Regeringens misslyckade exportstrategi
Interpellation 2013/14:189 av Vestlund, Börje (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2013-12-02
- Anmäld
- 2013-12-03
- Svar fördröjt anmält
- 2013-12-13
- Sista svarsdatum
- 2013-12-16
- Besvarad
- 2014-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 2 december
Interpellation
2013/14:189 Regeringens misslyckade exportstrategi
av Börje Vestlund (S)
till statsrådet Ewa Björling (M)
Handelsminister Ewa Björling lanserade 2010 en vision om att fördubbla den svenska exporten. ”Ökad utrikeshandel är en central del av regeringens arbetslinje” hette det då.
År 2010, då målet alltså lades fast, var den svenska exporten värd totalt 1 138 200 miljoner kronor. År 2012 hade värdet ökat till 1 170 100 miljoner kronor, vilket ändå var en nedgång jämfört med 2011. Ny statistik visar att den nedgången fortsätter. Under de tre första kvartalen i år var exporten 811 995 miljoner kronor, en nedgång med 8 procent jämfört med motsvarande period 2012. Exporten minskar till de flesta exportländer. Även importen minskar men inte lika mycket. Det svenska handelsnettot var i oktober 4,4 miljarder kronor, en nedgång från 7,1 miljarder för ett år sedan. Uppenbarligen går utvecklingen åt ett helt annat håll än vad handelsministern eftersträvade när visionen om dubblad export lades fast.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att målet om fördubblad export ska nås?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:189
Webb-tv: Regeringens misslyckade exportstrategi
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:53 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2013/14:53 17 § Svar på interpellation 2013/14:189 om regeringens misslyckade exportstrategi
Protokoll från debatten
Anf. 90 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att nå målet om fördubblad export. Jag välkomnar interpellantens engagemang för exportutvecklingen eftersom det är en central komponent för svensk tillväxt, sysselsättning och välfärd. Interpellanten nämner min vision om att den svenska exporten ska fördubblas och menar att den exportutveckling som vi sett sedan 2010 skulle bero på att regeringens exportstrategi misslyckats.
Detta stämmer naturligtvis inte. Visionen för den svenska exporten har sin grund i det ökade behovet av krafttag för att underlätta för svenska företag att göra internationella affärer i kölvattnet av finanskrisen. Jag vill dock korrigera interpellanten och påpeka att visionen, när den lanserades, tog sitt avstamp i 2009 års siffror. Under tidsperioden 2009-2012 växte varuexporten med närmare 18 procent. Självklart hade jag hoppats att ökningen skulle ha varit större. Det finns flera förklaringar till att så inte varit fallet, inte minst den svaga tillväxten på våra viktigaste exportmarknader i Europa.
Regeringen arbetar aktivt på flera plan för frihandel och för att stärka den svenska ekonomins konkurrenskraft. Grundbulten i exportvisionen är inte det övergripande målet, utan det konkreta innehållet. Här har vi identifierat 40 åtgärder som genomförs löpande för att bistå i visionens förverkligande.
Det handlar bland annat om att driva på för handelsliberaliseringar inom EU, globalt och mot stora och viktiga marknader. Glädjande nog kunde vi efter tolv års förhandlingar nyligen nå ett avtal inom Världshandelsorganisationen, WTO. Det handlar också om att EU:s tjänstedirektiv genomförs så brett och omfattande som möjligt så att handelspotentialen på området frigörs från nationella regleringar och särkrav.
Exportfrämjandet måste fokusera på de marknader där statliga insatser kan göra störst nytta, det vill säga marknader som har stor köpkraft, stark tillväxt, visar på exportpotential från svensk horisont och där företagen har ett särskilt behov av offentligt stöd. Vi har därför i en sammanvägd bedömning identifierat 20 länder där vi gör extra främjandeinsatser framöver. Dessutom har Sverige bidragit till att få EU att inleda frihandelsförhandlingar med viktiga länder som USA, Japan och Indien.
Det är viktigt att små och medelstora företag på hemmaplan känner till och utnyttjar det exportstöd som finns. Därför har regeringen sett till att Business Sweden kan anställa fler regionala exportrådgivare, inte minst i Norrlandslänen, samt att Exportkreditnämnden gör sina exportkrediter mer kända bland mindre företag.
