Rättsvårdande myndigheter i Jämtlands län
Interpellation 2009/10:259 av Nordén, Marie (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-17
- Anmäld
- 2010-02-18
- Besvarad
- 2010-03-02
- Sista svarsdatum
- 2010-03-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 17 februari
Interpellation
2009/10:259 Rättsvårdande myndigheter i Jämtlands län
av Marie Nordén (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Kriminalvården har meddelat att den avser att lägga ned det provisoriska häktet i Östersund. Förutom förlusten av ännu fler statliga arbetsplatser i Östersund, innebär det att kostnaderna för Domstolsverket och polismyndigheten ökar. Polisstyrelsen i Jämtlands län har räknat ut att kostnaden för bara polisens del kommer att öka med 4 miljoner kronor.
Tidigare, när länet saknade eget häkte, fick de häktade, poliser och åklagare resa till Härnösand. Situationen riskerar nu att bli densamma och resurserna gå till långa resor i stället för polisiär verksamhet.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att hindra olika rättsvårdande myndigheter att vältra över sina kostnader på de andra?
På vilket sätt avser justitieministern att ta ett helhetsgrepp över de rättsvårdande myndigheternas verksamhet i Jämtlands län?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:259
Webb-tv: Rättsvårdande myndigheter i Jämtlands län
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:80 Tisdagen den 2 marsProtokoll 2009/10:80 4 § Svar på interpellation 2009/10:259 om rättsvårdande myndigheter i Jämtlands län
Protokoll från debatten
Anf. 14 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Marie Nordén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra olika rättsvårdande myndigheter att vältra sina kostnader över de andra samt på vilket sätt jag avser att ta ett helhetsgrepp över de rättsvårdande myndigheternas verksamhet i Jämtlands län.
Regeringens satsning på rättsväsendet är den mest omfattande som gjorts. Alliansregeringen anser att det är viktigt att vi har ett fungerande rättsväsen i hela Sverige. Som jag nyligen påtalade i ett frågesvar till Marie Nordén har regeringen också sett över delar av rättsväsendets lokalisering i Norrland.
När det gäller häkten och anstalter är det Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar riksdag och regering bestämmer.
Av Kriminalvårdens instruktion framgår att häktesorganisationen ska vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet och att en lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas. Innan Kriminalvården fattar beslut om större förändringar i häktesorganisationen ska myndigheten samråda med de andra myndigheterna inom rättsväsendet och med de tingsrätter, länsstyrelser och polismyndigheter som berörs av verksamheten.
Jag utgår från att rättsväsendets myndigheter verkar för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet.
Anf. 15 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret.
Naturligtvis är jag inte nöjd med ministerns svar, då det inte säger någonting om hur ministern ser på frågan om häktesorganisationen och den princip som slås fast i förordningen, som ministern tar upp i sitt svar. Ministern säger ingenting om vad hon är beredd att göra för att Kriminalvården ska efterleva just den förordning som ministern hänvisar till. Hon säger över huvud taget ingenting om hur hon ser på en fungerande rättsapparat i Norrlands inland och hur den ska utformas.
Att häktet i Östersund är hotat är en direkt följd av att regeringen valde att ta beslut om att inte fullfölja planerna på att bygga en anstalt i Östersund. Detta beslut har kostat skattebetalarna någonstans mellan 150 och 200 miljoner kronor. Bygget var projekterat och klart. Entreprenörerna har skrivna kontrakt och utbildad personal som stod i startgroparna för att börja bygga. Hundratals arbetstillfällen gick förlorade med just detta regeringsbeslut.
Därför kan man tycka att frågan om ett häkte är en liten fråga, att 10 häktesplatser och 18 anställda som nu riskerar att bli uppsagda inte ska vara någonting att bråka om. Men varje arbetstillfälle är viktigt i en tid av hög arbetslöshet, och då vi ser att allt fler statliga jobb försvinner från Jämtlands län är frågan mycket större än så.
