombud i sammanhanget, eftersom ministern inte tycks vara villig att diskutera arbetsmiljöfrågorna när man går vidare i detta. Med stolthet pratar man om RSO. Det är bra att vi har haft ett förebyggande och framåtriktat arbetsmiljöarbete. De regionala skyddsombuden, alltså RSO, har haft en stor och viktig del i detta. Det har också rönt intresse från andra delar av världen. Inte minst Sydafrika har tittat mycket på detta. I Norge och på flera olika ställen i världen har man gjort detsamma.
Man får i det sammanhanget inte heller glömma att det är tack vare det statliga bidraget och arbetsmiljölagen, som gör det möjligt för regionala skyddsombud att verka, som vi även i det sammanhanget har våra kollektivavtal. Det här saknas i många länder. Det kan också göra det svårare att få i gång en sådan verksamhet som de regionala skyddsombuden ansvarar för och jobbar med. Men visst är det ett gott exempel att sprida vidare. Det ska vi naturligtvis göra med stolthet.
Det har varit en förmån och en fördel för oss att vi har legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Det är därför det är så många som är frustrerade och med oro ser hur utvecklingen går. Den går åt fel håll. Ministern tror väl inte på fullaste allvar att stora nedskärningar på Arbetsmiljöverket inte drabbar verksamheten. Det är här trovärdigheten i regeringens agerande sätts ur spel. När en rad tjänster försvinner, däribland flera inspektörer, påverkar det verksamheten i högsta grad.
I interpellationssvaret vill man framhålla att man ska följa utvecklingen och att det är för tidigt att avgöra vad som ska sägas och vad som ska bli nästa steg. "Vänta och se" tycks vara den modell enligt vilken regeringen jobbar på detta område. Men man är tydligen inte helt ute när man i vissa områden vill ta bort olika verksamheter i detta. Forskning i världsklass duger inte. 420 anställda sparkas när ALI läggs ned. Man ställer sig frågan: Varför lägger regeringen ned ett av världens ledande institut inom forskning om arbetslivet? Det motiv som regeringen redovisar är att man vill effektivisera den statliga administrationen som ett led i minskningen av den statliga byråkratin, men ingen beredning har föregått beslutet. Inte heller har någon konsekvensanalys gjorts.
Anf. 37 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Sylvia Lindgren har väckt en viktig fråga. Redan förra veckan debatterade vi på ett liknande sätt frågan om regeringens nedskärningar på arbetsmiljöområdet.
Nästa vecka kommer många ungdomar att gå ut på sitt första sommarjobb. Många kommer dessvärre att skada sig på sitt arbete i sin första kontakt med arbetslivet. I det här läget, när många ungdomar kommer ut i sitt första arbete, säger regeringen att det förebyggande arbetsmiljöarbetet och analysen av hur arbetsmiljön ser ut inte är prioriterat. Det är inte prioriterat, för Arbetsmiljöverket behöver tydligen inte så många inspektörer som kan stötta på små och medelstora företag, där den kompetens som man skulle önska på arbetsmiljöområdet inte alltid finns.
Därför vore det intressant att höra vilka åtgärder arbetsmarknadsministern tänker vidta för att förbättra arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna, vilket, herr talman, han inte säger i debatten och inte heller sade förra veckan. Han avvaktar och ska väl förmodligen se hur många skador som uppstår och hur många som kommer att bli sjuka på grund av sitt arbete. Sedan ska han återkomma.
Jag tycker inte heller att det är ett svar att säga att vi är nere på 1990-talets budgetars nivå. Det är inget svar, för det är fler människor ute i arbete i dag än det var i slutet på 90-talet. Därmed tror jag också att det är viktigt att man har en ordentlig analys över arbetsmiljösituationen.
Ministern säger att man minskar på byråkratin. Men ibland är det bra med byråkrati. Man ska inte glömma bort att det är viktigt att konstatera att det finns någon som följer lagar och regler i landet. Om man inte har inspektörer på de platser där det inte finns skyddsombud eller kollektivavtal, vem ska då se till att lagen efterlevs? Jag har påpekat detta tidigare, och jag vet att många skyddsombud som i dag efterfrågar Arbetsmiljöverkets hjälp inte kan få den, på grund av att man nu drar ned på deras verksamhet.
Anf. 38 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag läste följande på Eva-Lena Janssons blogg på förmiddagen: "Och eftersom alla interpellationsdebatter är öppna för andra ledamöter så kan det bli en lång kväll för Littorin." Jag inser att det är strategin.
Sedan den 6 oktober har jag haft 78 interpellationer, i det här ämnet senast för exakt en vecka sedan. Som jag sade då, och som jag sade nyss, bereds frågan i Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma med ytterligare information och diskussion i frågan under hösten.
Anf. 39 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Oppositionens roll och oppositionens verktyg är att ställa interpellationer till statsråd. Då förväntar man sig också att få hövliga svar. Det känns lite magstarkt - nej, inte lite, mycket magstarkt - när man bara skriver av tidigare svar och inte har något nytt att komma med när det gäller dessa ack så viktiga frågor.
