Regelförenklingar
Interpellation 2008/09:364 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-02-25
- Inlämnad
- 2009-02-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-03-10
- Sista svarsdatum
- 2009-03-18
- Besvarad
- 2009-03-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 25 februari
Interpellation
2008/09:364 Regelförenklingar
av Börje Vestlund (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen har gjort stort väsen av att man vill minska kostnaderna för företagens regelverk med 25 procent. I dag är kostnaderna för att administrera regler i företagen runt 100 miljarder kronor. Regeringen har en mycket bred majoritet i riksdagen för sitt förslag. Förslaget är på intet sätt nytt; den förra socialdemokratiska regeringen hade ett liknande mål. Även EU har målsättningen att minska regelbördan med 25 procent. Regeringen har under mer än två år ägnat sig åt att få en organisation som kan hantera en sådan minskning av regelbördan. En av dessa åtgärder var att tillsätta ett regelråd – som precis nyligen utsetts.
Det är ingen överdrift att hävda att regeringen knappast haft bråttom att motarbeta regelbördan för företagen. Jag kan inte dra några andra slutsatser än att regeringen anser att frågan om att minska regelbördan inte är särskilt prioriterad för regeringen.
NNR, Näringslivets regelnämnd, ger årligen ut en mätning av hur arbetet går med att öka respektive minska regelbördan för företagen. Rapporten har nyligen redovisats. Årets rapport är liksom föregående års rapport knappast någon uppmuntrande läsning för regeringen. Av denna framgår att 46 procent (63 procent) har ökat de administrativa kostnaderna, 36 procent (12 procent) har minskat de administrativa kostnaderna och 18 procent (25 procent) är oförändrade. Siffrorna inom parentes anger mätningens utfall år 2007. Sammanfattningsvis har inte regelbördan minskat i företagen vare sig 2007 eller 2008. Näringsministern har hävdat att det dåliga resultatet 2007 beror på den förra regeringen. Årets mätning är en förbättring i förhållande till förra året, men den viktiga frågan är ju om regelbördan har minskat. På den frågan är svaret definitivt nej. Den har inte minskat under 2008 heller. Det kan knappast beskrivas i andra ord än som ett rejält misslyckande.
Jag vill därför fråga näringsministern:
Vad kommer näringsministern att göra för att regelbördan för företagen ska minska med 25 procent?
Måste inte näringsministern ta initiativ till ett byte av strategi för att målet ska kunna uppnås till 2010?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:364
Webb-tv: Regelförenklingar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:90 Tisdagen den 24 marsProtokoll 2008/09:90 7 § Svar på interpellation 2008/09:364 om regelförenklingar
Protokoll från debatten
Anf. 104 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vad jag kommer att göra för att regelbördan för företagen ska minskas med 25 procent och om jag behöver byta strategi för att uppnå målet till år 2010.
Regeringens mål med regelförenklingsarbetet är att skapa en märkbar positiv förändring i företagarens vardag. För att åstadkomma det, och för att få upp tempot i arbetet, beslutade regeringen när den tillträdde att företagens administrativa kostnader till följd av regelverken skulle minska med 25 procent under mandatperioden.
Genom att vara tydliga med vad vi vill uppnå har vi lyckats hejda den regelinflation som präglade den förra regeringens arbete med regelförenkling. Vi har satt siffror på vad vi vill uppnå, och vi redovisar i siffror vad vi uppnår. Börje Vestlund hänvisar till NNR:s regelindikator, och jag kan bara konstatera att för första gången sedan nämnden år 2000 började granska arbetet leder en majoritet av de nya regelförslagen till minskade eller oförändrade kostnader för företagen. Det skedde aldrig under den förra regeringen. Till skillnad från den socialdemokratiska regeringen har vi vågat sätta upp mål för vårt arbete. Vi kan se, eftersom vi mäter, att detta ger effekt.
I handlingsplanen för regelförenkling finns det 600 åtgärder. Över 170 av dem är genomförda. Före sommaren presenterar vi ännu en gång en ny handlingsplan där vi fyller på med fler och nya åtgärder. Vi redovisar också hur många ytterligare åtgärder vi har vidtagit sedan förra redovisningen till riksdagen. Vi visar resultat.