Regeringen arbetar kontinuerligt för att effektivisera statens insatser för att främja svensk internationalisering. Det var mot denna bakgrund som vi valde att vässa organisationen för export- och investeringsfrämjandet genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden.
För att fördubbla exporten måste vi också förnya exporten. Därför lyfter regeringen fram nya och delvis underutnyttjade exportsektorer, till exempel genom särskilda satsningar på kreativa näringar såsom musik, mode, design, litteratur, marknadskommunikation och dataspel.
Herr talman! Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att stärka och effektivisera det svenska näringslivets möjligheter till ökad internationalisering. Grunden utgörs av starka och stabila statsfinanser samt ett förbättrat jobb- och näringslivsklimat i Sverige.
Anf. 91 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag vill först be att få tacka för svaret. Svensk handelspolitik diskuteras sällan i kammaren. Det är viktigt att bryta argumenten kring den fråga som för Sverige är avgörande när det gäller om vi i framtiden ska kunna ha en tillväxt som skapar välstånd.
Ibland sägs det i debatten att arbeten skapas i nya och växande företag. Ja, det är visserligen sant, men vi borde lägga till i de diskussionerna att arbeten också skapas genom progressiva handelsinsatser. Med tanke på det handelsberoende vi har är detta en fråga som diskuteras alldeles för sällan. Möjligen kan det bero på att frågan inte är särskilt partiskiljande just i vårt land. Vi tycker att frihandel är viktigt. Sedan har vi lite olika ingångar i det.
Herr talman! Jag vill först invända mot att man säger att våra exportmarknader har haft en svag tillväxt. Det är inte riktigt sant. I de för Sverige stora exportländerna, bland andra Tyskland och Norge, är det inte tillväxten som har varit det stora problemet. Det har funnits stora problem i Europa, men inte där Sverige har sina starkaste exportmarknader.
Herr talman! Riksrevisionen har granskat regeringens främjandeverksamhet för export, och det riktas en omfattande kritik mot styrningen av främjandeverksamheten. Det finns ett antal aktörer som i dag arbetar med exportfrämjande, och det saknas samordning mellan dessa aktörer. Det kan med fog påstås att den ena handen inte vet vad den andra gör.
Statsrådet Björling har på UD:s hemsida publicerat sin exportvision som en plan om 40 åtgärder för att fördubbla exporten. Problemet med exportvisionen är att regeringen inte har fattat beslut om den. Därigenom känner sig knappast andra än statsrådet själv och hennes medarbetare bundna av den.
Herr talman! Vid närmare genomgång av åtgärderna för att genomföra exporten finns flera lovvärda insatser. Problemet med flera av dem är att det är omöjligt att säga på vilket sätt de påverkar exporten den närmaste tiden. Flera åtgärder som är markerade som klara är mycket svåra att mäta, det vill säga vad eller ens om de ger ökad export. Utan att gå in i någon form av ideologisk polemik i denna fråga kan vi notera i punkten 7, om att uppmuntra handelsliberaliseringar, att förslag på ett antal förändringsåtgärder har lämnats till WTO. Det kan anses behjärtansvärt om man är moderat och om man tror att liberaliserade marknader alltid innebär ökad handel. Om man har en annan uppfattning kanske det inte framstår som lika självklart.
Sedan finns åtgärder som definitivt inte har ett dugg med ökad export att göra. Jag tänker på punkten 32 om svenska matupplevelser på utlandsmyndigheter. Åtgärden är att ambassadkockarna har erbjudits utbildning i svensk matkultur och svenska matvaror. Jag som har ett matintresse tycker att detta är bra. Men hur detta kan öka matexporten med så mycket som en enda liten västerbottenost är nog skrivet i stjärnorna.
Det som behövs är en stabil och väl förankrad exportstrategi, det vill säga en strategi för olika aktörer inom exporten som finns representerade på det ena eller andra sättet. Den måste kännas igen av de stora och små svenska företagen som en grund som kan mätas, till exempel hur många företag som har fått exportrådgivning i strategier vid ekonomisk kris i en bransch eller region.
Är statsrådet beredd att ta fram en riktig exportstrategi som är förankrad i näringslivet och de egna myndigheterna som dessutom finns i form av åtminstone ett regeringsbeslut?
