Reduktionsplikt
Interpellation 2019/20:468 av Maria Stockhaus (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-01
- Överlämnad
- 2020-09-02
- Anmäld
- 2020-09-03
- Svarsdatum
- 2020-09-15
- Besvarad
- 2020-09-15
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att nå klimatmålen är elektrifiering av bilar en viktig del i omställningen, men det är inte enda sättet.
Biodrivmedel är ett kostnadseffektivt sätt att nå klimatmålen för nya bilar och befintlig fordonsflotta. År 2019 förbrukades ca 1,9 miljoner kubikmeter biodrivmedel i Sverige, enligt preliminära siffror från SCB.
För några år sedan kom lagen om reduktionsplikt för att skynda på omställningen. I år innebär den att koldioxidutsläppen ska minska med 4,2 procent för bensin och 20 procent för diesel. Enligt förordningen om reduktionsplikt ska kvoterna för biodrivmedel successivt höjas.
Trots att det är fyra månader kvar till år 2021 saknas politiskt beslut om hur reduktionsplikten ska utformas kommande år.
Med anledning av ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
När planerar miljö- och klimatministern att komma med besked kring den framtida reduktionsplikten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:468
Webb-tv: Reduktionsplikt
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 september 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:7
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Fredrik Malm har frågat mig om vilka konkreta åtgärder eller sanktioner jag lyfte och klargjorde att Sverige är beredda att vidta - om dialogen med den iranska regimen visar sig vara fruktlös - i min diskussion med Irans utrikesminister.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är fortsatt mycket allvarlig, vilket också gäller den svåra situationen för hbtq-personer. Detta tas bland annat upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som publicerades i april 2017.
Frågor om skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter är centrala i Sveriges relation med Iran. Vi arbetar löpande med dessa frågor och tar upp mänskliga rättigheter i alla våra politiska kontakter med landet. Vikten av mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-personers fulla åtnjutande av dessa, var också en viktig del av mina diskussioner med Irans utrikesminister Javad Zarif under hans besök i Sverige den 20-21 augusti. Vi hade en uppriktig dialog där jag tydligt framförde regeringens oro över situationen för mänskliga rättigheter i Iran.
Utöver den bilaterala dialogen arbetar Sverige också löpande med dessa frågor i FN och genom EU för att på så sätt stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att markera mot individer och stater som är ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Inom EU förlängdes i april restriktiva åtgärder, i form av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser samt reserestriktioner, mot personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Sedan 2011 råder det inom EU också förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och utrustning för övervakning av telekommunikation. Det finns även ett internationellt vapenembargo mot Iran.
För att kunna påverka andra är det viktigt med dialog, inklusive med länder som har ett annat synsätt än vad Sveriges regering har. Att isolera länder som inte delar våra värderingar är inte någon lösning.
Den svenska regeringen kommer att fortsätta ha en rak dialog med iranska företrädare i frågan om MR-situationen i landet, inklusive hbtq-personers situation. Sverige kommer också att fortsätta vara en tydlig röst för allas lika värde inom EU och FN.
Anf. 2 Maria Stockhaus (M)
Herr talman! Först och främst får jag välkomna Ann Linde hit som ny utrikesminister! Det är ett av de finaste, viktigaste och mest ansvarsfulla politiska ämbeten som finns i landet. Jag hoppas verkligen att vi från riksdagens och utrikesutskottets sida framöver kommer att ha en bra dialog - det har vi haft tidigare också - med utrikesministern så att Sverige kan bidra mer till att främja viktiga värden som demokrati, mänskliga rättigheter och så vidare runt om i världen. Det är så många människor där ute som på olika sätt sätter sina förhoppningar till att länder som Sverige ska vara en tydlig röst. Det måste vi fortsätta vara.
Jag vill tacka för svaret på min interpellation. När den skrevs riktades den till Margot Wallström som då var utrikesminister, och den hade att göra med det besök som vi hade för en tid sedan av Javad Zarif som är utrikesminister i den islamiska republiken Iran. Det är viktigt att Sverige lyfter fram frågor om mänskliga rättigheter - därom är vi självklart helt överens. Vi är förstås helt överens om, skulle jag säga, vad begreppet mänskliga rättigheter inbegriper enligt oss i Sverige.
Herr talman! Det är här det blir lite knepigt, för utrikesminister Ann Linde och jag som riksdagsledamot och de allra flesta i Sverige har en annan syn på mänskliga rättigheter än vad den iranska regimen har. För oss är det självklart att hbtq-rättigheter är en mänsklig rättighet, men den uppfattningen delar inte den iranska regimen, och särskilt inte utrikesministern som var här och som fortfarande förespråkar dödsstraff för homosexuella.
Herr talman! I svaret från utrikesministern sas: "Vikten av mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-personers fulla åtnjutande av dessa, var också en viktig del av mina diskussioner med Irans utrikesminister Javad Zarif under hans besök i Sverige."