Jag ser därför ingen anledning att gå ifrån den strategi vi arbetar efter. Vi kommer att fortsätta att arbeta målmedvetet och strukturerat. Då kommer vi också att leverera resultat. Att förenkla vardagen för våra företagare, speciellt i dessa tider, är en mycket prioriterad fråga för den här regeringen.
Anf. 105 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Nu står Maud Olofsson och jag här igen och har vår årliga debatt om regelförenklingar. Det är trevligt att diskutera med näringsministern, i synnerhet när det gäller en fråga som både hon och jag är djupt engagerade i.
Tyvärr går det inte så bra för näringsministern i just den här frågan. Före valet var detta en väldigt viktig och en prioriterad fråga för Maud Olofsson. Sedan tillträdde hon som näringsminister. Därefter tar det två år att få den här organisationen på plats.
Hur snabbt denna organisation kan arbeta för att minska regelbördan i företagen kan vi bara sia om, för vi har inte sett något sådant resultat. När mätningen gjordes hade organisationen inte riktigt kommit på plats. Då är det lite svårt att veta vad som kommer att hända.
Man säger att det är första gången som regelbördan minskar eller har varit oförändrad. Snälla näringsministern, jag är ingen statistikexpert eller matematikanalytiker, men så här ser det siffermässigt ut: För 46 procent har kostnaderna för regelbördan ökat. För 36 procent har kostnaderna för regelbördan minskat. För 18 procent är det oförändrade kostnader efter de regelförslag som lagts fram.
Enligt mitt sätt att se detta är 46 procents ökning faktiskt mer än 36 procents minskning. I övrigt var det ju oförändrat. Visst har det gått lite grann framåt. Problemet är dock att ett antal regler i det här fallet, fru talman, borde ha minskat. Regelbördan ska ju minskas med 25 procent. Men i år har den inte minskat med en enda procent. Inte heller förra året eller året dessförinnan var det någon minskning. Man har skyllt på de personalliggare som infördes bland annat i hotell- och restaurangbranschen - jag borde vara väldigt påläst i just den frågan; jag beklagar.
Jag konstaterar att det genomfördes år 2006. Det innebär att det inte kan ha gett resultat år 2007 då regelbördan ökade med 63 procent. Kostnaden borde ha kommit år 2006, eftersom det infördes den 1 januari 2006. Det är ett konstigt resonemang, som det har varit många gånger i debatten.
Jag kan tycka att det visst är fasligt kul att så att säga knocka Maud Olofsson på hennes egen planhalva med detta resonemang. Det är jättekul. Men det jag är oroad för är småföretagens villkor. Hela tiden ökar regelbördan för företagen, inte minskar någonting. Jag ska erkänna att det här inte var vår bästa gren heller. Vi sade också att vi skulle minska med 25 procent, och vi klarade inte av det. Maud Olofsson har sagt 2006, 2007 och 2008 att den ska minska. Nu 2009 säger hon det igen, men ingen gång har regelbördan minskat. Det är det här som är bekymret, Maud Olofsson. Vi sätter upp mål, vi har planer och allt möjligt, men regelbördan minskar inte.
Flera saker har hänt. Man stiftar nya lagar. Fjärrvärmelagen är en lag som Maud Olofsson själv föreslog men som ökade regelbördan ganska rejält för energiföretagen. Jag kan återkomma med flera exempel i mitt nästa inlägg.
Anf. 106 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Socialdemokraterna hade också mål för sitt regelförenklingsarbete. Ska jag tolka det positivt hade man väl tänkt att det skulle hända någonting. Det som vi har lärt oss av omvärlden är att det måste vara ett strukturerat arbete för att det ska fungera. Det tror jag är lärdomen av Simplexgrupp och annat och lärdomen från andra länder. Det tror jag att Börje Vestlund och jag är överens om.
Det första som är viktigt i det strukturerade arbetet är att ha tydliga mål. Det är väldigt viktigt. Det andra som är viktigt är att göra mätningar, och vi ökar nu mätningarna från 8 olika områden till 20 områden. Det är fler områden som mäts med det arbetssätt som vi har i förhållande till den gamla regeringen.