Anf. 92 Staffan Anger (M)
Herr talman! Vi kan konstatera att det har varit en ruggig nedgång i ekonomin i världen. När Sverige nu har en export som uppgår till drygt 50 procent av bnp - vilket vi är glada för - är det bara att konstatera att åtgärderna som vidtas för exporten är i väsentlig grad viktiga för vår välfärd och för att kunna betala vår allmänna sociala verksamhet.
Jag håller inte riktigt med föregående talare om exporten till Europa. 70 procent av svensk export går till Europa. Där har det frånsett något land sett illa ut de senaste åren. Jag vill också passa på att gratulera handelsministern till bra resultat under tiden 2009-2012 med en ökning på 18 procent. Det är utomordentligt bra när jag vet vilken kraftig lågkonjunktur vi hade redan under de åren och som fortsatte in i 2013.
Målet om att fördubbla exporten är helt riktigt. Vi måste få Sverige att förstå att exporten är livsviktig för vår verksamhet.
Det finns nya marknader att ta, men vi ska ha klart för oss att det råder en oerhört hård konkurrens på världsmarknaden. Konkurrensen är stenhård. Det sker en snabb transfer av teknik till länder i framför allt Asien, till exempel Korea och Kina, men även till Indien, Latinamerika, Brasilien och nu även till Afrika. Sverige som land måste satsa ännu mer på utbildning, att få fram ingenjörer och innovationer för att klara konkurrensen framåt i tiden.
Det är också viktigt att vi med hjälp av våra ingenjörer tar fram produkter. Sverige är ett innovativt land. Vi ligger på topp i världen i att ta fram innovativa produkter, och vi måste förstärka den tekniska försäljningen. Min erfarenhet efter 30 år på världsmarknaden är att tekniskt bra produkter säljer bra med goda marginaler. Om de kan förnyas löpande blir det bra affärer.
Handelsministerns 40 viktiga punkter är utomordentligt bra. Det betyder mycket om vi kan få in dem i det svenska tänkandet och den svenska organisationen. Vi kommer att se en skarp uppgång kanske inte under 2014 men definitivt under 2015.
Det har varit full fart med Ewa Björling som handelsminister. Jag är glad att mina kolleger tycker att Sverige har en mycket bra handelsminister. Hon har framför allt drivit fram Europapatentet, som vi så väl behöver. Det är viktigt att skydda våra immateriella tillgångar. Här stjäls teknik - det ska ni ha klart för er - runt om i världen. Det är framför allt fråga om Kina, men även andra länder kopierar i stället för att själva utveckla produkterna.
Det är också ett bra initiativ att vi arbetar vidare med handelslinjen. Vi behöver frihandel i Sverige. Sverige är det land i världen som förlorar mest om det inte finns frihandel. Det är enda möjligheten för Sverige att fortsätta ha en bra välfärd och växa. Jag ser med stort intresse på förhandlingarna mellan Europa och USA, som jag hoppas kommer att bli klara snart. Det finns mycket att vinna på förhandlingarna, till exempel att få bort inte bara tullar utan även andra speciella avtal.
Anf. 93 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Låt mig börja med de exempel Börje Vestlund tog upp inom EU. Majoriteten av den svenska exporten går till EU. Visst är det viktigaste landet Tyskland - Norge tillhör ju inte EU. Norge och Tyskland är våra viktigaste exportländer.
Det kunde ha sett bättre ut i Tyskland under den gångna krisen. Det är flera andra länder som har drabbats oerhört hårt av EU:s skuldkris. Ett exempel är att Sverige har halverat exporten till Grekland sedan 2009. Det finns fler liknande exempel. Naturligtvis är vi starkt påverkade av vår omvärld, inte minst Europa eftersom majoriteten av exporten går dit.
Vi har vidtagit många av de åtgärder som Riksrevisionen har föreslagit, men det finns också saker i rapporten som är missvisande. Bland annat har Riksrevisionen undersökt främst företag som verkar i Stockholm. Det är mycket av ett Stockholmsperspektiv. Ute i landet finns helt andra problem.
Varför ger jag detta som exempel? Jo, det är viktigt att understryka att det ligger ett gediget arbete bakom de 40 åtgärderna. Vi har talat med olika exportorganisationer och myndigheter. Jag har själv rest runt i Sverige och besökt över hundra företag. Vi har lyssnat till vad som behövs mest. Det finns mycket kunskap bakom vilka åtgärder som ska prioriteras mest.
