Regeringens arbetsmarknads- och integrationspolitik

Interpellation 2025/26:422 av Lawen Redar (S)

till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)

Jobb och språkinlärning är nyckeln till att människor kan bli en del av det svenska samhället och bidra till statens finanser. Trots detta står över en halv miljon människor, många utrikes födda, fortfarande utan arbete. Detta är inte bara en social utmaning – det är ett ekonomiskt problem som kostar Sverige stora summor varje år.

Under 2025 lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka 4,3 miljarder kronor till statskassan, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Det visar att resurser som skulle kunna användas för att ge människor möjlighet att lära sig svenska, komma ut i arbete och bli självförsörjande inte utnyttjas.

Utanförskap är dyrt. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv skulle över 54 miljarder kronor kunna frigöras till statskassan varje år om utanförskapet minskade med 20 procent. Sverige förlorar dessutom 1–2 procent av bnp varje år på grund av att vi är för dåliga på att få utrikes födda i arbete. Varje individ som går från bidrag till arbete stärker de offentliga finanserna med cirka 340 000 kronor. Detta är resurser som borde satsas på språkutbildning, kompetenshöjning och vägledning in i arbetslivet men som i dag förblir outnyttjade. Regeringens passivitet i integrationspolitiken innebär att människor förvägras möjligheten att försörja sig själva och fullt ut delta i samhällsgemenskapen, samtidigt som statens resurser går till spillo.

Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:

Vad är orsakerna till att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka 4,3 miljarder kronor till statskassan samtidigt som över en halv miljon människor står utanför arbetsmarknaden, och avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av den här situationen?