Vi har satt till en statssekreterargrupp som jobbar överdepartementalt för att åtgärda det regelkrångel som finns. Vi har tydliga samtal med myndigheterna. Man ska väl erkänna att det tar lite tid innan sådant här föds in hos myndigheterna och man börjar tänka ur ett småföretagarperspektiv.
Vi har samråd med näringslivet, som också är en viktig del för att få synpunkter och förslag till oss. Nu kräver vi också konsekvensutredningar när man inför regler, och det är något som inte heller fanns förut. När man gör en utredning eller lägger fram ett förslag måste man beskriva konsekvenserna för småföretagen.
Vi har också inrättat ett regelråd som leds av Stig von Bahr, som har påbörjat sitt arbete. Det är ytterligare en pusselbit för att få det att fungera långsiktigt. Det som har hänt är att de redan har skickat tillbaka en del förordningar till några verk som inte har gjort sin hemläxa.
Det systematiska arbetet, med oberoende personer som granskar vad vi gör, är viktigt.
Vi jobbar naturligtvis på EU-nivå, och under vårt ordförandeskap kommer regelförenklingarna att vara en viktig del, inte bara för Konkurrenskraftsrådet, som är mitt ansvarsområde, utan också för andra rådskonstellationer.
Jag har sagt till Börje Vestlund förut att ungefär hälften av de förändringar som görs är EU-relaterade. Ska vi lyckas med det här arbetet måste vi klara regelförenklingsarbetet på EU-nivå, annars blir det en påfyllnad därifrån. Jag har diskuterat med min franska kollega i dag hur vi ska kunna göra det ännu mer effektivt och hur kommissionen ska kunna leverera snabbare.
Av 600 förslag är 170 redan genomförda. Den första riktiga mätning som Nutek gjorde var den som var i fjol vår, och det kommer en ny i vår. Jag tror inte att det kommer att vara revolutionerande saker som sker, men det viktiga är att vi steg för steg tar oss i rätt riktning och får en medvetenhet både på departement och ute i myndigheterna om att förenkla för företagen.
Några saker som vi har gjort är: förenklingar i miljöbalken, i plan- och bygglagen, i jämställdhetsplaner och lönekartläggning, förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt, modernisering av tullagstiftningen, översyn av semesterlagen för att få förenklingar, förenklingar när man ska tidsbegränsa anställningar, att man inte behöver anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen och förenklingar när det gäller uppgiftslämnande för företagen där flera myndigheter vidtar åtgärder och där Bolagsverket har fått ett samlat åtagande för att minska statistikuppgiftstagandet. Vi ser över alkohollagstiftningen. Vi är på väg att avskaffa revisionsplikten för små företag och förenkla redovisningsregler, och kontrollmärket för yrkestrafik är borttaget. Jag skulle kunna räkna upp ytterligare en mängd åtgärder. En del är ganska små åtgärder, en del lite större saker. Det är det systematiska arbetet som jag tror kommer att ge resultat på sikt, och det är det som är det viktiga.
Anf. 107 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Mycket av det Maud Olofsson nämnde här på slutet är åtgärder och utredningar som påbörjades av den förra majoriteten, till exempel förändringar i plan- och bygglagen, miljöbalken. Vi arbetade med dessa när det visade sig att det var extremt krångligt inte minst för företagen. Mervärdesskatten är en annan sådan sak som vi har varit överens om. Visst är det många saker som har hänt, det förnekar jag inte på något sätt.
Men hur ska man komma upp i det här? Det är praktiskt taget bara några månader kvar innan man måste ha nått målen. Ibland är det lätt att säga att man har hela mandatperioden på sig. Det låter jättemycket med en hel mandatperiod. Men nu börjar mandatperioden gå mot sitt slut, och man har inte hunnit så långt. Hittills har det inte varit ett enda år då nettot av regelbördan har varit positivt.