Jag är naturligtvis också glad att höra att Börje Vestlund och jag har något gemensamt, nämligen att vi båda tycker om västerbottenost. Men jag håller inte med om att det inte skulle vara främjande att också syssla med livsmedelsexport ut till världen. Ett bra sätt att visa det är naturligtvis att vi är duktiga på livsmedel. Där skiljer vi oss åt definitivt.
Vidare kan jag berätta att vi har bestämt att vi ska fokusera på de 20 viktigaste marknaderna när det gäller offentligt främjande. Det är något som vi har tagit fram alldeles nyligen, också efter en gedigen analys. Det är en ekonomisk analys där vi har tittat på ekonomisk storlek på landet i dag, ekonomiska tillväxtutsikter fram till 2020, grad av ekonomisk frihet och naturligtvis särskild exportpotential för svenska företag. I dessa länder vill vi ha ett vässat främjande där vi vill satsa ytterligare resurser för att svenska företag ska kunna hävda sig bättre där när det gäller export. Allt detta är tänkt i förhållande till likvärdiga länder. Återigen är det Tyskland och Finland där vi har en liknande exportpotential.
Vi försöker hela tiden arbeta med att förfina och vässa våra främjanden.
Vi hade ett möte i dag på UD tillsammans med alla våra geografiska främjare. Alla utlandsmyndigheter har fått föra in vad deras främjandeplan är framåt, 2014-2016. Där har vi bett om specifika målformuleringar och mer generella mål för främjandet.
Det här är en väldigt svår fråga, precis som Börje Vestlund var inne på. Det är svårt att mäta främjande, framför allt det som är långsiktigt främjande. Vi jobbar hela tiden på det, och jag tycker att vi har nått stora framsteg i att bli bättre och tydligare. Men naturligtvis finns det väldigt mycket jobb kvar att göra.
Anf. 94 Börje Vestlund (S)
Herr talman! För att börja med matexporten ska jag säga att jag också tycker att det är en väldigt viktig fråga. Vi har många matprodukter i Sverige som skulle kunna bli stora på en internationell marknad. Det var kanske slarvigt uttryckt av mig, men min poäng var att bara att man utbildar kockar i ambassader tror jag inte gör att vi säljer många fler västerbottenostar eller någon annan bra svensk produkt. Det var min poäng, och det är det som är anfört här.
Man säger att exporten till Grekland har gått ned väldigt. Men hallå: Hur många procent av vår export går till Grekland? Det är inte särskilt mycket. Exporten har gått ned de tre första kvartalen med 8 procent. Grekland kan möjligen stå för en liten, liten del, möjligen ett par tiondelar av dessa procent. Det är inte ett hållbart argument. Sedan kan jag säga att visst, på sikt kan det vara problem med Tyskland, för Tyskland däremot har mer export till Sydeuropas krisande länder. Det är mycket möjligt, men vi har inte sett det riktigt än.
Vad jag menar är att man måste kunna mäta det som har gjorts under rubriken "Klart". Man måste kunna se vad det har tillfört den svenska exporten och det svenska främjandet. Att till exempel ha företrädare för mindre företag på delegationsresor är behjärtansvärt, jättebra. Men frågan är: Ger det ökad export? Det är bara ett exempel. Jag skulle kunna ta fler.
Det finns bra saker också, till exempel exportstödjande tjänster för små och medelstora företag. Det är någonting som vi har diskuterat många gånger här i kammaren. Det är bra att det kommer med.
Jag vill vidare säga att det är bra att man fokuserar på de 20 viktigaste marknaderna. Men med förlov sagt är det ändå så att man lite grann ser på hur marknaden ser ut i dag och kanske inte hur den ser ut i morgon. Det man i dag diskuterar väldigt mycket är Sydostasien, men det är inte så mycket fokus på vare sig Sydamerika eller Afrika. Afrika är förmodligen den kontinent som kommer att komma mycket i framtiden. Där finns det väldigt lite tänkt. Möjligen finns det lite grann tänkt om Sydafrika, men vi vet att flera länder, som Angola, kommer att komma längre fram. Det finns länder som det har varit om inte förbjudet så åtminstone skamligt att handla med, till exempel Colombia. Det är ett land som vi borde fördjupa oss i för att lära oss hur det fungerar.