Det handlar om de häktades rättigheter och att de kan var så nära sina anhöriga som möjligt under den tid då de är frihetsberövade men ännu inte dömda. Vi vet att den tiden kan bli väldigt lång för många, och den förlängs med tvåveckorsintervaller under den tid det görs utredning. Det handlar om att Kriminalvården inte ska kunna göra besparingar på andra myndigheters bekostnad. Det handlar i grund och botten om en fungerande och effektiv rättsapparat.
När vårt häkte i Östersund försvinner blir det närmaste häktet det i Härnösand, som ligger 23 mil bort enkel resa, och det kommer naturligtvis att försvåra arbetet för polis och åklagare. Vi vet att närheten till den häktade är avgörande för att man ska kunna bedriva ett framgångsrikt utredningsarbete. Att på ett flexibelt och smidigt sätt kunna förhöra och bygga en relation med den misstänkte som sitter i häktet är inte möjligt om varje förhör ska innebära en resa på 46 mil. Det är inte vettigt att enstaka förhör ska kunna ta en hel arbetsdag.
Alla dessa resor blir naturligtvis en avsevärd merkostnad för polisen och för Åklagarmyndigheten, men också för Kriminalvården, som ska transportera de häktade till och från rättegången. Man får heller inte glömma säkerhetsrisken varje gång de häktade transporteras under rättegångsperioden.
Att stänga häktet i Östersund blir därför en ökad kostnad inte bara för polisen och Åklagarmyndigheten utan även för Kriminalvården. Anser ministern att det är försvarbart, att det är en organisation som främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet?
Anf. 16 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Marie Nordén säger att jag i mitt svar inte säger någonting om hur regeringen ser på rättsväsendets myndigheter i Norrland. Det var tur att den frågan ställdes, för då kan jag ge ett klart besked på den punkten.
Det är min bestämda uppfattning att vi ska ha ett rättsväsen som fungerar över hela landet och att man ska samordna myndigheter på ett sådant sätt att det är någorlunda anständigt.
När jag satt i riksdagen under den förra mandatperioden gjordes det efter mycket om och men en utredning för att se över hur man skulle samordna rättsväsendets myndigheter i Norrland, detta bland annat för att vi hade behov av att se över tingsrättsorganisationen med mera. Den var så erbarmligt dålig att jag fick skicka ut departementstjänstemän på bil- och bussresa i Norrland för att kolla hur vägsträckningarna går. Det visade sig att det var helt irrelevant för hur människor faktiskt rör sig i dessa bygder.
Utifrån detta gjorde vi ganska många förändringar och har också kunnat få på plats en mer rimlig organisation, också med tanke på kvaliteten och med tanke på de säkerhetsarrangemang som kan behövas även norr om Dalälven. Jag tycker att dessa frågor är mycket viktiga.
När det gäller häktesorganisationen kom det mycket kritik också under förra mandatperioden, vilket gjorde att Kriminalvården så småningom inrättade tio tillfälliga häktesplatser i Östersund. Frågan kom upp igen i och med att den nya kriminalvårdsanstalten var under diskussion.
Jag vill rätta Marie Nordén på en punkt. Alliansregeringen har inte fattat något beslut om att bygga eller inte bygga någon kriminalvårdsanläggning. Däremot har Kriminalvården utifrån allmänt pratande från tidigare ministrar lagt ned mycket stora resurser på att projektera för en anstalt i Östersund. Det är min bestämda uppfattning att med de generösa ramar som i dag har givits rättsväsendets myndigheter måste de själva göra prioriteringarna inom de ramarna. Något beslut av regeringen i frågan har inte behövt fattas.
Det som skrämmer mig är att man under flera år lät ett arbete pågå där det inte fanns några beslut, bara allmänna uttalanden, och inte heller några pengar anslagna i budgeten. Det finns det fortfarande inte i de socialdemokratiska budgetarna såvitt jag kan se.