Jag håller med om att det är jätteviktigt att vi arbetar på EU-nivå. Därför blev jag extra ledsen i dag när vi fick den faktapromemoria som vi fick i näringsutskottet och som visar att det minst sagt går trögt i EU-systemet. Där borde vi gemensamt kunna göra betydligt mer. Där pratar vi inte om 600 åtgärder som föreslagits, och så har man genomfört 170 - så tror jag att näringsministern sade. Där är fråga om att man har föreslagit ett hundratal och har genomfört ett tjugotal. Det är naturligtvis beklagligt, och där måste vi förmodligen göra mycket mer.
Maud Olofsson menar att det inte var så bra med Simplexgrupper, vi måste ha ett mer strukturerat sätt, vi har mätningar, statssekreterargrupper och konsekvensutredningar. Men frågan måste ställas, Maud Olofsson, varför man för 2008 inte lyckats klara av att faktiskt nå någon liten ynka procent i nettominskning. Jag säger inte att man skulle ha klarat hela eller halva målet, men man måste åtminstone komma på rätt väg. I stället har bördan ökat.
Jag får väl försöka tro näringsministern när hon säger att det här ska gå bra med den här arbetsmetoden. Men en tanke slår mig: Det kanske är fel metod vi alla använt, det kanske är andra metoder vi måste fundera över på politisk nivå, där vi måste vara överens om vilka tag vi ska ha i dessa frågor. Såvitt jag förstår är hela riksdagen överens om att vi ska minska regelbördan för företagen med 25 procent.
Jag skulle slutligen vilja ställa frågan till näringsministern: Hur lång tid kommer det att ta innan vi faktiskt ska kunna få se den första mätningen med positiva resultat, där vi ser att nu minskar regelbördan, inte att det är en mindre ökning än i fjol utan faktiskt minskar? Näringsministern måste hålla med om att det är lite ledsamt att behöva höra mig här varje år med samma argumentation i en fråga som var så stor och viktig för näringsministern, inte minst i valrörelsen.
Anf. 108 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag kan lugna Börje Vestlund; vi kommer att sitta kvar under kommande perioder också, så vi kommer att få fortsätta jobba med detta. Vi ska göra allt vad vi kan för att få ett förnyat förtroende.
Det är naturligtvis en tuff ambition. Det är jag den första att hålla med om. Men jag tror också att detta är viktigt. Om man ska lyckas i det här måste man ha en tuff ambition. Annars siktar man för lågt.
På EU-nivån är det jätteviktigt att vi driver på. Det gör vi också. Jag gör det som näringsminister, men det görs också i många andra sammanhang. Vi är ett antal länder som gemensamt trycker på kommissionen för att leverera så att vi får en minskning i regelbördan. När vi diskuterade Small Business Act i Konkurrenskraftsrådet var detta en av de viktiga delar som jag lyfte fram för att förbättra villkoren för Europas småföretagare. Också vårt ordförandeskap, där vi lyfter fram regelförenklingsarbetet, kommer att spela en viktig roll i detta.
För någon vecka sedan, när vi invigde Regelrådet, hade vi en konferens med erfarenhetsutbyte där representanter från Tyskland, Nederländerna och Storbritannien var här och beskrev sitt arbete. Man ska komma ihåg att Sverige är det tredje landet i Europa som inför ett regelråd. Det finns inte alls överallt. Även om man kan tycka att det går långsamt är det i någon mening så att vi är med och driver på ett regelförenklingsarbete på europeisk och svensk nivå.
Börje Vestlund säger att mycket av de delar som vi har genomfört var sådant som startades under den förra regeringen. En del var det, men en del av det här tycker ni ju inte ens är rätt! En hel del av de åtgärder som vi har genomfört är ni motståndare till. Nästa utveckling i min debatt med Börje Vestlund om regelförenklingar kanske är att han redovisar en lång lista på vad det är för regelförenklingar ni ska göra. Det skulle vara intressant. Det är först när det blir konkret och tydligt som det är möjligt att jämföra de olika alternativ som finns. Det ska bli mycket spännande att se vad som kommer fram av detta.
Mätningarna sker på vårkanten, och de kommer från Nutek. Som jag sade har vi vidgat detta från att tidigare handla om 8 områden till 20 områden i dag. Det är klart att vi sätter ett ökat tryck också på oss själva att genomföra förändringar på fler områden än vad den tidigare regeringen gjorde. Det finns en del gamla regleringar som hänger kvar från den förra regeringen. Men vi försöker steg för steg att ta det här i rätt riktning.