Jag tror att den här regeringen har ett litet komplex när det gäller Kina. Man tycker hela tiden att Kina är viktigt, men det finns fler länder i Sydostasien som man borde studera och titta på. Där finns en stor potential, inte minst i Vietnam. Därmed inte sagt att man bara ska se på dessa. Det finns en lång rad länder som är viktiga, inte bara Kina.
Slutligen vill jag säga att det är bra att man skriver handelsavtal. Men efter att ha varit på WTO-förhandlingarna måste jag säga att jag tror att det är tveksamt om vi över huvud taget någon gång skulle kunna få ett handelsavtal med till exempel Indien. Det tycker jag är värt att notera i det här sammanhanget.
Anf. 95 Staffan Anger (M)
Herr talman! Vi har utomordentligt skickliga stora industrier i Sverige, en tradition på teknologi, uppbyggnad och internationalisering. Det är klart att dessa klarar själva utan direkt stöd från staten. Men det kan naturligtvis samordnas i vissa sammanhang när det gäller resor och annat. De har lyckats väldigt väl. Det gäller nu, vilket handelsministern har påpekat, att sikta på att de medelstora och de små företagen ska kunna öka sin export.
Det finns olika barriärer, och man är lite rädd. Man måste ändå börja i Europa, det är så. Man måste börja, kanske inte i Finland, men i Norge, Danmark och Tyskland. Det går att sälja bra i Tyskland också.
Jag vill säga emot Börje Vestlund vad gäller exporten till Europa. Det är 70 procent av svensk export totalt som går dit. Den har gått ned i de flesta länder dramatiskt, också de stora företagens export, de senaste åren beroende på att volymen totalt har minskat. Atlas Copco, Volvo Lastvagnar och Scania, alla är inne i en lågkonjunktur. Det kommer att ändra sig såklart. Volvo Lastvagnar har dessutom nya miljöregler att följa och kommer att sätta in nya motorer, och det kommer naturligtvis att vända.
Vad jag tycker är bra, handelsministern, är att vi tillsätter flera regionala exportrådgivare. Det tror jag är mycket väsentligt. Det är inte minst ett psykologiskt tryck och svårt att så att säga ta sig över kanten. Dessa rådgivare kan vara med på de små orterna, hjälpa till och ge råd och rön när det gäller att gå vidare.
Anf. 96 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Exportens profil ser lite annorlunda ut i dag jämfört med tidigare i och med den skuldkris vi har haft i Europa. Det har inneburit att företagen har sett sig om ut i världen och satsar på fler nya marknader. Inte minst därför är det viktigt att vi tittar på dessa topp 20. Många av dem är utanför Europa, ute i världen. Tre goda exempel på den afrikanska kontinenten är Angola, som är ett av världens mest snabbväxande länder, Nigeria, som också är snabbväxande och ett väldigt stort land, och Sydafrika.
Vi ser mycket väl den afrikanska kontinenten, och vi ser hur snabbt det händer saker där. Förra året var det elva statsrådsbesök i den afrikanska regionen. Att säga att vi inte ser något annat än Sydafrika är helt felaktigt. Vi tittar också på länder där det är svårt även för stora företag att själva öppna dörrar, det vill säga länder som har en lägre grad av ekonomisk frihet, länder där det förekommer väldigt mycket korruption och där det är många lager innan man når den som fattar beslutet. Där ser vi att det är otroligt viktigt med det offentliga främjandet.
I väster är Brasilien ett prioriterat land. Mexiko är ett annat oerhört viktigt land. Det finns många fler sådana exempel.
I Asien är det definitivt inte bara Kina som är viktigt. Det finns flera stora länder som är viktiga. Det är Japan och Indonesien - bara för att nämna ett par.
Men det här handlar ju inte bara om ett främjande, utan det handlar minst lika mycket om det som Börje Vestlund var inne på tidigare i debatten, nämligen handelspolitiken. Det mest angelägna som vi kan göra - det gör vi inte ensamma, utan det gör vi tillsammans med övriga EU - är att driva igenom fler frihandelsavtal. Därför är jag väldigt glad över att vi efter tolv års förhandlingar äntligen lyckades att komma en liten bit på vägen också inom WTO när det gäller förenklade handelsprocedurer. Vi vet att det gör en stor skillnad för stora, medelstora och små företag och för alla WTO:s medlemsländer. Det gynnar varje transaktion över en landsgräns.