Jag står för att vi har gett bland annat Kriminalvården ordentliga resurser och ramar för sin verksamhet. Inom alliansen har vi uppfattningen att de professionella myndigheterna måste göra de organisatoriska prioriteringar som behövs för att verksamheten ska bli så bra som möjligt. I det ingår, som jag påpekade i svaret, att också samordna sig med andra myndigheter. Det är ju ingen mening att i onödan skicka över kostnader på någon annan. Också rättsväsendets olika myndigheter inser att risken då är stor för att de får mindre till sin egen verksamhet om det blir dyrare någon annanstans. Att se detta som en helhet är en viktig uppgift för dem.
Regeringen har som sagt inte fattat något beslut som påverkar detta
so far
, och det är min bestämda uppfattning att man måste se helheten och också se till att myndigheterna har utrymme att fatta beslut utifrån kvalitet och de olika aspekter som måste vägas in. Det är oerhört viktigt att man landar rätt i de här frågorna, precis som när det gäller organisationen söder om Dalälven.
Anf. 17 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag noterar att ministern inte tar upp frågan om det är ett effektivt sätt att använda resurserna om häktet i Östersund läggs ned. Det innebär faktiskt ett beslut när man inte tillför de resurser som krävs för att fortsätta det planerade bygget. Ministern är precis som jag medveten om att man finansierar årsvis. Vi har årsbudgetar. Jag vägrar tro att det inte har förekommit någon information under den tid då man har projekterat och använt en stor del av sina resurser på att planera en anstalt i Östersund.
Ministern hänvisar till att myndigheter själva beslutar och ansvarar för sin organisation, inte regeringen. Det svaret var väntat. Det är ett standardsvar. Men denna princip har ju regeringen släppt nu. Regeringen tar ansvar och fattar beslut om var myndigheter ska finnas och bedriva sin verksamhet. Det skedde senast den 12 februari, då man beslutade att Sida inte fick lämna Bagdad och Kabul. Då hade man ett extra regeringssammanträde och sade till Sida att man inte fick lämna de orterna: Ni måste vara kvar, och ni får stå för den kostnaden!
Den princip som ministern talar om har regeringen alltså kastat över bord vid det här laget. Man kan inte fortsätta gömma sig bakom den. Det går att göra politiska avvägningar. Det går att peka med hela handen och inse att vi har en förordning som inte är tillräcklig. Den förordningen följer inte våra myndigheter. Min fråga till ministern är fortfarande om hon tycker att Kriminalvården följer förordningen genom att lämna Östersund. Är det att följa närhetsprincipen och att se till att man får en fungerande organisation för alla berörda myndigheter?
Anf. 18 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är omöjligt att uttala en bestämd uppfattning om varje organisation och varje del av den utan det helhetsunderlag som krävs. Jag utgår från att Kriminalvårdsstyrelsen har det. Man måste se helheten. Jag har inte så mycket detaljkunskaper om häktesverksamheten i Östersund eller på andra platser. Jag framhöll, vilket Marie Nordén uppenbarligen inte noterade, att jag under den tid då man hade stängt häktesverksamheten i Östersund deltog i de diskussioner som kritiserade att man inte såg samordningsbehovet för olika verksamheter i Norrland. Det var detta som så småningom drev fram den utredning jag nämnde, som skulle se på hur olika rättsvårdande myndigheter samverkade men inte levererade tillräckligt bra resultat. Nog bekymrar jag mig över detta.
Det vore dock förmätet av mig att säga exakt vad jag tycker om just häktesplatserna i Östersund utan att sätta in detta i ett större sammanhang. Så kan man inte göra.
Marie Nordén utgår från att det har funnits information om Kriminalvårdens projektering och så vidare i Östersund. Så är det naturligtvis. Men från min första dag som minister har jag varit väldigt tydlig om vad som är alliansregeringens politik, nämligen att Kriminalvården själv ska ta ansvar för organisationen inom de ramar som vi anger. Det är väldigt många önskemål om och behov av förändringar, nybyggen och annat som ligger på Kriminalvårdens bord, och för att klara detta på ett kvalitativt sätt tycker jag att myndigheten ska ha helhetsansvaret.
Vi har valt att försöka öka precisionen i de planer man har men också bidra till att man har ramar som är rimliga i förhållande till den klienttillströmning man har. Naturligtvis påverkar också klienttillströmningen hur man ska organisera verksamheten.