Jag tror att många av de delar som gäller plan- och bygglag och annat är förändringar i företagens vardag. En annan viktig del som man har lyft fram är statistikuppgiftslämnandet, där Bolagsverket nu har ett uppdrag att gå igenom om alla myndigheter måste fråga om samma sak eller om de kan samordna sitt uppgiftsintag. Bolagsverket har gått in med stort engagemang för att underlätta på det sättet. Steg för steg kommer vi att nå ett bra resultat med det här systematiska arbetet.
Anf. 109 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag kan nämna en av de åtgärder som vi vidtog som var mer eller mindre revolutionerande för många företag. Det var de förenklingar vi gjorde när det gäller att göra deklarationen för småföretagare till skattemyndigheterna. Det var en sak som vi försökte förenkla så mycket som det över huvud taget gick.
Jag välkomnar det här med statistiken, för detta har varit en återkommande sak i debatten hela tiden. Det är jättebra att man har kommit en bit på vägen när det gäller det här.
Jag kan hålla med om att ni har gjort en del saker som har varit bra, och en del har vi varit emot. Men det finns också en väldig massa nytt regelkrångel som ni har infört. Vi ska inte föra någon debatt om hushållsnära tjänster nu. Men det är ett sådant exempel. Man kan tycka vad man vill om själva lagstiftningen, men detta är ett exempel på att man krånglar till regelbördan för just småföretag rätt så rejält. Det är ju inga stora företag som tillhandahåller hushållsnära tjänster.
Ett annat område är det här med intyg från föräldrar som är lediga för vård av sjukt barn. Jag tror inte att det var ett sätt att försöka krångla till det för företagen, utan man införde det av ett annat skäl. Ett stort antal fristående förskolor måste ägna sin tid åt det här i stället för att ägna sig åt sin kärnverksamhet.
Detta är två exempel, och jag skulle kunna ta fram ännu fler, där regeringen har bidragit till att öka regelkrånglet för företagen. Jag tycker att detta är beklagligt. Jag hade hoppats att vi kunde ha stått här i dag och sagt så här: Det går åtminstone åt rätt håll. Hur fort kommer processen att gå? Men jag får upprepa den debatt jag förde med Maud Olofsson förra året, och jag misstänker att jag får göra samma sak nästa år, fru talman.
Anf. 110 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det är klart att Börje Vestlund inte tycker om hushållsnära tjänster och ROT-avdrag, eller HUS-tjänster som vi kallar det. Det har inte med regelkrånglet att göra, utan med själva reformen.
Det viktiga är att detta är en reform som är mycket uppskattad av landets småföretagare. Om privatpersoner ska få skattereduktion när de köper det här innebär det viss byråkrati - det medges. Men vi gör också förenklingar i detta. Framför allt blir det mycket lättare för kunder att köpa de här tjänsterna, och då ökar också omsättningen. Här ser vi en stor uppskattning.
Det finns en hel del myndigheter som har gjort bra saker. Man kan titta till exempel på Bolagsverket, som har effektiviserat sin hantering väldigt mycket med både personlig service och en snabb expediering av de åtgärder och funktioner man har. Jag tycker att det är väldigt roligt att se. Skatteverket har också gjort en hel del saker när det gäller tillgänglighet. Det är inte bara regelförändringar utan också effektiviseringar via nät och annat som är viktigt för dagens småföretagare. Jag tycker att det finns en hel del godbitar att ta tag i och redovisa från myndigheternas sida.
Men detta är ett långsiktigt pågående arbete. Jag tror att det är viktigt att ha höga ambitioner, att driva på arbetet, att ha ett strukturerat arbetssätt och att även ha en god vilja. Det är det som krävs om man ska nå ett resultat.
Om jag får hälsa Börje Vestlund något är det att nästa gång vi ses kanske han redovisar sin lista på regelförenklingsåtgärder. Då kan vi jämföra våra listor och se vad det är vi vill göra och inte göra. Men jag uppskattar att Börje Vestlund är engagerad i frågan, för vi behöver vara det både från regeringen och från oppositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.