Vi jobbar också väldigt hårt med att genomföra ett frihandelsavtal mellan EU och USA, någonting som skulle gynna alla, inte bara företagare. Alla svenska medborgare hemma vid köksbordet skulle kunna tjäna ungefär 4 500 kronor per år på ett sådant avtal.
Börje Vestlund nämnde ett avtal med Indien som i princip omöjligt. Jag håller med om att det är svårt, men jag tror inte att det är omöjligt. Det kommer i alla fall inte att vara Sverige eller EU som utgör hinder, utan det är snarare Indiens protektionistiska handelspolitik som sätter käppar i hjulet.
Ett annat viktigt land som vi för närvarande förhandlar med är Japan. Kan vi driva en aktiv frihandelspolitik med fler bra avtal som underlättar för handeln över gränserna och samtidigt ha ett tydligt vässat offentligt främjande med bra målformuleringar i länder där vi behövs är jag övertygad om att vi kommer att kunna öka vår export betydligt.
Anf. 97 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag hade också förmånen att ingå i den svenska delegationen i WTO-förhandlingarna. Jag har varit på många internationella konferenser och varit med i många liknande situationer. Man ändrade världen i alla fall ett litet snäpp genom att det blev ett avtal. Vi som hade deltagit i delegationen var vansinnigt stolta.
Det är också intressant att konstatera att länder som hade en tydlig protektionistisk linje fick ge sig så småningom, vilket är ovanligt i WTO-förhandlingar. Det var roligt att det var de fattigaste länderna som till slut drev på ganska hårt för ett avtal, och det får man ändå säga vara en stor framgång.
Vi är åtta partier i detta parlament. Vi tycker att frihandelsavtal är viktiga. Vår betoning kan möjligen vara olika, men vi tycker att är viktigt med nya frihandelsavtal. Det tycker jag är positivt.
Vi vet också att det finns ett antal länder runt om i världen som har en tydlig protektionistisk agenda. Det kan handla om att försvara sina egna industriprodukter eller att man vill ha kvar en föråldrad jordbrukspolitik.
Trots allt gäller det hur vi ska öka exporten fram till 2015-2016. Därför krävs det en exportstrategi som ska vara samlad och enhetlig och som företag och myndigheter ska känna igen sig i. Därför är fortfarande min fråga: Är statsrådet beredd att utforma en sådan exportstrategi?
Anf. 98 Statsrådet Ewa Björling (M)
Herr talman! Till att börja med vill jag tacka Börje Vestlund och Staffan Anger för en bra debatt.
Jag vill vara tydlig med att vi inte kommer att nå målet om fördubblad export till 2015. Det har vi också varit tydliga med på hemsidan. Men icke desto mindre är det viktigt att fortsätta med dessa 40 åtgärder och med ytterligare åtgärder om så behövs.
Vi måste också följa arbetet noga och se vad som behöver förändras. Jag är övertygad om att vi kommer att behöva göra förändringar, för vi lever i en föränderlig värld.
Just nu har vi valt dessa 20 länder som topp 20. Offentligt främjande är mest prioriterat. Detta kan mycket väl ändra sig. Om graden av ekonomisk frihet ökar i ett land kan vi kanske fokusera på ett annat land. Om tillväxten avtar i ett land kan vi fokusera på ett annat land som har ökad tillväxt. Det kan finnas en ny profil för svenska företag som då gör dem mer intressanta.
Det gäller ju att arbeta med detta precis hela tiden. Detsamma gäller våra exportorganisationer, som ständigt måste vässa sitt arbete. Inte minst måste man fokusera på små företag och se deras behov på ett tydligare sätt.
Jag är fullt medveten om att det finns mycket kvar att göra. Vi är långt ifrån färdiga. Men jag är väldigt stolt över att vi har slagit in på den här vägen där vi jobbar mer med målstyrning. Vi har vässat vår organisation och gjort en sammanslagning mellan Invest Sweden och dåvarande Exportrådet. Vi har sett den organisationen formas under ett år, och jag är övertygad om att den kommer att kunna utvecklas positivt så att vi får ett än mer vässat främjande ute i världen när det handlar om export, import och investeringar.
Detta tillsammans med en tydlig frihandelspolitik gör att vi kommer att kunna öka vår export betydligt, vilket är till gagn för jobb här hemma i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.