Som sagt, den här regeringen har från första dagen gett mycket tydliga besked om ansvarsfördelningen mellan regering och myndigheter. Vi har varit tydliga med att det är viktigt med samordning över myndighetsgränserna. Vi har också varit mycket tydliga med att vi vill ha en effektiv organisation även i Norrland. I några fall har vi också fått förbättra de underlag vi har haft för att åstadkomma detta.
Detta är en frågeställning där jag anser att Kriminalvården måste fatta beslutet och bestämma hur det ska se ut. Det kan man inte direkt jämföra med en ambassad utomlands.
Anf. 19 Marie Nordén (S)
Herr talman! Det tycker jag faktiskt att man kan. Det handlar om en princip. Är regeringen beredd att uttala sig och fatta beslut om en viss organisation för en viss myndighet. Det är ju principen som man ständigt lutar sig mot.
Ministern ser tydligen inga problem med att det blir en väsentlig merkostnad när häktet i Östersund läggs ned. Vi vet, precis som ministern säger, av tidigare erfarenheter att det har blivit en extremt hög kostnad för polisen, ungefär 6 miljoner kronor extra per år under de tio år vi inte hade något häkte i Östersund. Vi var jätteglada när häktet kom tillbaka. Kriminalvården tog det beslutet utifrån att det planerades en anstalt i Östersund. Jag är jätteglad att man lärde sig av detta och att vi 2006 fick tillbaka vårt häkte, efter många år av bråkande och enträget lobbande.
Jag hade en genuin förhoppning om att den här interpellationsdebatten skulle leda till att ministern kunde reflektera över behovet av ett häkte. Frågan ställdes för två veckor sedan, så jag utgick från att ministern skulle ha satt sig in i häktesorganisationen i den här delen av landet och hur situationen såg ut. Men jag hade kanske lite för höga förväntningar.
När det gäller samrådet kan man undra om det är värt namnet. Man vände sig inte till Polismyndigheten i Jämtlands län utan till Rikspolisstyrelsen. Polisen i Jämtland fick svara, men man visste att det egentligen inte spelade någon roll. Det är ungefär som att tuta innan man kör över någon, så har man i alla fall varnat den som blir överkörd.
Jag vill verkligen att vi ska använda våra skattepengar på bästa sätt. Och jag hoppas verkligen att ministern ser till att Kriminalvården följer den förordning som ministern citerar, att man får en effektiv häktesorganisation och inte en organisation som blir dyrare för oss skattebetalare och sämre för dem som ska utreda och dem som blir utredda.
Anf. 20 Beatrice Ask (M)
Herr talman! I år tillförs Kriminalvården 700 miljoner kronor, och ytterligare 100 miljoner kronor beräknas från år 2011. Vi tillför ansenliga summor, och ingen annan myndighet har fått större anslagsökningar under rätt många år, i alla fall under den här mandatperioden. Likväl ryms naturligtvis inte allt som man önskar inom anslagsökningen. Men jag tycker att när man gör denna stora satsning på en myndighet måste man också kunna ge den ansvaret att fördela resurserna på ett rimligt sätt. Och alliansregeringen har varit väldigt tydlig med att verksamheten måste planeras att ske inom ram.
När Kriminalvården kom in med en framställan och ville att vi skulle medge ett hyresavtal som innebar att man behövde mer pengar än de resurser man redan hade fått, stämde det inte med reglerna och uppfyllde inte heller kraven i lokalförsörjningsförordningen. Därför valde regeringen att inte ens pröva frågan, det vill säga vi fattade inte beslut därför att det inte hade skett i den ordning som det ska.
Jag förstår att Marie Nordén, precis som många andra, är väldigt bekymrad över detta. Men det som är vårt stora problem i dag när det gäller att reda ut situationen i Östersund och de rättsvårdande myndigheterna är naturligtvis att man har trott på allmänna uttalanden men att den förra regeringen valde att varken fatta beslut eller anslå några pengar. Och jag kan konstatera att Socialdemokraterna inte heller i opposition föreslagit några öronmärkta pengar till det här ändamålet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.