Jag önskar ett litet förtydligande. Nämnde regeringen uttryckligen hbtq-rättigheter under samtalen med den iranska utrikesministern? Eller ansåg regeringen att detta så att säga var inbegripet i en vidare definition av mänskliga rättigheter? Det här är en väldigt viktig distinktion, herr talman, för det är viktigt när det gäller en regim som Iran som inte erkänner att homosexuella omfattas av mänskliga rättigheter att vi explicit nämner just hbtq-rättigheterna i samtalen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag önskar alltså ett förtydligande rörande om regeringen verkligen gjorde detta. Givetvis undrar jag också om regeringen uttryckligen fördömde att den iranska regimen har dödsstraff för homosexuella och hänger homosexuella i lyftkranar. Det är bland de mest barbariska straff som man kan utsätta människor för.
Anf. 3 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Tack så mycket för lyckönskningen, Fredrik Malm! Jag ska göra mitt bästa för att leva upp till förväntningarna.
Som jag sa fortsätter Sverige att kräva att Iran respekterar de mänskliga rättigheterna. Utöver att vi har bilaterala kontakter arbetar vi systematiskt och löpande med de här frågorna genom EU och FN i kontakter med iranska företrädare. Det tål att upprepas att Sverige tar upp MR i alla politiska kontakter med Iran. Vi kommer att fortsätta vara tydliga och ha en uppriktig dialog med iranska företrädare om MR-läget i landet, inklusive situationen för hbtq-personer.
Jag kan svara direkt på frågan från Fredrik Malm: Ja, vi tog explicit upp frågan om hbtq-personer. De kan inte vara öppna med sin sexuella läggning, och deras existens förnekas officiellt. Samkönat sexuellt umgänge är i Iran belagt med stränga straff, från spöstraff ända upp till dödsstraff. Allt det här är naturligtvis allvarligt nog, även om det är ovanligt att dödsstraff utdöms. Den omfattande tillämpningen av dödsstraff i Iran, inklusive dödsstraff för minderåriga, är över huvud taget mycket bekymmersam. EU är en drivande aktör för att avskaffa dödsstraffet, och där är vi från Sveriges sida väldigt aktiva.
När det gäller vår hållning till dödsstraff är den känd. Det är omänskligt, grymt, oåterkalleligt och strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer därför dödsstraffets tillämpning i alla dess former.
Antalet avrättningar i Iran föll med omkring 50 procent 2018 efter en reviderad lagstiftning som begränsar tillämpning av dödsstraff i narkotikarelaterade fall till att omfatta bara de grövsta formerna av narkotikabrott. Tidigare utdömda men ej genomförda dödsstraff ses nu över från fall till fall.
Anf. 4 Maria Stockhaus (M)
Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret. Jag välkomnar verkligen att Sverige explicit nämner hbtq-personers rättigheter och att man inte bara luddar till det så att det faller lite vid sidan av.
När det gäller den övergripande frågan är vi förstås helt överens; ett land som Sverige måste kunna föra en dialog även med regimer som är hårdhänta och odemokratiska. Vi vill givetvis försöka påverka länder.
Det var mot bakgrund av det som jag ställde min fråga i interpellationen. Om det visar sig att dialogen och de samtal man för med regimen inte leder någon vart - om Iran till exempel fortsätter sätta elchocker under fotsulorna på oliktänkande, avrätta homosexuella och begå oerhört omfattande förtryck gentemot sin befolkning - vad är Sverige berett att göra då? Om dialogen inte leder någonvart måste vi ha ett svar på det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vill vi då ha mer sanktioner? Vill vi då vidta någon annan typ av åtgärd? Vill vi då öka vårt stöd till den demokratiska oppositionen? Vad vill vi göra? Om vi sätter allt vårt hopp till att försöka påverka en djupt diktatorisk regim till det bättre och det visar sig inte leda någonvart måste vi kunna vidta andra åtgärder.
Herr talman! Jag upplever inte att jag fick något egentligt svar av utrikesministern på den frågan. Därför får jag ställa den igen: Vad gör Sverige om dialogen med den iranska regimen inte leder någonvart?
Detta är förstås oerhört angeläget just nu. Förtrycket i Iran tenderar inte att minska. Även om antalet avrättningar har minskat är förtrycket i landet oerhört brutalt och omfattande. Det är i praktiken ett apartheidsystem mot kvinnor. Minoriteter, egentligen alla invånare, utsätts för mycket svåra förföljelser. Man tillämpar barbariska straff i form av stening, man hänger folk i lyftkranar på stora torget i städer och man lyssnar inte till omvärldens protester. Man har personer arresterade under mycket långa perioder med en omvittnat oerhört brutal tortyr. All tortyr är dålig, men den iranska tortyren är fruktansvärd, till exempel i Evinfängelset i Teheran.
Det finns inga som helst tecken på att dialogen allena, som Sverige omhuldar så mycket, egentligen leder någonvart. Den är i och för sig viktig, men det krävs att man också tittar i den utrikespolitiska verktygslådan efter andra verktyg att använda mot den iranska regimen.