När det gäller arbetsmiljötillsynen inom till exempel näringarna skogsbruk, jordbruk och trädgård vet vi att Arbetsmiljöverket planerar att drastiskt minska resurserna. Det är naturligtvis mycket oroande. Arbetsmiljöverkets plan är att enbart ha ett reducerat antal inspektörer i dessa näringar. Man drar också ned på handläggning och central tillsyn.
Herr talman! Det här är följder av regeringens prioriteringar och minskningen av anslagen till Arbetsmiljöverket. Skogsbruk, jordbruk och trädgård är näringar med hög frekvens av olyckor och belastningsskador. Till detta kommer naturligtvis också exponering för kemiska ämnen, vibrationer och mycket varierande klimat.
Jag tycker att det är lovvärt att folk ska ha jobb. Jag tycker att det är rätt. Det är alldeles utmärkt att vi får fler människor i arbete. Men jag tycker att det är bedrövligt att man i nästa andetag minskar resurserna till Arbetsmiljöverket, de regionala skyddsombuden och inspektörerna och det förebyggande olycksfalls- och hälsoarbetet. Då kan man långt ifrån säga att man står för arbetsmarknadens positiva arbete när det gäller friskvård och arbetsmiljö. Det här är ett trepartsarbete. Samhället har ansvar när det gäller hälsoarbetet.
Anf. 40 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag tackar Sylvia Lindgren. Du visar ett djupt och stort engagemang i dessa frågor, vilket dessvärre arbetsmarknadsministern inte gör.
Att jag på min blogg gissar att det kommer att kunna bli en lång debatt i dag beror på att vi är många socialdemokrater som har ett djupt och stort engagemang i frågor som rör arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen har visat att deras engagemang sträcker sig till att sänka skatterna för välavlönade. Där finns deras engagemang. När man sänker ersättningen för de arbetslösa och sjukpensionärerna visar man var man har sitt stora engagemang.
Sylvia Lindgren har i dag visat vem som har engagemang i arbetsmiljöfrågor. Det är inte arbetsmarknadsministern, vilket jag djupt beklagar, herr talman.
Anf. 41 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag hade verkligen inte tänkt begära ordet i debatten. Jag hade egentligen bara för avsikt att lyssna på den. Det är inte precis dessa frågor som jag brukar debattera här i riksdagen, även om jag känner ett djupt engagemang för arbetsmiljöarbetet.
Mitt skäl till att gå upp i debatten är att interpellationsinstrumentet är en del av riksdagens kontrollmakt. Interpellanten får här ett svar där det sägs att frågan bereds och att man i övrigt inte har några kommentarer för närvarande. Jag måste säga att det är nonchalant, arbetsmarknadsministern. Det är på gränsen till vad som är riktigt god ton i kammaren.
Jag tycker ärligt talat att när vi ledamöter ställer frågor och vill diskutera, och inte hovsamt skrapa med foten och be om att få ytterligare information, utan vill ha konkreta svar på konkreta frågor, har vi rätt att få det.
Herr talman! På det här området har det skett nedskärningar. Det är inte minst internationellt omvittnat att arbetet har gett ett bra resultat. Det ger fortfarande bra resultat där man har det som en viktig del av arbetsmarknadspolitiken.
Man vill avrusta eller lägga ned detta. Man kan kalla det vad man vill. Men tar man bort resurser från en myndighet är det väl ändå så, herr talman, att någon verksamhet blir lidande.
Jag tror att vi alla här varit med om att fatta beslut mer eller mindre villigt, eller kanske ibland helt beräknande, där vi sagt: Vi ska faktiskt bara skära bort en liten del. Sedan visar det sig när man gör analysen av detta att det inte alls blev så. Det var till och med så att verksamheten drabbades.
Vi kallar det gärna för effektivisering, att man ska strama upp eller göra någonting annat. Men det är nästan alltid så att verksamheten drabbas.
Det här är en verksamhet vi i sammanhanget kan vara stolta över. Vi har valt en lite annorlunda väg. Det har också varit så att vi har kunnat hålla nere en kanske lite större organisation. Därför är stöden till de regionala skyddsombuden så viktiga.
Huvudanledningen till att jag begärde ordet i debatten är att jag inte tycker att det anstår ett statsråd, oaktat vilken regering han kommer från, att inte svara på de frågor han får från ledamöterna.
Anf. 42 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Sylvia Lindgren och Börje Vestlund tycker att det är dumt att jag svarar på samma sätt som jag svarade på den här frågan i förra veckan. Det var samma fråga som i förra veckan, och självklart kommer det då samma svar.
Den har frågan bereds i Regeringskansliet, precis som jag sade tidigare. Byggt på den europeiska arbetsmiljöstrategin vill vi nu ta fram en nationell strategi. Vi har all anledning att se fram emot en livlig och intensiv debatt om den under hösten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.