Herr talman! Utrikesministern nämner de olika sanktioner som har genomförts mot personer i den iranska regimen. Det är mycket riktigt. De infördes 2011, med hjälp av den tidigare alliansregeringen. Men de gäller inte några politiker. Och det är politiker som skulle kunna ändra den i Iran drakoniska lagstiftningen med omfattande förföljelser. Sanktionerna gäller personer med kopplingar till militären och så vidare. Det är mycket bra att de är belagda med respektive åtgärder. Men det är inte särskilt många politiker på sanktionslistan. Jag tror inte att det är någon.
Anf. 5 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Fredrik Malm när det gäller hur förfärligt det är med dödsstraffen, tortyren och det som sker mot oliktänkande i Iran. Men frågan är vad man ska göra åt det.
Jag menar, till skillnad från Fredrik Malm, att det har spelat roll att det har varit ett stort tryck, inte bara från Sverige utan från hela EU, när det gäller till exempel dödsstraffet. Det är ingen liten sak att antalet dödstraff har minskat med 50 procent.
En mycket konkret sak som vi har gjort är att statsministern och jag själv, när vi besökte Iran 2017 med en delegation, överlämnade en lång lista på fackliga representanter som var fängslade. Vid det här besöket fick vi veta att merparten av de personerna är nu släppta.
Det är inte heller bara sanktioner mot enskilda personer. Det handlar också om EU:s viktiga förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och utrustning för övervakning av telekommunikation.
Hjälper det om man säger att vi i stället ska ha en isoleringspolitik? När man har haft isoleringspolitik har det inte hjälpt. Det har snarare gjort situationen värre när det gäller mänskliga rättigheter eftersom man inte har något tryck. Det är när man har haft en dialog som man har kunnat se vissa förbättringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
MR-situationen är, som jag har upprepat flera gånger, oerhört allvarlig även med en reformvänlig regering på plats. Men om det skulle komma en ännu mer konservativ regering på plats och landet skulle isoleras tror jag att situationen för till exempel hbtq-personer, kvinnor och fackligt och politiskt aktiva skulle bli värre eftersom de konservativa krafterna ännu mer aktivt motarbetar frågan om mänskliga rättigheter. Jag tror att det är bättre att ha en något mer reformvänlig regering än en ännu mer konservativ regering, vilket ofta blir fallet med isolering.
Jag skulle vilja passa på att ta upp frågan om diskriminering av kvinnor och flickor. Det är också en sak som vi ständigt tar upp i dialogen med Iran.
Anf. 6 Maria Stockhaus (M)
Herr talman! Jag lyssnar till utrikesministern och slås av att man på ett banalt sätt ställer den dialoginriktade approach som den svenska regeringen har gentemot Iran mot att ha någon sorts total isolering av den iranska regimen. Jag förespråkar inte det. Jag har inte sett att några starka röster här förespråkar en sorts total isolering av den iranska regimen.
Herr talman! Jag upplever däremot att man tillerkänner dialogen betydligt större möjligheter än den har för att faktiskt bidra till förändring. Den huvudsakliga motsättningen i iransk politik är inte om en regering betraktas som mer reforminriktad eller mer konservativ. Den stora skiljelinjen i Iran går mellan regimen och befolkningen. En liten fundamentalistisk klick av befolkningen utgör en regim som förföljer tiotals miljoner iranier varje dag.
Om man betraktar den nuvarande iranska regeringen som reforminriktad bör man vara medveten om att utrikesministern som var här, och som vår utrikesminister betraktar som reformist, bara två veckor innan han kom till Sverige svarade direkt på en journalists fråga att han anser att det är rätt att avrätta homosexuella. Jag kan inte se att det är särskilt reformistiskt att vilja döda homosexuella. Det är en fruktansvärd värdering, som vittnar om ett barbari och ett tyranni som vi inte kan stå tysta inför.
Därmed tror jag ändå att den här debatten kommer att fortsätta framöver.
Anf. 7 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Sveriges position vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är, som jag nu har sagt flera gånger, tydlig. Vi kritiserar upprepade gånger Iran för bristerna. Utöver hbtq-personernas situation gäller det exempelvis tillämpningen av dödsstraff, diskriminering av kvinnor och flickor, fackliga rättigheter och den bristande respekten för minoriteternas fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter i Iran.
Jag vill avsluta med att återigen understryka med vilket allvar jag ser på hbtq-personers situation i Iran. Vi, och jag, kommer fortsättningsvis att regelbundet ta upp frågan med Iran.
Förändring kräver dialog. Jag tror tyvärr att särskilt situationen för hbtq-personer kommer att ta oerhört lång tid att förbättra i Iran. Men jag kan inte se alternativet till hur det är nu: att vi förutom att ha sanktioner, som vi har genom EU, också har en dialog. Om vi ska kunna påverka måste vi också kunna ha möjlighet att påtala sådant som vi tycker är ett oacceptabelt beteende eller oacceptabla lagar, till exempel mot hbtq-personer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka Fredrik Malm för att min första interpellation som utrikesminister handlade om just hbtq-personers rättigheter. Det är en fråga som jag har jobbat med sedan 90-talet, och jag känner starkt för den. Det gör att jag hoppas att Fredrik Malm kan tro på mig när jag säger att jag tar detta på stort allvar och verkligen tar upp det i dialogen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.